Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/December

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Artikelnomineringar[redigera | redigera wikitext]

Lägger en liten blänkare för att påminna folk om att rösta på Wikipedia:Artikelnomineringar. Tanzania 11 november 2010 kl. 18.24 (CET)

Bjud gärna på nån länk oxå tack :) /Hangsna 11 november 2010 kl. 18.58 (CET)
Oj, ursäkta! Det glömdes totalt bort.. Tanzania 11 november 2010 kl. 19.12 (CET)

Det är beklagansvärt dålig aktivitet bland avnomineringarna. Tanzania 17 november 2010 kl. 19.27 (CET)

Bannern...[redigera | redigera wikitext]

Om vi nu ska ha en enorm Jimbo är vår gud-banner högst upp på sidan, kan väl länken åtminstone leda någonstans? /Grillo 12 november 2010 kl. 19.58 (CET)

Har denna i mitt tycke väldigt onödiga banner överhuvudtaget diskuterats? Tanzania 12 november 2010 kl. 20.04 (CET)
Vore onekligen förbaskat praktiskt med en fungerande länk! Inte heller jag har sett till någon diskussion. Hur gick detta till? Zaijaj 12 november 2010 kl. 20.12 (CET)
Jag har det inställt här att inte visa några banners alls, men är det må hända samma banners som här så tycker jag ni klart överdriver. Det brukar så långt jag kan minnas alltid visats liknande banners till meddelande/vädjan från Jimbo Wales om att användare ska donera pengar och det är väl inte det minsta konstigt? Och varför skulle det diskuteras separat på svwp just år 2010? Det är i mitt tycke bara logiskt förfarande från Wikimedia Foundations sida. Detta oavsett hur vidrigt som denna man än har uppfört sig. Ska svwp utmärka sig och vägra ha sponsorbannern som alla språversioner har så framstår vi nog som aningens rebelliska i vårt agerande...Obelix 12 november 2010 kl. 20.16 (CET)
Det som är nytt Obelix, är att innehållet är tomt, det brukar åtminstone finnas på engelska något. /AleWi 12 november 2010 kl. 20.24 (CET)
Jag antar att det kommer men att något inte har blivit färdigt än. Vi får vänta lite. Metafolket håller nog på och arbetar med det hela. Obelix 12 november 2010 kl. 20.25 (CET)
#2010 Fundraising Is Almost Here en bit upp på den här sidan handlar om bannern. /90.229.129.137 12 november 2010 kl. 20.28 (CET)
Inte går det att dölja eländet heller... Jag vill ju kunna läsa sitenotice om det skulle komma något viktigt, men jag funderar allvarliogt på om det är värt det om jag skall behöva se Jimbo i ögonen så fort jag kommer hit.
andejons 12 november 2010 kl. 20.43 (CET)
Nu var inte den viktigaste frågan om bannern är där eller inte (även om den är anskrämlig och tar upp nästan halva min skärm eftersom jag har webbläsaren inzoomad), utan att länken i den inte leder någonstans. Det ger ett katastrofalt intryck. Om vi inte fått översättare nog, får man väl vänta med att lägga upp bannern. Om det beror på något annat vore det bra att veta vad. /Grillo 12 november 2010 kl. 21.02 (CET)
Jag har inte någon banner att förfasa mig över. Finns den inte i wikipedias gamla utseende? --NERIUM 12 november 2010 kl. 21.05 (CET)
Texten finns i alla fall på svenska, så det är inte där skon klämmer. Lyckades till slut få fram det här: http://wikimediafoundation.org/w/index.php?title=WMFJA1/sv&utm_source=2010_JA1_Banner2&utm_medium=sitenotice&utm_campaign=fridayOpening&referrer= Njaelkies Lea (d) 12 november 2010 kl. 21.16 (CET)
Okej. Jag har dolt bannern, så jag kan inte kolla, men har länken i den fixats? Jag vet inte varifrån den styrs. Till Nerium, den syns oavsett utseende. Jag vet inte exakt vad som döljer den som standard, eftersom jag har för mig att jag har dolt sitenotice men ändå såg den... /Grillo 12 november 2010 kl. 21.19 (CET)

Idag är en testkörning inför kampanjen som startar på måndag. Jag är själv förvånad över hur blaffig bannern är. Att länken inte leder någonstans hör förmodligen samman med att vi i Wikimedia Sverige inte gjort vårt jobb färdigt. --LA2 12 november 2010 kl. 21.22 (CET)

Inte heller dansk-, tysk-, spansk-, grekisk-, fransk- eller norskspråkiga wikipedias banners fungerar. Kan inte finna en språkversion förutom engelska där det faktiskt fungerar. Ensamma är vi inte. Zaijaj 12 november 2010 kl. 21.29 (CET)
Jag anar att det kan fungera för dem, testa att gå in på t.ex. dewp och sen ändra landskoden i urlen från SE till DE. Njaelkies Lea (d) 12 november 2010 kl. 21.39 (CET)
Attan, då funkar det genast mycket bättre. Vi kanske är ensamma trots allt. Zaijaj 12 november 2010 kl. 21.46 (CET)
Hmm, om man istället ändrar vår länks landskod från "SE" till "EN" funkar det och man får fram sidan Njaelkies länkar ovan. Vart ändrar man länken, eller vart begär man att få den ändrad? Zaijaj 12 november 2010 kl. 23.30 (CET)

En fråga till Wikipedia Sverige: finns det någon slutlig överenskommelse med WMF hur pengarna kommer att fördelas?--Ankara 12 november 2010 kl. 21.44 (CET)

För bannerkampanjen ("årets fundraiser") finns ett avtal ("fundraising agreement"), som säger att Wikimedia Sverige (WMSE) ska skicka hälften av de insamlade pengarna direkt till WMF. Men vi kan skicka mer också. Och även om alla donationer går direkt till WMF, så kan WMSE ansöka om pengar därifrån, så du kan inte förhindra att WMSE får del av pengarna. För att donera direkt till ett visst lands förening, till exempel den franska, gå till http://wikimedia.fr/ och hitta deras vanliga donationsknapp. Oavsett om du donerar pengar till WMF eller WMSE så går pengarna in i stora kassan. Det finns inga öronmärkta donationer. Du kan inte donera enbart till hårdvara eller enbart till upptryckning av broschyrer. Det du kan göra för att påverka är att engagera dig i WMSE och kandidera till styrelsen vid årsmötet som hålls före mars månads utgång. Var det svar på din fråga? --LA2 13 november 2010 kl. 00.40 (CET)
Det var mer än ett svar; det var en dos oförtjänta syrligheter och lite åsikter också. Jag donerar själv inte pengar, utan delar av min tid och mitt arbete åt projektet och har inget personligt intresse i att motarbeta WMSE (något jag ibland får intrycket att folk tror). Din sista argumenterade del är en grov förenkling; det är en skillnad mellan att pengarna får direkt till WMF som driver Wikipedia och till WMSE som inte driver Wikipedia. Om sedan WMF bedömer att det gynnar driften av Wikipedia och övriga projekt att ge pengar till WMSE, betala elräkningen till sevrarna eller vad det än handlar om är det en annan sak.
I övrigt tycker jag att det finns anledning för WMSE att lyssna på användarna här oavsett om de är medlemmar eller inte, den enda anledningen att WMSE existerar och får några pengar överhuvudtaget är vårt arbeta här.--Ankara 13 november 2010 kl. 09.17 (CET)
Jag ber om ursäkt om jag var syrlig. Jag är innerligt trött på att ständigt behöva försvara inför svenska wikipedianer på Bybrunnen att jag ägnar min obetalda tid åt att försöka marknadsföra Wikipedia i Sverige, genom att ha en lokal organisation här. Jag har ofta övervägt att sluta med det. Ska vi lägga en motion till årsmötet 2011 att lägga ner Wikimedia Sverige? Det vore kanske lika bra. --LA2 13 november 2010 kl. 17.02 (CET)

Eftersom bannern fortfarande är trasig försöker jag hitta nån som kan hjälpa oss på meta. Njaelkies Lea (d) 13 november 2010 kl. 08.21 (CET)

Om vi inte får bannern att funka får vi tillfälligt ta bort den med lokal CSS. Det är pinsamt med en stor banner som inte ledr någonvart. --Petter 13 november 2010 kl. 12.54
Ja, det kanske vore en bra idé, just nu är det mest en väntan på att nån ansvarig person ska vakna borta i amerikat. Njaelkies Lea (d) 13 november 2010 kl. 13.08 (CET)
Nu ska det vara lagat sedan ca 20 minuter tillbaka. Är det någon som fortfarande inte kan se meddelandet? Njaelkies Lea (d) 13 november 2010 kl. 20.26 (CET)

Motreaktioner på donationskampanjen[redigera | redigera wikitext]

De allra mest otänkbara och egendomliga motreaktioner på donationskampanjen har visat sig(Youtube-länk borttagen i efterhand pga alla reaktioner.Obelix 17 november 2010 kl. 15.49 (CET)). Tradigt.Obelix 14 november 2010 kl. 18.58 (CET)

En antisemitisk video på Youtube. Förvånande och värt att uppmärksamma?--Ankara 14 november 2010 kl. 19.09 (CET)
Det väcker lite frågor om vad det är för wikifolk som uppenbarligen det finns och som är bland oss. Inte på svwp, men på vissa andra språkversioner...Obelix 14 november 2010 kl. 19.38 (CET)
Ett världsomspännande fenomen som just nu pratar pengar, och har startats av en "samhällsomstörande extremliberal" blir kopplat till den "judiska världskonspirationen". Tja, tyvärr är det varken otänkbart eller egendomligt, men däremot ett tröttsamt och tämligen förutsägbart utslag av sedvanliga paranoida konspirationsteorier från allehanda knäppgökar. Och sådana finns väl lite överallt, inklusive på svwp. Tomas e 14 november 2010 kl. 19.49 (CET)
Så många användare som läser och redigerar Wikipedia är det knappast förvånande att det finns en hel del riktiga stolpskott, de finns ju överallt annars. Hur som helst, dags att betala. ;) Njaelkies Lea (d) 14 november 2010 kl. 20.16 (CET)

Igår när jag kollade, hade Youtube-videon haft 147 tittare. Nu har den haft 218. En god fjärdedel kan alltså ha tillkommit just genom att du lade in länken här på Bybrunnen, Obelix. Varför är du så angelägen att mata trollen? Detta är en obskyr icke-händelse, som får en stor del av sin uppmärksamhet genom dig. --LA2 15 november 2010 kl. 12.39 (CET)

Vi får inte ha en sådan trollskräck/panik att vi inte vågar diskutera fenomen som sker om Wikipedia på andra webbplatser. Jag tyckte detta kunde vara en politisk aktion från wikipedianer från vissa delar av världen. Jag ser det som mer sannolikt än att det skulle vara något av de vanliga trollen. Antisemitismen är utbredd idag och särskild i vissa delar av världen, och det är av intresse åtminstone för mig om det faktiskt finns språkversioner som har problem med att det finns antisemiter som har kanske lyckats väletablera sig på vissa språkversioner så att dessa språkversioners NPOV är hotad. Det är överhuvutaget en intressant diskussion i sig, om politiska eller andra grupper lyckats ta överhand på vissa språkversioner. Om sedan en Youtube-video får några tittare till följd av att den länkas tycker jag inte har någon större betydelse i sammanhanget. Obelix 15 november 2010 kl. 12.48 (CET)
LA2 har helt rätt, det här är klockrent att mata troll. Antisemitism i samhället har ingenting med Wikipedias donationskampanj att göra. Sånt här leder bara till att uppmärksamma idiotin i onödan. /Grillo 15 november 2010 kl. 14.33 (CET)
Jag kan hålla med om att det var onödigt att uppmärksamma det hela, men någon skada är knappast skedd. Om det står 200 eller 150 visningar på Youtube ger knappast någon större tillfredsställelse för någon. Ändå ett misslyckande för personerna att videon inte har fått fler tittare. Den här tråden ser knappast heller inte någon som bor i Serbien. Obelix 15 november 2010 kl. 18.37 (CET)
Det handlar inte om det här specifika fallet, utan om din tendens att leta efter troll med ljus och lykta. Om du ser trollande eller hatiska YouTube-videos - tillämpa så mycket av WP:ÅBG som bara möjligt, d v s glöm bara bort. Under inga omständigheter bör du sprida skiten genom att posta den på Bybrunnen. Plrk 17 november 2010 kl. 00.10 (CET)
Nu får det fan i mig räcka med pajkastningen. En lögn blir inte till en sanning för att den upprepas tillräckligt många gånger. Lägg ner det här nu. Gör inte större sak än vad det är och påstå inte något som är sant. Jag har dessutom redan sagt att det var onödigt att sprida videon; det torde vara fullständigt meningslöst att sprida anklagelser om min person på Bybrunnen.Obelix 17 november 2010 kl. 00.28 (CET)

" runt låtnamn[redigera | redigera wikitext]

På en:wp skrivs låtar med " men inte album. Enligt mitt minne då diskuterades det på Bybrunnen för något år sedan, då konsensus var att inte ha det på detta sätt på sv;wp, dvs låtar liksom album skall skrivas utan " runt. Då detta regelbundet blir diskussion om, vore det bra med en ny klargörande diskussion så vi därefter kan uppdatera WP:Musik.Yger 15 november 2010 kl. 16.11 (CET)

Ska det inte vara kursiv utan "som för andra titlar (om det nu är så)? Mercurial 15 november 2010 kl. 16.20 (CET)
Jag tycker det blir bättre med ". Det används runt låtar i texter utanför sv:wp, t.ex. svenska tidningar. Så därför tycker jag det är konstigt att inte ha det på sv:wp. Ser faktiskt ingen anledningen att inte ha det. Pancake 15 november kl. 16.23 (CET)
Jag trodde man alltid använde " runt låtar och skrev namn på album i kursiv stil. Sofokles 15 november 2010 kl. 16.52 (CET)
Varför gör man det? --Mercurial 15 november 2010 kl. 17.13 (CET)
Jag har också alltid gjort så. Det är samma princip som när man kursiverar boktitlar men sätter noveller eller kapitel inom citat (som man gör i vetenskapliga sammanhang). /Jssfrk 15 november 2010 kl. 17.24 (CET)
Jag tror inte vi har någon etablerad konsensus kring det här men det jag uppfattar som vanligast förekommande är, precis som Sofokles skriver, att kursivera albumtitlar och sätta " runt låtnamn. /-nothingman- 15 november 2010 kl. 17.31 (CET)
Eftersom huvuddelen av artiklar om album/låtar är kopierade från en:wp är det vanligt förekommande. Dock när det gäller nyupplagda artiklar om svenska låtar etc, så det vanligaste att " inte är med. Jag tycker vi måste ha mer än tyckande att luta oss emot. Finns det inga svenska skrivregler i ämnet?Yger 15 november 2010 kl. 17.38 (CET)
Det är vanligt förekommande i artiklar som inte är översatta från enwp också. /-nothingman- 15 november 2010 kl. 17.46 (CET)
[redigeringskonflikt] Som Jssfkr framhåller ovan är det - åtminstone inom humaniora - en väl etablerad skrivpraxis att sätta namn på böcker, tidskrifter etc med kursiv stil medan enskilda kapitel i en antologi, dikter i en diktsamling, artiklar i en tidskrift sätts med citationstecken. Utifrån detta känns det som en mycket logisk analogi att ha kursiva skivtitlar och citationsteckenmarkerade låttitlar. /FredrikT 15 november 2010 kl. 17.47 (CET)
Det låter mycket vettigt. /-nothingman- 15 november 2010 kl. 17.56 (CET)
Så ser förresten även webbref-mallen ut. Parametern "titel" hamnar inom citat, parametern "verk" kursiveras. /Jssfrk 15 november 2010 kl. 18.03 (CET)
Det finns definitivt ingen konsensus i vetenskapligt skrivande om hur man utformar källhänvisningar. Det ser både olika ut mellan olika vetenskapsområden, mellan olika länder/språk och ibland mellan olika vetenskapliga tidskrifter. Sedan finns det olika standarder som har blivit lite mer spridda än andra, exempelvis har jag för mig att American Institute of Physics (AIP) använder samma standard för alla sina tidskrifter, American Chemical Society (ACS) har en standard för alla sina o.s.v. Detta har i och för sig inget med låtnamn att göra. :-) Tomas e 15 november 2010 kl. 19.30 (CET)
Håller med FredrikT m.fl., och förespråkar det enkla och tydliga i att kursivera verk och sätta delar av verk inom citationstecken. Det borde bli standard på hela svenska Wikipedia. /Hedning 15 november 2010 kl. 21.22 (CET)
Är det verkligen nödvändigt att skilja på verk och delar? Jag ser inte varför det ska vara enklare att använda två metoder när kursiv ändå markerar titel och gör sidorna rena, till skillnad från citattecken som gör det ganska plåttrigt. Alternativet till att inte använda kursiv eller citat för delkapitel vore att bara kapitalisera första bokstaven. Är det ett dåligt alternativ?Mercurial 15 november 2010 kl. 21.56 (CET)
Diskussionen dyker upp ibland. Se t.ex. Wikipediadiskussion:Skrivregler#Kursiv_stil från i mars. En vanlig förklaring till varför man kursiverar titlar (enligt Harvard-systemet) är att det kursiverade är det man söker på i en bibliotekskatalog (eller som i detta fallet imdb etc). Därför är boktitlar (filmtitlar etc.) kursiva, samt titlar på tidskrifter, men inte titlar på kapitel eller på artiklar. Dessa urskiljer man från övrig text genom att sätta citationstecken runt dem - märk väl att artikelnamn kan vara ganska långa och stör annars läsningen. Systemet är till för att underlätta för läsaren och för den vetgirige. /Hedning 15 november 2010 kl. 22.28 (CET)
Ja, jag betraktar också kursiv stil som standard för skivor/böcker/filmer et cetera, och citationstecken som lämpliga vad det gäller låtar, noveller, kapitel och så vidare. /Julle 15 november 2010 kl. 23.14 (CET)
Så en singel ska skrivas kursivt som album men låtarna på singeln i citat, jag tror jag fattar till slut?!Mercurial 15 november 2010 kl. 23.22 (CET)
Det vanligaste torde vara det som skrivits ovan att ”Citationstecken används för att markera enskilda titlar på till exempel ett diktverk eller en låt från ett skivalbum.” Ett problem kan vara att ”Citationstecken används även för att markera ett ord där man vill fästa uppmärksamheten vid att själva ordet används på ett ovanligt sätt eller att ordet ges en betydelse det vanligtvis inte har, ibland med en ironisk underton.” Se även kursiv: ”Namn på verk, såsom böcker, teaterpjäser, filmer, större musikstycken och skivalbumtitlar kursiveras vid behov för att förtydliga gränsen mellan namnet och omgivande löptext. Om det tydligt framgår vad som är namn behövs ingen kursivering.” Vi borde rimligen hålla oss till det som de facto står i uppslagsverket. Rex Sueciæ 15 november 2010 kl. 23.31 (CET)
Jag har inte följt hela diskussionen, men själv har jag undan för undan låtit förstå att titlar på verk ska vara kursiva, även här på Wikipedia, och enskilda titlar ingående i verk citerade; alltså bör t.ex. en singel betraktas som ett verk och sålunda kursiveras precis som ett album, medan enskilda låtar (om man refererar till dem som just ingående i verket) blir citerade. Det är i alla fall utifrån den principen jag arbetar här på Wikipedia.--Christian47 16 november 2010 kl. 00.13 (CET)
Får man som jag gör använda 'singelcitation' istället för "citation" när man vill framhäva ett ord, som t ex med ironisk underton? --Mercurial 16 november 2010 kl. 00.48 (CET)
Frågan är väl av mer allmän typografisk karaktär, men för det första anser jag inte att enkelt citationstecken framhäver något, snarare tvärtom. För det andra bör enkelt citattecken endast användas kring ord som redan ingår i en citerad mening eller del därav.--Christian47 16 november 2010 kl. 00.54 (CET)
Ok. Undrar också om det är nödvändigt att göra titlar kursiva när de står i rubriker, som det är i t ex Akon som vi nyss tittade på. Jag blir lite störd, ungefär som när man fetar och kursivar titlar när de är artikelns inledande ord. Men sådan är praxis? --Mercurial 16 november 2010 kl. 01.29 (CET)
Kursivering (och placering inom citationstecken) är främst till för att särskilja titlar från omgivande text. I rubriker finns vanligen inget sådant behov, och de kursiveras därför inte.
andejons 16 november 2010 kl. 13.16 (CET)
I den här nomineringsdiskussionen kritiserades det myckna bruket av citationstecken för att det försvårade läsningen. Är det ett mindre problem än tydligheten som användandet av tecknen bidrar till? BiblioteKarin 16 november 2010 kl. 08.59 (CET)
Hej! Den här diskussionen har jag läst snabbt och halvslarvigt. Men jag vill bara hälsa att jag gjorde flertalet skrivändringar (om det var i somras...?) på album inom death metal. Och det pga vad jag uppfattade som stod (och står än idag) i WP:Skrivregler#Kursivering, i första punkten. Därmed utförde jag rätt så omfattande ändringar där det inte var format så. /Mvh Vostok 16 november 2010 kl. 11.37 (CET)
I någon av sidorna som är länkade till ovan tog jag till mig att det räcker att särskilja ett ord en gång, dvs den första. Det tycker jag är en bra praxis, särskilt för det inom citattecken som väl anses ha lägre rang än det som behöver kursivering. Mercurial 16 november 2010 kl. 11.51 (CET)
Det är jag skeptisk till -- det är mig veterligen en ovanlig lösning som kan komma att förvirra många läsare. Min tolkning hade instinktivt varit att man börjat med någonting och sedan hade det fallit bort, eller att man ändrat sig och missat i redigeringen. /Julle 17 november 2010 kl. 07.27 (CET)
Håller med Julle. Pancake 17 november 2010 kl. 18.47 (CET)

Länkning av datum[redigera | redigera wikitext]

Har vi gjort något försök till att införa en policy om att inte rutinmässigt länka årtal som inte har någon direkt koppling till ämnet? T.ex. att bara göra länkar till enskilda datum utan att det är till t.ex. litteraturåret 1964 eller något som faktiskt är intressant.

Det finns ju egentligen aldrig någon poäng med att länka t.ex. "Anna Maria Andersson föddes 17 november 1946" eftersom länkarna bara leder till en lång lista på händelser som råkade äga just det datumet eller året. Relevansen till Anna Maria Andersson är i 99,999% av fallen exakt noll.

Peter Isotalo 9 oktober 2010 kl. 11.29 (CEST)

Tror inte vi har någon policy men har för mig att det har diskuterats tidigare. Har inga länkar att hänvisa till men tror att de flesta tyckte att länkning av årtal bör ske på det sätt som du visar ovan. Jag delar i vilket fall din åsikt om när länkning av årtal är motiverat. /-nothingman- 9 oktober 2010 kl. 11.34 (CEST)
Jag har fått intrycket att det råder en rätt etablerad konsensus om att inte onödigtvis länka årtal och datum i löptext, men att just födelse- och dödsdata i biografiska artiklar är undantagna härifrån - bl a för att det underlättar uppdaterandet av födda- och avlidnalistor i datum- och årtalsartiklarna. Jag tror också att många kalenderbitare (jag är själv än) uppskattar denna möjlighet att kolla "vad hände samtidigt" i förhållande till kända personers födelse och död. /FredrikT 9 oktober 2010 kl. 12.11 (CEST)
Jag tänker inte missunna något nöjet att kolla upp vad som främst är rena sammanträffanden i tid, men det är ju inte syftet med att sätta klamrar kring ett ord. Den som vill kolla upp ett datum kan alldeles för lätt göra det med en sökning. Kalenderbitare är ju trots allt i minoritet bland våra läsare. Och att länka bara för att underlätta för aktiva användare att uppdatera är ju rätt och slätt fel eftersom det inte gagnar förståelsen av ett visst ämne för den läsande allmänheten.
Peter Isotalo 9 oktober 2010 kl. 12.48 (CEST)
En föredömlig inledning: "Jorge Mario Pedro Vargas Llosa, född 28 mars 1936 i Arequipa, är en peruansk författare, journalist och politiker." Länkar till datum och år finns i infoboxen, det är en ok hjälp för de som vill ha ett större perspektiv. Historiska perioder, som 200 f.Kr. bör alltid länkas av samma anledning. Totalförbud borde gälla för att systematiskt länka alla årtal och för att fylla de två första raderna med fulla (länkade) datum, födelse- och dödsorter, nationaliteter, viktiga yrkesroller, hur namnet uttalas + ljudfil. Det är oläsligt, artikeln snubblar över sitt första steg. Den informationen tillhör boxen.--Mercurial 9 oktober 2010 kl. 13.16 (CEST)
Beakta att bara ett mindre antal av de biografiska artiklarna har infoboxar! Jag tycker att det vore mycket synd att ta bort födelse- och dödsdatumslänkarna ur de ordinarie ingresstexterna. Vill f ö minnas att det står i manualen för biografiska artiklar att dessa datum bör länkas. /FredrikT 9 oktober 2010 kl. 16.25 (CEST)
WP:Biografier och WP:Biografier om levande personer är inte riktlinjer och säger heller inget om saken. Om det gjorde det så skulle det dessutom gå emot vad faktiska riktlinjer säger i frågan (se nedan).
Peter Isotalo 9 oktober 2010 kl. 23.58 (CEST)
Det är sant att det inte står något explicit i löptexten i WP:Biografier om att födelse- och dödsdatum/år skall länkas, men i exemplet som ligger där har man de facto gjort det. /FredrikT 10 oktober 2010 kl. 01.30 (CEST)
Exempel är bara exempel. Om dom exemplifierar något annat än vad som faktiskt står i rekommendationerna så känns det som om man borde ta rätt lätt på dom. Annars blir det ju en fråga om att kodifiera indicier som om dom åtnjöt konsensus.
Peter Isotalo 27 oktober 2010 kl. 16.18 (CEST)
Årtal som 1936 kan teoretiskt sett vara belysande, men det kräver att man vet exakt vad man ska leta efter, något den typen av listor aldrig kan erbjuda hjälp med. Men om det är något i just det årtalet som är relevant så kommer det garanterat att nämnas i artikeln. Datum som 28 mars ger däremot inget som helst användbart perspektiv. Möjligtvis om man är astrolog eller intresserad av numerologi, men annars är det ren kuriosa. Det är ju tekniskt sett bara en lista över sammanträffanden som är spridda över hela världshistorien. Det är också väldigt viktigt i det här sammanhanget att påpeka att t.ex. 400-talet inte är en historisk period. Antiken och Meijiperioden är perioder. 400-talet är bara en samling händelser som råkade inträffa från 400-499 oavsett om de hade koppling till varandra eller inte. Det är matematik, inte historia.
Att {{ålder}} tvångslänkar till datum tycker jag för övrigt känns både onödigt och tvingande. Det känns som om det är ett sätt att på teknisk väg trumfa igenom vissa riktlinjer.
Peter Isotalo 9 oktober 2010 kl. 15.05 (CEST)
Stödjer FredrikT. Calle Widmann 9 oktober 2010 kl. 18.10 (CEST)
Som kalenderbitare stödjer jag också FredrikT. --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 18.15 (CEST) T.ex. sätter man en händelse eller en person i sin kontext om man ser andra händelser samma årta. Dessutom är detta en wiki så varför skall man söka när man kan klicka och varför skulle just en astrolog eller en nummerolog vara intresserad av att klicka på ett årtal? --NERIUM 9 oktober 2010 kl. 18.31 (CEST)

Jag anser att allt i en persons liv bör insättas i ett historiskt sammanhang och förespråkar därför allmän länkning av årtal. Jag kan inte förstå på vad sätt det skulle störa läsningen. Datum (dag och månad) är däremot kuriosa, men jag brukar trots det sätta även dessa inom klammer. Är det något som borde förbjudas är det boxar (OBS! Det är inte ett förslag, endast en personlig uppfattning). Fernbom2 9 oktober 2010 kl. 20.30 (CEST)

Vad som verkligen är onödigt är infoboxar som bara innehåller sådant som redan står i artikelns första mening. Sådana infoboxar bör imo beivras. Det finns ingen anledning att lägga in en infobox bara för att. Vi bör i min mening undvika överlänkning. Överlänkning försvårar läsningen (försök själv att tänka er att läsa en text i en dagstidning där varannat ord är blått och var tredje rött), och vi är så vana vid det att vi inte längre tänker på det. Relevanta årtal går det bra att länka, men denna maniska länkning av datum och årtal så fort de förekommer i texten måste stoppas. Jag plockar själv bort årtal som första åtgärd när artikeln känns överlänkad. /Grillo 9 oktober 2010 kl. 21.37 (CEST)
NERIUM, det var datum som jag skrev var intressant för astrologer och numerologer, inte årtal. Det finns ingen som helst relevant koppling mellan Oscarsgalan 2006 och Engla Höglund annat än datumet 5 mars. Därför blir båda i praktiken värdelösa som länkar i dessa artiklarna. Datumartiklar kan ju aldrig skrivas så att dom ger den typen av relevans. I artiklar som handlar om något annat än datumet i sig (i princip allt) så blir det ungefär som att slumplänka.
Jag kollade upp vad WP:Stilguide#Länkar, WP:Wikilänkar och WP:Datum säger i den här frågan. Samtliga rekommenderar att man ska vara restriktiv med datum- och årtalslänkar. Om årskrönikor faktiskt handlade om perioder så skulle jag hålla med om att det var relevant att länka. Problemet är bara att dom handlar om godtyckligt valda siffror och därför saknar en meningsfull sammanhållning. Som sagt, jag missunnar ingen kalenderbitare sin årtalskuriosa, men kuriosa är inget som borde länkas till rutinmässigt.
Peter Isotalo 9 oktober 2010 kl. 23.58 (CEST)
Datum är kuriosa, men i de flesta artiklar finns det inte så många att överlänkning riskeras p g a detta. Att årtalartiklarna saknar meningsfullt sammanhang kan jag inte förstå. De hänvisar fram och tillbaka till varandra och ger upplysningar om viktiga händelser det året. Jag vidhåller min uppfattning att det som är verjkligt störande för läsningen är när det saknas länkar till namn och termer. Därmed inte sagt att man i alla lägen måste lägga in en hänvisning till varje uppslagsord som finns i texten. Det kan finnas goda skäl att avstå, särskilt om det i så fall skulle bli många i rad. Fernbom2 13 oktober 2010 kl. 07.36 (CEST)
En sak till: Det var sådana boxar som Grillo nämner jag syftade på i första hand. Finns det inte mer att säga räcker det med en bild med vidhängande text. Fernbom2 13 oktober 2010 kl. 07.38 (CEST)
Jag håller helt med om att överlänkning är ett återkommande problem och att man helt klart borde ha färre länkar än vad som är vanligt nu. Bara i den aktuella Mario Vargas Llosa så kan man gott diskutera om man behöver länkar till samtliga nämnda universitet och institutioner, minsta av all flera gånger. Däremot finns det åtminstone ett minimum av relevans i att man kanske vill veta vad en kreol betyder eller veta lite mer om Gabriel García Márquez och vad Frente Democrático står för. Den är helt frånvarande i 1936. Att Spanska inbördeskriget startade då eller att Moderna tider hade premiär är väldigt relevant för just årtalet, men inte för Mario Vargas Llosa. För honom som artikelämne är det en samling fakta som är mycket svår eller omöjlig att sålla för någon relevans. Och för 28 mars så försvinner varje spår av relevans till Vargas Llosa utom för numerologer.
Det har rutinlänkats datum och årtal alldeles för länge utan att man gett någon motivering utom "det är praktiskt för att kolla upp grejer" eller helt enkelt "det är kul att kolla upp vad som hände samtidigt". Den typen av avlägsna utvikningar är det vi har sökrutan, inte blålänkar, till.
Peter Isotalo 13 oktober 2010 kl. 14.43 (CEST)
Jag vidhåller att överlänkning är mer sällsynt än underlänkning och kan inte se några problem med Vargas Llosa, bortsett från att det så gott som alltid är ett oskick att hänvisa till samma artikel mer än en gång. Fernbom2 13 oktober 2010 kl. 17.28 (CEST)
Det känns som om du totalt utgår från att dina egna preferenser som wikinörd. Jag är också det, men det innebär inte att jag projicerar mina ideal och vanor på alla tilltänkta läsare. Det där med att det skulle vara ett problem att länka till samma sak mer än en gång utgår ju från att de flesta läser en encyklopedisk artikel rakt igenom från början till slut (som om det vore en tidningsartikel eller en essä) och att dom som nu läste en hel artikel i en sittning dessutom skulle störa sig på att se samma ord länkat mer än en gång.
Peter Isotalo 19 oktober 2010 kl. 12.28 (CEST)

En intressant vinkel är forskningen om läsförståelse: Erping Zhu kommer i sin artikel Hypermedia interface design : the effects of number of links and granularity of nodes fram till att länkar försämrar läsförståelsen. Hon lät ett antal försökspersoner sitta med en webbläsare och läsa en lång text med klickbara hyperlänkar i. Alla läste samma text, men Zhu hade fyllt texten med varierande antal länkar. Efteråt fick försökspersonerna återberätta vad texten handlat om, och det visade sig att ju fler länkar, desto sämre läsförståelse. Samma resultat framkom i en sammanställning av liknande experiment där man slår fast att "when readers are required to make decisions upon encountering links, or indirectly, as when following a link results in separation of related parts of a text and influences information integration", dvs en del av läsarens hjärnkapacitet, som annars skulle användas till att förstå texten, istället går till att avgöra om det är värt att klicka på länken eller inte. För egen del tycker jag läsförståelse väger tyngre än kalenderbiteri. //Knuckles...wha? 13 oktober 2010 kl. 20.15 (CEST)

I mina ögon ser artiklar praktiskt taget utan länkar helt ointressanta ut. De inbjuder definitivt inte till läsning. Så var det långt innan jag själv blev aktiv. Möjligheten att enkelt skicka vidare är den största fördelen med Wikipedia, enligt min mening. Läsförståelseforskningen tar jag relativt lätt på, eftersom jag inte uppfattar syftet med detta uppslagsverk vara att ge enkel minneskunskap, men om det finns läsare som störs av länkarna (vilket jag ärligt talat betvivlar och i brist på belägg betraktar som en seglivad myt) borde möjligheten erbjudas att läsa artiklarna helt utan länkar. Det torde vara tekniskt möjligt med sådana inställningar. Fernbom2 14 oktober 2010 kl. 16.12 (CEST)
Fast nu uttrycker du dina åsikter enbart som aktiv användare som regelbundet redigerar artiklar. Och som en kalenderbitare. Alltså någon som inte är ett dugg representativ för den genomsnittlige läsaren. Att du samtidigt ifrågasätter grundläggande läsförståelseforskning med rent personliga åsikter bidrar inte direkt till att göra dina ståndpunkter allmängiltiga. Det verkar som om du avfärdar det här för att inte stämmer med dina personliga åsikter, inte för att du har konkreta belägg för motsatsen eller för att det skulle gagna gemene man.
Det känns ju helt självklart att Wikipedias uppgift i första hand är att förmedla artikelinnehåll så tydligt som möjligt. Det har inget med "minneskunskap" att göra utan att man ska förmedla information i form av ett textinnehåll. Överlag så är ju blålänkar i en sorts lättjebonus (man slipper rulla ääändå upp till sökfältet). Artiklar som Peru eller demokrati är något som de flesta läsare skulle räkna med att vi har och därför söka på själva, så dom blir ju oftast rena "den länkar vi för den länkar vi alltid"-länkar. Det är egentligen för mer obskyra begrepp, som Sendero Luminoso och Partido Popular som det är befogat att erbjuda en snabb, förklarande utvikning i en annan artikel. I alla andra fall riskerar det att bli distraherande från texten i sig. Det är i sig ett intuitivt påstående och nu har vi dessutom forskning som säger att det stämmer.
Peter Isotalo 19 oktober 2010 kl. 12.28 (CEST)
Jag hade samma uppfattning långt innan jag började redigera och kan inte se att den forskning Ni hänvisning ger grund till så långtgående slutsatser. Underlänkning är ett problem, inte motsatsen. Men att erbjuda möjligheten att läsa olänkat ser jag som en rimlig kompromiss. Fernbom2 19 oktober 2010 kl. 12.40 (CEST)
Som sagt. Det är din personliga läsupplevelseåsikt som kalenderbitare vs allmänt hållna forskningsresultat. Uppenbarligen verkar vanliga läsare inte befrämjas av det du tycker om och du säger emot genom rent tyckande. Den springande punkten är också att färre länkar, särskilt av datum, inte är något som nördar som du och jag egentligen lider. Som värst betyder det att vi inte omedelbart kan klicka oss fram till knappt relevant ströläsning. Det är alltså bekvämlighet för en minoritet som står mot distraktion för en majoritet, ett klassiskt exempel på skribentens behov kontra läsarens.
Att erbjuda någon sort inställning för att modifiera läsupplevelsen är alltid en teoretisk lösning i såna här sammanhang, men den mynnar alltid ut i att någon måste aktivera inställningen, och det är något otroligt få användare gör. Alltså en lösning som gynnar den medvetna minoritet som inte behöver den typen av överlänkning. Det allt annat än en rimlig kompromiss.
Peter Isotalo 27 oktober 2010 kl. 16.18 (CEST)

Vi har fått oss länkat en del forskning som visar att läsförståelsen är mindre i en hyperlänkad text än i en olänkad. Resultaten stämmer säkert också med mångas våra erfarenheter. Å andra sidan är hyperlänkning tjusningen med datorpresenterad text. Just att enkelt komma vidare till andra artiklar inom mer eller mindre samma ämnesområde lockar till läsning. Det hade givetvis gått bra att i stället söka på alla ord (detta gäller samtliga sökord, inte bara årtal), men länkningen i sig lockar till fortsatt läsning. Därför har vi valt att hyperlänka våra texter trots den något sänkta läsbarheten. Frågan är då var gränsen skall sättas för hur mycket (och vad) vi skall länka. Själv tillhör jag dem som gärna ser många länkar, inte minst av årtal, nationer, datum etc. Jag inser inte riktigt varför de så kallade "kalenderbitarna" skulle vara en mindre intressant målgrupp än dem som när de läser om tulpaner vill fördjupa sig just i ståndare. Alla läsare har olika intresseområden och lockas av olika länkar, även när de läser samma artikel. Eftersom det nu uppenbarligen är en hel del som väljer att engagera sig i Wikipedia trots att man störs av länkar kanske vi skulle bearbeta den utskriftsvänliga versionen och kalla länka till den som något i stil med "läs- och utskriftsvänlig version". Men låt oss som finner tjusning i att kunna följa länkar lite härs och tvärs mellan artiklar få fortsätta med det, även när det gäller kalendariska uppgifter. /Dcastor 27 oktober 2010 kl. 16.47 (CEST)

Mycket klokt skrivet av Dcastor (som så ofta)! I slutändan handlar den här frågan om vilka grupper som skall få definiera inför andra grupper att deras intresse för vidare läsning inte är "relevant" nog. Jag tycker därvid att det är att föredraga att att vi är generösa mot så många smakriktningar som möjligt. /FredrikT 27 oktober 2010 kl. 19.05 (CEST)
Vi har tidigare haft den här diskussionen och då var det om man skulle länka biografiska artiklar för skådespelare till "födda teaterår", "födda TV-år" eller "födda radioår", musiker till "födda musikår", etc. Jag ser fortfarande ingen anledning att ha den typ av länkning eftersom det förr eller senare stöter på mer eller mindre problem. Nuvarande rutin att länka till "raka" datum och år tycker jag fungerar utmärkt och är betydligt lättare att motivera än motsatsen. Frågan om över- eller underlänkning tycker jag är en annan diskussion. Riggwelter 27 oktober 2010 kl. 19.14 (CEST)
Utgå ifrån vilken text som passar i artiklar. Det är "ren fakta" som beskriver ämnet som ska finnas i artiklar. Inte triviala detaljer även om de är intressanta. Inte "how to" guider, även om de kan vara både användbara och intressanta för många läsare. Samma regler gäller bilder i artiklar, de ska finnas där för att illustrera ämnet och det som tas upp i texten, inte för att de är "snygga" eller liknande. Samma regler bör enligt mig självklart även gälla för länkar, de som är relevanta för ämnet och ökar förståelsen av ämnet bör finnas men inte de som bara är där för att "det är trevligt att klicka sig runt". Isåfall kan vi lika gärna slänga in "trevliga bilder" och "trevliga texter", vilket jag tror att de flesta skulle vara emot. Kan man ha länkar endast för att några kalenderbitare gillar dem, då kan vi ha "how to" guider som många skulle gilla. Men det hela går ifrån idén om vad uppslagsverket är för något. 85.11.25.101 28 oktober 2010 kl. 15.15 (CEST)
Nu är jag så van vid wikipedia-artiklar att jag inte tänker jättemycket på länkarna men jag minns att jag hade svårt för att läsa dem i början just för att det fanns så många länkar. Det kändes inte som om man läste en text eller hur man ska säga, det var ett länkhav som inte liknade nåt jag var van vid från en enda annan sida då. 85.11.25.101 28 oktober 2010 kl. 15.32 (CEST)
Tack för vittnesbördet! Personliga erfarenheter är långt mer intressanta än hänvisnigar till forskning, vars eventuella tillämpning i sammanhanget är ytterst problematisk. Jag ansluter mig dock till Dcastors förslag. Jag kan även tänka mig att den olänkade texten är grundinställning och den genomlänkade tillval, om det skulle underlätta. Men vill någon få mig att sluta hänvisa vidare till de flesta andra artiklar då går tjusningen med att redigera här helt förlorad. Fernbom2 28 oktober 2010 kl. 15.49 (CEST)
Självklart är länkar ofta bra men som så ofta så måste vi tänka främst på vad läsaren vill ha. Enligt mig så ska artikel A länka till artikel B endast därför att artikel B är relevant läsning för att förstå A djupare (eller liknande resonemang), inte bara därför att B existerar och det är kul att länka. Det blir förvirrande, dels just därför att halva texten är blå vilket känns "konstigt" men även därför att det blir väldigt svårt att veta vad som är relevanta länkar. För "vanliga" läsare (ej wikipedianer) så går man förmodligen i 95% av fallen in på en artikel endast för att man vill veta något/lära sig om det ämnet, inte för att det är kul att surfa runt på wikipedia och upptäcka nya ämnen etc. Då är länkar till nära relaterade ämnen väldigt användbara, precis som länkar till artiklar som förklarar sånt som man kanske inte har kunskaper inom men vilka behövs för förståelsen av artikeln. Om däremot jättemånga länkar till "helt orelaterade men intressanta" ämnen finns, ja då går antingen väldigt mycket av lästiden åt till att bestämma vilka länkar som man bör följa eller så bortser man från att länkarna finns och missar länkar som man hade behövt. Jämför med sektionen externa länkar, där ska man samla några stycken viktiga länkar för vidareläsning/fördjupning. Om det skulle finnas 100 externa länkar där som marginellt (eller inte alls) hade med ämnet att göra, då skulle inte en kotte orka leta på de som faktiskt skulle vara intressanta att gå till. De skulle för all del kunna vara "trevliga" länkar till roliga sidor som man skulle gilla, men för läsaren som är där för att få veta nåt om artikelämnet fyller de ingen som helst funktion, tvärtom så försvårar de för läsaren. 85.11.25.101 28 oktober 2010 kl. 16.15 (CEST)
Externa och interna länkar har olika funktioner. Dessutom drar de förra bort från Wikipedia, medan de senare håller en kvar. De har litet samma funktion som gamla tiders bläddrande i ett konversationslexikon som Ugglan eller Svensk Uppslagsbok: medan man letar efter ett ord hamnar man hela tiden på andra, som visserligen distraherar men framför allt ökar läsupplevelsen. Fernbom2 1 november 2010 kl. 18.37 (CET)
Självklart har interna och externa länkar inte exakt samma funktion, det skrev jag inte heller. Men jag tycker att text/bilder/interna länkar/externa länkar/allt i en artikel, bör ha som huvudsyfte att förmedla kunskap om ämnet, inte att öka läsupplevelsen så mycket som möjligt eller se till att man stannar kvar på wikipedia så länge som möjligt. En anledning (av många!) till att jag använder wikipedia mycket är just att man vet ungefär vad man kan vänta sig av en artikel, att den är skriven för att förmedla kunskap om det man söker och inte för att locka läsare. Vi bör locka läsare genom att vara bäst på att förklara ett ämne, inte genom "knep" som gör att man stannar kvar på sidan längre än man behöver. Därmed inte sagt att man inte ska sträva efter att skriva artiklar med hög läsupplevelse, MEN det bör inte få ske på bekostnad av det som 95% (eller vad det kan vara) av alla läsare är ute efter, att snabbt hitta fakta om just det ämne som artikeln handlar om. Och som första halvan av mitt förra inlägg handlade om så distraherar faktiskt för många "onödiga" länkar på flera sätt för läsaren som är där för att leta fakta/lära sig om ett ämne. Jag tycker inte att våra interna länkar ska ha "samma funktion som gamla tiders bläddrande i ett konversationslexikon [...] man letar efter ett ord hamnar man hela tiden på andra" utan att de ska finnas där för att ge en snabb väg till förklaringar och fördjupning inom ämnet som man läser om, men som inte platsar i själva artikeln. 85.11.25.101 3 november 2010 kl. 11.44 (CET)
Men den springande punkten förblir ju vem eller vilka som skall få definiera vilka länkar som är "onödiga"? Vilket i princip borde vara omöjligt eftersom varje läsare som går in på en artikel kan tänkas ha olika preferenser, behov och förväntningar på detta område. /FredrikT 3 november 2010 kl. 12.38 (CET)
Självklart, precis som att man måste göra avvägningar för vilken om text som platsar i artikeln! Är det tillräckligt viktigt att i artikeln om en person ha med vad dennes barn heter? Förmodligen. Dennes brorsbarn? Förmodligen inte. Men det kommer givetvis finnas en del människor som gillar släktförhållanden som tycker att dessa fakta bör vara med?! Folk kommer så klart alltid att ha delade åsikter om vilka länkar som är tillräckligt relevanta, precis som de har för vilken text som passar, vilka externa länkar som bör få finnas i artikeln osv. Men regeln borde väl ändå vara att en länk ska vara relevant för själva artikeln och inte för "läsupplevelsen på wikipedia", precis som det gäller för text/bilder/allt?! Och det borde gå hyfsat bra att följa sådana riktlinjer, precis som det gör idag när det gäller texten, men det kommer lika självklart att bli diskussioner då åsikterna går isär, precis som det blir idag angående texten. Vi behöver riktlinjer, även om alla inte alltid kan hålla med om dem till 100%. Vi kan väl inte undvika att skapa riktlinjer och låta anarki råda, bara för att inte alla kan bli sams eller att det blir svårt att göra gränsdragningar? Här diskuterar vi huruvida just årtalen bör länkas och enligt mig så är ett årtal nästan aldrig relevant att länka till, det görs (oftast) bara för att några tycker det är "kul". F ö så fungerar det ganska bra på enwiki, där man numer inte länkar årtal förutom när de är relevanta för just den artikeln. Jag gjorde ett test och tröck på slumpknappen, fick upp artikeln Lamborghini Jarama. Vad tillför länkarna till årtalen mer än att det är "kul"? Varför är inte tillverkare, biltillverkare, produktion och exemplar också länkade? Varför inte göra hela artikeln blå? Om vi ska länka årtal bara för att delade meningar alltid kommer råda, då borde vi väl länka dessa ord också eftersom det alltid kommer finnas nån som vill ha dem länkade för att det är "kul"? 85.11.25.101 3 november 2010 kl. 13.21 (CET)
Fru och barn är i regel onödig information, om dessa inte är relevanta för egna artiklar. Avlägsna släktingar som är det bör däremot finnas med. Länkar till årtal är inte "kul", jag upprepar det, de ställer in i ett historiskt sammanhang och är därför alltid motiverade. Fernbom2 6 november 2010 kl. 07.10 (CET)
Jag håller inte alls med där, en artikel om en person bör i princip alltid innehålla namn på dennes ev man/fru, det känns som en lika viktig "standardfakta" som födelseortort, födelse- och dödsdatum och annan infobox-aktig fakta. Hur som helst handlade denna diskussionen om länkar. Jag har fått uppfattningen att flera personer vill ha länkarna just för att de tycker att det är "kul" att klicka sig runt. Den enda riktiga anledningen till att ha länkarna (utöver "kul" alltså) tror jag är ditt argument ovan om historiskt perspektiv, men jag håller dock inte med där. Ta t ex mitt exempel Lamborghini Jarama. Hur många läsare tror du ärligt talat kommer att få en ökad förståelse för ämnet för att de med ett klick får veta att den slutade tillverkas samma år som jordens befolkning blev 4 miljarder och Björn Borg vann Wimbledon etc? De gångerna som det "historiska perspektivet" är viktigt för artikeln, då tycker jag det ska stå direkt i artikeln. Om t ex en persons uppväxt färgades av att h*n bodde i tyskland under andra världskriget så bör detta framgå i artikeln, det ska man inte behöva klicka på ett årtal för att förstå. Dessutom påverkades man ju förmodligen mer av kriget om man var ungdom/vuxen då än om man råkade födas 1943 och får just detta årtalet länkat? Jag tror kort å gott att detta med historiskt perspektiv via länkning nästan är obefintligt, åtminstone för läsare som inte är involverade i wikipedia (dvs en övervägande majoritet). Plus det jag sagt tidigare, för många ointressanta (eller marginellt intressanta) länkar distraherar läsaren och tar bort uppmärksamheten från de viktiga länkarna. Slutligen så kan jag ju återigen nämna enwiki som ju slutat länka datum/årtal om det inte finns någon särskilld anledning. Jag har aldrig någonsin hört någon, varken på enwiki eller IRL, klaga på att förståelsen för det historiska perspektivet gått förlorad efter att de ändrade sina riktlinjer för länkning. Nåja, kanske det är dags att lägga ner diskussionen till slut eftersom konsensus inte verkar kunna nås? 85.11.25.101 18 november 2010 kl. 15.36 (CET)

IP 85... anger ovan att regeln borde väl ändå vara att en länk ska vara relevant för själva artikeln och inte för "läsupplevelsen på wikipedia". Det enda argumentet mot att länka årtal (och mot så kallad överlänkning ö.h.t.) har ju just med läsupplevelsen att göra – att det blir en aning mindre lättläst. Det är som sagt uppenbarligen en hel del som tycker att årtalslänkarna tillför något till artiklarna. Några påstår att detta är specifikt för "wikipedianer". Finns det något stöd för dessa påståenden? /Dcastor 18 november 2010 kl. 16.10 (CET)

Med "läsupplevelsen på wikipedia" menade jag att en artikel utformas så att en läsare ska stanna länge på wikipedia, för att det är "kul". För att bidra till detta skulle man kunna göra massor med grejer, t ex ge artiklar mer spännande namn i stil med tidningsrubriker. Men vi är här för att skapa ett uppslagsverk som folk kan söka fakta i, inte att dra hit så många läsare som möjligt genom olika "tricks". Som jag ser det så gör för många länkar att det blir svårt att läsa och förstå en artikel, medan många här samtidigt påstår att många länkar gör det roligare att läsa eftersom man hittar till nya artiklar trots att de inte har med ämnet att göra. Detta är enligt mig två olika saker, olika typer av läsupplevelse om du så vill. 1: man anpassar en artikel så att infon i den ska bli så lätt som möjligt att ta till sig, en användare som kommer till artikeln ska hitta det h*n söker. 2: man anpassar en artikel för att den ska vara "roligt" som möjligt, så att läsaren ska stanna på wikipedia längre genom att t ex lockas att läsa annat än man kom dit för. Nej, jag har inget riktigt stöd för det påståendet. Jag utgår bara från att jag aldrig någonsin har hört en icke-wikipedian säga något positivt om länkning av årtal medans åtminstone jag själv, innan jag blev ordentligt van vid sidan, tyckte att dessa var ganska irriterande. Men som jag antydde i förra inlägget så verkar det inte som att någon här kommer att ändra sin åsikt i frågan, alla verkar ha ganska starka åsikter utan att ha några mer konkreta anledningar än av typen "jag gillar/gillar inte". 85.11.25.101 18 november 2010 kl. 16.44 (CET)
För att förtydliga ytterligare, jag tycker att en artikel ska utformas så att den bli så användbar som möjligt, inte för att den (eller wikipedia i stort) ska bli så rolig att läsa som möjligt. Det enda argumentet som presenterats för att årtalslänkar bidrar till användbarheten och inte bara roligheten, är som jag skrev det historiska perspektivet. Min åsikt är dock att länkarna inte alls hjälper läsaren att få ett bra historiskt perspektiv, och isåfall är det bara roligheten kvar som argument. Andra andvändare kan så klart ha andra åsikter, men sätt er och tänk efter en stund, hur ofta klickar ni verkligen runt på årtalsartiklar för att få ett detta perspektiv och inte bara för att det är roligt? Hade ni gjort det om ni inte brukade använda wikipedia annat än när ni behövde söka fakta/lära er något? Jag tror många använder argumentet som en ursäkt för att de tycker det är roligt. Eller är det nån som har några som helst stöd för påståendet att länkarna faktiskt bidrar till att sätta artikeln i ett historiskt perspektiv??? Utöver "jag själv tycker det" alltså! Jag tycker INTE att årtalslänkarna hjälper till med detta och jag TYCKER att de försvårar förståelsen av artikeln. Flera andra här tycker det motsatta, att de bidrar till det och att de inte försvårar läsningan. Det känns som ett dödläge där ingen kommer ändra sig, och ingen presenterar några stöd för sina påståenden. 85.11.25.101 18 november 2010 kl. 16.59 (CET)

Integrera OSM i sv:wp[redigera | redigera wikitext]

Som några av er kanske vet finns det ett användarskapat kartprojekt som heter Open Street Map som liksom Wikipedia "kan spridas fritt" och därför lämpar sig att användas tillsammans med Wikipedia. På den tyskspråkiga versionen har man utvecklat ett sätt att integrera kartfunktionen med Wikipediaartiklar med angivna koordinater. Gå till exempel till de:Berlin och klicka på "Karte" som finns uppe i högra hörnet. Funktionen erbjuder stora möjligheter och kan som synes avhjälpa bristen på bra kartor. Det är sant att detaljrikedomen varierar, men på det stora hela är den tillräckligt bra för att tillföra något till det här projektet.

Kartan kan redan nås genom att man klickar sig vidare via koordinaterna men på det här sättet blir den lättare att nå, man sammanbinder artiklar som finns i samma geografiska område och alla kanske inte ens känner till att funktionen finns.

Finns det ett intresse av att lägga in den här funktionen även på svenskspråkiga Wikipedia?

Vill man testa den kan man kopiera in koden i sin personliga js-fil. /Diupwijk 13 november 2010 kl. 15.39 (CET)

Det finns ju redan en karta vid koordinaterna...klickar man på jordklotet bara så... -Josve05a 13 november 2010 kl. 15.49 (CET)
Vilket jag nämner men jag tar även upp några fördelar med att införa det här. /Diupwijk 13 november 2010 kl. 15.53 (CET)
Jaha, det var inte det som jag snackade om. Se där, inte ens jag kände till detta. Jag vill nog ändå påstå att det här andra sättet är bättre och tydligare. /Diupwijk 13 november 2010 kl. 16.33 (CET)
Det fungerar bättre med kartan under jordgloben. För mig fylls sidan med rullister så OSM alternativet känns överflödigt. Det är bättre att de som vill ha OSM lägger till det i sin js. Hur sammarbetar det med coordmallen och med koordinater inlagda i diverse olika mallar? --NERIUM 13 november 2010 kl. 18.56 (CET)
WikiMiniAtlas är bra när den funkar, men åtminstone jag har på sistone haft en massa problem med att den inte laddas ordentligt. Dessutom uppdateras den väldigt sällan. Om OSM uppdateras oftare och är stabilare ser jag inget hinder för ett byte. /Jssfrk 18 november 2010 kl. 17.38 (CET)

Sociala Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag 'finns' knappt på Facebook men blev mer positiv när jag upptäckte att jag kan posta saker dit utan att gå in på sajten. Ger jag t.ex. tummen upp för en video på YouTube så dyker den upp i Faceflödet. Så... med anledning av tråden Wikipedia:Bybrunnen#Betygssättning av artiklar, som främst avhandlar betygssättning för utvärdering, vore det ändå inte kul om WP utökade sitt sociala engagemang och införde just en sådan 'gillar' funktion som dessutom kan självposta till Facebook och andra nätsamhällen? Nu gör jag det med Google Buzz och Google Reader förutom YouTube och det skulle kännas lika naturligt att posta WP sidor, ett bra sätt att dela med sig av vad som händer under dagen helt enkelt.

Tips: Microsoft Outlook har visat sig vara ett välordnat sätt att hålla reda på vad vännerna gör på Facebook.--Mercurial 13 november 2010 kl. 20.59 (CET)

Jag är inte helt emot själva idéen, men skulle det fungera rent tekniskt? /Poxnar (D | B) 13 november 2010 kl. 21.24 (CET)
En idé. Längst ner i red. rutan finns ju en liten bockruta för "Bevaka denna sida"och en "Mindre ändring". Kan man inte göra en ruta det står "Sprid via Facebook"(Pil nedåt, så man kan välja tex Twitter el. ngt annat) Någon som förstår vad jag menar???
(Redigeringskonflikt)Jag kollade lite på den här sidan där det står hur man infogar en sådan funktion på en webbsida. Nu är ju Wikipedia inte någon vanlig sida och därför går det inte att sätta in något sådant med vanlig HTML. Men det skulle kanske gå att sätta in en funktion i t.ex. MediaWiki:Common.js (med hjälp av det som står på sidan som jag länkade till). Dock är jag inte så bra på javaskript och vet inte om det går. /Poxnar (D | B) 13 november 2010 kl. 22.17 (CET)
Är det då en så bra idé att sätta in en länk till en privat site på varenda sida för alla användare? -- Lavallen 13 november 2010 kl. 22.18 (CET)
Instämmer med Lavallen. Min attityd till detta är densamma som i den här diskussionen. Jag tycker inte att ett uppslagsverk som Wikipedia ska automatiskt länka till diverse företag på våra artikelsidor, oavsett om det är google eller facebook. Wikipedia bör vara fristående och inte sitta i knät på dessa företag och ge dem gratisreklam. / Elinnea 13 november 2010 kl. 22.26 (CET)

(Redigeringskonflikt)::::Länken 'gilla' är densamma för alla, du kan själv välja om ditt agerande med den ska vara kopplat till en annan sajt (ex Youtube--->FB). I redigeringsläge tycker jag är mindre bra, dels för att det är riskfyllt att posta sidor så fort man skriver de, men framför allt för att det är en rating-funktion för användare. --Mercurial 13 november 2010 kl. 22.29 (CET)

Sitta i knät innebär väl en beroendesituation, detta är väl snarare win-win? Sen tror jag inte någon uppfattar 'share' knappar som reklam längre, de är en del av nätets nödvändigheter och WP är inte bara ett uppslagsverk.--Mercurial 13 november 2010 kl. 22.32 (CET)
Jag håller med på ett sätt. Jag tror inte så många skulle se det som gratisreklam, men rent formellt är det ändå det. Wikipedia skulle få mer besökare med en sådan funktion, men den skulle bryta mot grundprinciperna. Därför skulle det nog vara bäst att inte ha någon sådan funktion, även om vi skulle tjäna på det. /Poxnar (D | B) 13 november 2010 kl. 22.43 (CET)
Jag instämmer i Poxnars och Elinneas sista meningar. Vi skall inte blanda ihop saker och ting. Att Wikipedia även är en community får inte tolkas som att det är huvudfunktionen. Den är att vara ett uppslagsverk. Fernbom2 13 november 2010 kl. 22.57 (CET)
Tänker efter... allt som behövs är egentligen en s.k. Bookmarklet från FB eller en tredje part, som man lägger i webbläsarens bokmärkesfält och som fungerar som ett bokmärke fast sidan 'bokmärks' och postas på (i detta ex.) FB. Jag kör sånt för Delicious och Google Reader. Faktiskt, 'bokmärker' jag en sida här till Reader så ska Reader själv kunna posta den till FB, i det fall sekretessinställningarna tillåter det. Men... inget av detta är ju lika snyggt som 'share it' knapparna integrerade. Vad tycker användarna? --Mercurial 13 november 2010 kl. 23.00 (CET)
Men huvudfunktionen är väl fortfarande att läsa, skriva och lära? Länkar kan väl aldrig bli mer än extrafunktioner?--Mercurial 13 november 2010 kl. 23.01 (CET)
Jag använder ett javascript som skapar en "share"-knapp som går till olika sidor av den här typen. Kopiera koden under Användare:Grillo/monobook.js som går till det skriptet (under Fluffs script) och kopiera in i Special:Mypage/monobook.js eller Special:Mypage/vector.js, baserat på vilket utseende ni använder. /Grillo 14 november 2010 kl. 06.49 (CET)
Tack, ska prova! --Mercurial 14 november 2010 kl. 15.50 (CET)

Om Wikipedia bygger in kopplingar till webbplatser som ägs och kontrolleras av något annat än stiftelser/ideella organisationer som delar Wikimedia Foundations mål och värderingar... då forkar jag. Vi skall inte bidra till att göra Facebook mer dominerande än vad det redan är. Plrk 14 november 2010 kl. 15.22 (CET)

Jag sympatiserar med huvudargumentet men tycker alltså att värdet för användare och läsare betyder mer. Det andra argumentet går lika bra att använda mot en:wp, det fasliga USA och kolonialambitiösa UKs makt ska verkligen inte utökas med vår hjälp. För att ta ställning alltså.--Mercurial 14 november 2010 kl. 15.50 (CET)
Kan du förtydliga vad du menar med denna obegripliga kommentar? Vill du inte ha interwikilinkar mellan språkversionerna av Wikipedia eller har du fått för dig att Wikimedia Foundation är ett samarbete mellan USA:s regering och Storbritanniens kolonialadministration eller något liknande??? Tomas e 14 november 2010 kl. 18.56 (CET)
Mercurial: var inte löjlig. Självklart är det skillnad på interwikilänkar och Facebook Like-knappar. Vill du att jag skall förklara den, eller kan vi vara överens om att det finns en sådan skillnad? Vad gäller "det fasliga USA" och alla andra fasligheter har vi garderat oss med principen om NPOV, inkl. "Undue weight".
Måste säga att jag gillar idén men skulle önska att den "knappen" inte skulle vara i redigerarläget. Det känns rent spontant att inget går förlorat genom att vi och de som läser Wikipedia direkt kan länka från Wikipedia till Facebook och andra sociala forum, eller för den delen att man kan länka "vinster", samarbeten och annat från olika interna aktiviteter osv. Visst det blir reklam för att vi faktiskt har kul ihop, men det är ju ändå inget negativt i sig. I dag för att länka måste man göra det manuellt. Risken för att fokus skulle förflyttas från artiklar till nöje är liten då länkningarna är direkt beroende av vad vi faktiskt gör tillsammans, dvs. artikelproduktion, justering, diskussioner, tävlingar, samarbeten m.m. dnm (d | b) 14 november 2010 kl. 15.54 (CET)
Wikia jobbar med ett tillägg till Mediawiki som heter Facebook Connect. Så rent tekniskt kan det vara möjligt snart, men under diskussioner på Wikimania i somras var det väldigt blandade känslor för att införa det på Wikipedia. --Ainali 14 november 2010 kl. 17.04 (CET)
Då skulle jag också forka. Varför inte fokusera satsningarna på att möjliggöra inloggning med t ex OpenID? Facebook har all möjlighet i världen att bli en OpenID provider, men föredrar av vissa skäl att folk använder Facebook Connect istället. Frågan vi måste ställa är varför Facebook vill det? Plrk 14 november 2010 kl. 20.08 (CET)
@Thomas: Plrk menar tydligen att det är ett problem att låta användarna pusha wikisidor till Facebok för att det a) inte är en idéell organisation och b) för att företaget dominerar nätet, onlinekulturen eller dyl., d.v.s. något negativt. Jag menar att om det är ett problem så måste det vara lika problematiskt att skriva på engelska Wikipedia eftersom vi då gynnar spridningen av det engelska språket och den engelska kulturen som redan dominerar världen och som dessutom 'tillhör' kapitalistiska stater som förespråkar att deras grundläggande syn på människor och världen är den enda rätta. Jag ger alltså inte mycket för det argumentet och jag tycker att det är ett otillbörligt ställningstagande.--Mercurial 14 november 2010 kl. 20.42 (CET)
@dnm: Utöver det logiska argumentet fanns det en viss ironi i mitt tidigare inlägg så ansvaret för eventuell frustration över detta är mitt och mitt allena. (Jag har f.ö. inget emot anglosaxsisk kultur eller statsskick).Mercurial 14 november 2010 kl. 20.50 (CET)
Exemplet YouTube: jag ser inte ens FB-loggan när jag klickar på 'tummen upp' men jag vet att handlingen kommer att få genomslag på FB eftersom jag i mina egna användarinställningar har gjort det valet (liksom andra).Mercurial 14 november 2010 kl. 20.50 (CET)
@Plrk: Det är ju alltså en extern organisation som lägger tid och resurser på att skapa ny funktionalitet till Mediawiki och alltså inte något som tar fokus från utvecklare på Wikimedia Foundation. --Ainali 14 november 2010 kl. 21.00 (CET)

I grunden är det bara att lägga till denna URL i vänstermenyn vid varje sida för att implementera Facebooksharing: http://www.facebook.com/sharer.php?u={{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}}}&t={{FULLPAGENAME}} Den här länken delar kött-artikeln. Vi lever i en tid där många av våra läsare använder sociala medier fullt ut. Jag hade gärna sett att Wikipedia levererar den servicen till läsare och ser det som en winsituation för Wikipedia, då våra läsare kan exponera välskrivna artiklar för varandra. //Knuckles...wha? 14 november 2010 kl. 21.30 (CET)

Om man inte vill att facebook ska vara allenarådande, finns http://www.addthis.com/ som låter användaren välja vilket socialt nätverk hon/hon vill dela till. Var har detta diskuterats på andra språkprojekt eller på central nivå? //Knuckles...wha? 15 november 2010 kl. 09.43 (CET)
Än så länge har jag inte sett ett enda konkret exempel på hur Wikipedia kan förbättras med hjälp av Facebook. Att lägga upp en artikel på sin wall är ju bara till att dela länken, som för alla andra sidor.
Nej, ska man rucka på en för mig viktig princip med att främja privata företag så måste man ha betydligt bättre skäl än så! Wikipedia är en av både Sveriges och världens absolut största sajter och man måste inse konsekvensen bakom principbeslutet att börja använda externa företags tjänster. Zaijaj 15 november 2010 kl. 10.51 (CET)
Jag vill bara förtydliga att jag håller med Plrk och Zaijaj här, och att skriptet jag nämner ovan bara är för privat bruk. Jag skulle aldrig stödja att det läggs in som standard, även om det handlar om länkar till många olika tjänster och inte bara Facebook. Att på det här sättet samarbeta med kommersiella företag är början på ett mycket brant sluttande plan. /Grillo 15 november 2010 kl. 10.59 (CET)
Fastän vi redan tillåter privata företag att kapitalisera på våra produkter och ber om deras ekonomiska stöd? Jag förstår inte varför en länk-ut funktion betraktas som reklam, det är väl snarare FB som promotar WP när deras forum fylls med direktlänkar hit. Mercurial 15 november 2010 kl. 11.23 (CET)
Exakt, Mercurial! Vi bemödar oss om att vårt artikelmaterial ska vara fria för vem som helst att (åter)använda, arbeta om och sprida även för kommersiellt bruk. I samma andetag motsätter vi oss att att ge läsarna verktyg för att sprida artiklarna som de vill, låter i mina öron märkligt. //Knuckles...wha? 15 november 2010 kl. 11.32 (CET)

Vi har ju redan lite länkar till kommersiella webbsidor, om än indirekt, i Wikipedia:Bokkällor och framför allt Mall:GeoTemplate. De länkarna skulle inte jag vilja vara utan. Men vad gäller de länkar som den här diskussionen handlar om är jag inte lika övertygad än. --Ḇọⅰⅵḙ 15 november 2010 kl. 11.40 (CET)

En liten länk i vänstermenyn med en dropdown som öppnar länkar till 'share-it' sajterna skulle funka fint. Kanske är det också fel att diskussionen utgår från FB, DiggIt och motsv. på svenska är ju minst lika relevanta.Mercurial 15 november 2010 kl. 12.12 (CET)
Att vårt material går att använda kommersiellt har med licensen att göra, och jag förstår inte på vilket sätt det är en motprestation att länka till kommersiella webbplatser, när de får lov att använda vårt material. Jag ser inte vad de har gett oss för att motivera detta länkande? För att exemplifiera använder Facebook bara automatöversatta engelska artiklar från "Wikipedia, den kostnadsfria uppslagsboken". Kan man inte ens bemöda sig att få det rätt, förtjänar man inte någon uppmärksamhet från vår sida. /Grillo 15 november 2010 kl. 14.31 (CET)
Jag instämmer helt och fullt med Grillo! Tanken är säkert god, men det hjälper inte. Fernbom2 15 november 2010 kl. 14.38 (CET)
Gett oss? Få uppmärksamhet från vår sida? Är vi inte till för läsaren? Jag ser det inte som att vi främst hjälper Facebook (eller digg, twitter eller vilket socialt nätverk vi bestämmer oss för att exemplifiera med). Vi hjälper läsaren som förväntar sig att kunna dela artikeln till sitt nätverk av vänner. //Knuckles...wha? 15 november 2010 kl. 14.53 (CET)
Det är väldigt lätt att dela med sig av Wikipedia-artiklar redan. Bara att kopiera och klistra länken - eller rentav be vännen googla på artikelnamnet. I de flesta webbläsare och många artiklar funkar det rent av att bara skriva artikelnamnet i adressfältet och trycka enter. Har du något stöd för att läsare generellt förväntar sig att via knappar kunna dela artikeln till sitt nätverk av vänner, eller är det taget ur luften? Plrk 15 november 2010 kl. 15.31 (CET)
Och du har stöd för att användare inte vill det? I det här stadiet har det inte med saken att göra. Mercurial 15 november 2010 kl. 15.53 (CET)
Grillo, vad tjänar FB eller Digg på att WP användare skickar sidlänkar dit? Gör du som YouTube där det räcker med en tummen uppp så behöver du ju inte ens se deras logga, förutom in inställningspanelen där du väljer om du vill införa funktionen när du använder sajten.Mercurial 15 november 2010 kl. 16.07 (CET)
Ingen tycker väl att vi skall ha en lista på alla andra tänkbara medier där man kan rekommendera en artikel: usenet-grupper, tidningars insändarspalter, bloggar o.s.v. Vi skulle alltså välja att särbehandla dessa vissa medier och visa speciell samhörighet med dem. Om det är för svårt att skapa en länk utgående från webbläsarens adressrad så skall det lösas på andra sätt. --LPfi 15 november 2010 kl. 18.05 (CET)
Det finns också ett tillägg till Mediawiki som heter Social Bookmarking där man kan dela på över 300 andra sajter. Hur det ser ut kan man se till exempel på denna wiki: http://www.healthplusplus.com/ Engelska wikinews har gjort en egen mall med några färre utvalda. --Ainali 15 november 2010 kl. 19.18 (CET)
Jättebra exempel från Ainali tycker jag. Vad ålägger wp att inte välja fritt det som är lämpligt och fungerar bäst? Om inte annat så är det bara för användaren att gå in i sin panel och lägga till vad denne önskar, om vi så vill, bortsett från tiotusentals usenetgrupper som väl ändå är en grov överdrift. Kopplar vi dessutom en 'tumme upp' funktion till valfri delningstjänst får vi två bra sociala upplägg på en och samma gång. Mercurial 15 november 2010 kl. 22.06 (CET)
Till skillnad från att 'klippa och klistra' så är det en en-klicks-handling, användaren slipper alltså hålla urklippet i datorminnet, logga in på sin användarsida, klistra in, publicera.Mercurial 15 november 2010 kl. 22.10 (CET)

(börjar om från vänster, om alla kunde indentera korrekt skulle det inte behövas så ofta *slut gnäll*) Att ha en knapp som inte ens berättar att artikeln delas på Facebook är om möjligt ännu värre! På det sättet är man otydlig med vad man gör, och hur ens integritet sköts, och går förmodligen helt och hållet emot Wikimedias integritetspolicy. Jag upprepar: vi bör aldrig göra reklam för externa tjänster, oavsett om de är kommersiella eller inte. Det är som sagt en början på ett sluttande plan. Hur ska vi i slutändan kunna hålla oss neutrala till artiklarna om dessa externa tjänster, antingen det sker per påtryckningar eller självcensur? Självklart accepterar vi när folk använder materialet härifrån, men vi eftersöker inte aktivt samarbeten. /Grillo 16 november 2010 kl. 23.41 (CET)

Argumentationen haltar. Som Boivie redan (obemärkt?) påpekat så integrerar vi redan kommersiella sajter för att underlätta för användare. För någon bör en forkning därmed redan vara genomförd för åtminstone sju år sedan och någon annan börjar eventuellt få balansproblem på otäckt sluttande plan. Så långt det principiella motståndet. Frågan är då om funktionen är tillräckligt värdefull för att ges plats. Själv tycker jag att möjligheten (inte via automatik eller "hemliga knappar") att genom enkla klick rekommendera artiklar på sociala sajter vore positiv. /Dcastor 17 november 2010 kl. 01.12 (CET)
Jag är även principiellt emot mord. Denna princip upphör inte bara för att det genom historien bevisligen ägt, och äger rum mord. Du upphäver inga argument, och presenterar heller inga egna. Zaijaj 17 november 2010 kl. 01.49 (CET)
Grillo, hur intenderar man korrekt? Det känns som att jag gör bort mig utan att veta varför :)
Viktigare, jämför med hur YouTube gör det i användarinställningarna, det är aldrig tal om att du inte vet vad som händer när du klickar på 'tummen upp' om du aktivt har valt att dela, till FB eller någon annan. Ingen pådyvlas något eller blir lurad, allt är ett eget val på samma vis som du väljer tema ellr om det ska finnas en email länk på din användarsida. Alternativt kan delningslänkar också vara dolda, som i dropmenyer som du också hittar i flera av stora Googles produkter, då slipper du som sagt loggan. Vad menar du med "påtryckningar eller självcensur"? Vem ska säga något till dig för att du skickar en länk? Hur blir du censurerad? Hur skulle WP hamna i en beroendesituation? På vilket sätt är länkpushandet till FB ett "aktivt samarbete"? Mercurial 17 november 2010 kl. 02.52 (CET)
Mercurial, jag ändrade din indentering så den blev korrekt. Ditt inlägg svarade på Zaijajs inlägg, inte mitt. Du ska ha en indentering mer än inlägget du svarar på, och ändå skriva inläggen längst ner. För att förtydliga kan man ändå skriva ut användarnamnet på den man svarar på, men vid en välstrukturerad diskussion behövs det inte. Jag har inte tittat på Youtubes inställningar och använder knappt den sidan inloggad (aktiverade mitt Googlekonto för Youtube för bara någon vecka sedan), så jag utgick ifrån informationen som fanns ovan. Antingen är vi tydliga med att det handlar om att dela på Facebook, eller så har vi det inte alls. Alternativet att dölja loggan känns verkligen inte som något bra alternativ. Med påtryckningar eller självcensur menar jag att om vi tillhandahåller Facebooklänkar innebär det även att vi kanske är mindre benägna att skriva negativt om Facebook. Detta är självcensur. Att vi skulle gå med på påtryckningar utifrån att skriva positivt om olika företag som vi på något annat sätt skulle gynna, (öppnar vi upp för Facebook kan vi i teorin öppna upp för andra...) eller som skulle gynna oss, ser jag inte som speciellt sannolikt i dagsläget, men med det sluttande planet vet man aldrig. /Grillo 17 november 2010 kl. 07.19 (CET)
Dcastor (och Boivie indirekt), förr i tiden länkade vi till olika bokhandlar i bokkällorna, detta är i dagsläget som tur är borta, men fortfarande länkar vi till Google Book Search som rimligen inte är en bibliotekskatalog. Detta bör i min mening upphöra. På dessa sidor bör vi enbart länka till allmännyttiga bibliotekskataloger utan vinstintresse. Egentligen ser jag inte varför vi ska länka till en massa olika stadsbibliotek heller. Libris bör räcka, för de listar väl såvitt jag vet alla de stora biblioteken. Jag har dock sett att regionala bibliotek inte listas, men det blir ändå orimligt om vi ska lägga in sökning i alla möjliga kommunala bibliotekskataloger. Vad gäller geografiska tjänster förespråkar jag att vi bara länkar till andra fria kartkällor, och alltså undviker övriga. Detta är väl dock något som styrs mer centralt och som vi inte direkt kan styra över?
Som sagt är jag heller inte emot att folk inför detta i sina egna inställningar - jag har gjort det själv - men jag hoppas verkligen vi slipper se det som standard. /Grillo 17 november 2010 kl. 07.19 (CET)
Jag tycker iden är intressant eftersom det ger artiklarna ytterliggare exponering och därmed kanske fler läsare och i slutändan fler som skriver. Men att det skulle bli standard för alla känns konstigt eftersom det är just en specifik vinstdrivande tjänst vi i så fall hänvisar till. Man kanske kan hitta en medelväg genom att göra möjligheten att aktivera funktionen som Grillo länkar till tidigare möjlig för alla lätt under Special:Inställningar under Finesser och sedan Extrafunktioner? Jag har så länge lagt in den på Wikipedia:Personliga stilmallar och skript för att andra lättare ska kunna hitta den. GameOn 17 november 2010 kl. 07.44 (CET)
Svar till Zaijaj ovan (och som framgår delar jag inte Grillos syn på vad som är "korrekt" indentering, men den diskussionen hör inte hit): Användare har argumenterat som om vi inte redan systematiskt länkar till kommersiella tjänster. Det är den argumentationslinjen jag vände mig emot. Jämförelsen med mord eller andra brott är helt ovidkommande; dessa är trots allt brott mot regelverket medan jag hänvisar till accepterad standard. Grillo har sedan svarat att han principiellt är emot även denna och därmed är hans argumentation i alla fall någorlunda konsekvent (även om vi i det stora flertalet källhänvisningar givetvis måste länka till kommersiella produkter). /Dcastor 17 november 2010 kl. 11.49 (CET)
Det är en enorm skillnad på en källhänvisning och en länk med eller utan tillhörande ikon till en extern resurs. Det torde vara uppenbart, och jag förespråkar självklart inte att sluta använda kommersiella källor... Då skulle vi inte få mycket arbete gjort. /Grillo 17 november 2010 kl. 13.12 (CET)
Plrk frågade ovan om jag har stöd för mitt påstående att läsare förväntar sig finna share- och likeknappar på sajter numera. Jag har under dagen försökt hitta sådana undersökningar och har frågat kollegor efter länkar (ja, jag jobbar på ett webbkonsultbolag), tyvärr utan resultat. Det är däremot klarlagt att social sharing driver trafik till content-sidan, dvs Wikipedia i vårt fall: Social sharing is a major behavioral shift — social sites drive an increasing portion of traffic to content publishers compared to long-time referral giant Google, many publishers are reporting large increases in traffic specifically due to this kind of social plugin. Att lägga in möjligheten att dela artiklar ser alltså ut att öka trafiken till Wikipedia-artiklarna i stor utsträckning. Den vane surfaren noterar även att public service-sajter som SVT och SR, myndighetssajter som regeringen.se, uppslagsverk som ne.se, bibliotek, alla implementerat möjligheten att dela material med ett klick. Inte för att vara snälla mot Twitter, Digg och Facebook, inte för uttryckligt samarbete med kommersiella företag, utan för att läsaren numera förväntar sig detta, och sajterna vet att utnyttja de sociala plattformarna för att driva trafik till sina sidor. Ökad trafik till Wikipedias artiklar ger uppenbara fördelar som tillskott av skribenter, fler eyeballs på varje artikel vilket i sin tur ger bättre och fylligare artiklar .
Jag ser absolut ett värde att Wikipedia är en sajt som skiljer sig från andra genom att inte tillåta reklam, men jag ser det inte som början på ett sluttande plan att bejaka och uppmuntra användarnas beteende att vilja dela med sig. Detta implementeras lämpligen längst ner på sidan eller i sidfoten, i en stil som man gjort på http://regeringen.se/sb/d/5619/a/45002. //Knuckles...wha? 17 november 2010 kl. 17.11 (CET)
Regeringen.se tycker jag faktiskt var ett bra exempel på hur vi skulle kunna göra. Jag har inte direkt följt diskussionen sedan mitt senaste inlägg men jag gillar Knuckles förslag. Regeringen.se har ju också samma syn på reklam som vi har, kan jag tänka mig. /Poxnar (D | B) 17 november 2010 kl. 18.44 (CET)
Knuckles: ja, att dela-länkar driver trafik till content-sidan förvånar väl ingen? Vad skulle man annars ha dem till? Mer inlänkar ger generellt mer trafik, om inlänkarna dessutom sprids i ett medium där länkurvalet är manuellt (d v s Facebook) är kvaliteten på länkarna och därmed trafiken från dem ännu högre än för genomsnittliga länkar. Detta ifrågasätter jag inte. (När jag själv jobbade som webbkonsult så var jag den som fick ta hand om sociala medier-biten, och detta för att det var jag som hårdast propsade på vikten av Facebook-Like-knappar och twitterflöden.) Frågan är om det är värt att kompromettera vårt oberoende av kommersiella intressen för lite extra sidtrafik? Det är inte som om vi har någon konkurrens att tala om - om man vill veta någonting om sparvar eller molekylärbiologi är Wikipedia antagligen första anhalten oavsett om någon länkat det på Facebook eller inte. Plrk 17 november 2010 kl. 23.36 (CET)
Poxnar: vad säger att de har samma syn på reklam som vi? Om vi låter bli att besluta om införande av Facebook-länkar, har vi uppenbarligen en betydligt striktare syn. Plrk 17 november 2010 kl. 23.36 (CET)
Det jag menade var att Sveriges regering borde anse att de inte ska ge någon reklam till något privat företag överhuvudtaget, samma policy som vi har. Jag tänkte att om de nu har lagt upp länkar till dessa webbplatser så visar det tydligt vad som händer med Internetvärlden. Det är ingen längre som ser Facebook-knappar som reklam, eftersom Facebook har ett sådant stort monopol på den marknaden. Samma sak gäller twitter. Men jag tror starkt på att Wikipedia inte ska ge någon form av gratisreklam till något företag (och inte heller vara vinstdrivande, man kan se antal visningar av en artikel som en slags vinst), men samtidigt så tycker jag att det känns lite bakåtsträvande att inte vilja införa det här. Så ärligt talat vet jag inte ens själv vad jag står i den här frågan. /Poxnar (D | B) 18 november 2010 kl. 00.06 (CET)
Om Facebooklänkar har blivit så dominerande att de inte längre ses som reklam, är det ett väldigt dåligt tecken, som vi absolut inte bör uppmuntra och bidra till. Om något är det då man ska ta sig en tankeställare och tacka för att det finns myndigheter här och var som reglerar monopolställningar. Av samma anledning handlar inte Jeep om SUV i allmänhet, exempelvis. /Grillo 18 november 2010 kl. 01.53 (CET)
Du har absolut en poäng i det du skriver. Det är ingen nyhet att Internet domineras av monopol. Youtube har monopol på videoklipp, Facebook på det sociala, Wikipedia på information osv. Men det betyder inte att vi ska uppmuntra att det är så. Du har rätt och det bästa är att inte införa en Gilla-knapp eller något liknande. /Poxnar (D | B) 18 november 2010 kl. 21.11 (CET)

->[redigera | redigera wikitext]

Skall UNESCO:s verkligen ändras till Unescos och m.ö.h. ändras till m ö.h.? --NERIUM 17 november 2010 kl. 23.29 (CET)

Nej? Plrk 18 november 2010 kl. 00.04 (CET)
Varför är rubriken en pil...? Unesco kan jag väl tänka mig att man skriver, eftersom det är en uttalad förkortning. Jag ser dock inte varför m ö.h. skulle vara att föredra framför m.ö.h. Vem är det som ändrar och var? /Grillo 18 november 2010 kl. 01.17 (CET)
Se: Meter över havet. Rex Sueciæ 18 november 2010 kl. 01.21 (CET)
Samt se: [1] Moberg 18 november 2010 kl. 01.22 (CET)
Samt: Förkortningar som läses ut skrivs med gemener. Se: TT-språket. Rex Sueciæ 18 november 2010 kl. 01.26 (CET)
Red.konflikt tydligen. (Och min text kunde inte hittas.) Jag skrev ungefär: Förkortningen är så vedertagen att den knappt behöver diskuteras. m ö.h. heter det, därför att vi (i svenska språket) aldrig sätter ut punkt efter längdmåttsförkortningar, och "över havet" är väl också givet, två ord som är oavslutade. Punkt! :-)--Christian47 18 november 2010 kl. 01.32 (CET)
Dock kan man inte rakt av gå på dagstidningsspråk i alla Wikipedia-artiklar, åtminstone inte vad gäller vetenskaplig terminologi och förkortningar. Förhoppningsvis strävar vi efter mer professionell och korrekt text än saker som misstolkats av journalister som i många fall inte alls kan ämnet de skriver om - många naturvetare, ingenjörer, läkare o.s.v. brukar rutinmässigt gnissla tänder när de läser en dagstidningsartikel som faller inom deras ämnesområde... både p.g.a. faktapåståenden och den terminologi som används... (TT är helt enkelt inte en auktoritativ källa för vetenskaplig eller annan professionell terminologi inkl. tillhörande förkortningar.) I naturvetenskapliga beteckningar kan i flera fall betydelsen ändras om man byter skiftläge, så det ska man inte syssla med om man inte kan ämnesområdet. Grundämnesbeteckningar brukar ganska många kunna, så man kommmer inte på idén att natriumklorid ska skrivas om från NaCl till "nacl", men DNA finns det många journalister (och vissa wikipedianer) som vill misshandla till "Dna" eller "dna". Initialt gement "d" i kemiska namn brukar ofta beteckna något som är deutererat eller denaturerat. Vad gäller meter, för att återkomma till del av ursprungsfrågan, så skrivs för övrigt alla SI-enheter utan punkt efter, så förkortningen är "m" snarare än "m.". Detta är inte en specifikt svensk konvention utan finns i SI-dokumenten från ISO. Tomas e 18 november 2010 kl. 11.56 (CET)
Om DNA hade uttalats Dená och man inte kunnat skriva NaCl som natriumklorid i löptext hade du haft en poäng. Sertion (d) 18 november 2010 kl. 12.50 (CET)
Jag är inte helt nöjd med resonemanget om m ö.h. vs m.ö.h.: "m" som SI-förkortning gäller endast om det är själva enheten som förkortas, oberoende av resten av uttrycket. Då bör vi också kunna skriva cm ö.h., famnar u.h. o.s.v. Om det däremot är det fasta uttrycket "meter över havet" som förkortas så är själva enhetens förkortning oväsentlig. Däremot skall vi förstås inte hitta på en egen förkortning: vi bör använda det som gäller bland geografer och annat fackfolk. --LPfi 18 november 2010 kl. 13.54 (CET)

Standardsortering saknas[redigera | redigera wikitext]

Denna lista är de 1029 artiklar i Kategori:Kvinnor som saknar standardsortering. Om någon vill ha listan för att lättare kunna få in den i en bot (oklart för mig varför men jag tolkade Lavallen så tidigare) så finns den här listan också där de inte är klickbara. GameOn 18 november 2010 kl. 11.17 (CET)

Och för män får vi denna lista som jag fyller på allteftersom. Även denna lista kan vara intressant som kommer fyllas på så fort jag kommit till en artikel som har standardsortering som är tom. Det senare har hänt i alla fall en gång bland kvinnorna, dock råkade jag korkat nog ta bort den filen så boten får kontrollera alla kvinnoartiklar någon gång framöver igen. GameOn 18 november 2010 kl. 14.30 (CET)
Jag hade funderingar på att köra igenom den första listan med AWB, men jag inser nu att det nästan bara är lite knepiga fall i listan, dvs ngt som inte är lika lämpligt med AWB. -- Lavallen 18 november 2010 kl. 15.01 (CET)
Jag funderade på det själv senare och funderade på om alla med " av " i namnet kunde tas om hand på ett smidigt sätt. GameOn 18 november 2010 kl. 15.02 (CET)

Redigeringskonflikter[redigera | redigera wikitext]

...i Bybrunnen är väldigt tungrodda. Måste hela sidan laddas om , räcker det inte med avsnittet man redigerar i? --Mercurial 13 november 2010 kl. 22.30 (CET)

Kanske går att göra samma typ av lösning som man gjort på SFFR och liknande? dnm (d | b) 14 november 2010 kl. 15.46 (CET)
Som typ: da:Wikipedia:Landsbybrønden då. Jag vet inte om det är så bra med tanke på nybörjare... -- Lavallen 14 november 2010 kl. 15.53 (CET)
Nackdelen med SFFR-lösningen är att den är svår för nybörjare. Jag själv gillar den starkt - just nu bevakar jag Bybrunnen "manuellt" för att följa de diskussioner jag är intresserad av. Kanske kan det tänkas att det är dags för LiquidThreads? Plrk 14 november 2010 kl. 20.10 (CET)
Det är absolut dags för LiquidThreads. --Petter 14 november 2010 kl. 21.17
Det tycker jag med. /Jssfrk 14 november 2010 kl. 21.34 (CET)
LQT FTW. --Ainali 14 november 2010 kl. 22.23 (CET)
Även jag är mycket positiv till LT. Zaijaj 14 november 2010 kl. 22.48 (CET)
Varje gång LQT kommer upp är alla positiva och pekar på andra projekt där det används och användarna är nöjda. Vad är det som fattas för att vi ska införa det här också? Är det några som är negativa så att det behövs en ordentlig diskussion eller kan vi få det påslaget? /Haxpett 15 november 2010 kl. 00.33 (CET)Version
Vad i hela friden är LiquidThreads då? :) dnm (d | b) 15 november 2010 kl. 00.40 (CET)
En extension som gör att diskussionssidorna mer liknar diskussionsforum. Enklare att följa diskussioner och bevakning på enskilda trådar är några fördelar. Det går att testa här eller här. För inte så länge sen var det uppe på bybrunnen. /Haxpett 15 november 2010 kl. 01.24 (CET)
Låter mycket bättre än det systemet som vi har idag tycker jag. Bybrunnen är verkligen ett diskussionsforum och borde behandlas efter det. Inför det. /Poxnar (D | B) 15 november 2010 kl. 01.49 (CET)
Inför igår! :) dnm (d | b) 15 november 2010 kl. 01.55 (CET)

Den 3 november lade jag in en begäran om att aktivera LiquidThreads på sv.wiktionary. En vecka senare undrade jag vad som händer, och fick då svaret att de snart skulle ta hand om detta. Nu har ytterligare fem dagar gått och ingen förändring. Det tog fyra månader (april-augusti) att få det aktiverat på sv.wikisource, men då skyllde man på att programvaran inte var färdig, och det är den ju tydligen nu eftersom det fungerar fint på sv.wikisource. Nu finns en kö av sex projekt som väntat sedan slutet av augusti. Jag vill inte stressa någon, så jag tänkte först se det i drift på sv.wiktionary innan jag begär det för sv.wikipedia. Så vitt jag förstår är det Andrew Garrett som jobbar med detta på frilansbasis när han har tid, och annars ingen alls. Men jag vet inte vad det är som tar så mycket tid. Tungroddheten i WMF:s organisation är en ironi, med tanke på att wiki ska betyda snabb. --LA2 15 november 2010 kl. 03.56 (CET)

Jag lade i alla fall in en begäran nu, så får vi se vad som händer [2]. En möjlighet att påverka skulle vara att så många som möjligt röstade på denna bugg. --Petter 18 november 2010 kl. 12.27
LiquidThreads är just nu under ombyggnad, vi gör nog klokt i att vänta tills den nya versionen kommit ut och det är troligen därför den inte införts här ännu. GameOn 19 november 2010 kl. 10.48 (CET)

Astronomitävling[redigera | redigera wikitext]

Astronomitävlingen startar idag och pågår till 28/2 2011. Välkomna att delta! --basil 15 november 2010 kl. 12.55 (CET)

Hurra! Får man nyfiket fråga vad som har gjorts i stil med pressreleaser och annan, dylik information? "Namnge en asteroid" är ju ett sådant där pris som väcker intresse. /Julle 15 november 2010 kl. 13.55 (CET)
Vi har kontakt med Wikimedia angående detta och det kommer ett pressmeddelande snart. På diskussionssidan finns vår plan. --basil 15 november 2010 kl. 14.07 (CET)
Japp, nu är det igång! Att få chansen att namnge en asteroid är inte ett tillfälle som kommer varje dag! :) Finns alltid biografier att skriva om ni inte känner er hemma bland vanliga astronomiartiklar. Det vore också väldigt kul om ni som är vana redigerare kan hjälpa eventuella nybörjare med lite wikifiering och annat småputs, oavsett om ni själva deltar eller inte. Njaelkies Lea (d) 15 november 2010 kl. 14.27 (CET)
Om jag vinner den här tävlingen kan jag nog inte motstå att skaffa min första användarruta "Den här användare har gett namn åt en asteroid".--Ankara 15 november 2010 kl. 14.31 (CET)
Ja, det är nästan så att man blir sugen på att delta, även om jag var tillräckligt ung när jag övergav mina astronomdrömmar (för att istället fastna i humanioran ...) för att mina böcker om ämnet inte riktigt skall duga som källor. /Julle 15 november 2010 kl. 14.53 (CET)
Det skulle kanske vara bra om man i samband med tävlingsinformationen hade en liten lista över vana och pedagogiska användare, som är vana att kommunicera med nybörjare, som man kunde vända sig till om man undrar någonting kring Wikipedia? /Julle 15 november 2010 kl. 14.49 (CET)
Vi har ju Wikipedia:Faddrar som innehåller just det. Kan kanske vara en idé att länka till den på tävlingssidan. Jopparn 16 november 2010 kl. 17.23 (CET)
Jo, fast den behöver göras någonting åt i så fall. Anledningen till att jag inte nämnde den var att flera personer står nämnda som inte gjort någon redigering sedan augusti, september. /Julle 16 november 2010 kl. 23.36 (CET)
Det räcker att faddrar bevakar sin diskussionssida (eventuellt passivt via e-post) och är beredda att ta itu med ärenden som någon ber om hjälp. Men man kanske borde ha ett system att uppdatera listan då någon fallit bort. Och det är kanske bra att ha en skild lista, då kanske inte alla faddrar är beredda att hantera ett sådant här extra projekt. --LPfi 17 november 2010 kl. 14.48 (CET)

Hjälp välkommen. Jag tycker det vore bra att ha länkar till motsvarande artikel i en:wp på Wikipedia:Astronomitävling/Artikelförslag, kanske genom att göra om listan till en tabell? Jag hinner inte med det själv just nu, tyvärr, så om någon har lust... :) Tack på förhand! --basil 19 november 2010 kl. 16.17 (CET)

Efter plugget[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja att när man blockerar skall man kunna bestämma exakt vilket datum blockeringen skall upphöra, och inte bara få några alternativ. Fördelen är att om det är en skoldator i Sverige och vi blockerar sex månader nu den 18 november 2010 så öppnas den 18 maj 2011 med några skolveckor kvar, nej då är det bättre att sätta till runt 30 juni-1 juli 2011 för vi vet att runt då har svenska skolor slutat (de slutar lite olika). Sedan får vi vara beredda i augusti 2011 igen, men då är det nytt läsår. J 1982 18 november 2010 kl. 12.09 (CET)

Om du orkar räkna ut hur många månader det är kvar till det datum du vill att blockeringen skall löpa ut kan du skriva in exempelvis "7 months" i rutan "annan tidsperiod. Om du inte orkar göra det kan du lösa det genom en workaround:
1) Lägg vilken standardblock som helst
2) Välj "ändra blockering" för den blockerade. Du kan nu redigera blockeringen, som syns på formatet "2010-12-18T11:05:23Z"
- Tournesol 18 november 2010 kl. 12.13 (CET)
Jag vet inte om den exakta blockeringstiden är väsentlig. Om vad som hänt rättfärdigar en sex månaders blockering, varför skall vi förkorta eller förlänga den till att gälla fram till terminsslut? --LPfi 18 november 2010 kl. 13.57 (CET)
Jag tror blockeringstiden går att skriva in antingen som tidsperiod, eller som slutdatum. Testa att skriva ut "10 June 2011" eller liknande redan från början. Många varianter kan fungera. --Ḇọⅰⅵḙ 18 november 2010 kl. 14.27 (CET)
Jag håller med LPfi. Det kan bli oerhört godtyckligt om vi försöker anpassa efter terminer - därmed inte sagt att det alltid behöver vara fel. Fernbom2 18 november 2010 kl. 22.31 (CET)
Personligen tycker jag att det är upp till var och en att välja mellan en relativ eller absolut tidpunkt. För att ange ett fixt datum kan man skriva in datumet med åtta siffror i fältet för "annan tidsperiod", exempelvis 20101231. Jag har uppdaterat informationstexten litegrann m.a.p. detta. --MagnusA 19 november 2010 kl. 17.51 (CET)
Jag håller inte med om att det är godtyckligt att justera blockeringen efter terminerna. Tänk på att blockeringar är till för att skydda Wikipedia mot illasinnade redigeringar. Om blockeringar hade varit ett straff hade det varit relevant att diskutera godtycke, enligt principen om lika straff vid lika förutsättningar, men det gäller inte nu. Sjö 19 november 2010 kl. 18.55 (CET)
Det handlar inte om straff, utan att det är skönt att slippa oro sig för veckorna före skolavslutningen. I augusti är alla beredda på skolstart, och allt klotter det kan medföra. J 1982 19 november 2010 kl. 19.00 (CET)

Kursiv artikelrubrik[redigera | redigera wikitext]

Jag upptäckte plötsligt en kursiv artikelrubrik här: Häng dom högt. Det är inte snyggt. Ska vi verkligen ha det? Jag antar att det är den här som gör det. Rex Sueciæ 18 november 2010 kl. 16.47 (CET)

Det är i alla filmartiklar som har mallen efter denna redigering. GameOn 18 november 2010 kl. 16.55 (CET)
Jag har sett det på andra artiklar som inte har med film, dock med media som Bingolotto, tidigare också andra sidor som Simpsons (säsong 22) /AleWi 18 november 2010 kl. 16.57 (CET)
Ser hemskt ut.--Ankara 18 november 2010 kl. 17.11 (CET)
Det verkar som någon har missuppfattat vad kursivering av titlar är till för (läs mer i diskussionen ovan). Bort med detta hemska.
andejons 18 november 2010 kl. 18.20 (CET)
Tror inte att det är en missuppfattning. Det används på enwp för filmer och annat. Pancake 18 november 2010 kl. 18.24 (CET)
Håller med tidigare sagda. Det ser inte riktigt bra ut. Borde undvikas och ändras när det upptäcks. dnm (d | b) 18 november 2010 kl. 18.46 (CET)
Jo, det är en missuppfattning. Titlar kursiveras främst för att de lätt skall skiljas från övrig text, men detta innebär inte att man alltid, alltid måste kursivera en titel. Eftersom artikelnamn för det mesta inte består av andra element än just titeln och särskiljning inom parentes finns inget behov av att kursivera. NE gör det inte, se till exempel [3].
andejons 18 november 2010 kl. 21.21 (CET)
Håller också med. Jag tog bort det från mallen för en månad sedan med hänvisning till stilguiden om kursivering. Återinförandet för en vecka sedan gjordes utan någon motivering. Se även WP:WF#Mall:Italic title. /90.229.129.137 18 november 2010 kl. 18.56 (CET)
Jag har stört mig på kursiva artikeltitlar på engelska Wikipedia många gånger, och hade hoppats på att slippa se det här... /Grillo 18 november 2010 kl. 20.18 (CET)

Kursivering av artikeltitlarna är snarast en konsekvens av att vissa namn skrivs kursivt. Ja, jag kan hålla med om att det ser störande ut i titeln; det bryter verkligen normen och traditionen av att alla artikeltitlar ska ha exakt samma form och design. Men jag undrar: stör sig läsarna lika mycket? För om läsarna inte stör sig lika mycket, är förändringen enligt min åsikt möjligen av godo. Skulle vi kunna luta oss på traditionella uppslagsverk i frågan? Hur har NE gjort med artiklar som i löptext skulle vara kursiva? Det sjunde inseglet skrivs just så, både i titeln och brödtexten på ne.se, liksom Titanic och Odysséen i sina respektive artiklar - men i artikeln om James Cameron skrivs filmtitlarna kursivt i huvudtexten, och inom " i en specifikt datumindelad nutidshistoriedel. Men hur har NE gjort i pappersversionen? Och är det möjligt att det inte är av någon redaktionell princip de beslutat att ej ha kursiverade titlar (med tanke på den till synes rådande inkonsekvensen), utan helt enkelt för att de inte tänkt på det/inte haft tid/inte haft teknik nog? Jag vet inte, men jag är övertygad om att frågan inte är enkel. Calandrella 18 november 2010 kl. 20.42 (CET), som för övrigt tycker det är lite roligt att en diskussion om en sådan här trivial sak ägnats drygt motsvarande ett A4 och är fullt medveten om att vederbörande själv bidragit till diskussionens möjligen oproportionerliga storlek :-)

Kan inte hålla med om att det är en trivial fråga. Säg det till alla små redigeringar och vips så har vi ingen struktur alls kvar på Wikipedia. Frågan kan bli ett mycket större problem i framtiden och bör stoppas redan nu, så ta gärna bort det tack. :) --JoolzWiki (d|b) 18 november 2010 kl. 21.38 (CET)
Traditionella pappersuppslagsverk brukar väl inte ha rubriker for sina artiklar/uppslag. Uppslagsorden markeras bara med fetstil på inledningsordet i artikeltexten. Så det är inte riktigt jämförbart. Men varken Rhenguldet i stora NE eller Star Wars och Homo floresiensis i NE i 3 band har kursiverade uppslagsord. Och det är inte konstigt eftersom fetstilen gör ytterligare markering med kursivering onödig. /EnDumEn 18 november 2010 kl. 21.55 (CET)
Jag tog mig friheten att plocka bort användningen av mallen {{Italic title infobox}} ur Mall:Filmfakta, Mall:Infobox TV-program och Mall:Datorspelsfakta tills vi kommer överens om vi verkligen vill ha det där eller inte. --MagnusA 18 november 2010 kl. 22.12 (CET)
I samma veva tog jag även bort användningen av mallen {{Italic title}}. Den fanns dock bara i någon enstaka artikel. --MagnusA 19 november 2010 kl. 11.14 (CET)

Jag är positiv till kursivering av titlar, just för att de brukar skrivas så i löptext. Jag har dock inte märkt av det varken här eller på enwp, så det är såklart ingen stor fråga för mig. --Petter 18 november 2010 kl. 22.26

Jag är också positiv till detta, då de av någon anledning känns bättre att ha i dessa sammanhang. Jag ser dock inte problemet med att Wikipedia borde helt efterlikna vanliga uppslagsböcker, då man tydligt avviker från detta på enwp. Kort sagt är det inget problem för min del att de är kursiva, men jag deltar gärna i diskussionen om detta. --Regge_robban2 19 november 2010 kl. 01.46
Löptext brukar även skrivas i typsnitt med serifer. Skall vi ha sådana typsnitt i rubrikerna också? Rubriker och löptext har olika syften och behandlas på olika sätt.
andejons 19 november 2010 kl. 08.00 (CET)
Håller absolut med andejons. Funktionen att ändra artikeltitlar bör användas när den verkligen behövs för att det ska se rätt ut och gå att förstå titeln, exempelvis för iPod (hoppsan, där är den faktiskt inte implementerad, utan det står "Ipod", vilket ser gräsligt ut i mina ögon), och bör absolut inte läggas till "dolt" med en annan mall! En kursiv filmtitel i rubriken ökar inte läsförståelsen, vilket kursivering av titlar i löptext kan göra. Tomas e 19 november 2010 kl. 12.10 (CET)
Text på "papper" ska skrivas med serifer och text på (dator-)skärmar ska skrivas med ett typsnitt utan serifer. Lätt som en plätt. Sertion (d) 19 november 2010 kl. 12.14 (CET)
Kursivering är till för att framhäva vissa ord i löpande text. Rubriker och titlar däremot framhävs med större font och fetstil (vilket görs automatiskt). Därför finns det inget behov av att kursivera titlar utom i undantagsfall som t.ex. tert-Butanol. /Kemikungen 19 november 2010 kl. 12.21 (CET)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Jag hade glömt bort att ta upp en sak så får ta det lite i efterhand. Jag anser att vi inte kan ha länkar till hur många sidor på nätet som helst, oavsett om det är en tidning eller något från runeberg med artikelämnet nämnt i förbigående. Jag rensade därför rätt så friskt bland ett antal artiklar förra månaden och meddelade användaren som lagt in dessa att jag gjort så. Det jag gjorde blev sedan ogjort efter att jag försökt diskutera mig fram ett litet tag med användaren. Jag borde troligen ha gjort en bättre insats vad gäller diskussionen med Grotte, eller bett om hjälp tidigare, men nu är vi där vi är. Jag har redan i viss mån stött på patrull som synes här men har jag fel så bör Wikipedia:Externa länkar skrivas om eftersom artiklarna i så fall får innehålla länkar mer eller mindre urskiljningslöst till alla ställen där artikelsubjektet har nämnts. GameOn 17 november 2010 kl. 11.02 (CET)

Det finns en grunläggande regel att Wikipedia inte är en länksamling. Mer än två eller tre externa länkar bör endast erbjudas i undantagsfall - aldrig fler än fem. Du gjorde alltså helt rätt. Fernbom2 17 november 2010 kl. 11.34 (CET)
Det finns inte och har aldrig funnits den typen av "regler". Man lägger in så många länkar som passar för sammanhanget helt enkelt. Länken ska ha något att tillföra artikeln, som inte enkelt kan tillfogas artikeln i sig. /Grillo 17 november 2010 kl. 13.14 (CET)
Jag vet att det finns en motvilja mot att tala om regler, men att Wikipedia inte är en länksamling är viktigt - det tror jag Du håller med om efter att ha sett Dina kloka inlägg under "Sociala Wikipedia". Sedan är det en annan sak att en del som står under rubriken "Externa länkar" ibland borde kallas källor. Och hur ofta har denna uppräkning av webbsajter verkligen något att tillföra. Just genom sin mängd ställer den snarare till problem. Fernbom2 17 november 2010 kl. 13.22 (CET)
(Redigeringskonflikt)Nej, regler har vi inte många av. Tur för mig som tycker om WP:Var djärv och emellanåt (nu) bryter mot WP:POINT. Däremot är det inte praxis att lägga in en massa länkar som inte tillför något till artiklarna. Jag anser att den typ av länkar jag tog bort är samma som jag nu la in i Metin2, dvs. där artikelämnet nämns i en nyhet men som inte tillför något, det kan väl ändå inte vara fel? Att ha ett litet antal som fernbom2 nämner som tumregel är väl bara bra? Sedan kan man inte ta bort hur som helst för det. GameOn 17 november 2010 kl. 13.24 (CET)
Jag är av uppfattningen att externa länkar skall hållas till endast 1 till antalet, för varje extern länk utöver det skall det finnas starkt motiverad grund. Det finns många artiklar där externa länkar används som notsystem (då inte alla som skapar artiklar vet hur man gör fotnoter). Det medför att man måste vara lite aktsam, men i annat fall tycker jag man skall gå hårt åt de externa länkarna. Finns det inte bara en extern länk som gör artikeln rätt kan man fråga sig om det finns någon som gör det. I de fall detta problem uppstår bör man fråga sig om dessa externa länkar i själva verket inte bara är källor som skall in under Referenser/Webbkällor. dnm (d | b) 17 november 2010 kl. 14.08 (CET)
Jag håller med om att W inte är någon länksamling men några spikade regler kommer aldrig att funka. Man får ta det från fall till fall hur många el som passar i en artikel, ofta kommer det att vara fler än fem som faktiskt är motiverade att ta med. Att spika en gräns på aldrig mer än fem vore lika fel som att spika att en artikel aldrig får ha fler än 100 noter, tio bilder eller får överstiga ett bestämt antal bytes. Sånt funkar inte här, man kan sätta upp riktlinjer och olika tumregler, men inga spikade gränser! Personligen tror jag att en tumregelsgräns på runt fem känns ganska rimligt, men som sagt det kommer att finnas många artiklar där fler än så är motiverat! (Att en länk ska vara relevant för artikeln, t ex innehålla info om artikelämnet som många läsare av artikeln troligen är intresserade av men som samtidigt inte riktigt platsar på WP, det känns helt självklart) 85.11.25.101 17 november 2010 kl. 14.32 (CET)
Detta låter grymmare än vad det är. Ta det inte som ett ifrågasättande av din åsikt, men vad har de externa länkarna för syfte, enligt dig, ifall fem eller fler kan vara motiverat? dnm (d | b) 17 november 2010 kl. 14.36 (CET)
Jag kan lätt tänka mig situationer där det kan vara relevant med betydligt mer än fem externa länkar. Låt oss ta ett fiktivt exemepel: någon skapar en artikel om den store skådespelaren August Scenberg (1879-1961). Scenberg har under sin karriärr dels spelat stora roller på Dramaten, dels medverkat i film och dels skrivit ett par böcker (bl a memoarer). Vips blir det redan här självklart med fyra länkar, nämligen till:
  • Dramatens pjäsdatabas
  • IMDb
  • Svensk filmadatabas
  • Libris
Men detta räcker inte. På Avdelningens för audiovisuella medier (KB) hemsida finns en unik tidig liveupptagning av Scenberg som Hamlet som förstås är relevant att länka till, och så även den intervju med Scenberg kort före hans död som ligger på "Öppet arkiv" hos SVT. Nu har vi sex externa länkar.
Vidare finns det ett August Scenberg-museum på Scenbergs födelseort och ett August Scenberg-sällskap, båda med hemsidor. Kombinerat med den presentation av Scenbergs efterlämnade personarkiv som finns på Drottningholms teatermuseums hemsida är vi nu uppe i nio klart relevanta externa länkar. /FredrikT 17 november 2010 kl. 14.57 (CET)
Jag uttryckte mig väl kategoriskt. Många gånger läggs externa länkar in slentrianmässigt, men visst finns det fall när de är befogade. Samtidigt är det ofta så att de kan läggas in under källor eller direkt i fotnoter. Fernbom2 17 november 2010 kl. 17.22 (CET)

Ungefär det som jag skrev inom parenteser i förra inlägget. T ex så känns det som att en länk till artikelämnets officiella hemsida nästan alltid är befogad. Länkar till databaser etc kan ofta vara befogat, alltså sådan som inte passar i W-artikeln men de flesta ändå vill ha koll på. Ett exempel på detta kan vara att länka till imdb/sfdb i en filmartikel, en lista på varenda skådespelare passar sig sällan på W men väldigt många läsare är förmodligen intresserade av just någon roll. Och om du håller med om att en el kan vara relevant, då måste ju även två kunna vara det? Det finns ju ingen "magisk" regel som säger att det aldrig finns mer än en vettig sida för vad man nu behandlar för ämne. Precis som vi ofta har länkar till både commons/quote/books/speices osv i en och samma artikel (varför? för att läsarna ofta kommer att vilja gå till dessa sidor?) så kan det ju vara motiverat med el till olika typer av sidor. Som ett konkret exempel kan jag nämna detta: betänk ett artikelämne som det bara inte går att hitta en fri bild till, då tycker jag det (beroende på sammanhanget) kan vara motiverat med en el till någon sida som har bilder. T ex en artikel över ett nyligen upphittat dinosauriefossil, kan det då inte vara lämpligt med en el till den enda sidan på internet som har bilder på detta fossil? Sen för att förtydliga vad jag skrev sist, jag tror också att det oftast inte platsar fler än runt 5 el (som en tumregel), det jag var starkt emot var att spika en fast gräns. På wikipedia kan vi inte riktigt ha spikade regler får sådant, det måste man avgöra för varje artikel separat. 85.11.25.101 17 november 2010 kl. 15.06 (CET)

Vilken typ av externa länkar känns viktigare än antal. Hellre lägga till en bra extern länk till en artikel som redan har fem än en sämre/mindre relevant till en som inte har någon. /Julle 17 november 2010 kl. 23.11 (CET)
Det känns som att det skulle behöva beskrivas lite mer någonstans när man ska använda en fotnot och vad som är en passande extern länk. Jag känner att om jag tar en uppgift nånstans ifrån så använder jag ju det som källa och det ska då vara en fotnot i texten och under källor. Det är bara om den källan erbjuder mer information som jag inte skriver i artikeln som den känns relevant att ha med under externa länkar. /Hangsna 17 november 2010 kl. 23.25 (CET)
Enligt min mening är det ett större problem om det raderas urskiljningslöst än att det läggs till länkar urskiljningslöst. Att man tar bort saker man inte gillar, motiverat ned att det skall vara i linje med någon policy att göra så, vilket det överst nämnda länkraderandet till stora delar är ett exempel på. Det är ju mycket enklare att ta bort än att lägga till, vilket vissa verkar ha tagit fasta på. --Grotte 19 november 2010 kl. 00.43 (CET)
Det var inte första gången du anklagar mig för att ta bort mer än tillföra saker till uppslagsverket något jag inte håller med om. Jag har gjort över 14000 redigeringar, uppdelat på klottersaneringsarbete, diskussioner av olika slag (för ofta och för mycket enligt i alla fall mig själv), kategorisering och inmatning av faktaboxar bland framförallt datorspel, wikifiering av artiklar och upprensning av artiklar antingen det är fluff, felaktigt användning av externa länkar eller överdetaljerad information som endast intresserar de redan insatta. Visst jag har inte skapat särskilt många artiklar även om det hänt vid några tillfällen. Men vad har vad jag har gjort med saken att göra? Vad är anledningen till att vi ska ha med externa länkar till mer eller mindre alla platser som ett artikelämne har nämnts? Det måste du övertyga gemenskapen om, som läget är nu tolkar jag gemenskapens syn och min vara överens och jag kommer därför när denna diskussion kan anses avslutad återställa det jag gjorde om ingen annan redan gjort det. GameOn 19 november 2010 kl. 06.58 (CET)
Jag vet inte om det har något med saken att göra och jag vet heller inte vad är anledningen till att vi ska ha med externa länkar till mer eller mindre alla platser som ett artikelämne har nämnts. Och övertyga gemenskapen om att det skall vara så förstår jag inte varför jag måste göra. Men att din syn på saken som ju i princip är att Wikipedia:Externa länkar säger att man skall raderar länkar oberoende av relevans om du anser det vara för många, vet jag inte om det år så många som delar. Du raderade ju kategoriskt alla länkar till allabolag, varav det ju knappast blir så många i varje artikel och alla till historiska kartor, du tog bort källor med motiveringen att de var för många, utan hänsyn till att de använts, och en annat sådant. De raderingarna är verkligen inget som bör återställas av dig eller någon annan.
Victoria Park artikeln det länkas till överst, med sina många länkar till tidningsartiklar, är inte alls representativ för de artiklar och länkar du grep dig an. --Grotte 20 november 2010 kl. 00.08 (CET)
Ett annat exempel på vad jag gjorde var detta, och det gjordes även av Yger, en oinloggad användare och av Ankara. Här har vi ett annat exempel på där du lagt in externa länkar till runeberg där företagsnamnet bara nämns, det ger alltså ingen extra information om företaget. Jag anser inte att alla länkar ska tas bort, bara de som inte ger någon ökad förståelse om artikelämnet. allabolag.se är jättebra att länka till ex, men bör då användas som en källa istället. Och att lägga tillbaka döda länkar fyller inte heller någon funktion. GameOn 20 november 2010 kl. 11.28 (CET)
Det är ju inte så att det är garanterat rätt bara för att det är tre personer gör samma sak. Sen var det ju inte så att företagsnamnet bara nämndes, utan att det handlade om den produkt som företaget byggdes kring, det fanns all anledning att ha en sådan länk. Ibland kan det krävas att man är lite insatt i ämnet för att kunna avgöra vad som är av intresse och ger en ökad förståelse. Och så jättebra att länka till allabolag.se kan du inte tyckt det var, då du ju tog bort länkarna. Jag anser att länkar till allabolag.se bör finnas under externa länkar om de inte använts som källa.
Att de där länkarna är döda, är för att "Webbplatsen stängd 20-21 november Med anledning av ett planerat tekniskt underhåll är webbplatsen stängd under helgen. Hela webbplatsen, inklusive samtliga e-tjänster, beräknas åter vara i normal drift från söndag kväll. Vi ber om ursäkt för att det drabbar dig. Välkommen åter!". --Grotte 20 november 2010 kl. 18.34 (CET)

Reklam på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu under en tid gått igenom POV-märkta artiklar. Ibland är det lätta saker att åtgärda och ibland är det desto knepigare. En artikel jag haft mycket svårt för att bedöma och som jag nu blivit lite blind inför (varit in för många gånger) är DEFA (Norge) som har varit reklammärkt sedan april 2009. Skulle någon vilja hjälpa mig att titta på den för jag är verkligen helt hopplöst blind? Rent allmänt och spontant skulle jag helst bara vilja pröva den för radering eftersom jag inte ser dess relevans, men provar detta tillvägagångssätt först. dnm (d | b) 18 november 2010 kl. 21.28 (CET)

De fyra första raderna minus loggan räcker väl, resten är bara en kronologisk produktkatalog, verkar som at de inte har gjort något som gör de relevanta.--Mercurial 18 november 2010 kl. 21.32 (CET)
Jag såg denna artikeln härom dagen och funderade över att SFFR-anmäla den, alternativt faktiskt anmäla den för snabbradering. Typisk reklamartikel.--Historiker 18 november 2010 kl. 21.44 (CET)
Ser inte heller relevansen faktiskt. --JoolzWiki (d|b) 18 november 2010 kl. 21.51 (CET)
458 miljoner som omsättning i sek[källa behövs] (enligt http://www.valutakurser.net/valutakurs/NOK/), 300 anställda. Ligger på gränsen, och jag kan inte svara på relevansen. Snabbradera låter lite väl mycket tycker dock jag.Tanzania 18 november 2010 kl. 21.58 (CET)
Den snabbraderades precis men jag återställde, tycker att den är värd en sffr åtminstone om den ska raderas. De är ju i alla fall marknadsledande på motorvärmare och ett företag som många kommer i kontakt med på så sätt. Njaelkies Lea (d) 18 november 2010 kl. 22.05 (CET)
Nyss befanns ett ganska likartat företag grundat två år tidigare och vilket som mest haft en tiondel så många anställa som relevant: Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Avant Display. Antingen är det fel i argumentationen ovan, eller var det vad gäller den artikeln. /NH 20 november 2010 kl. 00.20 (CET)
På sina sätt känns SFFR som en rätt tandlöst instans. Det kan bli de mest obskyra utfall i omröstningar och ibland blir utfallen "hellre skräpa ner än städa bort" (i någon filosofisk anda att det inte råder platsbrist), känns det som. Däremot dömer jag ingen för hur de väljer att rösta. Det är upp till var och en. Hade jag uppmärksammat artikeln du länkar till hade jag lagt min röst på radera. dnm (d | b) 20 november 2010 kl. 00.32 (CET)

Historiska församlingar[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med vår praxis om att tiden inte ska ha någon betydelse utan att det som har varit ska bedömas på samma sätt som det som är nu kan jag inte förstå varför historiska församlingar omdirigeras till sockenartiklarna när de skapas? Varför ska inte de få vara kvar? Varför är en nu existerande församling mer relevant än en dåtida?

Jag föreslår att de historiska församlingarna får vara kvar och att omdirigeringarna som ständigt görs återställs. Obelix 20 november 2010 kl. 14.41 (CET)

Det har vi väl kommit fram till ett flertal gånger här på bybrunnen och jag, vad jag minns, har inte sett att någon varit emot. --NERIUM 20 november 2010 kl. 16.24 (CET)
När det finns artiklar om de historiska församlingarna med substans gör jag inte om dem till omdirigeringar, men när de saknas eller bara har trivial substans skapar jag en omdirigering. Jag dirigerar dessutom om en del existerande omdirigeringar.Yger 20 november 2010 kl. 16.32 (CET)

Svenska jungfrustift[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad 21 november 2010 kl. 20.12 till Wikipedia:Faktafrågor#Svenska jungfrustift - Josve05a

2010 Fundraising Is Almost Here[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

Hello Wikipedians, my name is Kelly and I am working for the Wikimedia Foundation during the 2010 Fundraiser. My job is to be the liaison between the Swedish community and the Foundation. This year's fundraiser is intended to be a collaborative and global effort; we recognize that banner messages which may perform well in the United States don't necessarily translate well, or appeal to international audiences.

I'm contacting you as I am currently looking for translators who are willing to contribute to this project by helping translate and localize messages into Swedish and suggesting messages that would appeal to Swedish readers on the Fundraising Meta Page. We've started the setup on meta for both banner submission, statistical analysis, and grouping volunteers together.
Use the talk pages on meta, talk to your local communities, talk to others, talk to us, and add your feedback to the proposed messages as well! I look forward to working with you during this year's fundraiser. If someone could translate this message I would really appreciate it so that everyone is able to understand our goals and contribute to this year's campaign.
Klyman 26 oktober 2010 kl. 01.20 (CEST)

Sure, I'll do a quick translation. /Julle 26 oktober 2010 kl. 23.44 (CEST)
Not that it's likely to be read by any sizeable number of Wikipedians who wouldn't understand it in English, but anyway. /Julle 26 oktober 2010 kl. 23.59 (CEST)

Svensk översättning[redigera | redigera wikitext]

Hej, wikipedianer. Jag heter Kelly och arbetar för Wikimedia Foundation under 2010 års fundraiser. Mitt uppdrag går ut på att fungera som länk mellan de svenska användarna och stiftelsen Wikimedia Foundation. Det här årets insamlingsarbete är tänkt att vara en gemensam och världsomfattande insats -- vi inser att bannermeddelanden som fungerar väl i USA inte nödvändigtvis gör det i översättning, eller tilltalar en internationell publik.

Jag letar för tillfället efter översättare som kan tänka sig att bidra till det här projektet genom att hjälpa till att översätta meddelanden till svenska och anpassa dem till en lokal kontext, samt på insamlingens Meta-sida föreslå meddelanden som kunde vara lämpliga för svenska läsare. Vi har påbörjat arbetet på Meta-Wiki för meddelandeförslag, statistisk analys och bilda grupper med frivilliga. Använd diskussionssidan på Meta, tala med användarna på era språkversioner, tala med andra, tala med oss, och ge feedback på de föreslagna meddelandena. Jag ser fram emot att arbeta med er under årets insamling. /Julle 26 oktober 2010 kl. 23.55 (CEST) (korr: GeMet, den 27 oktober 2010 kl. 07.28 (CEST))

Vis av förra årets sura kommentarer (från bland annat undertecknad) föreslår jag att vi struntar i att översatta bannersarna (hur böjer du det?) och hittar på egna istället. Men var gör man det bäst? Marfuas 27 oktober 2010 kl. 10.08 (CEST)
Tanken har alltid varit att vi inte ska översätta, utan att vi ska anpassa det så att det fungerar i det svensktalande området. På engelska heter det här "localization", och är något vi funderar mycket på på Outreach-wikin, där jag är ganska ofta just nu, eftersom jag är med i Bookshelf-projektet. Så, kör igång. Hellre avvikande texter som fungerar än bokstavstrogna texter som inte fungerar.//Hannibal 27 oktober 2010 kl. 11.54 (CEST)
Rätt sida är m:Fundraising 2010/Messages/Language/sv. Där kan man föreslå och diskutera svenskspråkiga bannermeddelanden. --LA2 27 oktober 2010 kl. 15.38 (CEST)
Som jag skrev tidigare, huvudsaken är att man inte lurar läsarna. Om de donerade pengarna går till att driva föreningen Wikimedia Sverige så måste det framgå på bannrarna. Man får inte ge läsaren intrycket, "Wikipedia är viktigt, stöd Wikipedia.". Man bör inte sätta likhetstecken mellan Wikipedia och Wikimedia Sverige så att folk tror att de skänker pengar för att Wikipedia ska fortsätta att finnas, när det snarare handlar om nån liten intresseförening med ca 200 medlemmar som vill ha mera pengar för att kunna resa, fika, delta i mässor, åka på fotosafaris etc. Jag tycker att man ska vara tydlig med vad man ber om pengar till och inte ha vaga småflummiga budskap som "våga veta", "morgondagens förändring", "fortsätt vara nyfiken" utan vara tydlig "Bidra till Wikimedia Sverige utlandsresor!", "Wikimedia Sverige behöver mer pengar till frimärken", "Fikat på Wikimedia Sveriges årsmöte kostar 1500, skänk en slant", "Wikimedia Sverige vill åka till Bokmässan. Det kostar 16 000, hjälp gärna till", "Wikimedia Sverige vill åka på fotosafari, ge ett bidrag" etc. Raka budskap som inte är inlindade i en massa falskt klingande fluff som inte säger nånting alls om vad man ber om pengar till. / Elinnea 27 oktober 2010 kl. 19.17 (CEST)
Lite tråkigt att du ser det så, Elinnea. Men ett par klargöranden: 1) Om man skänker pengar till Wikimedia Foundation, går en del pengar där också till frimärken och fika. Så är det med alla donationer. När det gäller Wikimedia Sverige har vi bara väldigt sällan köpt fika, och då vi har gjort det har det varit för att stötta folk som lagt egna pengar på resor eller tagit ledigt från jobbet för att berätta för allmänheten om hur Wikipedia fungerar, 2) vi behöver inte bara artikelskribenter, utan också klottersanerare, fotografer, programmerare, statistiker - och folk som är beredda att prata med allmänheten. Varför måste det ena vara viktigare än det andra? Varför måste man misstänkliggöra när folk gör något annat än det man själv gör eller tycker är viktigt? Vi är en del av samma rörelse. Vi har samma mål. 3) mässorna och konferenserna har i många fall gett värdefulla kontakter, till exempel med IIS, som senare gav föreningen pengar, som vi slussade vidare en avsevärd andel av till Wikimedia Foundation, och slutligen 4) i jämförelse med andra föreningar har vi en ganska stor andel aktiva medlemmar. Mät inte bara antalet medlemmar. Mät andelen som medverkar som volontärer. Där ligger vi på omkring 15% (av ca 200 medlemmar har ett 30-tal varit aktiva varje år). Det är högre än många andra liknande föreningar.//Hannibal 27 oktober 2010 kl. 19.41 (CEST)
Ytterligare klargörande: 5) Det kommer inte från sidan man hamnar på när man klickar på en banner gå att ge pengar till enbart Wikimedia Sverige, alla gåvor kommer att delas med lika med Wikimedia Foundation, så varje donation kommer till del att gå till driften. --Ainali 27 oktober 2010 kl. 22.51 (CEST)
Angående 5. När saken diskuterades tidigare Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Oktober#Fundraiser_2010 fick jag ett motsatt intryck?--Ankara 27 oktober 2010 kl. 23.06 (CEST)
Wikimedia Foundation har justerat möjligheterna för chapters att delta och det är fortfarande inte slutgiltigt hur ett avtal kommer att bli, men det som jag skrev ovan är det vi arbetar efter just nu. --Ainali 27 oktober 2010 kl. 23.19 (CEST)
Att önska att man ska vara öppen med vad pengarna används till är inte att misstänkliggöra. Vad är det som är misstänkt? Det är ju knappast så att jag påstår att pengarna går till knarkhandel och lönnmord eller nåt, utan jag säger bara att man inte bör fara med osanningar eller halvsanningar när man får gratis reklamplats på en av världens mest lästa webbplatser. Det är få föreningar förunnat. Dessa bannrar kommer att ses av väldigt många och påverkar folks bild av Wikipedia. Den vanliga läsaren har nog ingen aning om att Wikimedia Sverige är en förening med 30 aktiva medlemmar, utan tror att det är själva Wikipedia som de skänker pengar till om de skänker pengar. Att pengarna går till uppslagsverket och inget annat. Därför tycker jag att man ska vara rak med vad man ber om pengar till och säga stopp när man fått ihop den summa som behövs till driften. Vi bör inte ha bannrar som spelar på känslomässiga strängar, sånt kan de kanske hålla på med i USA, utan vi bör vara ärliga och raka. / Elinnea 28 oktober 2010 kl. 10.38 (CEST)
Jag har svårt att se det konstruktiva i din kritik, Elinnea. Hur tycker du att man ska donera till "själva Wikipedia"? Har du själv fått för dåligt betalt? Om du hade hjälpt till i montern på Bokmässan, så hade du också fått en t-shirt och fritt inträde till mässan (värde: cirka 300 kronor för 4 dagars oavlönat arbete). Men du ställde inte upp när vi efterlyste funktionärer. Borde vi skippa bokmässan, föreläsningar och andra aktiviteter i Sverige? Eller hur ser din idé om organisationen ut? --LA2 28 oktober 2010 kl. 14.47 (CEST)
Håller nog med LA2, kritiken om penninganvändningen verkar lite överdriven när den formuleras på detta sätt. Lite fika, porto o.s.v. får väl anses ingå i "the cost of doing business" för en idell förening som ordnar vissa IRL-möten som komplement till den rent cyberrymdska verksamheten, och likaså resor till Wikimedia-arrangemang. I alla fall så länge inte revisorerna har någon annan åsikt? Tomas e 29 oktober 2010 kl. 11.09 (CEST)
Jag kritiserar inte er förening eller era aktiviteter. Jag önskar bara att man ska vara rak när man ber om pengar. Jag förstår inte hur det kan vara så kontroversiellt. Wikipedia ≠ Wikimedia Sverige. Wikimedia Sverige ≠ Wikipedia. Påstår man det så lurar man läsarna. Wikipedia är ett uppslagsverk och Wikimedia Sverige är en förening. Budskapen på bannrarna ska vara tydliga, inte flummiga och vaga. Läsaren ska förstå vilka som ber om pengar och till vad. / Elinnea 29 oktober 2010 kl. 11.08 (CEST)
Wikimedia Sverige är inte vilken förening som helst, utan den svenska utlöparen av Wikimedia Foundation. Sedan 2003 är det inte Jimmy Wales privat som äger och driver Wikipedia, utan det gör den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation (WMF). Det är till WMF du donerar pengar (inte "direkt till Wikipedia"). Det är WMF som bestämmer om de vill delegera insamlingsarbetet och den utåtriktade verksamheten (som mässor och föreläsningar) i ett visst land till en lokal förening (ett chapter) där. Om du är missnöjd med WMF så kan du försöka påverka dem. Ibland röstas nya medlemmar in i WMF:s styrelse grundat på omröstningar på Wikipedia, men WMF är inte en medlemsförening där ditt medlemskap ger dig rösträtt på något årsmöte. WMF är en stiftelse utan formellt medlemsinflytande. Det råder ett "demokratiskt underskott" i WMF (precis som i EU). Det var många, främst i Tyskland, som protesterade mot stiftelseformen 2003, men den förre ägaren Jimmy Wales valde stiftelseformen. Tyskarna var först ut med att grunda en nationell förening, Wikimedia Deutschland e.V. (WMDE) sommaren 2004. Efter samma mönster grundades Wikimedia Sverige (WMSE) hösten 2007. Det har visat sig att enskilda wikipedianer i Sverige har betydligt större inflytande på WMF genom Wikimedia Sverige än utan Wikimedia Sverige. Denna dörr till inflytande står öppen för alla, även dig. Det stämmer att WMSE och WMF inte direkt styr vad som skrivs i Wikipedia, men WMSE kan påverka WMF. WMF:s årliga insamlingskampanj (november-januari) styrs från WMF i USA. Bara för de största nationella lokalavdelningarna (Tyskland och några till) har insamlingsarbetet delegerats till den nationella föreningen, mycket beroende på att pengar som samlas in till WMDE i Tyskland blir avdragsgilla i deklarationen, vilket tyska donationer till WMF inte blir. I år är första gången som insamlingsarbetet för Sverige delegeras till den svenska föreningen och det görs enligt ett avtal där WMF bestämmer villkoren. Det är WMF som har bestämt att 50% av insamlade pengar ska överföras till WMF i de länder som tillåter utförsel. WMDE behåller alla insamlade pengar från Tyskland, eftersom avdragsgilla donationer inte får lämna landet. WMSE har ingen sådan begränsning, utan kommer att skicka 50% direkt till WMF. Övriga pengar går till WMSE:s verksamhet i Sverige, som vi annars hade behövt få pengar från WMF för att genomföra. WMF stödjer fotosafaris, konferenser och mässor på olika håll, men i Sverige har WMSE skött allt sådant utan bistånd från WMF. Om WMSE skulle få in mer pengar än föreningens verksamhet kan hantera, kan den skicka ännu mer till WMF eller kanske hjälpa systerföreningarna i Finland, Norge och Danmark. --LA2 29 oktober 2010 kl. 11.52 (CEST)
Som sagt, jag diskuterade bannrarna, inte föreningsverksamheten. / Elinnea 29 oktober 2010 kl. 12.13 (CEST)
Och bannrarna säger "stöd Wikipedia", trots att pengarna går till Wikimedia Foundation och inte "direkt till Wikipedia". Om du har invändningar mot det, så är det hela WMF som måste ändra sig, inte bara dess lokalavdelning i Sverige. --LA2 29 oktober 2010 kl. 12.20 (CEST)

Hello Wikipedians[redigera | redigera wikitext]

Det jag stöter mig på är det slentrianmässiga inlägget från Klyman ovan. Tittar ni i alla våra systerprojekt, så har meddelandet formulerats "Hello Wikipedians" rakt igenom, oavsett om det är på wikt:, n: q: eller src:. - Vi har flera användare på WS som sällan kommer hit, samma sak på books och wiktionary. Undantaget är Commons där meddelandet aldrig lades in. WMF är inte samma sak som Wikipedia, även om det är det mest kända projektet. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 29 oktober 2010 kl. 12.33 (CEST)

Jag fick intrycket att den här diskussionen handlade om hur vi skulle anpassa bannrarna så de skulle fungera att ha här på svenskspråkiga Wikipedia, inte att ändra på hela WMF. Varför är det så fel att skriva "Stöd Wikimedia Foundation/Stöd Wikimedia Sverige" istället för "våga veta", "fortsätt vara nyfiken" "morgondagens förändring", som om det rörde sig om några slags upphittade gamla valaffischfloskler? / Elinnea 29 oktober 2010 kl. 12.36 (CEST)
Kom igen nu, Elinnea. Det du invände emot var att man stödde "nån liten intresseförening med ca 200 medlemmar", men nu kritiserar du att Wikimedia Foundation samlar in pengar till driften av servrarna eftersom servrarna inte är Wikipedia?!?!? Det man stödjer är allt som kostar pengar i Wikipedia och dess systerprojekt: servrar, teknisk utveckling, utåtriktad verksamhet, konferenser, fotosafaris. Det tillsammans är Wikipedia. Skulle du göra ett bättre arbete med stubbrensningen om du fick betalt? Hur då? Berätta, så kan vi söka ett anslag till dig, på samma villkor som WMF och WMSE stödjer fotosafaris eller samarbeten med museer. Ingen del av Wikipedia är undantagen. Men mycket av den tekniska utvecklingen görs obetalt, mycket av deltagandet i mässor görs obetalt och mycket av artikelskrivandet görs obetalt. --LA2 29 oktober 2010 kl. 14.58 (CEST)
Det börjar kännas som att prata med en vägg. Eller en halmgubbstillverkare... Har jag sagt något om att jag skulle vilja ha pengar? Tycker jag att man bör betala användare för att vara verksamma på Wikipedia? Nej, det tycker jag inte. Men om man gör det, så bör man tala om det. Det är det jag skriver. Om och om igen. Vill man ha pengar till x, y och z så ska man säga "Vi vill ha pengar till x, y och z" inte bara något fyndigt och fluffigt om kunskapen i stort. Det jag har skrivit är att man ska vara öppen med vad man vill ha pengar till. Jag tycker att det är helt grundläggande när man skänker pengar, att veta att det går till det man tror. Det handlar om förtroende. Och så tror jag att andra också resonerar, oavsett om det handlar om att skänka pengar till Wikimedia Foundation, Röda Korset eller Läkare utan gränser. Går pengarna till annat än vad man tror det gör så tappar organisationen i förtroende. Eftersom bannrarna riktar sig till presumtiva givare så tycker jag att det är viktigt att förmedla det. De ska ta ställning till om det är något som de vill vara med och finansiera. / Elinnea 29 oktober 2010 kl. 15.26 (CEST)
Syftet med en banner (här eller någon annanstans) är inte att ge all information, utan att få folk att navigera till en separat sida där det finns mer och korrekt information att läsa för den som vill veta. Men visst, man skulle kunna ha en banner som säger "Klickar du här kommer du att navigeras till en sida där du kommer att kunna donera pengar till Wikimedia Sverige och Wikimedia Foundation där den förra stödjer Wikipedia bland annat genom att informera om Wikipedia och att hjälpa till med samla in material som kan användas på Wikipedia medan den senare gör det nyss nämnda samt sköter om all teknik som håller Wikipedia igång." Fast inte ens den säger ju allt. Kanske skulle man ha både WMSEs och WMFs årsredovisning i bannern? --Ainali 29 oktober 2010 kl. 18.36 (CEST)
Först halmgubbar och sedan sarkasmer... Har försökt att få er att förstå, men jag känner att jag kommer ingen vart här. / Elinnea 29 oktober 2010 kl. 21.17 (CEST)
Jag förstod ialla fall, men det är kanske inte lika lätt när man upplever att en förening man är med i ifrågasätts? Jag tycker också det vore bättre med konkretare texter än "Fortsätt vara nyfiken" och vad det nu fanns för förslag.
andejons 30 oktober 2010 kl. 10.05 (CEST)
Men det jag menar är ju att en banner inte handlar om att någon ska ge pengar. Det handlar om att få någon så pass intresserad att personen vill läsa mer, och då få reda på hur projekten fungerar. Detta ger mer förståelse om varför det ser ut som det gör, kanske lockas någon att redigera på Wikipedia och kanske känner någon att det finns skäl till varför dennes pengar kan komma till nytta. Och specifikt med mitt förra inlägg ville jag säga att det inte är så enkelt som att vi vill ha pengar till x, y och z, det täcker flera sidor att förklara på vilka sätt pengarna inte bara underhåller, utan även utvecklar, förenklar och berikar projekten. Det pengarna kommer att användas till är alltså så pass många olika saker att det enda vettiga är att tala om vår vision och vårt uppdrag. --Ainali 30 oktober 2010 kl. 10.50 (CEST)
Ser man på vad andra som tigger pengar använder för bannrar så är det ju i stort samma koncept, även i Sverige. WWF skriver inte "Vi behöver fler frimärken, köp ett dussin till oss", de skriver ungefär "Nu finns bara 3000 tigrar kvar. Du kan göra skillnad.". Läkare utan gränser skriver inte "Vår chefsläkare behöver delta i en konferens i New York, skänk en slant!", de skriver "100 kr kan rädda en hel by från Kolera". Jag tycker inte att Wikimedia gör fel som använder sig av liknande metoder, så länge mer information om var pengarna faktiskt går finns om man klickar sig vidare. Men jag tycker fortfarande att det är bra att allt ifrågasätts som Elinnea gör och det finns all anledning att vara vaksam på var pengarna faktiskt går när man tar emot donerade medel.
Jag är själv kassör i en annan ideell förening och som jag ser det bör man inom WMSE fråga sig för varje utgift om den faktiskt gör något för endera projekt eller om det kanske snarare är något som glädjer medlemmarna. Donerade pengar bör imo öronmärkas så långt det går för det förstnämnda, sen kanske man kan köpa fika för medlemsavgifterna om man nu vill. Bidrag till att folk ska kunna stå på bokmässan och sådant är ju dock klockrent något som görs för att faktiskt få en positiv effekt på de olika projekten och inte minst hur de upplevs utifrån. Njaelkies Lea (d) 30 oktober 2010 kl. 10.32 (CEST)
Du har helt rätt i detta, och vi försöker göra det hela tiden. Vi skulle gärna få hjälp med hur vi ska mäta nyttan med det vi gör. Hur mycket är det värt för projekten att få ett arkiv att släppa sina bilder fria, att få en lärare att använda Wikipedia på rätt sätt i sin undervisning och att värva en ny person som blir aktiv på ett projekt? --Ainali 30 oktober 2010 kl. 10.50 (CEST)
Givetvis har Elinnea rätt i att man ska berätta vad pengarna går till, och det tror jag egentligen inte att någon har något emot, såsom jag förstått diskussionen. Frågan är hur och var detta ska göras. Det talas redan idag om hur stor del av budgeten som gått till fika, bokmässor och så vidare, vilket också Elinnea fått fram exakta siffror på. Dessa ligger inte dolda utan är fullt möjliga att nå. De flesta biståndsorganisationer samlar ju in pengar med relativt inexakta slogans, med mer specifik information bakom för dem som vill veta mer. De som vill ha detaljerad information får dock i regel själva söka den, t ex i organisationernas bokslut eller på deras hemsidor. Så går t ex barncancerfonden ut och säger "Hjälp oss i kampen mot barncancer" och ger ett postgironummer, snarare än att beskriva i detalj att professor Karlsson i Lund behöver si och så mycket för att anställa en forskningssköterska till en studie om p53-mutationer i neuroblastom och si och så mycket för att kunna presentera sina data med en poster på nån kongress och att styrelsemedlem si-och-så har fått ett visst resebidrag för ett årsmöte. Informationen finns säkert att få tag på, men det är inte den de går ut med. Dessutom är det ju så när vi samlar in pengar i dagslöget att vi inte säkert vet hur mycket som kommer att gå till årsmötesfika eller till deltagande i någon viss kongress, vilket gör det svårt att specificera exakt i detalj i dagsläget vad pengarna kommer att gå till. De flesta hjälporganisationer har alltså tämligen oprecisa reklamslogans. Jag tror dessutom inte att den typiska potentiella bidragsgivaren förstår mer vad pengarna ska gå till om vi säger att de behövs för en https-server än om vi säger att de behövs för att sprida fri kunskap. Många föreningar har någon form av möjlighet för medlemmar att söka resebidrag för saker de gör för föreningen, men ingen går ut och säger "Skänk pengar så att vi kan ge oss ut och resa". Det är inte för att de är oärliga, utan för att de givetvis gör resorna av ett syfte, och det är det syftet folk stödjer med sina bidrag. Nitramus 1 november 2010 kl. 19.50 (CET)

Pengar till fika och servrar[redigera | redigera wikitext]

Börjar under ny rubrik. Jag tror att Elinnea missförstått – eller så har jag gjort det. I vilket fall som helst behövs en diskussion om finansieringen av Wikimedia, så att vi helst helhjärtat kan ställa upp för kampanjen.

För det första så har jag förstått att WMF:s budget till allra största delen går just till driften. Vi i Europa är inte vana att donera pengar och därför är våra donationer få och små. Jag antar att det är därför som WMF anser sig ha råd att låta hälften av pengarna användas lokalt (det är möjligt att summan motsvarar vad WMF hittills har budgeterat för verksamheten i Sverige).

Utan donationerna klarar sig projektet inte. Pengarna går inte i första hand till fika och resor, utan större bidrag skulle till exempel göra det möjligt att allmänt rekommendera krypterade förbindelser (HTTPS). Det är inte särskilt roligt att administratörers lösenord antagligen ofta skickas i klartext över nätet.

Att vi i Europa verkar snåla är antagligen för att vi är vana att kämpa politiskt för projekt vi tycker är viktiga, och ansöka (inte be) om de bidrag vi behöver. Istället för att donera pengar betalar vi höga skatter. Vi kan gott gå den vägen nu också, men att tycka att amerikanerna får sköta finansieringen är inte riktigt juste.

Wikipedia är en viktig folkbildningskanal. Om det vore ett inhemskt projekt skulle det vara självklart att ansöka om offentliga pengar. Kanske det inte vore omöjligt nu heller. Om jag minns rätt går WMF:s budget på kring 15 miljoner USD, medan Sveriges BNP torde ligga på en dryg procent av världens BNP (siffrorna ur ett rostigt minne). Det betyder att svenskarnas andel borde vara i storleksordningen 1,5 miljoner kronor. Inte en omöjlig summa för utbildningsdepartementet, men säkert en hel del mer än dubbelt svenska WMF:s budget.

Om vi ser till att utbildningsdepartementet beviljar de pengarna kan WMF säkert låta oss vara befriade från medelinsamlingskampanjen. Jag har svårt att se hur det skulle gå till utan en mycket stark insats från Wikimedia Sverige. Att de aktiva får en del av sina utgifter betalda tycker jag verkligen inte är orimligt.

(Samma resonemang gäller givetvis Finland, men vi faller litet mellan stolarna, då jag misstänker att verksamheten i en eventuell systerförening går på finska om inte så gott som alla Wikipedia-aktiva finlandssvenskar aktivt går med.)

--LPfi 29 oktober 2010 kl. 13.43 (CEST)

Jag tycker Elinnea har en viktig poäng som försvunnit i diskussionen ovan. Jag ser det som att
  1. det är vi bidragsgivare som skapar värde, och det är alltså våra insatser som gör att någon vill donera pengar, och då är det också rimligt, vi som grupp har ett inflytande på hur de donerade pengarna skall fördelas mellan WMF och WM:SE, vilka båda bedriver verksamheter av värde men där WMFs värdeskapande är tydligare (servrar, interface till de viktiga institutionella donatorerna etc). En tydligare beskrivning av den nytta wm:Se ger till sv:wp skulle vara av värde för all parter, typ ökar förtroendet för innehållet, Fixar juridiskt trassel med bilddonationer etc.
  2. Att i bannrarna mer skriva i klartext hur pengarna kommer till nytta skulle åtminstone för mig vara mer attraktivt än slagord. Tex hjälp oss att finansiera wikipedias driftmiljö och att vi kan fortsatt berätta om Wikipedias idé och uppbyggnad så att missuppfattningar försvinner och så att förtroendet att använda wikipedia är starkt.
Yger 30 oktober 2010 kl. 10.29 (CEST)
Alla bidragsgivare har inflytande över hur pengarna fördelas. Det kan göras på flera sätt, blanda annat genom att rösta in personer som har åsikter man gillar i WMF styrelse, bli aktiva i diskussionen på meta, diskutera med WMF-anställda per mail eller i IRC eller träffa dem på Wikimania och många andra sätt. Det är samma sätt som WMSE har för att påverka WMF, för i slutänden så är det WMF som ger alternativen som WMSE kan godta eller inte. --Ainali 30 oktober 2010 kl. 12.25 (CEST)

Löjlig diskussion[redigera | redigera wikitext]

Det är tur att Klyman inte kan svenska, för då hade nog hade nog svwp tappat anseende hos Wikimedia Foundation. Det här börjar bli riktigt löjligt och urarta sig till rena fjanterier. Elinnea fortsätter med sin attityd här, som hon hade på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Oktober#Fundraiser_2010, och tar upp att det ska vara tydligt att pengarna går till resa, fika, delta i mässor, åka på fotosafaris. Hon beklagar sig över reaktionerna hon får när hon på fullaste allvar skriver Jag tycker att man ska vara tydlig med vad man ber om pengar till och inte ha vaga småflummiga budskap som "våga veta", "morgondagens förändring", "fortsätt vara nyfiken" utan vara tydlig "Bidra till Wikimedia Sverige utlandsresor!", "Wikimedia Sverige behöver mer pengar till frimärken", "Fikat på Wikimedia Sveriges årsmöte kostar 1500, skänk en slant", "Wikimedia Sverige vill åka till Bokmässan. Det kostar 16 000, hjälp gärna till", "Wikimedia Sverige vill åka på fotosafari, ge ett bidrag" etc. Med all respekt men hon borde inte bli förvånad över reaktioner. Så man skriver, så får man ofta också svar.

Wikimedia Sverige är en oherörd viktig förening för oss och för det vi arbetar för - ett bättre uppslagsverk - ett bättre svwp. Genom besök på olika företag, seminarium, deltagande på mässor etc försöker föreningen förbättra svenska wikipedias anseende och värva fler regelbundna skribenter. Det är ingen liten sluten klubb som träffas för att spela poker, för att fika (nu ordnas förvisso wikiträffar men det görs av enskilda wikipedianer som betalar sin egen fika), för att ordna privatresor etc. Ainali har på ett seriöst och tydligt sätt försökt dementera detta jargong med fakta om vad föreningen sysslar med. Alla som dessutom är eller har varit med i föreningars styrelse vet om att en ganska liten del går till möteskostnader såsom fika. Wikimedia Sverige har ju dessutom sina styrelsemöten via Skype och den som vill äta en macka under tiden betalar nog den själv.

Jag förstår inte detta motstånd mot föreningen som verkar finnas här bland vissa användare. Tror ni inte att Wikimedia Sverige behövs? Tror ni inte någon utåtriktad Wikimediaorganisation behövs alls för att Wikipedia ska synas utåt och få fler deltagare? Tror ni det räcker med att det finns en organisation som håller i servrarna och som ber om pengar för att underhålla dessa? Tror ni det räcker för att wikimediaprojekten ska fortsätta växa och utvecklas med tiden? I så fall tycker jag ni är bra naiva. Vi behöver även en bred IRL-verksamhet som går hand i hand med "den ordinarie verksamheten" - att förbättra uppslagsverket och skriva artiklar. Jag har stor respekt för det arbete som LA2, Hannibal, Ainali med flera gör och har gjort. Det behövs och det behövs mer av det slaget. Kan vi då genom donationsbanners som lockar till ett klick så att läsaren kan läsa mer om vad vi behöver pengar till, utveckla den viktiga verksamhet måste ta vara på det tillfället när Wikimedia Foundation med sitt internationella projekt ger oss tillfället i akt att donationerna ska riktas till lokalavdelningen istället för organisationen i sin helhet. De har nog förstått vikten irl-verksamheten för en hållbar och god utveckling för projekten.Obelix 30 oktober 2010 kl. 23.40 (CEST)

1) Med all respekt, Hannbial, LA2, Obelix och andra, så är det nog så att åtminstone 99,93% av svwp:s målgrupp (läsarna) inte kunde bry sig mindre om skillnaden mellan meta, wp, commons och så vidare eller vart pengarna tar vägen. Nästan ingen är intresserad av vår interna organisationslogik. Det finns ingen i bannersarnas huvudsakliga målgrupp som har nåt emot Wikimediaorganisationen, helt enkelt efter ingen vet ett jota eller ens bryr sig om hur vår interna byråkrati är uppbyggd. 2) Eftersom vi nu är tvingade av högre makter att ha bannrar, så kan vi väl försöka göra det bästa av situationen? Till exempel att enhetsöversätta alla tramsiga amerikanska slogans som blir löjliga och kontraproduktiva på svenska med "Stöd Wikipedia" rakt över. Det kanske inte genererar så mycket pengar, men det stör åtminstone inte. Och sen om det kommer in ett par hundra kronor som går till fika eller närvaro på bokmässan så må det väl vara hänt. Marfuas 31 oktober 2010 kl. 00.28 (CEST)
På vilken hemsida ser du idag ingen reklam eller banners alls? I så fall stör du väl dig på de flesta hemsidor? Jag tycker du överreagerar och det finns skript du kan sätta i din personliga vector/monobook så att du inte ser dem. Hur störande det än är att behöva ha banners är det också nödvändigt att få in pengar för att bedriva nödvändig verksamhet. Inget kan göras helt gratis. Obelix 31 oktober 2010 kl. 00.33 (CEST)
Jaha. Vi skall försöka undvika att kampanjen berör läsarna på svenskspråkiga Wikipedia. WMF behöver faktiskt pengar. Med den trafik webbplatsen har går den inte att driva som amatörprojekt på några överlopps datorer, om nu någon trodde det.
Visst bör vi undvika tramsiga amerikanska sloganer, men vi (med någon definition på "vi") måste försöka dra vårt strå till stacken. Vi kan strunta i kampanjen, men då får vi de tramsiga amerikanska sloganerna, kanske i oöversatt skick. Eller så kan vi försöka fundera ut hur vi i Norden kunde få in vår andel av pengarna.
--LPfi 1 november 2010 kl. 19.09 (CET)
Vad får dig att ta dig rätten att ta en diskussion mellan seriösa parter, med allvarligt menade argument och på ensam hand döma ut den, samt rubriksätta, som "löjlig diskussion"? Elinnea med flera för enligt mig ett vettigt resonemang, och den här rubriksättningen är till förstöra diskussionen med retoriskt knep. Även jag anser, för att försöka få tillbaks diskussionen på rätt spår (vad ska egentligen diskuteras under denna rubrik ...?), att om vi nu ska annonsera så bör det framgå tydligt vart pengarna går. Ainali har ett bra budskap ovan (synd bara att han använde sarkasm); all information kan inte stå i bannern, och ett visst mått av snömos kanske krävs för att locka folk till att läsa ytterligare information, men då är det förbaskat viktigt att sidan man hamnar på talar om exakt vad pengarna går till. Zaijaj 31 oktober 2010 kl. 12.48 (CET)
Jag har mycket svårt att ta det seriöst när en part fortsätter med felaktiga påståenden om vad pengarna skulle gå till. Det är inte allvarligt menade argument, utan just bara retorik. De fick det förklarat av styrelsemedlemmar redan under förra diskussionen men ändå fortsätter jargongen. Hela den här diskussionen borde ha startat med "Oh, vad kul!", "Kul! Jag hoppas att kampanjen kan leda till att föreningen kan utveckla sin verksamhet ordentligt", "Jag har förslag på hur banners skulle kunna se ut - så så här här" - alltså med positiv inställning. Istället inleds diskussion med ständiga ifrågasättanden och i mitt tycke svepande resonemang om vad Wikimedia Sverige vill ha pengar för som inte stämmer. Konstruktiv kritik (dvs. förslag på hur lockande banners ska se ut exempelvis) är mycket bättre än sådant här som bara ser ner på andras arbete. Jag kan alltså bara hålla med LA2 med flera om att det inte är konstruktivt överhuvudtaget. Obelix 31 oktober 2010 kl. 12.56 (CET)
Det mest löjliga är att ni envisas med att prata förbi varandra hela tiden. Det är budskapet, tydligheten i budskapet, hela Elinneas resonemang går ut på, inte kritik av wmse och att det gått pengar till fel saker. - Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 31 oktober 2010 kl. 13.01 (CET)
Då har hon uttryckt sig slarvigt, för jag kan inte se något annat än att hennes inlägg är ett raljant ifrågasättande. Att det besvaras delvis med sarkasm är knappast förvånande. Som man frågar får man som bekant svar. /Dcastor 31 oktober 2010 kl. 13.32 (CET)

Tacksägelse-kampanj i stället[redigera | redigera wikitext]

Yger har en poäng ovan, att det givetvis är skribenterna som lämnar största bidraget till Wikipedia. Uppmaningar att bli skribent har vi framme hela året i form av "redigera"-länken och alla hjälpsidor. Uttolkat i religiösa termer är detta de goda gärningar, som öppnar dörren till himmelen. Under en fjärdedel av året (november-januari) öppnar vi en bakdörr för de lata och oförbätterliga: De får köpa syndernas förlåtelse för pengar. För sanningen är att Wikipedias drift och tillväxt även kräver en del pengar. Så kanske borde insamlingskampanjen omformuleras till en tacksägelse till alla som skrivit under året, med en fotnot om att den som inte har skrivit något nu har en chans att köpa sig en plats på tacklistan. --LA2 31 oktober 2010 kl. 17.21 (CET)

Har det här bestämts slumpmässigt?[redigera | redigera wikitext]

En annan sak som Elinnea för fram, men som litegrand delvis försvunnit i den här diskussionen, är följande fråga: Har det här (vad som står i banners, etc) bestämts slumpmässigt? Svaret är nej. Den senaste månaden (och längre ändå kanske), har Wikimedia Foundation testat vilka banners och budskap på ett öppet sätt. Se den här portalsidan för en ganska vetenskaplig undersökning. De har helt enkelt slagit på funktionen under korta perioder på natten när inte så många är vakna, och kollat vilka som gett bäst resultat. Än så länge är inget 100% klart, men det finns vissa resultat i alla fall. Läs gärna mer där, så slipper vi uppfinna hjulet om igen här på svenskspråkiga Wikipedia. Och gör er röst hörda där, där det går att påverka saker och ting.//Hannibal 1 november 2010 kl. 16.29 (CET)

An Urgent Request[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

Hi again, I need to ask for help to translate some messages into Swedish for this year's fundraiser. As you may already know this year's fundraiser is intended to be a collaborative effort and we have been asking for community participation. The fundraiser starts in just a few days and we really need Swedish translations. Therefore, I am asking for your help :) On Translation you will find links to the Jimmy Appeal, FAQ, Core Messages, and Benefactors. These are the priorities that we need translated as soon as possible. Please feel free to contact me with any questions. Thanks, in advance, for your collaboration.Klyman 8 november 2010 kl. 21.25 (CET)

Den från tidigare år återanvända texten "Läs vad Wikipedias grundare Jimmy Wales har att säga" kanske kunde ändras till "Läs en uppmaning från Wikipedias grundare Jimmy Wales"? Jag tycker det låter bättre. Det är dessutom en mer exakt översättning (vilket i sammanhanget dock spelar mindre roll). --83.178.100.229 22 november 2010 kl. 17.48 (CET)

Illustreringsrace[redigera | redigera wikitext]

Den här veckan tävlar vi i konsten att förgylla artiklar med illustrationer av olika slag! Välkomna att delta i veckans tävling. /Frisko (dis.) (bid.) 22 november 2010 kl. 14.50 (CET)

Punkterna i punktlistor i Firefox[redigera | redigera wikitext]

Vet inte om jag kanske har någon felaktig inställning i min Firefox, men punkterna i punktlistorna är kapade längst till höger hos mig. Någon mer som har samma problem? Ska man ändra någon inställning eller är det något som behöver göras hos Wikipedia? /Jalf17 20 november 2010 kl. 18.53 (CET)

Hos mig ser det ut som det ska. (d) Green Yoshi (b) 20 november 2010 kl. 18.55 (CET)
Version av Firefox och operativsystem? Tömt cachen? Sertion (d) 20 november 2010 kl. 19.15 (CET)
Version 3.6.12, Mac OS X 10.6.4, cachen rensad. Firefox omstartad. /Jalf17 20 november 2010 kl. 20.13 (CET)
Bor vara dina inställningar som orsakar det. Hittar i alla fall inga spår av en liknande bugg på internet och jag kan inte återskapa den (windows). Sertion (d) 20 november 2010 kl. 20.27 (CET)
Har uppgraderat till Mac OS X 10.6.5. Hittar inte någon inställning att ändra. Har googlat som en tok, men får bara träffar för hur webbutvecklare ska lösa problemet, inget om användarproblem. Punkterna ser bra ut på Wikipedias förstasida men inte i artiklar. /Jalf17 22 november 2010 kl. 19.59 (CET)
Jag har samma problem med den textstorlek jag föredrar i Firefox. Om jag väljer ett större typsnitt ser punkterna rätt ut. Vet inte om det är till någon hjälp för att identifiera problemet, men... /Jssfrk 22 november 2010 kl. 23.10 (CET)

(roman) eller (bok) i artikelnamn?[redigera | redigera wikitext]

En diskussion är påbörjad kring huruvida (roman) eller (bok) är den lämpligaste särskiljningen i artikelnamn, t.ex. David Copperfield (roman) eller David Copperfield (bok). Om någon har lust att komma med åsikter i frågan förs diskussionen här. MVH/--Idunius 23 november 2010 kl. 20.09 (CET)

Sverigedemokraterna och wiki-censuren[redigera | redigera wikitext]

Hej allihopa! Jag vill lyfta en fråga som jag tycker är av oerhörd principiellt vikt för Wikipedias trovärdighet och den rör censur. Sverigedemokrat-artikeln har under (vad jag kan tänka mig) hela sin livslängd varit ett "problembarn" med redigeringskrig och smutskastning av partiet som sådant, vilket säkert föranlett försiktighet i vad som skrivs i artikeln. Jag vill mena att denna försiktighet nu övergått i en ren censur där vi genom egen forskning bedömer (senast idag fem stycken) professorer, docenter osv. som opålitliga källor; för att vara partsinlagor osv. i en politisk hetskampanj mot partiet. Detta är inte hållbart. Vilken policy är det som gäller för Wikipedia egentligen; är vårt mål att skriva en encyklopedi baserad på verifierbara källor, helst med god validitet och reliabilitet, eller är vårt syfte att bedöma och revidera forskningens trovärdighet baserade på våra egna tycken och begränsade kunskap om de resultat som framkommit?

Detta rör som sagt Sverigedemokratartikeln. Det finns otaliga källor bland några av Sveriges mest framträdande och ansedda forskare/experter på området, som gjort studier där de oberoende av varandra anger Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti med en anti-etablissemangsstrategi. Det stannar inte vid svenska forskare heller för även i internationella komparativa studier mellan radikala högerpopulistiska partier finns SD med i uppräkningen som det största och mest tongivande i Sverige. När jag presenterar dessa fakta, hänvisar till akademiska källor bemöts jag med motstånd där vissa hävdar att SDs egna partiprogram väger tyngre än någon forskning med "dold agenda" och "gissningar", andra menar att forskarna är POV. De jag nämnde var Masoud Kamali, Jens Rydgren, Marie Demker och Cas Mudde, men det finns många fler.

I andra artiklar som exempelvis AFA så går det att etikettera organisationen som Vänsterextremistisk trots att detta inte står i AFAs principprogram. Jag säger inte att detta är fel, eftersom det är helt korrekt. Det finns nämligen trovärdiga källor som hävdar att AFA är en extrem vänsterorganisation. I andra artiklar duger till och med debattartiklar från politiska motståndare som källunderlag för kritik av somliga organisationer, men i fallet SD så accepteras inte ens akademiska källor för att Wikipedianer känner tveksamhet inför att benämna dem som högerpopulister och anser att SDs egna partiprogram väger tyngre. Med andra ord, en subjektiv egen uppfattning låter censurera vetenskaplig forskning.

I diskussionen som förts antyds det att Sverigedemokraterna är utsatta för mobbning av det etablerade samhället (även om det inte sägs rakt ut på exakt detta vis) och det finns en rätt hård anti-intellektualism som genom att neka forskningen sin trovärdighet (alla mobbar SD, politisk agenda osv.) tar ställning för den självbild SD vill förmedla.

Jag är av uppfattningen att äpplen skall kallas för äpplen även om företrädarna för äpplet anser att man tjänar mer på att marknadsföras som päron. Vår personliga uppfattning och tolkning skall inte vara styrande för artiklarnas innehåll. Jag undrar om några andra kan ge sin syn på detta, för jag börjar ärligt talat känna en viss frustration när inte ens vetenskapen bär auktoritet nog i SD-sammanhang på Wikipedia. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 01.08 (CET)

Frågeställningen är inte helt enkel. Å ena sidan bör vi redogöra för hur forskarsamfundet ser på ett parti. Det tycker jag är helt klart, och om partimedlemmarna eller partiprogrammet är av annan åsikt är detta något som kan nämnas skillt, inte någon orsak att hålla inne med forskarnas åsikt. Å andra sidan kan också forskare ha antipatier för vissa rörelser i samhället, också kollektivt. Det forskare skriver är alltså inte nödvändigtvis neutralt.
I en sådan här kontroversiell artikel bör man alltså se till att det man skriver stöds av konsensus bland forskare på området. Karakterisering av partier får inte hämtas från debattartiklar ens då författaren är en respekterad forskare eller forumet är vetenskapligt. Man måste också vara tydlig med vad som är forskarsamfundets eller enskilda forskares syn och vad som också är partiets officiella linje.
--LPfi 24 november 2010 kl. 12.11 (CET)
Det jag baserar detta på är allt från avhandlingar, SOU:s, kurslitteratur och böcker som forskare skrivit. Jag skulle kunnat räkna upp minst lika många fler forskare. Bilden är samtydig på denna punkt; rörande (radikal) högerpopulism och anti-etablissemangsstrategi. Jag tror inte alla forskare här bär antipatier, i synnerhet inte då denna bild ges av individer utanför den svenska politiska kontexten som skriver om fenomenet i Norden eller Europa. Det är heller inte hållbart att skriva rapporter och avhandlingar med en tesdrivning eller dold agenda eftersom materialet granskas av oerhört många. Håller inte det man skriver måttet förstör ens anseende och trovärdighet, det enda kapitalet som en forskare äger. Men du har helt rätt i att forskare (som privatpersoner) inte är neutrala och jag hänvisar heller inte till debattartiklar, som sagt.
Jag vill att "etiketterna" tillförs artikel och att ideologiavsnittet utvecklas utifrån vetenskapen och SDs program. Detta skall emellertid vara balanserat och sakligt. Jag vill inte se en smutskastning av SD som det var tidigare i artikeln innan vi rensade i den. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 12.29 (CET)
(Redigeringskonflikt) Vettiga tankar. Forskning har inte alltid rätt, något som många, många gånger har visats genom historien. För närvarande tror forskarna generellt att jorden är globulär och att den snurrar runt solen. Detta är också vad vi bör skriva i mallen för "jorden". Om forskningen för närvarande generellt säger att Sverigedemokraterna är ett populistiskt parti bör också detta stå i partiets mall. Motargumentet, att majoriteten forskarna på grund av sina åsikter bedriver felaktig forskning, ser jag som konspiratoriskt och utan grund. Zaijaj 24 november 2010 kl. 12.33 (CET)
Eftersom jag är en av dem som argumenterat mot användare dnm:s - i mitt tycke - överdrivna hänvisning till diverse forskare om SD:s ideologi [Diskussion] etc. vill jag bara modest påpeka att man måste kunna ha en avvikande syn utan att indirekt anklagas för att vara "aktiva SDare som redigerar och har lyckats fuska bort allt som kan tyckas vara negativt om partiet". Vi vet naturligtvis alla att större delen av forskarkåren är enig i sin negativa beskrivning av partiet; det innebär inte per automatik att artikeln behöver redovisa alla dessa forskningsrön. Till skillnad mot naturvetenskap är samhällsvetenskap ett forskningsfält som öppnar för en mer subjektiva värderingar; det finns inga axiom som på samma sätt kan bevisas genom empiriska studier. --Vinterfrid 24 november 2010 kl. 13.35 (CET)
Ett förtydligande kan vara på sin plats: I Vinterfrids inlägg finns en risk att de som läser förstår den anklagelse användaren blev utsatt för kom från mig. Så är inte fallet. Jag är inte författaren bakom påståendet.
Vinterfrid: I min mening håller inte din argumentation för fem öre. Den bestrider alla principer rörande källor och egen forskning vi har på WP. Man skall naturligtvis inte okritiskt använda material men att slentrianmässigt genom konspirationsteorier avfärda valida källor som POV är bara orimligt. Även påståenden som "gissningar" och "dold agenda" (från annan användare) är inget annat än subjektiva uppfattningar, och det är detta din och de andra som intagit samma ståndpunkt som dig bygger er argumentation kring. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 13.50 (CET)
Nej, det är riktigt att det inte var du som fällde den kommentaren - det hoppas jag att jag inte heller antydde. Vi lär inte bli överens om vems argumentation håller eller inte - vi verkar stå på helt motsatta sidor i denna fråga och som tjuriga norrbottningar lär ingen heller ge sig. Dock vill jag med emfas protestera mot dina ord om konspirationsteorier - jag har som sagt aldrig använt det uttrycket; att hävda detta om meningsmotståndare är att marginalisera och avfärda deras argument som varande mindre värda. Jag bygger således inte mina argument kring detta, utan försöker hålla en sakligt kritisk och objektiv debatt! --Vinterfrid 24 november 2010 kl. 14.00 (CET)
Det är sant att vi förmodligen inte kommer finna konsensus, men vi kan alltid ta en bastu och använda riset! :) *skrattar*
Nej, det stämmer bra att du inte sa att det var jag som anklagade dig för det. Ville bara förtydliga då det i sammanhanget kunde uppfattas så. Ingen kritik i övrigt gällande det!
Jag har inte sagt att du använt det uttrycket (ursäktar ifall det framstod så). Det jag menade att din argumentation (och de som argumenterat med dig) har sin grund i och bygger kring konspirationsteorier om forskarvärldens antagonism. Detta menar jag är mycket anti-intellektuellt och strider mot alla av de grundläggande principerna på WP och riskerar att skapa ett gungfly av osäkerhet vad gäller artiklarnas sakliga framställning. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 14.18 (CET)

Det är omöjligt att jämföra AFA med Sverigedemokraterna. AFA är klassat som ett hot mot demokratin och SD är ett demokratiskt parti till såvida att de förespråkar den parlamentariska demokratin och statsskicket. De är inte övervakade av Säpo. I övrigt vill jag bara säga att man behöver inte säga "censur" så fort man har skiljda meningar om vad som bör stå i en artikel. Censur förekommer inte och kommer förmodligen aldrig heller förekomma på Wikipedia. Obelix 24 november 2010 kl. 14.16 (CET)

Jag instämmer här helt och fullt med Obelix. Saknas det konsensus för att dessa forskningsrön skall stå i artikeln kan det inte med rätta jämföras med en envåldsmakts ingripande i yttrandefriheten. Fernbom2 24 november 2010 kl. 14.23 (CET)
Hot eller inte, källor är avgörande för vad vi skall skriva. Det finns inget i det som forskningen belyser som förhindrar Sverigedemokraterna att ställa upp i val och arbeta parlamentariskt och vara ett radikalt högerpopulistiskt parti med en tydlig anti-etablissemangsstrategi. Källorna tar faktiskt och utvecklar resonemang runt just detta.
Det som pågår just nu med motståndet mot forskningen är inget annat än just censur i sitt innersta väsen och egen forskning så det står härliga till. Sedan kan du försöka motivera detta hur du vill men det förändrar inte sakförhållandena. Motståndet förespråkar censurering av valid forskning. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 14.23 (CET)
Fernbom2: Så du menar på fullaste allvar att om en grupp människor som anser en viss sak har rätt att skriva vad de behagar i en artikel i strid mot vedertagen valid forskning i namnet av Konsensus? Den dagen egen forskning blir vad vi skall pyssla med är WP dött som encyklopedi, men jag kanske skall ta och prova ditt exempel till sin extrem: Jag samlar ihop tio kompisar som skapar användare här på WP. Vi söker oss till artikeln om jordens form och förfäktar att den är platt, mot all vetenskap och mot allt bättre vetande. Vi finner konsensus i att jorden är platt och därmed tillför artikeln detta. I nästa steg pyser vi till artikeln som beskriver äpplen och hävdar att det egentligen är frågan om vindruvor, detta mot allt bättre vetande på området. Du inser väl att vi inte kan arbeta på detta sätt?
Jag har presenterat många namn på forskare, jag skulle kunna presentera tio till om så behövs. Skulle alla dessa vara partsinlagor i en ideologisk kamp mot SD, som ändå varit essensen i det motstånd som mött källorna. Låt mig åter citera "gissningar" och "dold agenda". dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 14.32 (CET)
Det är en berättigad fråga att ställa sig om materialet är relevant i sammanhanget. SD:s politik presenteras sakligt, i det avseendet saknas inte NPOV. Det frågan gäller är om det är nödvändigt att plocka in forskning som ställer in partiet i ett europeiskt sammanhang. Jag har, som jag skrivit på artikelns diskussionssida, personligen ingenting emot detta. Jag är tvärtom övertygad om att resonemangen har mycket som talar för sig. Men måste de förmedlas här på Wikipedia? Det finns många rön som inte publiceras här. Fernbom2 24 november 2010 kl. 14.38 (CET)
Nu börjar vi nå fram till att om möjligt finna ett en gemensam förståelse. Det känns jättebra! :) Men tyvärr, du förenklar något, Fernbom2. SDs ideologi presenteras inte sakligt, den innehåller omfattande brister och är extremt fattig och tunn (och det av en förklarlig orsak som bygger på ett långt resonemang som i en kort förenkling inte alls gör sig). Ideologin är fundamentalt för ett politiskt parti och är av särskilt intresse för förståelsen för politiska ståndpunkter. Beskrivningen idag om "nationalism" och "nationalkonservatism" förklarar inte i stort sett något, samt att partiet framställs som utmobbade, att det är synd om dem när det i själva verket ingår i en politisk strategi (även om det såklart finns ett mostånd bland andra politiska partier mot SD, men det fanns det mot MP också när de kom in i riksdagen). Denna strategi går att spåra genom en rad radikala högerpopulistiska partier och på vilket sätt är detta inte relevant för artikeln om Sverigedemokraterna? Att de är radikala högerpopulister är oerhört centralt. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 14.53 (CET)

DN ägnar dagens ledarsida åt Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Läs och diskutera på Wikipedia:Wikipedia i media#DN:s ledarsida, med kritik mot konsensustanken. -- jiˈesˌdeːo ] 24 november 2010 kl. 08.41 (CET)

Åtgärdsmallar som kan dateras[redigera | redigera wikitext]

Bytet av programvara för Innocent bot för datering av åtgärdsmallar öppnar för en ny möjlighet när det gäller våra åtgärdsmallar. Med AWB var möjligheterna att filtrera bort namnrymder som var olämpliga att ha åtgärdsmallar i, begränsade. Det var antingen bara huvudnamnrymden eller alla namnrymder. Med .NET är möjligheten nu öppen att lägga åtgärdsmallar i diskussionssidor mfl istället. Det går ändå att lätt hitta och åtgärda dem.

Det finns dock i våra åtgärdsmallar ofta filter som gör att mallar på diskussionssidor inte kategoriseras, och de skulle i sådana fall behöva justeras. Om ni önskar kunna använda daterade åtgärdsmallar i andra namnrymder, så ta diskussionen i respektive mall-diskussion. Kontakta gärna mig om/när ni kommit överens. -- Lavallen 24 november 2010 kl. 16.33 (CET)

Tidlöst perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar varför att mallen för tidlöst perspektiv faller under POV? Skulle det inte vara smartare att man urskiljer dessa i en egen kategori för en bättre sortering. Det känns som att de som inte vill pyssla med rena POV-fall kanske ändå skulle vilja utöka artiklar så dessa får ett tidlöst perspektiv och tvärtom. Jag är själv exempelvis mer intresserad av det förra än sista och det känns ibland lite förvirrande. Finns säkert en jättebra orsak till detta, men lite nyfiken är jag. dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 18.17 (CET)

Om frågan är varför Kategori:Wikipedia:Historiskt perspektiv inte är daterad för sig utan dateringen ligger under Kategori:POV, så beror det nog på att det hittills varit en väldigt liten kategori. Dateringen av väldigt små åtgärdskategorier brukar vi ofta lägga under de större. men det är egentligen inget som hindrar att vi ändrar på det om vi så önskar. -- Lavallen 24 november 2010 kl. 18.41 (CET)
Jag tror en förändring där skulle kunna vara positiv, åtminstone upplever jag det så nu när jag brottas med POV-artiklar. Kan tänka mig att vissa har mer kompetens om exempelvis värnplikten än vad jag har (artikeln saknar ett tidlöst perspektiv). Nu sorteras den under POV trots att inget sådant föreligger, vilket resulterar i att artikeln förmodligen inte upptäcks av andra. Det är en tråkig konsekvens. Vi kanske kan prova att sätta den i egen kategori och se vad som händer? dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 19.12 (CET)
Mallen har nu egna datumkategorier. -- Lavallen 24 november 2010 kl. 20.05 (CET)
Tackar! Då skall vi se om det kanske hjälper. :)
Förresten, dum fråga A, B och C, men hur hittar jag till datumkategorin? dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 20.06 (CET)
Dumt svar: under Kategori:Wikipedia:Historiskt perspektiv. -- Lavallen 24 november 2010 kl. 20.07 (CET)
Hehe, mitt dumma jag hittade dit precis innan jag läste detta inlägg. Tack! På återskrivande! dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 20.20 (CET)

Strindbergs fotografier[redigera | redigera wikitext]

Som framgår ovan har Nordiska museet frisläppt bilder, som nu finns på Commons. Några av dessa är fotografier som August Strindberg har tagit. Detta har en intressant koppling till ett annat frisläppande. Det är nämligen så att Jan Myrdal har släppt alla sina böcker fria (även för kommersiell återanvändning; jag har tolkat detta muntliga löfte som CC-BY-SA men ännu inte fått det på papper) och några av böckerna har redan scannats in i Projekt Runeberg. En av dem är Myrdals biografi om Strindberg. Den är illustrerad med gamla fotografier, bland annat Strindbergs egna, men eftersom jag har scannat pocketutgåvan så är bildkvaliteten usel. Kan vi identifiera bilderna och hitta samma bilder i bättre kvalitet från Nordiska museet? --LA2 24 november 2010 kl. 06.29 (CET)

Myrdal skriver väl ändå att han avsäger sig upphovsrätten först efter sin död? Det är ju inte samma sak som CC-BY-SA, frågan är vad det är överhuvudtaget? /Jssfrk 25 november 2010 kl. 14.10 (CET)
Äsch, glöm det. Jag läste slarvigt, du hade ju ett muntligt löfte. /Jssfrk 25 november 2010 kl. 14.14 (CET)

Hjälp med persondata[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag behöver hjälp med persondata för byggmästaren och biografägaren John A. Bergendahl. Han levde förmodligen mellan 1870 och 1950. Tack på förhand. --Holger.Ellgaard 24 november 2010 kl. 16.25 (CET)

Jag vet tyvärr inget om Bergendahl, men tog bort angivelsen av "född (?), död (?)", eftersom det såg oencyklopediskt ut - om någon hittar uppgifterna är det bara att lägga in dem igen. Calandrella 25 november 2010 kl. 08.07 (CET)
Det var bara en tillfällig lösning med "född (?), död (?)" för att väcka uppmärksamheten. --Holger.Ellgaard 25 november 2010 kl. 10.39 (CET)
Bergendahls data är funna (om någon vill arkivera detta inlägg). /FredrikT 25 november 2010 kl. 17.02 (CET)

Framgång med POV-märkta artiklar![redigera | redigera wikitext]

Jag har ett glädjande budskap att ge gemenskapen. De senaste veckorna har antalet POV-märkta artiklar sjunkit kraftigt. I skrivande stund tangerar antalet 100 stycken, vilket är historiskt sett mycket lågt, och att jämföra med månadsskiftets på 172 stycken. Antalet nu POV-märkta artiklar är det lägsta registrerade antalet sedan (antar jag) statistikföringen började 2007-12-28. Detta känns oerhört positivt och kul! dnm (d | b) 24 november 2010 kl. 16.01 (CET)

Verkligen ett trevlig meddelande, bra kämpat :) Höstblomma 24 november 2010 kl. 16.33 (CET)
Tackar! Jag och Zaijaj har sagt att vi under nästa månad skall, innan årsskiftet, ner till 60 artiklar och därmed tävla lite mot tiden. Det skulle vara jättekul om fler ville vara med i detta! Kanske du har lust? :) Vänligen, dnm (d | b) 25 november 2010 kl. 16.28 (CET)
Mycket bra jobbat! Wikipedia:Projekt neutralitet kan bli månadens kvalitetsprojekt i december, och så kan man skriva minskningen vartefter där och förhoppningsvis peppa fler att delta. ( Elinnea 26 november 2010 kl. 15.50 (CET)
Ja, mallarna kan definitivt betas av betydligt effektivare med ännu fler involverade. Dels på grund av arbetskapaciteten (givetvis), men även då många av fallen kräver bra diskussion. Att göra Wikipedia:Projekt neutralitet till nästa månads kvalitetsprojekt med rapportering om minskning och uppmaningar till hjälp med särskilda artiklar låter suveränt! Kom med, det blir roligt :) Zaijaj 26 november 2010 kl. 20.34 (CET)

Alla observerade fåglar i Sverige har nu en artikel![redigera | redigera wikitext]

Det är med viss stolthet som jag kan meddela att i och med artikeln bergstaigasångare så har alla fåglar som hittills har observerats i Sverige en egen artikel på svenska wikipedia! --AHA 25 november 2010 kl. 10.20 (CET)

Mycket roligt att se! Jag blir ju mer och mer övertygad att vi måste bli bättre på kompletthet (och en acceptabel grundnivå i innehåll) i ämnen av grundläggande karaktär. Fåglar observerade i Sverige är ett typiskt sådant ämnesområde!Yger 25 november 2010 kl. 10.27 (CET)
Roligt! /Julle 25 november 2010 kl. 10.54 (CET)
Trevligt, trevligt! Vi pratade just om det intressanta (och glädjande) faktum att svenskspråkiga Wikipedia har en så bra täckning inom ämnet fåglar på Wikipedia Academy idag. Roligt att komma hem till den här nyheten. Bra jobbat, AHA och ni andra! Mycket bra jobbat! Calandrella 25 november 2010 kl. 19.33 (CET)
Fantastiskt! --Petter 25 november 2010 kl. 21.04
Roligt! Mycket bra jobbat! /Frisko (dis.) (bid.) 25 november 2010 kl. 22.43 (CET)
Grattis ni som har arbetat med detta! BiblioteKarin 25 november 2010 kl. 22.48 (CET)
Imponerande - jag hittar till och med en artikel om den så populära smörgåsen! --Vinterfrid 27 november 2010 kl. 10.21 (CET)

Punkt före eller efter källa?[redigera | redigera wikitext]

Jag har funderat på en sak här på Wikipedia: Ska man sätta pukt före källan man refererar till eller efter? I vissa fall är den före, men jag brukar sätta den efter. Finns det någon standard eller några regler för detta? Anledningen till att jag sätter punkten efter är för att man ser att källan hänger ihop med meningen före och inte den som kommer efter. /Hollac16 26 november 2010 kl. 16.20 (CET)

Punkt eller komma är alltid före. Källa efter punkt hänvisar att källan hör till meningen som skrivits och allt där innan ända till föregående källhänvisning. Källa direkt efter ett ord/begrepp hänvisar endast till just det specifika ordet/begreppet. Källa skall även anges i direkt anslutning citat. dnm (d | b) 26 november 2010 kl. 16.23 (CET)
Som dnm. /Hedning 26 november 2010 kl. 16.25 (CET)
Jag uppmärksammade detta för någon månad sedan. Det är fel i väldigt många artiklar. Går det på något sätt att botta fram dessa, så att det kan fixas? Rent kosmetiskt bör det också åtgärdas att vissa sätter blanksteg mellan noter, eller mellan punkt och not. Ett problem är också att vissa envisas med att placera flera punkter runtom noterna (förmodligen oftast av misstag, men vissa verkar göra det konsekvent). Visst är det småpet, men det gör mycket för helhetsintrycket. /Grillo 26 november 2010 kl. 19.46 (CET)
Ta bort mellanslag mellan . och <ref> är nog (om jag minns rätt) en del av vad som ingår som "general fixes" i AWB, kanske ingår det även i pywikipedias "kosmetiska ändringar". -- Lavallen 26 november 2010 kl. 20.28 (CET)
Låter bra, men vad är pywikipedia? Zaijaj 26 november 2010 kl. 20.30 (CET)
Se m:Pywikipediabot. -- Lavallen 26 november 2010 kl. 20.32 (CET)
Nej, det stämmer inte med praxis. Skiljetecken kommer för det mesta före. Som Svenska språknämnden påpekar i Svenska skrivregler (s. 42): "När notsiffran hänför sig till ett enstaka uttryck i texten sätts den ut i omedelbar anslutning till detta uttryck, före eventuellt skiljetecken. När notsiffran hänför sig till en eller flera meningar, sätts den ut efter det skiljetecken som avsluta den sista av meningarna." /Julle 27 november 2010 kl. 19.40 (CET)
Det vill säga, eventuella misstag gällande placering av fotnoter går inte att fixa till med en bot, eftersom placeringen beror på vad fotnoten skall stödja, och eventuell redigering är därför beroende av att man förstår texten. Extra punkter och mellanslag före fotnoter, däremot, är förstås en annan sak. /Julle 27 november 2010 kl. 19.42 (CET)
Nej det tror inte jag heller r lämpligt. Men har du ngn version av ngn artikel där problemet med punkter mellan källorna finns, så ska jag se vad som går att fixa. Inte för att jag tror det finns tid just nu... -- Lavallen 27 november 2010 kl. 20.35 (CET)
Det finns olika källhänvisningssystem. De två huvudsakliga är att ange med fotnot eller med parentes i brödtext. När fotnoter används är det alltid efter interpunktioner (om det som står i meningen och allt föregående till tidigare fotnot), direkt efter citat eller enskilda begrepp om man avser något specifikt i en mening. Använder man däremot parentes för källhävningsning, exempelvis. När gjorden skapades skedde det genom att två galaxer kolliderade (Andersson 2010). Nu använder vi på Wikipedia inte parentessystemet utan fotnoter och då skall de ligga efter punkter och komman. Gör man en lista av saker läggs inte noten först utan på den sista i ordningen, exempelvis:
    • bla bla bla
    • bla bla bla
    • bla bla bla [källa]
Jag har sett artiklar där det förekommer att man satt ut samma källa på varje punkt, eller direkt efter kolonet innan uppräkningen.
Flera av de kosmetiska ändringarna med noterna kan ändras med botar exempelvis blanksteg före, eller punkt före och efter. I andra fall får man vara lite mer försiktig men man inser väldigt ofta direkt att fotnoten är placerad fel när det är en not i direkt kontakt med exempelvis "Sverige". Det är inget begrepp som på något sätt behöver noteras och ofta i sammanhanget framstår det klart att just det ordet är inte fokuset för källan. Jag vet inte om botar går helt på automatik eller om någon "halvkontrollerar" dessa när förändringar genomförs. Ifall det sker på automatik kan bara det med blanksteg före och punkt före och efter i kombination åtgärdas automatiskt. De andra fallen måste man vara "med" i processen och göra en bedömning. dnm (d | b) 27 november 2010 kl. 21.15 (CET)

Wikipedia Academy 2010[redigera | redigera wikitext]

Idag var första dagen på Wikipedia Academy 2010, en tvådagarskonferens syftad att öka samarbetet mellan forskningen och Wikipedia. I år anordnas den på Kungliga Biblioteket, i samarbetet med den där belägna Forskningsavdelningen. Den första dagen är som vanligt workshop-inriktad, men viss föreläsning hölls, bland annat av Sue Gardner, executive director på Wikimedia Foundation. Detta är det första Wikipedia Academy-et för mig, och jag har refererat förmiddagens aktiviteter i ett blogginlägg (jag behövde gå vid lunch). Jag vet att Lennart filmade, men tror inte filmen finns online, åtminstone inte än. Massor av fotografier togs dock, som nog förr eller senare lär hamna på Commons. Mycket trevligt var det i alla fall! Calandrella 25 november 2010 kl. 19.38 (CET)

Synd att man bor där man bor.. Hade varit kul att vara där! Tanzania 25 november 2010 kl. 19.59 (CET)
Synd att det krockar med GLAM-wiki där jag är. Men det förklarar varför Lennart försvann från listan över presentatörer. /Lokal_Profil 26 november 2010 kl. 15.12 (CET)

Nu är konferensen alltså över. Den andra dagen blev i mitt tycke om möjligt än mer lyckad än den första, och jag har (som utlovat) börjat publicera mitt referat av föreläsningarna och diskussionerna på min blogg. Eftersom anteckningarna i oredigerat format upptar 16 A4-sidor vore det otympligt att publicera allt i samma blogginlägg; jag har därför delat upp det i flera inlägg, och hittills har jag bloggat om Lars Ilshammars inledning och Jutta Haiders föredrag om huruvida Wikipedia är ett upplysningsprojekt och/eller en heterotopi. Tyvärr orkar jag inte göra mer ikväll, men resten kommer antagligen imorgon, eller kanske på söndag. Tack så jättemycket till alla er som anordnade konferensen, och er som talade, hursomhelst! Calandrella 26 november 2010 kl. 22.56 (CET)

Hmmm, jag underskattade tiden det tar att göra om hastiga, slarviga anteckningar till läsbara illustrerade blogginlägg, och kommer definitivt inte ha postat allt idag. Jag har nämligen ganska mycket läxor att göra (bl.a. just på grund av Wikipedia Academy; jag behövde ta ledigt för att närvara). Men inom någon vecka eller så lär jag ha lagt upp allt. Sedan sist har jag i vilket fall postat Torsten Kälvemarks anförande "Wikipedia och universitetens tredje uppgift" och Olof Sundins föredrag betitlat "Återvinningsbar kunskap på Wikipedia: Förändrad källkritik i det nya medielandskapet?". Kommentera gärna om ni upptäcker några felaktigheter. Vidare har även Kristina Alexandersson bloggat om konferensen, liksom Olof Sundin själv på EXAKT-projektets blogg. Calandrella 28 november 2010 kl. 11.14 (CET)

Klubben Online[redigera | redigera wikitext]

Såg precis detta, när jag var inne i artikeln om Gislaveds IS. IdrottOnline Klubb ersätter tydligen Klubben Online, där många "små lag" har sin egna hemsida. Någon som vet hur man kan reda på Klubben Online, så att dessa länkar kan ändras eller tas bort? Mvh Fredde 28 november 2010 kl. 11.13 (CET)

Denna sökning gav en del träffar. Thoasp 28 november 2010 kl. 11.43 (CET)
Lista över externa länkar mot svenskidrott.se. --MagnusA 28 november 2010 kl. 11.50 (CET)

Mallfråga[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar vad skillnaden är på dessa två mallar:

  • {{jap|アメノタヂカラオ|Ame-no-tajikarao}}
  • {{nihongo|Macross|マクロス|Makurosu}}

och varför vi har två mallar för av jag uppfattar för samma sak? Vilken är den man bör använda främst? Vänligen, dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 18.26 (CET)

(Jag fixade så att mallarna skrivs ut som wikitext istället för att exekveras.) /Frisko (dis.) (bid.) 28 november 2010 kl. 18.31 (CET)
Skillnaden förklaras på {{jap}}. Thoasp 28 november 2010 kl. 19.31 (CET)
Med andra ord så är en av mallarna onödig och det torde vara den minst fexibla? Jag blir ofta förvirrad när jag möter på flera mallar som gör i princip samma sak. Borde inte det rensas? dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 19.43 (CET)

Veckans tävling v. 48[redigera | redigera wikitext]

Till den här veckan har jag försökt sätta ihop en tävling som går ut på att minska antalet artiklar som är märkta som föräldralösa, välkommen att delta från och med måndag 29 november till söndag 5 december, skriver upp sig som deltagare gör man här. Mvh Höstblomma 28 november 2010 kl. 21.56 (CET)

Kodade obsceniteter[redigera | redigera wikitext]

Upptäckte plötsligt en obscen fras längst ner i litteraturlistan till artikeln Falkenskiold. När jag gick in för att ta bort den gick den dock inte att hitta i redigeringsläge. Efter att förvirrad ha gått av och an mellan läs- och redigeringsläge ett par gåner insåg jag till slut att det var den kodade länken till en källa på Projekt Runeberg som i sparat läge visade sig på detat sätt. Någon måste ha varit inne och fipplat med dessa mallar/koder.

Kort därefter såg jag att någon på "Anmäl ett fel" klagat på föroläpande klotter i artikeln Tremänningar och hittade samma fras där. Också här var det en Runeberglänk (fast till ett annat verk) som tydligen visade sig på detta sätt. Efter att Höstblomma redigerat denna artikel syns inte klottret längre men i gengäld har också källhänvisningen försvunnit. /FredrikT 24 november 2010 kl. 09.51 (CET)

PS Runeberglänken i det senare exemplet har precis återkommit och nu i korrekt version. /FredrikT 24 november 2010 kl. 09.52 (CET)

Redan fixat här. Eftersom Edaen först tömde mallen helt så syntes inget en liten stund. Eftersom mallen inte drabbats av liknande tidigare ser jag inget självändamål i att låsa den, men samtidigt så visar ju detta på risken, särskilt eftersom vi som hade hand om klottersaneringen då missade den i nästan 30 minuter och den påverkar oerhört många artiklar. Eventuellt halvlås? GameOn 24 november 2010 kl. 10.02 (CET)
Den här typen av mallar är ju knappast något som en oregistrerad tillfällighetsredigerare har någon större anledning att befatta sig med, och eftersom ett litet klotter i dem kan få så stor spridning i hela uppslagsverket tycker jag att en halvlåsning verkar rimlig. /FredrikT 24 november 2010 kl. 10.08 (CET)
Sagt och gjort: 24 november 2010 kl. 12.14 Plrk (Diskussion | Bidrag | Blockera) skyddade Mall:Artikelursprung [edit=autoconfirmed] (på obestämd tid) [move=autoconfirmed] (på obestämd tid) ‎ (högriskmall som varit utsatt för klotter) (historik | ändra) Plrk 24 november 2010 kl. 11.15 (CET)
Jag förordar även halvlåsning av mallar med stjärna vid artikelrubriken. Mallar som: {{Rekommenderad}}, {{Bra}}, {{Utmärkt}}, {{Utmärkt lista}}, samt {{Utmärkt portal}}. – GeMet [diskussion] 24 november 2010 kl. 17.07
Mallen låstes upp igen... Precis som med mallar som används på huvudsidan orsakar klotter i dem stor skada, och det är inte överdrivet många ip-användare som har anledning att ändra i dem. Därför skulle de kunna halvlåsas tills vidare. Detta gäller även mallar såsom mall:faktamall och andra metamallar. Detta visar för all del även på hur ömtåligt vårt nuvarande system med metamallar är... /Grillo 26 november 2010 kl. 06.44 (CET)
I riktlinjen Wikipedia:Skrivskydd av sidor konstateras att också halvlåsningar bör vara tidsbegränsade. Jag har förstått att det finns goda orsaker att vara restriktiv med skrivskydd. Om riktlinjen skall ändras eller vi skall kringgå den i praktiken, tycker jag det behövs en ordentlig diskussion, där de gamla argumenten tas i beaktande. Inte så att man i fall för fall konstaterar att de aktuella sidorna är känsliga. Och i sak: skulle det räcka att dessa särskilt känsliga sidor skulle bevakas av ett par dussin aktiva? --LPfi 26 november 2010 kl. 21.16 (CET)
Man måste komma ihåg att riktlinjer aldrig är lagar. Vi behöver inte skriva om något för att permanent skrivskydda dessa mallar. Kommer wikipediagemenskapen överens om att kringgå riktlinjens rekommendationer i just det här enstaka fallet om metamallar är det helt i sin ordning. Man måste dessutom göra skillnad på artiklar och mallar. Precis som Grillo påpekar finns det i stort sett aldrig något behov för oinloggade att redigera dessa. Högrisk-metamallarna bör halvlåsas. Obelix 26 november 2010 kl. 21.21 (CET)
Inte lagar, nej. Ofta finns specialfall som inte beaktades då riktlinjen skrevs. Men då man har ett fall som uttryckligen behandlas i riktlinjen skall man ha goda skäl för att bryta mot den. Skäl som håller också då man ställer dem mot orsaken till att riktlinjen skrevs på det viset. Inte så att man ignorerar riktlinjen och bryter mot den genom "wikipediagemenskapen" representerad genom en handfull inlägg på Bybrunnen.
En handfull inlägg på Bybrunnen kan vara tillräckligt för att skriva om riktlinjen också på en central punkt: då har alla som bevakar riktlinjen (eller som när de märker låsningen läser riktlinjen och kollar dess historik) en chans att protestera.
Jag är mycket frustrerad på situationer där administratörer använder (eller aktivt låter bli att använda) sina redskap i strid med gällande riktlinjer. Då förutsetts alla som ifrågasätter handlandet ha reda på en icke-dokumenterad praxis eller hitta en diskussion i Bybrynnens arkiv, här under helt annan rubrik.
--LPfi 29 november 2010 kl. 09.23 (CET)

Sammanslagning av socken-, landskommun-, köping- och landsortsartikel[redigera | redigera wikitext]

Jag och många med mig är sammanslagare. Sammanslagning av överlappande korta artiklar ger i allmänhet en mer läsvärd och översiktlig artikel, som fler hittar. Kvaliteten ökar eftersom fler bidrar och samma text inte återupprepas i olika varianter på flera ställen.

Ett undantag: I flera omgångar tidigare har vi diskuterat på Bybrunnen att varje församlingssartikel bör delas upp i en församlingsartikel (enbart för kyrkliga frågor) och en sockenartikel (för ortens historia, om administration, osv). Det ger tydlighet. Om motsvarande landsortsartikel handlar om ungefär samma område så bör socknen vara omdirigerad till orten. Någon varnade för att vi skulle skapa stubb-socken-artiklar på löpande band, men det handlare snarare om en omorganisation av församlingsartiklarnas text. Jag tolkade diskussionerna som att det rådde mer eller mindre koncensus kring detta.

Nu skapas det plötsligt korta landskommuns- och köpingstubbar på löpande band. Se Kategori:Historiska svenska kommuner och Kategori:Sveriges köpingar. Jag kanske har missat diskussionen om detta? Jättefint att informationen sammanställs, men artiklarna kan göra att läsare inte hittar igen sockenartikeln, eller att historisk information sprids över många artiklar. Oftast har landskommunsartikeln ointressant innehåll - bara lite tråkigt text om blasonering och kommunkod. Det kan lika väl vara ett avsnitt i sockenartikeln. Åtminstone om socknen heter likadant och har ungefär samma geografiska område, vilket de nästan alltid har. Kyrksocknar (=församlingars territorium), jordeboksocknar och borgerliga socknar (=landskommuner eller köpingar) harmoniserades nämlingen 1883. Landskommunen eller köpingen hade därför samma geografiska område som socknen fram till att de ersattes av storkommuner på 50- och 60-talet. Landskommuner och köpingar var bara en parentes i historien, som sällan nämns i dagligt tal. Sockenbegreppet har använts i hundratals år, det är fortfarande levande i språket och har fortfarande tillämpning i arkiv, mm. Mange01 28 november 2010 kl. 13.02 (CET)

Är det inte bättre att ta varje enskilt exempel var för sig? Harmoniseringsarbetet inleddes på 1800-talet, men arbetet var i många fall inte klart förrän åtminstone på 1920-talet. Sedan är det kanske inte jätteviktigt. Däremot kan det ju vara värt att notera att en del landkommuner genom sammanslagningarna 1952 i många fall fick helt nya omfattningar, som i sin tur uppgick i nya storkommuner under kommunreformerna 1965-73. Sedan stämmer det ju att 10-20 år är en historisk parentes. Egentligen har jag inte någon åsikt om vad som blir bäst - men större historiska parenteser än så här har artiklar på wikipedia, och en del landskommunsartiklar är ganska omfattande. Det känns onödigt att man först skapar sammanslagningar, sedan delar upp artiklarna, och sedan åter skapar omdirigeringar och sammanslagningar. På det viset skapas bara en mängd onödigt merarbete. --FBQ 28 november 2010 kl. 15.06 (CET)
Jag tycker att det blir tydligare om varje "organisationsfas" får sin egen artikel. Och vad är det f ö för tråkigt med blasoneringar? /FredrikT 28 november 2010 kl. 15.47 (CET)
- Vad är det för tråkigt med blasoneringar?, sa Bull. :) /Nesse 28 november 2010 kl. 16.00 (CET)
Förstår inte varför man inte kan hitta sin socken bara för att det finns socken och landskommunartiklar. --NERIUM 28 november 2010 kl. 17.28 (CET)
I de artiklar jag skapat för runt 900 (*3) socknar/församlingar/Landskommuner + några köpingar/städer så har alla egna uppslagsord, den sammanlagda historien återfinns i sockenartikeln (och ofta i nuvarande kommun), alla uppslagsord är länkade till varandra och infon är ofta dubblerad. Mycket av de jag lägegr upp är också omdirigeringar, så om det inte finns mer att säga om landskommunen än vad som står i sockenartiklen, så omdirigerar landskommunuppslagsordet till socknena Dvs att om landskommunen har egen artikel återfinns det mesta av den också i sockenartikeln, så jag känner din oro obefogad.Yger 28 november 2010 kl. 19.57 (CET)
Är själv lite av en sammanslagare, med viss urskiljning. Dock får man vara lite försiktig med att slå ihop artiklar som inte riktigt är om samma saker - och en ort respektive en (historisk) "yttäckande" administrativ indelning är inte riktigt samma sak. Särskilt om det finns en möjlighet och ambition att ha en komplett uppsättning av artiklar av en viss kategori (såsom svenska kommuner, härader, sockar...). Så jag håller nog med Yger här. Tomas e 29 november 2010 kl. 12.29 (CET)
Yger har gjort ett beundransvärt hästjobb inom detta område! Själv har jag inte tillräckligt tålamod för denna typ av masskapanden. Jag ställer mig helt bakom användarens sätt att resonera. Generellt är jag tveksam till sammanslagningar när det inte är exakt samma sak som behandlas i artiklarna. Därmed inte sagt att jag vill se uppdelningar av alla avsnitt på längre sidor i specialartiklar. Det finns en gyllene medelväg. Fernbom2 29 november 2010 kl. 12.34 (CET)

Notis om uppdatering[redigera | redigera wikitext]

Om det finns någon som har tid, skulle WP:NYA, verkligen behöva en uppdatering. Det är cirka 3 veckor sedan senaste uppdateringen av sidan, så som sagt uppdatera gärna om du har tid. Mvh Fredde 29 november 2010 kl. 13.48 (CET)

Problemet är att det är få användare som vet hur man arkiverar sidan. Borde inte den sidan robotarkiveras precis som här på Bybrunnen? /Kemikungen 29 november 2010 kl. 14.10 (CET)

Rastlös[redigera | redigera wikitext]

Jag hoppas detta är rätt forum. Jag mottar gärna arbetsuppgifter med att skriva artiklar kring specifika ämnesområden för att intensifiera och strukturera arbetsdagarna på Svenska Wikipedia. Hör gärna av dig i min användare(diskussions)sida! --Adventus 28 november 2010 kl. 21.55 (CET)

Tips, Wikipedia:Projektkontoret. --NERIUM 28 november 2010 kl. 22.17 (CET)
Och önskelistorna så klart. -Laxskinn 28 november 2010 kl. 22.24 (CET)
Adventus fråga tog upp något som jag reagerat på länge - det är väldigt svårt att få en överblick över vad som egentligen saknas på svenskspråkiga wikipedia. Både när det gäller diskussioner om wikipedias kvalitét och på sffr är det något som skulle behövas. Ibland känns det som olika åsikter i frågan om relevans handlar inte bara handlar om olika åsikter om vad som skall vara med utan också om vad som faktiskt finns med. Tror att många fler skulle vara intresserade av att bygga ut "grundbeståndet" av artiklar om man faktiskt kunde få en enkel överblick av vad som egentligen saknas.--FBQ 28 november 2010 kl. 23.48 (CET)
WP:Basartiklar kan ju vara bra att utgå ifrån. Dock håller jag med om att det antagligen finns många artiklar som saknas där men ändå kan vara grundläggande, särskilt ur ett svenskt perspektiv. -Laxskinn 28 november 2010 kl. 23.53 (CET)
Listartikar är bra att utgå ifrån. --NERIUM 29 november 2010 kl. 00.01 (CET)
Basartiklarna är ju bra på sitt sätt, men handlar ju trots allt om ytterst få artiklar. Min helt ovetenskapliga bedömning är att vi saknar ungefär 80-90.000 av Ugglans artiklar, kanske 70.000-80.000 av Svensk uppslagsboks artiklar, och ungefär 50.000 av den Tryckta Nationalencyklopedins - jag gissar helt fritt på att det är ungefär dubbelt så många från nätupplagan. Dessa blir ju lite svåra att lista. Listartiklarna är bra (åtminstone de systematiska listorna), men de kan vara lite svåra att hitta och få bra överblick över. Kanske en länkt till listor som är viktiga att beta av från något ställe i wp-namnrymden? --FBQ 29 november 2010 kl. 00.14 (CET)
Sedan finns det de vanligaste artiklarna som saknas på SVWP (seg). --NERIUM 29 november 2010 kl. 01.04 (CET)

Jag anser inte att vi behöver lägga ner alltför mycket energi på att skapa ytterligare förteckningar över vad som fattas. Det finns projekt och önskelistor. Det bästa sättet att upptäcka saknade artiklar är att leta upp en sida som intresserar en och titta efter rödlänkar. Genom att fylla ut sådana brukar man efterhand hitta allt fler luckor. Det är ett både roligt och konstruktivt sätt att arbeta. Nytillskotten blir dessutom aldrig föräldralösa. Fernbom2 29 november 2010 kl. 08.48 (CET)

Självklart har ingen ansvar för wikipedia som helhet. Däremot kommer wikipedia att fungera om alla skapar artiklar helt utan att bry sig om vad som saknas och bara vad man själv vill skapa. Sedan förstår jag invändningen att om det blir frågan om förteckningar som tar tid och energi att underhålla, är det bättre att lägga den energin på att skapa de saknade artiklarna. (ursäkta, glömde signera) --FBQ 29 november 2010 kl. 23.20 (CET)

Stora söndermalningen[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Stora_s.C3.B6ndermalningen – GeMet [diskussion] 30 november 2010 kl. 03.26 (CET)

Flytt av Torah[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad 30 november 2010 kl. 11.37 till Diskussion:Torah#Flytt av Torah

Skådespelare -> filmskådespelare[redigera | redigera wikitext]

Jag ser att bland andra J 1982 och Imperto skapar kategorier för filmskådespelare. Jag invänder inte emot det men däremot emot att man skapar kategorierna men inte går igenom samtliga skådespelarartiklar och kategoriserar om dessa till filmskådespelare. Det bör vara samma kategorisering oavsett nationalitet vilket det inte är nu. Det är ett stort hästjobb vi har framför oss och det måste gås igenom manuellt eftersom fler skådespelare kan vara kategoriserade med kategorierna än filmskådespelare, men det man påbörjar måste man också slutföra. Obelix 28 november 2010 kl. 20.47 (CET)

Vad är skillnaderna nu? Bara för att jag inte skapat för alla länder betyder det inte att vi inte kan skapa. J 1982 28 november 2010 kl. 21.01 (CET)
(Redigeringskonflikt)
Jag skapade två kategorier, när jag wikifierade artikeln Jamel Debbouze. Det finns ju skådespelare som i huvudsak, kanske uteslutande, sysslar med TV och då tycker jag att kategorin TV-skådespelare är påkallad. Samma sak med skådespelare som främst sysslar med film. Sedan finns det ju skådespelare som håller på med både film och TV. Visst är det ett jättearbete att omkategorisera skådespelarartiklarna. Jag kan givetvis ta mig en titt på det, men jag vill, kanske provokativt, påminna om att ingen användare har några plikter. Med vänlig hälsning Imperto 28 november 2010 kl. 21.04 (CET)
Ingen användare har några plikter, annat än att låta bli att ställa till med problem. Om man skapar kategorier bör man ha en realistisk vision för hur de blir använda och hur Wikipedia därigenom förbättras. Kategori:Franska skådespelare har ca 300 artiklar. Det är alltså ett jättearbete att gå igenom dessa och lägga in dem i TV-, film- respektive teaterskådespelarkategorierna, i synnerhet som många haft roller av mer än en typ. Om endast en liten, godtycklig, grupp finns i underkategorierna är det fråga värt om dessa skall finnas. Å andra sidan är huvudkategorin nu oöverskådlig, så det kan hända att det hur som helst är bättre att göra jobbet, men det är roligare om sådant beslutas gemensamt. --LPfi 28 november 2010 kl. 21.34 (CET)
Eftersom kategorierna finns på många språk tycker jag det är helt ok. --NERIUM 28 november 2010 kl. 21.51 (CET)
Arbetsinsatsen att ändra alla skådespelarartiklars val av kategori minskar inte för att de nya kategorierna finns på många språk. Obelix 28 november 2010 kl. 22.02 (CET)
Eftersom de flesta skådespelare rör sig i flera fält och eftersom de flesta användare nog tycker att det inte är de själva som ska avgöra vart personen främst hör hemma i sin yrkesroll... jag gissar att samma aktörer hamnar i tre kategorier och då är väl systemet meningslöst? Fullständig information är inte alltid tillgänglig så jag använder hellre huvudkategorin än att göra fel. --Mercurial 28 november 2010 kl. 22.12 (CET)
Det är väl väldigt mycket lättare att kategorisera om man kan tjuvtitta på andra språks kategoriseringar. --NERIUM 28 november 2010 kl. 22.41 (CET)
Vem säger att kategoriseringen är mindre godtycklig på engelska? Det här är ett typexempel på en ogenomtänkt kategorisering. Vi har diskuterat det tidigare, och kom fram till Mercurials slutsats ovan då också. Det går oftast inte att separera skådisar baserat på vad de spelar i, eftersom de flesta spelar i det mesta. Vad är exempelvis Patrick Stewart för typ av skådespelare? /Grillo 29 november 2010 kl. 01.30 (CET)
Håller med Grillo och Mercurial. Yrkeskategorier bör vara namngivna efter verkliga yrken eller yrkesutbildningar snarare än påhittade konstruktioner. I Sverige är 90% av alla skådespelare utbildade på teaterhögskolor och har i huvudsak fast anställning på teatrar, yrkesbeteckningen är dock skådespelare rätt och slätt även om man ibland har uppdrag inom film och TV. (Teater är ju för övrigt ett område som är sorgligt eftersatt på svenska wp). I USA går det kanske att tala om TV-skådespelare, då åsyftas rimligtvis skådespelare som har fast anställning i såpoperor där. Ett gammalt exempel på felaktig användning av dessa kategorier är när Charlotte Perrelli kategoriserades som skådespelare med argumentet att hon hade deltagit som gästskådespelare i ett par avsnitt av en svensk såpopera, det är om inte annat en direkt förolämpning mot de skådespelare som studerat i flera år och lånat stora belopp från CSN för att kunna ta examen i sitt yrke. Om det finn snågra riktlinjer bör de finslipas och kategorierna Filmskådespelare samt TV-skådespelare är farligt nära att anmälas till problematiska kategorier? --Vogler 1 december 2010 kl. 03.48 (CET)

Melodifestivalen 2011[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Melodifestivalen 2011 står genre. Är det det de brukar sjunga, eller någon som hört låtarna. Jag tar upp det här för att det skall gå så snabbt som möjligt, för det är allvarligt om vi skulle läcka ut sådant i förtid (vissa var utslagna, men vissa kvar). Får man överuvudtaget meddela "det är en ballad" så tidigt. Jag minns Idol 2008, Kevin Borg slog Alice Svensson redan på förhand i finalen enligt svenskspråkiga Wikipedia. J 1982 29 november 2010 kl. 20.25 (CET)

Står ju bara genre på webbjokern och det är ju avklarat? Pancake 29 november 2010 kl. 20.34 (CET)
Jo, men vissa gick ju vidare. J 1982 29 november 2010 kl. 20.41 (CET)
Det är väl inte allvarligt om vi publicera information i förväg. Däremot bör all information ha trovärdiga källor, och vi ska givetvis inte publicera rykten och spekulationer.--Ankara 29 november 2010 kl. 23.56 (CET)
Det är det väl om man inte får säga enligt reglerna vad för slags låt det är (förrän kanske ett visst datum), då kan vi bara inte gå ut flera veckor eller månader i förväg och säga "det är en ballad" eller "det är en upptempolåt". Dessutom undrar jag om det verkligen är själva stilen på låten, eller den genre artisten förknippas med och brukar sjunga. Jag kan inte så mycket om alla de där reglerna som gäller inför Melodifestivalen, men jag vet att det varit en hel del diskningar på grund av alla möjliga anledningar, inte bara att de råkat säga låtens namn i förväg, som Agnes Carlsson gjorde 2006 inför Melodifestivalen 2007 (även om jag vet att de ändrat reglerna för just det). Jag förespråkar att vi tar bort dem, sedan kan vi skriva om genre i artiklar om artister, album och låtar när låtarna väl spelats offentligt, och släppts till radio och singlar. J 1982 30 november 2010 kl. 09.27 (CET)
Låtarna i webbjoker-tävlingen var i själva tävlingen kategoriserade efter genre. Så de uppgifterna är både officiella och verifierbara. --Ḇọⅰⅵḙ 30 november 2010 kl. 09.48 (CET)
Som Boivie säger så handlar det om webbjokrarna. De var under tävlingens gång rangordnade efter genre. SVT gick således ut med dessa uppgifter under tävlingen likaså under 2010 års webbjokertävling (den till MF 2010). Att artister som sedermera tävlar i MF inte går ut och talar om vad för typ av låt det är förän de är bekräftade av SVT är ju självklart. Man vill ju bli bekräftad före man går ut med för mycket uppgifter. Låt dessa stå kvar i alla fall. /Hollac16 1 december 2010 kl. 21.12 (CET)

Statistik om tilltalsnamn[redigera | redigera wikitext]

I våra artiklar om förnamn är det vanligt att återge hur många folkbokförda svenskar som bär respektive namn samt hur många som har det som tilltalsnamn. Jag tror att jag själv har lagt in sådana uppgifter någon gång. Exempel kan ses i artiklarna David och Jessica. Nu är det dock så att det för en stor del av befolkningen inte finns anfört i folkbokföringen vilket förnamn som är tilltalsnamn och då räknar statistikerna det första förnamnet. Det finns alltså en stor felmarginal, vilket oftast inte framgår av våra artiklar. Jag vill i första hand fråga om det mot bakgrund av detta är okay att plocka bort uppgiften när man stöter på den. Alternativet bör vara att vi på något sätt markerar osäkerheten, eventuellt genom att lägga in en mallbaserad fotnot vid alla förekomster, men jag förespråkar som sagt radering. (Enligt punkt 3 saknas uppgift om tilltalsnamn för 1/3 av befolkningen.) /Dcastor 30 november 2010 kl. 16.27 (CET)

Jag tycker att en mallbaserad fotnot låter bättre. Även om siffran om tilltalsnamn inte är exakt ger den ändå en fingervisning om i vilken utsträckning namnet är vanligast som andranamn eller tilltalsnamn, och det är det senare som är intressantast som "trenddokumentation". /FredrikT 30 november 2010 kl. 17.37 (CET)
Personligen tror jag att det är ett mindre bekymmer - de flesta använder, som SCB påpekar, sitt första namn som tilltalsnamn vilket torde innebära att felprocenten är av underordnad betydelse. Jag förstår däremot inte vad du menar med att radera uppgiften - menar du helt sonika att ta bort namnuppgiften? Kan du exemplifiera hur du tänker? --Vinterfrid 30 november 2010 kl. 18.42 (CET)
Vad jag menar är att ta bort antalsangivelsen, att alltså inte ange hur många som har namnet som tilltalsnamn. Det vore för övrigt intressant att få någon siffra på hur stor övervikten är för att använda sitt första namn som tilltalsnamn. Om det handlar om klart över 90 procent är ju åtminstone storleksordningen på angivelsen intressant, men handlar det om ner mot 50 eller till och med under 50 procent (det kan ju fortfarande vara vanligast om det är 40 procent som använder sitt andra namn och 8 som använder tredje, fjärde etc.) så blir det mer tveksamt. Själv har jag ett tilltalsnamn som var på uppgång när jag föddes, men ett förstanamn som är min fars tilltalsnamn och som inte är vanligt i min generation. Jag tror att den ordningen inte är helt ovanlig, att "släkttraditionsnamnet" kommer före tilltalsnamnet och ofta är det mindre tidsenliga (jag tycker att jag ganska ofta hör det när jag talar med folk om saken). /Dcastor 30 november 2010 kl. 19.05 (CET)
Jag har också mitt andranamn (av tre) som tilltalsnamn; den inbördes ordningen är nog i mitt fall delvis rytmiskt betingad (ett enstavigt namn först följt av två tvåstaviga). Hur som helst borde väl själva sakdilemmat kunna lösas genom att man skriver något i stil med "XXX svenskar bär namnet NN, därav YYY som första- och/eller tilltalsnamn"? /FredrikT 30 november 2010 kl. 19.14 (CET)
Okej, då är jag med. Själv använder jag mitt förstanamn som tilltalsnamn (vilket för övrigt bara används som tilltalsnamn av mindre en än femtedel av alla som har det namnet) och så gör alla individer jag känner (vilket naturligtvis inte gör det till ett axiom). FredrikT:s förslag tycker jag låter som ett gott förslag i väntan på att SCB så småningom löser registeruppgiften på ett elegant sätt. --Vinterfrid 30 november 2010 kl. 19.35 (CET)
Enligt SCBs beskrivning av namnstatistiken så gäller att "Tilltalsnamn är det eller de förnamn man kallas för. Man kan ha högst två förnamn som tilltalsnamn. I SCB:s befolkningsregister finns uppgift om tilltalsnamnet för ca 2/3 av alla personer. För den resterande tredjedelen används det första förnamnet som tilltalsnamn eftersom detta är allra vanligast.".
Det står inte hur många det är som har förstanamnet som tilltalsnamn, men det bör väl vara en bra bit över 50 % med tanke på hur de uttrycker sig. Med tanke på att de har uppgifter för 2/3 så borde inte den totala felmarginalen bli mer än max en 10 % (sen kan det säkert vara mycket större för enskilda fall, det kanske inte finns en endaste kvinna som har David som tilltalsnamn..). Jag håller med Fredrik om att det verkar vettigt med någon form av mall med fotnot. Gunnar Larsson 30 november 2010 kl. 19.32 (CET)
Det ser ut som att fotnotslösningen får en del stöd. Jag skulle vilja komplettera en sådan lösning med en mindre precis återgivning så att det hellre står "Den 31 december 2005 fanns det totalt 244 283 personer i Sverige med namnet Lars/Lasse varav drygt 100 000 med det som tilltalsnamn" än "...varav 107 605 med det som tilltalsnamn". Sex siffrors noggrannhet på ett värde som har en (gissad) felmarginal på uppemot 10 % är missvisande. /Dcastor 30 november 2010 kl. 20.51 (CET)
Någon som har uppgifter på hur vanligt det är att första namnet är tilltalsnamn? Precis som Fredrik T har jag inte heller första namnet som tilltalsnamn, och gjorde en snabb överblick över närmaste släkten och konstaterar att det är ungefär hälften som har förstanamnet som tilltalsnamn och att det just är rytmiskt betingat - enstaviga namn före två och trestaviga och två före trestaviga. Men jag råkade på uppgiften att man generellt skulle ha första namnet i folkbokföringen som tilltalsnamn för några år sedan, så jag undrar om det här är något som har ändrats? Nyfiken mvh --FBQ 30 november 2010 kl. 23.07 (CET)

Standardsortering saknas för män[redigera | redigera wikitext]

Botarbetet är klart (med reservation för eventuella enstaka missar som skett då boten tappat kontakten med servern) så nu har alla artiklar i även Kategori:Män omdirigeringsartiklar med basis i standardsorteringen. Dock saknas det standardsortering i dessa ca 2000 artiklar. Än så länge är det (så vitt jag kan se) endast Josve05a som fått bort några från listan. Boten kommer nu göras om för att ta hand om nytillkomna artiklar för att regelbundet kunna gå igenom ett mindre antal och inte alla 100 000 artiklar. Boten kommer också gå igenom listorna för män och kvinnor lite då och då för att hålla dem uppdaterade ifall någon lägger in standardsortering men inte tar bort från listan. Datummärkningen som Innocent Bot normalt tar hand om substar även Mall:FD och i samband med detta skapas numera också omdirigeringsartiklarna. GameOn 1 december 2010 kl. 09.24 (CET)

År för grundande av medeltida städer[redigera | redigera wikitext]

Det vekar som detta rent historiskt ofta är oklart och att vi i våra artiklar anger olika datum förs samma stad. Trosa stad tex, anges i artikeln Trosa fått stadsprivilegier 1454, i Lista över städer i Sverige anges grundandet till 1300 och Trosa själv [[4]] firar 400 års minne 2010, dvs anger grundande till 1610. NE anger inget speciellt datum. Samma oklarhet har gällt bla Skänninge stad, Vadstena stad, Linköpings stad och Nyköpings stad. Hur bör vi hantera denna fråga, vilken (vilka) Källa etc? Yger 1 december 2010 kl. 09.28 (CET)

Listan över Sveriges städer bör nog ses över. Beträffande Trosa så beror det nog på att staden har flyttats. Staden fick uppenbarligen [5] förnyade stadsprivilegier i och med flytten och jag anser att "gamla" Trosa och "nya" Trosa borde redovisas som två olika städer i listan. Ett liknande förhållande har vi även beträffande Västervik där staden flyttades på 1400-talet men ett cirka-årtal för den första stadens grundande finns angivet i listan, trots att ett exakt årtal finns angivet i artikeln. Även här är det ju de facto frågan om två olika städer. Stigfinnare 1 december 2010 kl. 10.06 (CET)
Ja det verkar som den listan inte har tillförlitliga källor för sin uppgifter, och jag har nu åsatt den {{faktakoll}}. Det verkar som det finns mycket oklarheter i datum etc. För listan anges datum för Nyköping till 1187, vilket knappast kan stämma. Artikeln anger 1260, men denna källa anger 1320. Det verkar som källforskning behövs i varje enskilt fall.Yger 1 december 2010 kl. 12.20 (CET)
När det gäller medeltida städer får man nog räkna med viss osäkerhet beroende på källäget. I vissa fall har man kanske turen att ha tillgång till exakt uppgift om stadsprivilegier, men i många andra fall kan det nog snarare handla om äldsta kända omnämnande i skrift ö h t eller t o m om arkeologisk vittnesbörd (min egen hemstad Lund firade t ex 1000-årsjubileum 1990 på grundval av dendrokronologiska undersökningar av kistor på en av stadens allra äldsta kyrkogårdar). /FredrikT 1 december 2010 kl. 14.15 (CET)
Jag tycker detta att ange exakt år utan att ha fullgoda källor verkar vara en typ av ortschauvinism som wp inte bör stödja. Jag avser nog att successivt byta ut årtal, när goda källor saknas, till "medeletid"/"under medeltiden" så kan sedan texten utveckla källäget.Yger 1 december 2010 kl. 16.20 (CET)
Stadsbebyggelse existerade i Nyköping redan under första hälften av 1100-talet, det är bekräftat av arkeologiska undersökningar nu i sommar, även om det anats tidigare. Äldsta träbelagda gatan där är dendrokronologiskt daterad till 1202, men det fanns två äldre gator under. Sedan är problemet att de flesta städer vi ha "jubileer" med exakta år att fira. --FBQ 1 december 2010 kl. 23.11 (CET)
Man hittade för övrigt även järnåldershus på platsen. Nu är inte rapporten publicerad än - jag får citera "det medeltida Sörmland" istället, skall korrigera artikeln.--FBQ 1 december 2010 kl. 23.19 (CET)
Jag har "den medeltida staden" någonstans, utgiven av Östergötlands länsmuseum, när jag hittar den kan jag kanske bättre på de andra. Har väl egentligen en mängd andra projekt, så är det någon annan som har den får de gärna ta hand om artiklarna om Östgötastäderna.--FBQ 1 december 2010 kl. 23.37 (CET)
Städerna må ha sina jubileer (och sådana är ju roliga). Det går bra att i artikeltexten skriva att bebyggelse på den nuvarande platsen uppstod under 1200-talet och konstatera att en stad räknar sig som grundad 1229, då biskopssätet skall ha flyttats dit[6] (nyare forskning visar att flyttet gällde en annan plats, dock inom stadens nuvarande gränser). --LPfi 2 december 2010 kl. 11.56 (CET)


För all del, som du säger jubileer är trevliga :-) Och vissa städer byter ju grundläggningsår. Lund firade 1970 950-årsjubileum eftersom den antogs ha grundats 1020. 1990 ansåg man sig ha så starka belägg att flytta fram grundandet, att man då firade 1000-årsjubileum. Nu har jag alla fall gått över de av Yger omtalade städerna, jag skall se om jag eventuellt om jag skall komplettera några andra städer.--FBQ 2 december 2010 kl. 13.47 (CET)

Är det verkligen så att en stad som flyttats utan vidare kan kallas en ny stad? Jag tror att det får bedömas från fall till fall. När det gäller de tidigare danska Ängelholm (grundat av Kristian II) och Kristianstad (grundat av Kristian IV är det ingen tvekan om att Luntertun och kan ses som föregångare, men att det måste talas om en ny stadsbildning. Det samma gäller om Gustav II Adolfs Göteborg. Men skulle vi verkligen vara beredda att hävda att det nuvarande Kiruna kommer att upphöra och ersättas av ett annat när den nuvarande platsen måste överges i en framtid? Liknande resonemang kan föras om vissa historiska exempel. Fernbom2 2 december 2010 kl. 19.49 (CET)

I fallen Ängelholm, Kristianstad och Göteborg har de nya stadsbildningarna nya namn, och kan nog ses som nya städer. Fast tveksamma fall finns, som Halmstad. Kalmar definieras ju som samma stad, fast även den är flyttad på 1600-talet. Några enkla svar finns väl inte.--FBQ 2 december 2010 kl. 21.32 (CET)

Aktivitet här omvänt proportionell mot utetemperatur?[redigera | redigera wikitext]

Den officiella statistiken är sen men här finns inofficiella siffror som ger dagliga antal artiklar skapade mm. Den visar att i den varma juli hade vi rekorddåligt låg aktivitet(99 nya/dag), augusti dålig (111/dag) och i september också rekorddåligt (101/dag)(var det valet som gav andra intressen?). I oktober såg vi dock en hög siffra (126/dag) följt att mycket hög siffra för november (136/dag) högsta sedan mars 2008. Och igår var det 159 nya.. I patrulleringen kan jag också se att det är många värdefulla nya artiklar, dvs mindre egenreklam och fandommaterial än vanligt, tex gillar jag Cornelis som ihärdigt skapar artiklar om alla personer som varit svensk mästare i någon friidrottsgren. Den högre volymen innebär också betydligt fler ofullkomliga ny alster, ofta helt oformaterade, så mer insatser med wikifiering, patrullering och artikelfix vore bra, se tex [[7]] som är rekordstor.Yger 2 december 2010 kl. 08.50 (CET)

Om aktiviteten är omvänt proportionell mot utetemperaturen ser jag följande rubriksättning i svensk dagspress framför mig: "Klimatet hotar Wikipedia". :-) Tomas e 2 december 2010 kl. 11.11 (CET)

Övervuxen kategoristruktur?[redigera | redigera wikitext]

Finns det några riktlinjer för hur kategorisering ska göras? Jag tycker det verkar vara en trend här på svenska Wikipedia att det byggs överdimensionerade kategoristrukturer som blir så stora och ohanterliga att det motverkar syftet. Se exempelvis kategorin Kategori:Sport i Heerenveen som skapades nyss och som innehåller referens till en (1) artikel. Vilken glädje har Wikipediaanvändaren av en sådan kategori? Det är inte den enda kategorin på Wikipedia med endast en eller två artiklar. Om det inte redan finns riktlinjer, vore det inte dags att ta fram sådana? Stigfinnare 29 november 2010 kl. 20.14 (CET) Korrigerad Stigfinnare 29 november 2010 kl. 20.16 (CET)

Jag tycker att det kategoriseras på tok för djupt här på svwp. Kategorier som bara kommer innehålla ett fåtal artiklar är i min mening ingen bra kategori. I allmänhet skulle jag föredra att man slutar kategorierna någon nivå högre upp än vad som ofta är fallet idag. /-nothingman- 29 november 2010 kl. 20.20 (CET)
(Redkonfl):Samtidigt kan det ju vara värdefullt att veta att vi bara har en artikel om detta. Det är inte automatiskt så att en kategori är olämplig för att den har få artiklar, det kan också vara så att ett ämne är dåligt täckt. Hur det är just med Sport i Heerenven vet jag inte, men principiellt tycker jag man ska vara försiktig när det gäller kategorier att låta antalet artiklar i en kategori vara ett automatiskt mått på kategorins lämplighet per se. Nitramus 29 november 2010 kl. 20.21 (CET)
Det är kanske 4:e eller 5:e gången i år som sådana här klagomål kommer upp på Bybrunnen. Varje gång är det J 1982 som skapat fler och djupare kategorier och ingen eller få har försvarat eller efterfrågat arbetet. Sommaren 2008 ledde jag en uppröjning av årtalsartiklar, som var av för många slag och omfattade för många årtal, med för lite innehåll. Många av dessa hade skapats av J 1982. Jag lyckades formulera krav på avgränsningar, som vi sedan har hållit oss inom (årtalsartiklar ska täcka alla år inom ett intervall, alla artiklar ska vara längre än cirka 500 tecken, lyckas man inte täcka ska intervallet kortas av eller ämnesområden slås samman). Men för kategorier har vi inga spärrar, så nu arbetar J 1982 vidare där. Det här låter som ett personangrepp, men jag tror snarare att J 1982 behöver hjälp att hitta någon arbetsuppgift som alla kan anse vara önskvärd. För uppenbarligen finns det mycket tid och energi, som letar efter en uppgift. --LA2 30 november 2010 kl. 10.23 (CET)
Jag delar din uppfattning. /-nothingman- 30 november 2010 kl. 10.54 (CET)
Lite siffror. För ett och ett halvt år sedan gjorde jag en lista över kategorier med en sida i. Den finns här. Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt vilken sql-fråga jag använde, så jämförelsen kanske inte stämmer helt. Av 8652 kategorier är 697 nu tomma, 5513 har en medlem (sida eller underkategori), 1048 har 2 medlemmar, 564 har 3 medlemmar, 224 har 4 medlemmar, 158 har 5 medlemmar. Alltså har det inte hänt något med de flesta av kategorierna och det har tillkommit mer än 8000 nya ensidskategorier nu finns det 13870. (Föregående sidversion är en lista från en månad tidigare över kategorier med en sida eller en underkategori, men databasen sparar inte information om länkar från gamla sidversioner, så där kan jag inte lika enkelt ta fram samma statistik). /EnDumEn 30 november 2010 kl. 12.59 (CET)
Kan vårt arbete med stubbar (och substubbar) överföras till kategorier? Hur formulerar man kriterier och i vilken ordning ska kategorierna slås samman (eller utökas)? Förutom antalet artiklar som ingår i kategorin, kanske man ska ge en poäng om det finns interwiki-länkar. En kategori för nigerianska höjdhoppare kanske är befogad om det finns välbefolkade kategorier för höjdhoppare från andra länder. Finns det något verktyg som kan hitta kategorier där många av underkategorierna är väldigt glest befolkade (som Entomologer)? --LA2 30 november 2010 kl. 13.10 (CET)
@EnDumEn: jisses, menar du att närmare 72% av kategorierna innehåller en artikel eller mindre? Högst anmärkningsvärt! //Knuckles...wha? 30 november 2010 kl. 13.32 (CET)
Nej, jag tror statistiken var att det för ett och ett halvt år sedan fanns 8652 kategorier med endast en artikel/medlem. När EnDumEn nu kollade igen hade några av dem tömts, andra fyllt på, medan 72% fortfarande endast innehöll en artikel. Dessutom finns det nu totalt 13870 kategorier med endast en medlem. -- jiˈesˌdeːo ] 30 november 2010 kl. 13.42 (CET)
Alla skapar kategorier, men bara jag tycks få kritik för det. Vissa kategorier kommer alltid vara mindre än andra, på alla språkversioner. J 1982 30 november 2010 kl. 14.45 (CET)
Det är klart att alla inte kan få hur mycket innehåll som helst. Men man måste kanske ibland fundera på om man inte skall vänta tills en viss kategori får mer innehåll innan man fyller på med underkategorier. Jag hittade till exempel en kategori som enbart innehåller en annan kategori, och då börjar jag undra om inte själva trädstrukturen blivit viktigare än det den är tänkt att användas till.
andejons 30 november 2010 kl. 15.18 (CET)
Det är inte alls märkligt att en kategori endast innehåller en annan, i varje fall under en övergångsperiod. I de fall detta kommer att bli bestående kan man dock överväga att ta bort underkategorin och lägga in artiklarna direkt under överkategorierna. Fernbom2 2 december 2010 kl. 22.28 (CET)
Jag tycker inte att man fullt ut kan jämföra med substubbar, utan också kan behöva fundera på bl.a. (möjlighet till) interwikilänkning och kategoriuppsättningar, och inte bara antalet artiklar i kategorin just nu. Ett exempel: jag skapade nyligen Kategori:Television i Grekland som innehåller en artikel + en artikel till i en underkategori. Men jag har svårt att se att det är något fel med kategorin p.g.a. det - en underkategori per land till Kategori:Television efter land (så snart det finns en artikel i ämnet) är en logisk och lättfattlig struktur som går igen på många språkversioner. Men visst finns det exempel på kategorier som är överflödiga, eller ologiskt uppbyggda... Tomas e 30 november 2010 kl. 16.50 (CET)
Håller med Tomas e. --NERIUM 30 november 2010 kl. 20.46 (CET)
Även jag håller med om detta. Det är en bedömningsfråga. Jag har raderat ett par kategorier p g a att de är för smala, men samtidigt har jag skapat nya med få artiklar. I de fallen har de dock i regel fler på t ex enwp.
Det känns alltid tokigt att använda mallen 'okategoriserad' för något man borde kunna fixa själv, men det kanske borde uppmuntras?
När jag ändå är här: Sortering i Kategori:Oscar som jag vill fixa: Ska 'Oscar för bästa manliga biroll', stå under M som för 'manliga' eller B för 'biroll' så att manliga/kvinnliga blir underkategorier? Det skrivs i så fall Oscar|Biroll ? tack. --Mercurial 1 december 2010 kl. 09.39 (CET)

Ett färskt i min mening exempel på för djup kategorisering: Kategori:Svenska ishockeyspelare i USA, titta gärna förbi på diskussionssidan. /-nothingman- 2 december 2010 kl. 08.54 (CET)

Ja, det är också tveksamt ur synpunkten "globalt perspektiv". Är vi beredda på en fullständig uppdelning i nationaliteter? Fernbom2 2 december 2010 kl. 19.56 (CET)
Ja, finns till exempel en hel del Kategori:Finländska ishockeyspelare i Sverige. J 1982 2 december 2010 kl. 20.05 (CET)
Nej, detta är ingen bra kategorisering. Genom att införa dessa kategorier behöver vi införa dessa kategorier för alla nationaliteter inom alla sporter där utövarna är kategoriserade efter klubblag. Jag har själv stor erfarenhet av dessa kategorier när det kommer till fotboll. Där finns väldigt många kategorier av typen "Spelare i klubblaget FC" som är små (mindre än 10-20 artiklar) och dessa skulle alltså delas upp i ännu fler kategorier med ännu färre artiklar i varje. Detta är i min mening inte hållbart och gör att dessa kategorier blir i stort sett värdelösa och satta ur sitt sammanhang. /-nothingman- 2 december 2010 kl. 23.07 (CET)

Upphovsrättsbrott[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Bildt upptäckte jag igår vad som borde vara ett upphovsrättsbrott - text hade klistrats in från Riddarhusets ätt- och vapendatabas. Det enda som skulle tala emot det är om det istället är Riddarhuset som begått upphovsrättsbrott eftersom de inte anger att texten hämtats från Wikipedia.

Jag har tagit upp saken på diskussionssidan med användaren - saken hände 2007. Användaren ifråga har bidragit mycket till Wikipedia, och risken är att detta är vanligt förekommande. Användaren erkänner inte, trots det uppenbara. Någon bör kanske gå igenom hans bidrag för att se om det hänt ofta.--90.233.158.93 1 december 2010 kl. 12.12 (CET)

Be my guest, jag är inte det minsta bekymrad över en sådan granskning. Att formuleringar efterliknar originalet kan vara ett olycksfall i arbetet och bör naturligtvis korrigeras. Detta var tydligen för närmare fyra år sedan ... Ser nu i historiken att jag under kort tid införde följande källor; Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna år 1925; Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud år 1900; DAA (Danmarks Adels Aarbog), år 1998; Nationalencyklopedin samt Statistiska Centralbyrån, så visst kan det bli rörigt ibland med källorna när man är flitig. Ymer 1 december 2010 kl. 13.17 (CET)
I artikeln Bildt var det snarast fråga om att en text kopierats och vissa delar av den strukits eller ändrats lätt[8][9]. Jag är ingen jurist, men jag har svårt att se hur det skulle kunna hävdas vara en självständig omformulering av innehållet.
andejons 1 december 2010 kl. 15.40 (CET)
Nya hypoteser tillförs debatten. Sannolikt är förklaringen den enkla och relativt vanliga; ett textavsnitt ur en källa förs in i en artikel för vidare redigering, men glöms bort bland övriga bollar i luften. Men jag fick en idé vi kunde testa; användare 90.233.158.93 granska mina bidrag, så granskar jag lika kritiskt dennes? för att kunna göra det krävs såklart att bidragen är tydligt källangivna, med årtal, sid. nr. med mera. Ymer 1 december 2010 kl. 15.57 (CET)
Hypoteser? Det är för tusan uppenbart att du av någon anledning inte lagt ner det arbete som krävs för att undvika upphovsrättsintrång. Man bör inte ens mellanlagra sådana textavsnitt, för det är i princip lika mycket ett problem om de ändras efter en halv minut som om de får ligga kvar oförändrade.
andejons 1 december 2010 kl. 16.38 (CET)
Hoppla! en sån upprördhet. Kan det vara något gammalt groll som spökar ...? denna lilla bris i en fingerborg torde därmed vara utagerad. Ymer 1 december 2010 kl. 16.42 (CET)
Det är vanligt att den som gjort misstaget ber om ursäkt och lovar bättra sig. Vem som helst annan hade kunnat förklara saken utagerad. Att däremot själv vifta bort något man gjort, som andra tar allvarligt på, är inte god stil. Ännu mindre att börja ifrågasätta andras motiv i sådana här situationer. --LPfi 1 december 2010 kl. 17.43 (CET)
Det är just det jag vänder mig emot, att proportionerna försvinner. Att bli "upprörd" över denna bagatell kan nog bara förekomma på wikipedia. Misstaget har vi passerat, det har jag vidrört. Att be om ursäkt blir nästan pinsamt att ens reflektera över. Ymer 1 december 2010 kl. 17.56 (CET)
Upphovsrättsbrott och plagiat är inte bagateller. De är saker vi tar på allvar här på Wikipedia. Att förklara egna misstag på den punkten vara bagateller är vad jag vänder mig mot. I det här fallet verkar det ju som om de inklistrade texterna inte haft verkshöjd och därför sannolikt är någorlunda oproblematiska, men det hade du kunnat säga själv, i stället för att klaga på att andra blir upprörda. Det är fortfarande oklart för mig om det är det aktuella fallet du tycker är en bagatell eller om du tycker att upphovsrätt överhuvudtaget är en struntsak som man inte skall bli upprörd över. --LPfi 1 december 2010 kl. 19.02 (CET)
Texten från Adelskalendern har alltså verkshöjd. Blasoneringen kanske inte har upphovsrätt pga av ålder, men det är plagiat att klippa in.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 19.11 (CET)
Utan att ha sett över vad övriga källor skriver, så har jag väldigt svårt att se att riddarhuset skulle kunna hävda upphovsrätt på den här texten. En beskrivning av en adelsätt inleds med att man efter att ha skrivit namnens ätt skriver ättens karaktär, geografiska ursprung, därefter olika grenars introduktion på olika riddarhus och upphöjning till högre adliga klasser, när detta skett och på vilket nummer, slutligen om ätten fortlever eller är utdöd och när det skedde. Så ser det ut i Anrep, Elgenstierna, Adelskalendern, ja i så gott som alla beskrivningar av adelsätter. Om man skall kunna hävda upphovsrätt krävs trots allt "verkshöjd", en mer självständig fritext som jag inte anser att riddarhuset sida har. Då har jag dock inte jämfört riddahusets sida med de övriga. Misstänker att texten på riddarhusets ätt- och vapendatabas i sin tur i stora drag är kopierad från adelskalendern eller något annat genealogiskt verk.--FBQ 1 december 2010 kl. 17.40 (CET)

Texterna i Riddarhusets ätt- och vapendatabas är så när som på blasoneringen, hämtade från Adelskalendern 2010 som också utges av Riddarhuset. Riddarhuset uppger copyright på texterna, så även på vapensköldarna ser jag nu. Det är alltså inget snack om att det är upphovsrättsbrott. Dessutom ser jag att alla inklippta vapenbeskrivningar som finns i flertalet adelsätters artiklar, också ska raderas utan pardon. 90.233.197.168 1 december 2010 kl. 18.11 (CET)

Jag tvivlar att uppgifterna i adelskalendern 2010 rörande ätten Bildt skiljer sig nämnvärt från uppgifterna i adelskalendern 1950, eller särskilt mycket från adelskalendern 1900, eller som sagt Anrep eller Elgenstierna. Frågan är då om det går att hävda någon upphovsrätt på dem. Blasoneringstexten finns aboslut ingen upphovsrätt till, eftersom den ned till exakt ordföljd följer ett fastskrivet mönster för blasoneringsbeskrivningar.--FBQ 1 december 2010 kl. 18.33 (CET)

Det är inte uppgifterna som är upphovsrättsskyddade utan den exakta texten och den exakta ordalydelsen. Så ditt inlägg tillförde inget. Ymer har klippt in upphovsrättsskyddad text och tycker av allt att döma inte att han har gjort något fel.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 18.35 (CET)

Beträffande vapenbeskrivningarna (blasoneringarna) bör de nog undantas från ev. strykningar //Om de inte är innefattade i copyrightbegreppet (vilket jag tvivlar på att de är). // Blasoneringar är författade med en inom heraldiken bestämd terminologi som svårligen går att rucka på och göra avsteg ifrån. Jag anser därför inte att det är plagiat att ta med en blasonering i en artikel eftersom man eftersträvar ett så korrekt artikelinnehåll som möjligt. Wvs 1 december 2010 kl. 18.43 (CET)
Jag är benägen att dela Wvs uppfattning när det gäller själva copyrightbegreppet. Jag tolkar "Vapensköldar: © Riddarhuset 2010" så, att det omfattar utförandet, alltså bildmaterialet, inte blasoneringen. --Vatten 1 december 2010 kl. 18.54 (CET)

För att undvika missförstånd: det är två olika upphovsrättsbrott från Riddarhuset som diskuteras. Vapensköldarna är en sak. Ymers inklippta historik från Adelskalenderns ingress en annan.

Vad gäller vapensköldarna så saknar källorna upphovsrätt pga av ålder, men det är ett intellektuellt arbete att tolka handksrifterna som Riddarhuset gjort. Upphovsrättsbrott eller inte är det plagiat att stjäla blasoneringen från deras webbplats. Plagiat är oetiskt och bör nog inte uppmuntras.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 18.58 (CET)

En blasonering i text utgör ingen egen upphovsrätt och går inte att skriva om utan att förvanska originalet. Upphovsrättsbrott vad gäller text måste omedelbart raderas, och är inte diskutabelt. Att bagatellisera upphovsrättsbrott som ovan är extremt uppseendeväckande, och kan man inte acceptera upphovsrätten bör man inte redigera på Wikipedia. /Grillo 1 december 2010 kl. 19.28 (CET)

Att klippa in blasoneringen från Riddarhusets webbplats innebär att man stjäl deras intellektuella arbete - och det har alltid varit oredovisade inklipp på Wikipedia. Vad som står på deras webbplats är utdrag ur olika handskrifter. Att ens läsa så gamla texter är ett arbete, och att göra ett urval i texten ytterligare ett arbete (för det är inte hela dokumenten som återges på deras webbplats). Att utdragen ur blasoneringen är inklippta därifrån finns inga tvivel om, eftersom texterna har förkortats på samma sätt, de börjar mitt i dokumenten på samma ställe och de slutar på samma ställe. I vissa fall finns flera blasoneringar och då har det varit den Riddarhuset valt som återges här. I vissa fall är det problematiskt med blasoneringarna. Rosenblad har olika. Dels en adlig och dels en annan friherrlig, och bara en återges på Wikipedia. I vissa fall finns varianter av blasoneringen. Oavsett om det finns problem med val av blasonering - problem kan förvisso lösas - så är det plagiat att bara klippa in deras material. Samma material verkar publiceras i Adelskalendern för övrigt.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 19.43 (CET)

Nej det är det inte. Ätten Bildts vapenbeskrivning/blasonering är lika gammal som ätten Bildt och eventuell upphovsrätt för den texten har gått ut för länge sedan. /Kemikungen 1 december 2010 kl. 20.25 (CET)
Själva blasoneringen är i de flesta fall från sköldebrevet och räknas som yttrande av svensk myndighet, dock inte för Bildt. Således ingen upphovsrätt på blasoneringar.--Edaen 1 december 2010 kl. 20.30 (CET)

Det är mycket här som måste förtydligas för att det inte ska uppstå missförstånd. Plagiat och upphovsrättsbrott är inte samma sak. Oavsett om det är upphovsrättsbrott eller inte, är det plagiat att klippa in någon annans arbete. Detta påstående är inte förhandlingsbart. Vad beträffar upphovsrätten för blasoneringen är jag beredd att ge efter, men inte när det gäller huruvida det är plagiat.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 20.40 (CET)

Nej, plagiat är något helt annat. Att plagiera något är att ta någon annans verk (oavsett om det är upphovsrättsligt skyddat eller inte) och pressentera det som sitt eget. Anger man korrekta källor är det inte plagiat. /Kemikungen 1 december 2010 kl. 20.45 (CET)

Om du läser vad jag har skrivit så förtydligar jag på vilket sätt det är plagiat. De handskrifter som avkodats är svårlästa och svåråtkomliga, från dokumenten har urval gjorts, det finns ibland olika handskrifter med lite olika formuleringar, osv. Att bara klippa in, och inte ens redovisa att det är inklippt från Riddarhusets webbplats - vilket det uppenbarligen är (om någon säger emot - läs vad jag skrivit ovan) är plagiat, för det framställs som ett eget intellektuellt arbete när källan t.ex. uppges vara en handskrift från Riddarhusets arkiv som i fallet Bildt. Det är som att redovisa litteraturförteckningen från en bok i stället för själva boken man använder som källa.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 20.52 (CET)

Om de källor man anger inte är de källor man faktiskt har använt är det visserligen fel, men det är fortfarande inte plagiat. I juridisk mening är det inte mer intellektuellt arbete att skriva av ett gammalt pergament oavsett hur svåråtkomligt det är än att klippa och klistra i en dator. /Kemikungen 1 december 2010 kl. 20.57 (CET)

Det finns ingen juridisk mening om plagiat. Om du eller jag tar en text från Nordisk familjebok och påstår att vi skrivit den, så är det plagiat men inte brott mot upphovsrätten. Om vi skriver av Hälsingelagen från en bok som nyligen utgivits, och publicerar texten som ett eget arbete, så är det plagiat. Det är nämligen ett intellektuellt arbete att alls läsa handskrifter. Detta vet alla som någon gång arbetat med dylikt. Att få någon annans intellektuella arbete att framstå som ens eget är plagiat och ohederligt. Det är vad som görs när man klipper in text från Riddarhusets webbplats.--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 21.02 (CET)

Min åsikt om vad som är plagiat är måhända färgat av att jag arbetar på en högskola och det vi vanligen menar med plagiat är att undvika att lösa uppgiften (t.ex. att skriva en uppsats) genom att använda någon annans text i stället. Ohederligheten i det fallet är huvudsakligen mot högskolan (genom att försöka fuska sig till godkänt på en uppgift) och inte mot källförfattaren, i alla fall inte om texten är fri att kopiera.
I vilket fall som helst; Blasoneringen är i de flesta fall en gammal text där författaren har varit död i mer än sjuttio år. Texten är därför inte längre skyddad av upphovsrätt och det är fritt fram för var och en att kopiera den, oavsett varifrån. Riddarhuset kan inte hävda upphovsrätt på sin avskrift. Det enda de kan hävda upphovsrätt på är den konstnärliga framställningen av vapensköldarna, dvs själva grafiken. /Kemikungen 1 december 2010 kl. 21.16 (CET)

Det jag framför om plagiat skiljer sig nog ingenting alls från din arbetsplats, men du sysslar nog inte med historiska dokument. Man kan jämföra med runstenar. Att avkoda vad som står på en runsten - med runalfabetet - är som regel ett intellektuellt arbete som det krävs kunskap för. Man kan inte sätta vem som helst på att göra det. De flesta runstenar är nog avkodade på samma sätt, och det räcker nog att kunna något runalfabet för att klara avkodningen, men långt ifrån alltid. Samma sak med handskrifter från 1600-1700-talen som innehåller blasoneringar - det kan inte vem som helst göra, det klarar inte vem som helst, för det kräver kunskap och vana, och ibland gissningar av text som av någon orsak inte kan tydas med ögat. Av den orsaken finns ofta olika avkodningar (med avkodning menar jag t.ex. att tolka bokstaven a i handskrift som ett a). Det är inte riktigt så enkelt att ju äldre text desto svårare är själva avkodningen, men grovt sett så är det svårare ju äldre text det är. --90.233.197.168 1 december 2010 kl. 21.24 (CET)

Jämför med den här texten så inser du att det är ett intellektuellt arbete att avkoda texten --90.233.197.168 1 december 2010 kl. 21.27 (CET)

X37 uppsl 26.jpg
Att avkoda texten bokstav för bokstav eller ord för ord är inte tillräckligt för att uppnå verkshöjd. Att med originaltexten som källa författa en text som är begriplig för moderna människor kan vara det, men det förutsätter att texten framställs som ett eget verk. Om jag tittar på riddarhusets sida om t.ex. släkten Bildt så ser jag att ingressen är skriven på modernt språk och antagligen är från Adelskalendern 2010 och därmed skyddad (om den är från Gabriel Anreps adelskalender är den dock inte det). Vapenbeskrivningen å andra sidan är skriven med ålderdomligt språk och stafvning och påstås dessutom vara ett utdrag ur ätten Bildts originalsköldebrev. Den uppnår inte verkshöjd. /Kemikungen 1 december 2010 kl. 21.49 (CET)

Den här diskussionen handlar om upphovsrättsbrott, och är inte en diskussion kring det moraliska i att kopiera texter från upphovsrättsfria källor. Den diskussionen får ni ta någon annanstans. Håll er till ämnet. /Grillo 1 december 2010 kl. 21.52 (CET)

Om det är ett intellektuellt arbete att avkoda handskrifterna, omfattas texten tydligen av upphovsrätten i alla fall. Så det är inte bara en fråga om plagiat (etik).--90.233.197.168 1 december 2010 kl. 21.59 (CET)

Det verkar framför allt vara katalogsskyddet som kommer ifråga för databasen om alla adliga ätters vapenbeskrivningar: Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten. (Lag 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 5 kap. 49 §). Det är alltså inte att betrakta som citat när det är originalkällan som anförs och inte Riddarhusets webbplats. --90.233.197.168 1 december 2010 kl. 22.28 (CET)

Katalogskyddet gäller tusentals poster och har mig veterligen (enligt vad jag lärde mig på en föreläsning som tog upp just katalogskyddet i kartsammanhang) aldrig testats i rätten. Att kopiera ett fåtal poster från Riddarhuset kan alltså som värst leda till att någon därifrån hotar med anmälan. Om det händer, får man ta ställning till hur man ska göra då. Att kopiera från fria källor kan vi aldrig förbjuda! /Grillo 2 december 2010 kl. 02.02 (CET)
IP-adressen i fråga har en helt annan agenda med att ifrågasätta användandet av moderna genealogiska källor, som borde framgå. Få se om han fortsätter redigera under IP-adress eller sitt konto här på wikipedia.--FBQ 2 december 2010 kl. 02.49 (CET)
Även om Adelskalendern omfattas av katalogskyddet så är det fortfarande helt OK att citera stycken ur den. Citat ska återges ordagrant och det var precis så som Ymer gjorde i artikeln om adelssläkten Bildt. Han använde till och med mallen {{Citat}}. /Kemikungen 2 december 2010 kl. 06.54 (CET)
Katalogskyddet kan bli aktuellt om vi systematiskt plockar citat, för varje sådan artikel. Då kan vi nå upp till "en betydande del" av databasen. Det är den främsta orsaken till att jag avråder från användande av Nationalencyklopedin för att få substubbar förvandlade till stubbar. Det är helt ok om det görs ibland (åtminstone ifråga om NE bör texten förstås formuleras om), men om det blir praxis kan vi eventuellt nå upp till problematiska kvantiteter. --LPfi 2 december 2010 kl. 09.56 (CET)

Grillo: katalogskyddet gäller förstås varje post i katalogen. Det är citaträtten som då kan förmildra, men i så fall ska katalogen anföras som källa. I detta fall blir det dubbla citattexten så att säga, eftersom det är ett citat i katalogen också. Källan är Riddarhusets- ätt och vapendatabas, som citerar dokument från Riddarhusets arkiv. Riddarhusets databas är alltså inte en fri källa.

Det framstår som om bl.a. Ymer (han är inte ensam om att ha kopierat vapenbeskrivningar från Riddarhusets vapendatabas) själv skrivit av dokumenten från Riddarhusarkivet när han inte anger att han kopierat texten från Riddarhusets webbplats. Detta utelämnande av Riddarhusets medverkan till spridningen, kan inte anses vara att citera enligt god sed. En orsak till detta är just att det förefaller som om användaren gjort ett större arbete än vad den gjort.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 11.26 (CET)

Att kopiera detta från ERiddarhusets webbplats, måste vara samma sak som att Wikipedia skulle ladda upp kartor från Lantmäteriets historiska kartor. Lantmäteriet uppger att de har copyright på allt sitt material.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 11.35 (CET)

Användare 90.233.139.5 rör sig numera i gränslandet för det som irl skulle betraktas som ärekränkning. Inlägget ovan är falsarier och användaren har endast som syfte att vålla skada. Mina 10 700 redigeringar och 215 skapade artiklar talar för sig själv. Användaren har konsekvent negligerat att redovisa verifierbara källor för sina bidrag, vilket jag metodiskt påpekat, med stor irritation som följd. Denne såg nu sin chans, och på den vägen är det. För närmare fyra år sedan glömde jag att göra klart en redigering av en textmassa på 900 byte ... Ymer 2 december 2010 kl. 11.57 (CET)
Vad gäller Lantmäteriets historiska kartor så är det ok. Jag mejlade dem och fick tillstånd [10].--Edaen 2 december 2010 kl. 12.11 (CET)
IP-adressen är med all sannorlikhet Sten Rigedal, som minst sedan 2005, med Ip-adressbyte flera gånger om dagen gjord med säkerhet tiotusentals redigeringar, alla med ungångspunkt att lyfta fram 1600-talsgötisisters historieskrivning, ofta såsom det redovisats av Anrep. Huvudintresset rör egentligen Bureätten, men där har han varit tämligen lugn en tid. Det är dock inte svårt att känna igen samma formuleringssätt, samma intresse och ett ständigt byte av IP-adresser. Eftersom jag kände igen argumentationen var jag redan tidigare ganska säker på vem det var, men efter att han laddat upp bilden från Johan Bures släktbok i den här diskussionen samtidigt som han kort innan redigererat i Bureartikeln under eget ett wikipedia konto under eget namn blev jag i det närmaste helt övertygad. Det här är ett av skälen att jag tror att det kommer att vara praktiskt omöjligt i längden att tillåta IP-adresser att redigera. Även om man aktivt skulle arbeta att korrigera de felaktiga artiklar kan nya ändras fortare än de aktiva användarna kan korrigera dem, och att hitta dem kommer att kräva genomgång tiotusentals biografier och släktartiklar.--FBQ 2 december 2010 kl. 13.31 (CET)
Mycket intressant iakttagelse, nu klarnar bilden plötsligt. Kommer att vara observant på detta mönstret. Oroväckande utveckling. Ymer 2 december 2010 kl. 13.55 (CET)
Glömde Ymer månne att redigera även dessa: [11][12], [13][14]?
andejons 2 december 2010 kl. 14.32 (CET)

IP-adressen är inte Sten Riegedahl, och hade du kunnat något om hans forskning och jämfört med vad jag skrivit om Bureätten hade du insett ganska snart att det är ett helt orimligt påstående. Det finns inga som helst likheter i våra synsätt, och jag tar det som en stor förolämpning eftersom jag försökt tvätta bort hans så kallade forskning från Burreättens historieskrivning.

Inställningen till mig och mina redigeringar är alarmerande eftersom två användare uppenbarligen försvarar upphovsrättsöverträdelserna som blivit konstaterade. I stälelt för att som de flesta ta skarpt avstånd från Ymers övertramp så misstänkliggörs jag som tar upp det. Man måste tydligen ha suspekta motiv för att varna för upphovsrättsbrott som uppdagats.

Edean, lantmäteriet hade nog inte blivi särskilt glada om du utan att fråga om lov hade kopierat flera kartor och låtit sprida på Wikipedia, utan att ens kreditera dem. De skriver på sin hemsida att man ska kontakta dem om man vill använda deras material. Kartorna ä därför inte att betrakta som fria att kopiera från deras hemsida.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 14.35 (CET)

Hur kommer det då sig att redigeringskriget indningsvis inte alls handlade om upphovsrätt, utan om huruvida Per Bildt skulle anses som ättens upphovsman? Självklart kan man tala om plagiat i det fall man kopierat material utan att ange källa - men det enklaste sättet att lösa det är att just att ange källa - att det inte gjort är ett problem, men låt oss fokusera på att det är problemet - källan borde ha angetts. Enklare personuppgifter har inget upphovsrättsskydd, de uppnår helt enkelt inte verkshöjd. Att man inte skulle få citera ett vetenskapligt verk är i en tryckt eller som i det här fallet ett nätuppslagsverk blir ju absurt. Utge sig för att vara upphovsman till texten gör ingen på wikipedia eftersom originalforskning inte får förekomma. Sedan är det ju mindre lyckat att klippa och klistra, men då är väl det bästa att skriva om texten.
Om man önskar att moderna uppgifter från riddarhusets hemsida skall plockas bort och ersättas av uppgifter från Anrep finns det ganska mycket som talar för att man har en dold agenda. Om det finns oklarheter är väl det bästa att kontakta riddarhuset och höra deras syn på saken, om det därifrån finns önskemål om översyn av artiklarna. Det bästa vore ju om man kunde citera originalkällorna, för inte heller riddarhusets hemsida/adelskalendern är originalforskning, utan uppgifter återgivna från annan genealogisk litteratur, tyvärr vet jag inte vilken den är i det här fallet. --FBQ 2 december 2010 kl. 15.22 (CET)

Det går faktiskt inte att diskutera med vare sig Ymer eller FBQ, det har jag erfarit från i våras. Det handlade inte om Per Bildt inledningsvis, och nu har du gjort bort dig eftersom detta kan kontrolleras av alla. Det började med att jag skrev om ett upphovsrättsbrott och då började Ymer med sina ettriga redigeringar varför jag tog upp saken på diskussionssidan eftersom jag har haft med honom att göra förr och han är omöjlig när han blir ertappad med dylika saker. Men logik enligt FBQ är att jag måste varfa Sten Riegedahl eftersom jag liksom Riddarhuset inte anser att Per Bildt rakt av kan kalals stamfader eftersom ätten bevisligen är äldre, han är bara ättens äldste belagda stamfaderi så måtto att varje led är klarlagt vilket för fallet är stor skillnad. Hade jag varit Riegedahl hade jag knappast kritiserat mig själv, som hade varit fallet bl.a. i föregående inlägg. Tyvärr har inte tillräckligt många hängt med i redigeringarna om adliga släkter för att förstå att FBQ håller med Ymer eftersom han gör samma sak. Både Ymer och FBQ är otäcka att ha att göra med.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 15.29 (CET)

Det är möjligt att jag har fel - att både du och Sten Rigedal redigerar från dynamiska IP-adresser, och att jag associerat vissa av Rigedals inlägg till dig. Jag antar fortfarande att det är dig jag försökt diskutera med när du hävdade att Anrep byggde på okända källor som ingen modern forskare idag kunde ha någon aning om, och att man därför inte skulle ifrågasätta dennes uppgifter även om de stred mot senare källor. Tycker också att det är intressant att ni återkommer ungefär samtidigt. Om du vill slippa mina misstankar vore ju det enklaste att registrera ett konto, vilket jag förgäves bett dig om tidigare. Tyvärr är det hopplöst att försöka föra dialoger med IP-adresser.--FBQ 2 december 2010 kl. 15.42 (CET)
I den angivna länken står det "Ja vi kräver inte att man ska ha Medgivande från oss för att publicera våra kartor som är 70 år eller äldre." Att ange upphovsman och källa är förstås alltid att rekommendera. --LPfi 2 december 2010 kl. 15.02 (CET)

Av någon orsak har jag inte kunnat komma in på Historiska kartor, sidan står bara och tuggar. Med på sidan Om webbplasten står följande: "Lantmäteriet står bakom all information som finns på denna webbplats om inte annat anges. Allt innehåll på webbplatsen är upphovsrättsligt skyddat. Om du vill använda något av det som är publicerat kan du kontakta Kundcenter för mer information." Vad Edaen gjorde var att kontakta dem för en karta och då fick han tillstånd. Skulle några på Wikipedia ladda upp massor av gamla kartor på socknar (utan att fråga om lov), skulle det inte vara tillåtet. Som jämförelse med vapenskaöldarna så har flera användare gjort samma sak, men alla deras bidrag finns på Wikipedia. Vilka ätter ska ha blasoneringarna? Katalogskyddet förbjuder åtminstone att ta alla vapensköldar, men när har Wikipedia gått vöer gränsen? Och det kvarstår att rätt källa ska krediteras, vilket blir Riddarhusets webbplats.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 15.13 (CET)

Jag ser fortfarande inga upphovsrättsbrott i de artiklar du har redigerat. Ymer har gjort helt enligt reglerna när han har citerat släkten Bildts blasonering. Att kopiera vapensköldarna från Riddarhuset är inte tillåtet, men det är fullt tillåtet att göra egna vapensköldar utifrån blasoneringen, något som ofta görs på wikipedia. /Kemikungen 2 december 2010 kl. 16.41 (CET)

Men snälla du, jag har tre gånger skrivit att det är två frågor det handlar om! Det ENA är blasoneringen, det ANDRA är att han kopierade ingressen. Ingressen är skyddad av upphovsrätten. Ska detta kallas diskussion?--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 16.50 (CET)

Åter: att hävda upphovsrätt och att ha upphovsrätt är två skilda ting. Uppenbarligen, enligt epostkonversationen Edaen fört, hävdar Lantmäteriet inte ens upphovsrätt för de kartor där upphovsrätten har gått ut... Här respekterar vi upphovsrätten, men inte eventuella moraliska betänkligheter angående att kopiera från icke skyddade källor. Källa ska förstås ändå anges, även om det inte behövs för PD-material.
Slutligen: att älta något gång på gång gör det inte sant. /Grillo 2 december 2010 kl. 17.07 (CET)

Lantmäteriet hävdar det i alla fall på sin hemsida, och den som vill ha en historisk karta uppmanas köpa en därifrån för några hundra kroner. Hur gör man med alla adelsätter med inklippta ingresser - jag har skrivit om flera stycken sedan i våras. Det finns säkert fler. För där gäller trots allt upphovsrätten. Jag är ledsen att det blev två frågor för nu schabblas Ymers sätt att redigera bort, vilket var den ursprungliga frågan, inte blasoneringarna.

En annan sak är varför några artiklar ska ha sina blasoneringar och andra inte - för att ta alla är i strid mot katalogskyddet. I artikeln om Mörner af Morlanda framgår inte att det inte är det friherrliga vapnet, och så är det med flera artiklar.--90.233.139.5 2 december 2010 kl. 17.13 (CET)

Ymer har inget speciellt sätt att redigera, åtminstone inget som hör hemma i denna diskussionen. Dessutom källbelägger Ymer sina bidrag, tydligt och verifierbart, till skillnad mot vissa andra. Ymer är inte heller benägen att ta på sig varken Palmemordet eller Global Warming ;). Ymer 2 december 2010 kl. 17.48 (CET)
Ymer tycks i vilket fall ha haft en beklaglig vana att kopiera text och bara göra småändringar som knappast är nog för att det inte skall vara upphovsrättsintrång. Detta är ett problem, alldeles oavsett om han anger var han kopierat det ifrån (även om detta naturligtvis underlättar städning). Till skillnad från källbeläggning är denna vana också precis vad diskussionen handlar om, även om den farit ut på diverse stickspår.
andejons 2 december 2010 kl. 17.58 (CET)
Som sagt, källor var det. Vänligen presentera underlag för denna "vana". Vad du inte riktigt förstår andejons är att en presentation av historiska källor just innebär att man lyfter ut valda delar av ett material, stuvar om det i ett nytt sammanhang och tydligt anger varifrån det kommer. Du måste alltså inte uppfinna ett nytt språk för det ändamålet, och absolut inte förvanska källan. Jag är personligen helt övertygad om att en majoritet av de registrerade användarna som deltagit under ett par år, vid åtskilliga tillfällen låtit hela meningar eller flera, följa med från källa till artikel. Det kanske räcker att man var i Stockholm den 28 februari 1986 för att bli misstänkt, eller hur tänker du? Ymer 2 december 2010 kl. 18.26 (CET)
Kan vi försöka undvika onödiga utsvävningar angående Palmemordet? Så vitt jag kan se (fast jag har inte orkat läsa allt ovan) har ingen misstänkt dig för det. GameOn 2 december 2010 kl. 18.31 (CET)
Ett par exempel är redan givna ovan. Och det är inte acceptabelt att "[lyfta] ut valda delar av ett material" genom att kopiera (naturligtvis undantaget fall när ingen upphovsrätt finns). I sådana fall måste man försöka att åstadkomma en egen formulering. Någon gång kanske det inte går – en mening som "X födder år N" går inte att variera speciellt mycket –, men för det mesta går det alldeles utmärkt att hitta egna ord för samma innehåll. Att något är vanligt (vilket du inte visat) betyder inte heller att det är rätt.
andejons 2 december 2010 kl. 21.20 (CET)
När man kopierar material som är upphovsrättsskyddat måste man ange det som ett citat med angiven källa. Detta gäller oavsett materialets omfattning, bortsett då från rena tabelldata. /Grillo 3 december 2010 kl. 02.27 (CET)
Jag är av annan åsikt. Formuleringar som saknar varje drag av originalitet, såsom just "X föddes år N", behöver inte skrivas om eller anges som citat (på Wikipedia skall källan förstås ändå anges). Däremot är det lätt hänt att man är så bunden vid originaltexten att man tycker formuleringen är det enda naturliga sättet att skriva saken också i situationer där texten borde omformuleras. Citat skall användas endast då det är viktigt att använda den ursprungliga formuleringen (såsom vid blasoneringar). --LPfi 3 december 2010 kl. 08.42 (CET)

Om syntaxen går emot normal layout, vilken har företräde?[redigera | redigera wikitext]

Flyttat från WP:WF GameOn 19 november 2010 kl. 07.51 (CET)

Säg att Wikipedias syntax är utformad på ett sätt så att det blir signal om syntaxfel om man layoutar på ett visst annat sätt... Om detta andra sätt i själva verket är det sätt som man brukar lägga upp den typen av text eller tecken på enligt normala språkregler (t.ex. i tryckta media), vilket går i så fall före? Är det rätt att ändra i enlighet med syntaxen bara för att undvika syntaxfel, om det samtidigt gör att man frångår normalt skrivsätt? Hur viktigt är det att följa syntaxen? Kan man ändra syntaxen så att den kommer närmare normal layout? The Great Cucumber 19 november 2010 kl. 01.06 (CET)

Wikipedia är Wikipedia. Andra medier är andra medier. Sertion (d) 19 november 2010 kl. 01.17 (CET)
Jaha, och? Kan du inte skriva ut vad du menar i stället? The Great Cucumber 19 november 2010 kl. 01.24 (CET)
Jag förstår det som att du frågar om man ska göra som man gör på Wikipedia eller som man gör på andra platser i wikipediaartiklar. Om jag förstått din fråga rätt kan jag inte ge ett tydligare svar. Sertion (d) 19 november 2010 kl. 01.27 (CET)
Om du är ute efter underlag till återställningar av artiklar med återkommande fotnoter tycker jag du bör skriva det. Diskussioner om att ändra riktlinjers (alternativt wikisyntax) utformning tycker jag ska ske på bybrunnen eller på riktlinjens diskussionssida. Mvh WP:GT på mig. – GeMet [diskussion] 19 november 2010 kl. 07.22 (CET) uppdatering: – GeMet [diskussion] 19 november 2010 kl. 07.30 (CET)
Så länge du inte berättar vilket syntaxfel det handlar om och hur du vill göra i stället i det fallet, så är det svårt att ge något svar på frågan. --Ḇọⅰⅵḙ 19 november 2010 kl. 07.31 (CET)
Jag tolkar det som att det är dessa redigeringar och det redigeringskrig (enligt varningen på bla. Great Cucumbers diskussionssida är det ett, som bland annat jag, Sertion och GeMet också varit inblandad i om man tar en titt på historiken). Detta har väl ändå diskuterats länge nog tidigare? Grillo tyckte här att liknande beteende kunde leda till blockering och återkallande av adminflaggan. WP:WF är dock inte rätt plats för denna diskussion, jag flyttar till Bybrunnen om nu någon verkligen vill dra detta en vända till. I många andra fall, ex. nybörjare och relevansdiskussioner, hävdar vi att om flera erfarna wikipedianer säger en sak flera gånger så borde man rätta sig efter det, det är min åsikt här också även om man självklart måste (och emellanåt till och med bör) ifrågasätta vad som görs. GameOn 19 november 2010 kl. 07.51 (CET)
Jag ser inget i exempeldiffen som skulle motivera frågan. Taggar i SGML, som HTML grundar sig på, skall avslutas: inte endast <br> utan antingen <br></br> eller <br />. Detta är en ren syntaxfråga och skall inte påverka sidbrytningen. Om det ändå gör det är det frågan om en bugg och att lita på en sådan effekt är helt fel (den felaktiga versionen kan förstås orsaka godtyckliga effekter, beroende på hur webbläsarkoden hanterar situationen).
Ibland vill man ha en viss effekt och lyckas åstadkomma den med en syntaktiskt felaktig konstruktion som fungerar i de flesta webbläsare (och alltså inte är beroende av en enskild bugg). Också då gäller det i allmänhet att det finns en korrekt lösning med mer pålitligt resultat. Det tolkar jag som frågeställarens egentliga problem och Wikipediafrågor är rätt ställe för den diskussionen (i varje enskilt fall).
Om en redaktör upptäcker syntaxfel är det förstås ok att rätta dem. Ibland ser man vad som avsågs och kan rätta i den riktningen, ibland ser det bara märkligt ut och man tar bort konstruktionen. Ibland kan det vara berättigat att ta bort krånglig kod fastän koden är korrekt och ger avsedd verkan, för att sidan skall vara lättare att redigera också för dem som inte är insatta i tekniken. Detta diskuteras då och då, främst för speciella sidor, såsom Wikipedia:Välkommen till Wikipedia.
--LPfi 19 november 2010 kl. 09.17 (CET)
The Great Cucumber har diskuterat med främst Pillerillern angående om det verkligen är ett syntaxfel att ha samma fotnot upprepad flera gånger och enda beröringspunkterna dem emellan verkar vara just redigeringskriget som de båda (och Bruno Rosta) varnats för så jag gjorde samma antagande som GeMet (som sedan tog tillbaka sitt). GameOn 19 november 2010 kl. 09.23 (CET)
[redigeringskonflikt] Redigeringskriga skall man förstås inte göra, men när det gäller vad jag förstår är själva sakfrågan här, nämligen huruvida fotnoter skall skrivas ut i fulltext varenda gång eller om man skall använda "förkortade" varianter konstaterar jag att vår egen manual för fotnoter förordar det senare sättet för upprepade hänvisningar till samma källa. För alla som har sett hur överdjävligt svårläst en text med många långa fotnötter ser ut i redigeringsläge borde det också vara en självklarhet att försöka minimera denna kod (om man nu nödvändigtvis skall ha fotnoter ö h t). /FredrikT 19 november 2010 kl. 09.34 (CET)
Du kan väl ändå inte mena att vi inte ska ha fotnoter? GameOn 19 november 2010 kl. 09.36 (CET)
Kör inte det en runda till här. I korthet: när man skriver en artikel så att materialet för enskilda stycken finns utspritt över flera böcker är det ett orimligt arbete att lägga in vettiga fotnoter. Fotnoter är bra för enstaka faktaupgifter, men ofta besvärliga för mer beskrivande text. Problemet med att man inte vet vad källan stöder kan minskas genom att ange detta i samband med källangivelsen istället. --LPfi 19 november 2010 kl. 09.50 (CET)
Man behöver inte använda fotnötter för att ange källor. Jag gör det sällan. Om hela artikeln är baserad på ett fåtal källor är det orimligt att stoppa in fotnötter på var och varannan rad bara för att peka på källan. Jag använder hellre <ref></ref>-taggarna för instickstext på samma sätt som man ofta gör i böcker.
När det gäller syntaxeri så är <br> och <br /> exakt samma sak i HTML (dock inte i SGML). I HTML finns inte kravet att alla taggar måste stängas. Vilka taggar som måste stängas avgörs av DTD:n. Se [15]Start tag: required, End tag: forbidden”. /Kemikungen 19 november 2010 kl. 11.32 (CET)
Hoppsan. XHTML förutsätter dock <br/> och det är vad Wikipedia använder, åtminstone då jag kollade. --LPfi 19 november 2010 kl. 12.28 (CET)
Kemikungen: det är inte alls orimligt, och du använda notapparat-funktionen för BÅDE "instickstext" och källor (minns inte riktigt hur man gör, men det går alltså att få olika fotnoter under olika rubriker). Om en artikel är baserad på flera källor är det rimligt att man för att bekräfta ett påstående inte skall behöva bläddra igenom 900 sidor i tre böcker - alla påståenden bör notbeläggas med sida eller åtminstone kapitel. Plrk 19 november 2010 kl. 12.38 (CET)
Min uppfattning är densamma som Kemikungens och LPfi:s. Om jag t ex skriver en artikel om en historisk person och utgår från t ex en fyllig artikel i ett biografiskt lexikon samt två tryckta biografier så kommer rimligen minst 75% av det som står i artikeln att vara belagt i samtliga dessa källor. Det blir då inte vettigt att ha trippla noter efter var och varannan mening. Nu var detta ju dock egentligen inte temat för diskussion alls, så jag tänker inte debattera mer i ämnet just här och nu). /FredrikT 19 november 2010 kl. 12.54 (CET)
Nej, det handlar inte om huruvida man skall förkorta fotnoter eller inte, utan om man ska bygga ihop fotnoter eller inte. Det är nog en rätt viktig skillnad. -Ulla 4 december 2010 kl. 16.16 (CET)

Det är ett ofog att skriva inlägg på Bybrunnen/Wikipediafrågor utan att berätta vad ärendet gäller, så som Cucumber gjorde ovan. Vi borde kanske införa något disciplinstraff (blockering ett dygn?) för sådant. Hur ska vi annars komma till rätta med problemet? --LA2 19 november 2010 kl. 19.11 (CET)

Och hur vanligt är det problemet då? Blockeringar är för övrigt till för att skydda wikipedia inte för att straffa användare, om någon tar upp en fråga på "fel" sätt skadar det knappast uppslagsverket. GameOn 19 november 2010 kl. 19.15 (CET)
Att använda blockeringsfunktionen i avskräckande syfte kan mycket väl motiveras med att "skydda wikipedia". Fast jag håller med om att det inte är ett problem att tala om. Det kanske kan räcka med en "arg lapp" på "förbrytarnas" diskussionssidor. Plrk 20 november 2010 kl. 01.03 (CET)
Arga lappar?
-- Lavallen 20 november 2010 kl. 08.06 (CET)
Om en fråga eller inlägg är så luddigt formulerat att det inte framgår vad saken gäller så skriver man ett svar där man ber användaren att förtydliga sig. Svårare än så är det inte. Att blockera en användare för att han/hon ställer en fråga är både löjligt och kontraproduktivt. /Kemikungen 20 november 2010 kl. 12.54 (CET)
Om vi bortser från alla diskussioner om diskussionen och ser till vad det här handlar om, dvs upprepade referenser, finns det några källor som anger att detta är fel? Normalt när man skriver referenser skriver man ut den fullständigt en gång, och förkortar den sedan med bara författarnamn och sidnummer. Finns det något som hindrar att man drar ihop flera noter som går till samma bok och samma sidnummer till en not med samma siffra som de övriga? Om detta finns, kan det vara värt att överväga att ändra i riktlinjerna kring fotnoter, annars inte. Huruvida fotnoter ska användas eller inte ligger utanför den här diskussionen. /Grillo 20 november 2010 kl. 06.32 (CET)
Funktionen <ref name="foo"> finns till för just den anledningen; Att med flera nötter på olika ställen referera till samma källa. Ytterligare en anledning till att jag inte petar in en hel {{bokref}} i en <ref></ref> utan stoppar in den under ==Källor== är att jag vill kunna referera till olika sidor i den boken utan att behöva ange den som källa flera gånger. /Kemikungen 20 november 2010 kl. 12.54 (CET)
Jag vet. Poängen med hela diskussionen är att det av någon anledning på svenska skulle vara fel att referera med hjälp av referens-id:n, över huvud taget. /Grillo 20 november 2010 kl. 16.29 (CET)
Så står det i alla fall i mitt gamla kompendium från kursen "Typografi och Textbehandling". Man sätter ut ¹ på alla ställen där man refererar till källa 1. Det under förutsättning att man har sin källförteckning längst bak och inte ägnar sig åt anakronismer som och . Om man vill referera till olika sidor så skriver man bara ut fullständig källinformation vid den första referensen och enbart titel eller författare och sidnummer vid de övriga. /Kemikungen 20 november 2010 kl. 17.38 (CET)

Om man har många hänvisningar, så går det bra att lista de fullständiga boktitlarna (med {{bokref}} eller liknande) under rubriken Litteratur och sedan skriver man bara "Fredström (2009), sid. 30" i fotnoterna. Om man dessutom från flera ställen i artikeln hänvisar till samma sida, så namnger och återanvänder man fotnoterna <ref name=fred30/>. Artikeln om Adolf Hitler är ett exempel på hur man kan göra. På engelska Wikipedia är det mycket vanligare att artiklar har många hänvisningar. --LA2 21 november 2010 kl. 01.20 (CET)

Precis så där är det jag menar! Enda skillnaden är att {{Citation}} ger ett mer ”Harvardskt” utseende på källorna än vad {{Bokref}} gör, men det är en petitess. /Kemikungen 21 november 2010 kl. 12.18 (CET)
Diskussionen gällde väl inte om man ska förkorta fotnoterna eller inte, utan om man ska bygga ihop flera enligt <ref name=fred30/> eller inte, särskilt om det handlar om helt olika faktauppgifter som i och för sig stöds av samma källa.
Vidare tycker jag mycket väl att man kan starta en principdiskussion om ett ämne utan att nödvändigtvis ange vilket specifikt fall som har gjort att man vill diskutera saken. Det var nog det som The Great Cucumber hade för avsikt att göra. -Ulla 4 december 2010 kl. 16.23 (CET)

Veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Jag har lagt ut ett förslag på en kommande tävling till Wikipedia:Veckans tävling. Förslaget finns här Wikipedia:Veckans tävling/Undvik onödiga ord och är än så länge en skiss. Tävlingen kan vara kontroversiell eftersom den handlar om att ändra visa språkliga skrivningar (dock manuellt, och med eget omdöme). Använd gärna tävlingens diskussionssida för eventuella synpunkter och idéer.--Ankara 28 november 2010 kl. 00.03 (CET)

Tävligen är nu inlagd vecka 50 (13/12 - 19/12) då inga principiella invändningar har inkommit. Möjligen att påverka utformningen finns naturligtvis fortfarande.--Ankara 4 december 2010 kl. 19.49 (CET)

Kvalitetsmätningen - december[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2018-12-01 30 120 55 22 57 1 87 229 446 0 74 613 380 1 279 13 3 406 34 626 38 032 1,01 %
2019-01-01 27 122 48 15 49 0 67 210 379 5 78 601 384 1 288 6 3 279 35 338 38 617 1,03 %
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Mycket bra jobbat med POV, de har minskat från 172 till 86! Hurra för alla som deltar i det arbetet! Mer sånt! / Elinnea 2 december 2010 kl. 12.21 (CET)

Wow, det blev så mycket som en halvering! Kul! Det är skönt när man ser tydliga skillnader. :) dnm (d | b) 2 december 2010 kl. 22.44 (CET)
Jättebra jobbat med NPOV-arbetet! Underbart att se sådan nedgång efter en så lång tids nästan stillastående. Första gången under 100 i kvalitetsmätningens historia - fantastiskt! Calandrella 3 december 2010 kl. 23.48 (CET)
Det är särskilt viktigt att våra basartiklar är skrivna ur en neutral synvinkel. I nuläget har vi fyra basartiklar som inte är det: Global uppvärmning, Terrorism, Richard Wagner, Vladimir Lenin. Hoppas att fler kan delta i diskussionen och arbetet hur vi gör dessa artiklar så neutrala som möjligt. / Elinnea 4 december 2010 kl. 11.25 (CET)

Artikel om Wikileaks senaste läcka[redigera | redigera wikitext]

Bybrunnen kanske egentligen inte är det bästa forat för den här diskussionen, men jag kommer inte på någon bättre plats, och frågan är viktig. Jag upptäckte just att vi saknar en artikel om Wikileaks senaste läcka, den av diplomatsamtal USA-diplomater emellan. Att läckan har encyklopedisk relevans anser jag självklart (den har dominerat nyhetsbevakningen världen över i ett par dagar, är kanske den största läckan någonsin av hemligt material och har redan påverkat politiken i flera länder), och eftersom ämnet är så brännande söker sig nog många läsare till Wikipedia för information; vi vet av statistik att folk är mer benägna att söka information om aktuella händelser på Wikipedia. Att skapa en artikel om ämnet är alltså viktigt, men det är likaledes viktigt att särskilt se till att den både är neutral och källbelagd (eftersom ämnet är så kontroversiellt). Men det första problemet - som hindrar mig från att skapa artikeln - är namngivningen. Jag kan seriöst inte komma på något bra svenskt namn - inget har etablerats i media. "Diplomatläckan från Wikileaks 2010"? "Cablegate" (Wikileaks egna namn - kanske inte så NPOV?)? Engelskspråkiga Wikipedias artikel (som f.ö. är både lång och välkällbelagd - här finns material att översätta) heter United States diplomatic cables leak, ungefär Läckan av USA:s diplomattelegram, men jag tycker inte att något av de förslagen är särskilt bra... Calandrella 3 december 2010 kl. 22.13 (CET)

DN kallar det "Wikileaks diplomatläcka". Men börja skriv så kan vi tjafsa om namnet senare! Jag skulle föreslå Wikileaks diplomatläcka 2010. Plrk 3 december 2010 kl. 22.41 (CET)
Wikileaks-artikeln innehåller redan avsnitt om tidigare, av media uppmärksammade, läckor som webbplatsen varit involverad i. T.ex. finns där ett avsnitt om den s.k. "Afghanistan War Logs"-publiceringen av över 90 000 dokument. Det kan vara en idé att överväga att inkludera denna senaste händelseutveckling inom ramen för den redan existerande Wikileaks-artikeln. Eller så kan man så klart vara ambitiös och skriva mer utförligt om denna senaste händelse och därför anse att det är bättre att lyfta ut texten till en separat artikel. Bara en möjlighet att överväga. Angående användare som söker sig till svenska Wikipedia för information, så är det rimligt att de först söker sig till Wikileaks-artikeln, men det behöver med vettig wikilänkning inte vara ett argument åt endera hållet. Sarnalios 3 december 2010 kl. 23.31 (CET)
Jag har nu börjat på artikeln med namnet Wikileaks diplomatläcka 2010 (men det kan förstås ändras genom en enkel sidflytt, som Plrk klokt påpekade) - fyll gärna på med mer fakta från engelskspråkiga Wikipedia, och kolla språket (jag översatte rätt slarvigt eftersom jag prioriterade att få artikeln överhuvudtaget på svenskspråkiga Wikipedia)! Var noga med att källbelägga alla påståenden; det är tämligen enkelt att göra det när man lägger in fakta från en viss källa, men väldigt mycket jobbigare att göra i efterhand. Som Sarnalios skrev kunde det förstås skrivas om i Wikileaks-artikeln, men dels finns sådan potential för så mycket information om läckan att den av utrymmes-/läslighetsskäl bör ha en egen artikel (jämför enwp's artikel), och dels är läckan enligt min uppfattning klart uppmärksammad och betydelsefull nog för att den encyklopediska relevansen ska räcka och bli över för att motivera en egen artikel (jag har dock lagt in ett kortare avsnitt i artikeln om Wikileaks så att läsare ska kunna hitta rätt). Calandrella 3 december 2010 kl. 23.41 (CET)
Helt rätt gjort. Efter en snabb genomläsning har jag inget att anmärka på, utom möjligen översättningen av "top secret". Nu är inte jag insatt i hur den engelskspråkiga sekretessgraderingen ser ut, men på svenska finns det en högre grad av sekretess än "hemlig" som heter "kvalificerat hemlig". Möjligen är det en bättre översättning. Sarnalios 3 december 2010 kl. 23.47 (CET)

Klotter på diskussionssidor?[redigera | redigera wikitext]

Hur gör man när man hittar underliga kommentarer på en diskussionssida - som här t.ex.[[16]]. Kan det klottermärkas (eller raderas)? --Vinterfrid 4 december 2010 kl. 11.19 (CET)

Om det inte är ett diskussionsinlägg utan bara en subjektiv kommentar av mindre seriöst slag, som exemplet, är det bara att radera. Rex Sueciæ 4 december 2010 kl. 11.22 (CET)
Jag instämmer. Visserligen tillåter vi POV och obelagda påståenden på diskussionssidor (NB om de tillhör ämnet), men rent klotter är något annat. / LawD 4 december 2010 kl. 11.28 (CET)

Skivomslag[redigera | redigera wikitext]

(Klistrar in det jag skrev här) Jag skulle vilja ompröva beslutet. Skivomslag hade varit väldigt relevant i albumartiklar, och det känns verkligen som att det saknas. Om engelska (och finska) Wikipedia har tillåtit det så förstår jag inte varför vi inte gör det - då vi verkar ha lagen på vår sida. Precis som på enwp hade en stor textbox kunnat informera om varför det inte är fritt fram att använda bilden. Blåmes 4 december 2010 kl. 13.36 (CET)

Därför att det inte är fritt fram att använda bilden. Poängen med Wikipedia är att det skall vara fritt fram att återanvända materialet (förutsatt att man följer licensen). Det är inte fritt fram att återanvända skivomslagen. Ergo, inga skivomslag. Läs gärna en:Wikipedia:Veganism parable Plrk 4 december 2010 kl. 14.09 (CET)
Jag förstår det argumentet, men varför kommer det då sig att både engelska WP och finska WP har gjort andra bedömningar? Citaträtten verkar ju inkludera även skivomslag, därför borde kanske även svenska WP överväga detta. Blåmes 4 december 2010 kl. 14.16 (CET)
Därför att engelska WP har valt att kompromissa med principen om ett fritt uppslagsverk. --Ankara 4 december 2010 kl. 14.20 (CET)
Det kanske ses som en kompromiss, men du ser väl fortfarande engelska WP som ett fritt uppslagsverk? Den här principen bör kvarhållas, men kanske inte lika stenhårt som nu, det "drabbar" ju trots allt läsaren. Vad jag vet så existerar media på Commons med "Copyright-stämpel", vilket borde kunna jämföras med skivomslag. Blåmes 4 december 2010 kl. 14.23 (CET)
Jag ser inte engelska WP som ett fritt uppslagsverk, för det är fullt av ofri information. Plrk 4 december 2010 kl. 14.24 (CET)
Det finns gott om material på Commons som inte är fritt i Sverige, ja. Det är då upp till dig att använda det eller inte. Om det finns en CR-stämpel så är det troligen något med anknytning till Wikipedias "pusselboll" eller liknande. -- Lavallen 4 december 2010 kl. 14.35 (CET)
Att inte se engelska WP som ett fritt uppslagsverk är nog att ta i, då det enda som skiljer sig från svenska WP är små detaljer, som skivomslag. Om det finns material på Commons som inte är fritt i Sverige, varför skulle det då göra någon skillnad att tillåta skivomslag? Som sagt så drabbar ju detta enbart läsaren som söker efter information. Blåmes 4 december 2010 kl. 14.41 (CET)
Det material på Commons som inte är fritt är vanligen uppladdat i ett land där det är fritt. Det betyder inte att det alltid är fritt i Sverige. Ett skivomslag är sannolikt bara fritt om det är utformat i Afganistan (finns idag inga CR-lagar där), och jag gissar att det inte är Afgansk techno du vill lägga upp ett omslag på?! -- Lavallen 4 december 2010 kl. 14.47 (CET)
Hm, afghansk techno, kanske en ny regional scen på gång! ;-) Men du missar trots allt poängen, även om ett skivomslag inte är helt fritt att använda så är det högst relevant, och inte olagligt att använda på något sätt. Om den största Wikipedian har gjort bedömmningen att det är okej så bör vi omvärdera beslutet. Ta mig inte som någon som försöker motsträva Wikipedias syften, men jag vill bara väcka liv i frågan. Blåmes 4 december 2010 kl. 14.51 (CET)
Kommuniststater som Folkrepubliken Kina, Kuba Nordkorea och Vietnam har väl inte heller upphovsrättslagar? J 1982 4 december 2010 kl. 14.54 (CET)
Blåmes: det handlar inte bara om skivomslag; det är extremt många bilder på engelska Wikipedia som är under fair use. Plrk 4 december 2010 kl. 15.29 (CET)
Blåmes: det handlar inte om att det inte är olagligt. Det har ingenting med saken att göra. Det det handlar om är att det bryter mot en av Wikipedias grundläggande principer; att innehållet skall vara fritt. Att engelska Wikipedia har frångått dessa principer är inte ett argument för att vi också skall göra det - två fel gör inte ett rätt. Plrk 4 december 2010 kl. 15.29 (CET)

Jag viker mig i debatten då jag verkar vara ensam med min åsikt. Kul att väcka liv i debatten, dock. Blåmes 4 december 2010 kl. 16.10 (CET)

Jag håller faktiskt med dig, Blåmes. Men jag vet alldeles för lite om sånt här. Pancake 4 december 2010 kl. 16.18 (CET)

Slumptävling[redigera | redigera wikitext]

Så här före julen finns ju överraskningar och hemligheter lite som överallt. Svenska Wikipedia ska inte hänga efter i trenden och därför arrangeras nästa vecka en slumptävling. Passa på och säkra en plats i finalen. Fram till helgen blir det varje dag ett annat ämne som tävlingsledaren väljer nästan slumpmässig. Och för att få en bra start låter vi första dagen (måndag) slumpen bestämma. Se tävlingens sida för ytterligare information. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 4 december 2010 kl. 14.23 (CET)

Megabannern med herr Wales[redigera | redigera wikitext]

Hur länge ska det vara en megagigantisk banner med herr Wales porträtt överst på varje sida? Ja, jag har märkt att man kan stänga den men den kommer tillbaks med jämna mellanrum. Jag får obehagliga personkultsassociationer av den, och med tanke på att väl knappast någon vid det här laget har något som helst förtroende för Wales är det väl knappast till nytta för oss att ha gigantiska bilder på honom överallt? Vi måste väl inte ha den där bara för att enwp har det? Entheta 28 november 2010 kl. 01.28 (CET)

Extremt störande i arbetet på alla projekten att den återkommer hela tiden fast man stänger den. SergeWoodzing 28 november 2010 kl. 01.33 (CET)
Vet någon ens vem han är som inte är mycket aktiv i projektet? Det skulle kunna vara en banan där for all I care. Ifall man hade i svensk kontext försökt få in resurser till projektet är den där bannern med sin bild och text nog helt fel väg att gå. I Amerikansk kontext fungerar den nog hur bra som helst. dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 01.45 (CET)
#JA1banner3{display:none}Special:Mypage/vector.css eller Special:Mypage/monobook.css. Sertion (d) 28 november 2010 kl. 11.30 (CET)
Vilket inte hjälper dem som inte läser Bybrunnen. Det borde gå att begränsa hur många gånger bannern dyker upp. Störande i synnerhet om man arbetar över språkgränserna, då den måste klickas bort skillt för varje projekt och varje språk. --LPfi 28 november 2010 kl. 13.39 (CET)
Vi bör knappast ta bort den från svwp, hur störande den än må vara. Den finns på alla språkversioner på alla projekt. Vi bör nog inte utmärka oss på svwp. Obelix 28 november 2010 kl. 13.45 (CET)
Såg ngn språkversion stänga av bannern med syftning på att det inte ger några pengar att använda en bild på en vit snubbe. Jag tror det var Navajo, och deras alternativ nu ser ju riktigt vettigt ut! -- Lavallen 28 november 2010 kl. 14.55 (CET)
Oavsett på från vilket språk eller projekt man klickar man klickar så hamnar man på den svenska texten. Står det motsvarande "...en mindre gåva. En eller ett par hundralappar räcker." på andra språk också? Eller är det bara på svenska det står så? Jag tycker att det ser rätt girigt och arrogant att att precisera ett belopp oavsett om det gäller en donation eller en födelsedagspresent. Så beter man sig inte, låt givaren avgöra vad "en mindre gåva" är. För nån i Indien så kanske ett par hundralappar kan motsvara en hel månadslön, vad vet jag. Att då nån mångmiljonär från nåt rikt land kommer och säger "Ge en mindre gåva, en månadslön räcker bra" känns rejält obehagligt och smaklöst faktiskt. Bättre att bara skriva "en mindre gåva" och så får givaren själv avgöra hur mycket de vill ge. Tänk er en person som går runt på tunnelbanan och säger "Kan ni bidra med en lite pengar" och när folk stoppar ned handen i fickan för att känna efter så säger han "en eller ett par hundralappar räcker". Då skulle nog de flesta haja till rejält faktiskt. Jag tror det avskräcker folk att donera. / Elinnea 28 november 2010 kl. 15.08 (CET)
Nej, vi skall inte göra privata ändringar i kampanjen utan goda grunder. Men jag trodde att vi engagerade oss i utformningen av kampanjen, men ser nu inget som visar att man tagit hänsyn till oss. Hur är det processen ser ut? Var diskuterades det? Förslagen på sloganer på svenska ligger kvar med Proposed by: [namn]. On scope? n/d. Tested? n/d. Income: n/d. Discarded: n/d. Har någon tagit ställning till om de skall användas eller fick vi arbeta bara för att vi skulle känna att man har hänsyn till oss? --LPfi 28 november 2010 kl. 15.16 (CET)
Några svar, och de går också att läsa mer på meta. Vid testning har Jimmybannern visat sig dra in mångfaldigt mer än andra personer och ännu mer än alla textbanners som har testats. Jag vet att några på svenska har testats, men sidan som LPfi länkar till verkar konstigt nog inte vara uppdaterad. Man har alltså egentligen aldrig "beslutat" att välja någon speciell banner utan använt den som har dragit in mest pengar. Det var därför man hade den speciella uppmaningen "Beat Jimmy" på meta där arbetet skedde. Insamlingskampanjen kommer att vara till 15 januari och på sidan foundation:Special:FundraiserStatistics kan man se att vi är ungefär en tredjedel på väg till målet på ungefär en fjärdedel av tiden. I år är bannrarna geolokaliserade vilket innebär att alla som sitter i Sverige hamnar på de svenska sidorna oavsett vilket språk eller projekt de surfar på. Jag vet inte om man även hamnar där om man sitter i ett land utan chapter som deltar i fundraisingen och surfar på svenska men jag skulle anta att en person i Indien inte dirigeras dit. Brevet finns översatt till ett par indiska språk, men jag kan inget av dem så jag kan inte avgöra hur deras ordval är. --Ainali 28 november 2010 kl. 17.38 (CET)
Jag vet att Jimmy drar mest pengar, men att endast maximera den kortsiktiga vinsten är en dålig strategi, om man inte är i akut kris, vilket vi inte är. Dessutom har vi (eller hade då jag kollade) inte någon vettig statistik på hur mycket bättre Jimmy var än våra egna förslag: två personer hade försökt (men misslyckats) donera. Att dra slutsatser om den optimala strategin på sådana grunder är märkligt.
Det finns mer att säga, och mycket av det har sagts, här på Bybrunnen, i den allmänna engelskspråkiga diskussionen och säkert på ställen jag inte stött på. Det är onödigt att dra det här nu, men inför nästa rond vill åtminstone jag att det för etablerade användare på svwiki är klart hur detta sköts, var man kan delta i diskussionen (allmänt och på svenska) och var man redogör för besluten.
Ännu om språket, vilket jag blir allergisk för: får verkligen alla i Sverige bannern på svenska? Servern har tillgång till språkinställningarna man gjort i webbläsaren, det besökta projektets språk och för registrerade användare ett särskilt registrerat språkval. Och så går man efter var personen råkar befinna sig! Jag hoppas verkligen det inte är sant (jag har fått reklamen på svenska [på svwiki], men det kan ju bero på att finnarna varit mindre aktiva).
--LPfi 28 november 2010 kl. 20.26 (CET)

Om man kunde finansiera Wikimedia Foundation med åsikter från Bybrunnen, så skulle framtiden vara tryggad. --LA2 29 november 2010 kl. 01.27 (CET)

Visst. Då gäller det att styra den aktiviteten i rätt riktning. Jag trodde jag bidrog konstruktivt då jag övergick till den ovan länkade sidan för svenska kampanjmeddelanden, kommenterade existerande förslag, föreslog nya och kommenterade vissa aspekter av kampanjen. Nu känner jag att den insatsen ignorerades totalt.
Jag trodde inte man på riktigt behövde hitta en slogan som slog Wales för att slippa att enbart ha honom här. Jag orkar inte gräva efter undersökningsreslutaten (tänk om man kunde finansiera Wikipedia med arbetstid som går åt till att hitta den rätta sidan på meta!), men det jag sett verkar som en mycket ytlig analys.
Jag tycker inte heller om att man skall flytta över diskussionen "till meta". Jag känner mig inte hemma där. Jag tycker att wikipedianer som inte har lust att göra sig hemmastadda på meta också har rätt att ha synpunkter på kampanjen – och få sina synpunkter hörda. En sådan hänvisning borde ange den specifika sidan man borde bidra på och en hänvisning till metainformation, så att man inte gör bort sig då man hoppar in i diskussionen. Dessutom är engelska faktiskt inte ett särskilt starkt språk för alla.
--LPfi 29 november 2010 kl. 09.36 (CET)
Jag tog igen en titt på testresultaten, de jag råkade hitta. De svenska var intetsägande, då man inte fått en enda donation. Däremot märkte jag att Jimbo i och för sig hade hög klick-procent (en på fyrtio i det testet), men endast en procent av dem som klickade donerade. En dansk text hade fyrdubbel donationsfrekvens netto, trots att endast tre på tusen klickade. Jag börjar alltså tvivla också på att Jimbo skulle vara så effektiv som det påstås. --LPfi 29 november 2010 kl. 10.10 (CET)
Testerna som gjordes var korta. Därför tror jag inte att man tänkt riktigt ordentligt på hur mycket en del människor skulle protestera, ironisera och skoja efter en period. Men som vanligt har folk på andra språkversioner och från WMF tänkt i liknande banor som vi här. Enligt uppgift kommer därför bannern att ändras inom kort till att inkludera andra personer som skriver liknande texter som Jimmy Wales. Men här kommer kruxet: risken är att folk tänker "Vem är det där? Det där är ju ingen jag känner. Var är Jimbo?" och donerar i lägre grad. Så om ni inte vill ha tillbaka herr Wales igen, donera pengar när de lägger dit de andra. Rösta med fötterna, helt enkelt, åt motsatt håll :-)//Hannibal 29 november 2010 kl. 10.30 (CET)
Alltså ska man donera för att slippa se Jimbo, och genom att göra det stödja teorin att Jimbo-banners drar in pengar? Nej tack. Men det är ju en intressant teori; folk kanske donerar just för att de hoppas den gigantiska Jimbobannern ska försvinna. Jag tycker fortfarande att det är dåligt för Wikipedia att framstå som en personkult, och till råga på allt kring en person som på alla sätt visat sig vara fullkomligt oseriös och mer intresserad av just sin egen person än av Wikipedias bästa. Det ser inte bra ut på något sätt, även om det skulle råka ge lite donationer från folk som hoppas att bannern ska försvinna. Och jag tycker inte att vi på svenska Wikipedia måste göra som Jimbo säger. Entheta 29 november 2010 kl. 11.23 (CET)
Det kan ibland vara svårt att få fram humor i text. Jag beklagar att jag försökte i mitt förra inlägg. Men en sak kanske man ska framhålla här: det var inte Jimmy Wales idé att ha sin bild på Wikipedia.//Hannibal 29 november 2010 kl. 11.47 (CET)
Jag har för mig att han känner sig tvungen att ställa upp, trots att han ogillar det (något jag läste vid förra rundan).
Men det största problemet är att WMF går in för att vädja, genom olika personer, istället för att redan från början berätta vad det är frågan om. En textlänk stör mycket mindre än någon som stirrar på en. Då man ändå inte slipper ansiktet klickar man på det. Texten stör mindre, ger färre klickar, men de som klickar är sannolikt intresserade av det länken leder till. Den analysen hittade jag inte (alltså inte heller någon som motsäger resonemanget).
Vi betalar ett pris då vi har en stor reklam med bild. Det är inte utan orsak som Google-reklamerna inte är de blaffor som reklambyråerna brukar sätta upp. Och är hyggligt effektiva, medan de senare väcker ogillande.
--LPfi 29 november 2010 kl. 11.56 (CET)
Vad är det då för ljushuvud som bestämt att alla språkversioner måste ha gigantiska banners med Wikipedias värsta vandal och troll? Här har jag övergett enwp för att slippa Jimbokulten och så påtvingas man den här också... Entheta 29 november 2010 kl. 12.06 (CET)
Måste säga att jag ser på själva bannern på ungefär samma sätt som Entheta, men har hittills hållit tyst eftersom jag inser att det finns ett behov av att dra in pengar för att driva serverparken m.m. Med sin storlek och det faktum att man måste klicka bort den varje dag på varje språkversion man besöker är den klart mer irriterande än någon tidigare banner. Så jag hoppas att den ger ett rejält klirr i kassan som kompenserar för att den uppenbarligen irriterar allehanda bidragsgivare... Tyvärr har jag inga kreativa förslag på bättre sätt att få in mer pengar, så jag får väl försöka bita ihop. Men jag kan inte låta bli att tänka på den gamla devisen "köp en tulpan annars får du en snyting". :-) Tomas e 29 november 2010 kl. 12.19 (CET)
Inte heller jag är överdrivet förtjust i bannern och framför allt inte i att behöva stänga den om och om igen i allehanda språkversioner och projekt. Men jag måste få protestera mot vissa användares ständiga smutskastande av Jimbo. Man må vara allergisk mot personkult och man må vara kritisk mot något eller några ageranden från hans sida, men som han beskrivs i vissa inlägg ovan framstår han som en direkt ond varelse. Han är den ursprungliga visionären bakom Wikipedia och är den mest kände företrädaren för projektet, så det är inte konstigt att hellre använda en bild av honom än en bild av till exempel undertecknad. /Dcastor 29 november 2010 kl. 13.43 (CET)
Javisst var det bra att han startade Wikipedia. Jag säger inte att han är ond, men det borde väl inte råda några tvivel om att han på senare tid varit totalt oinresserad av Wikipedias bästa och istället varit beredd att sabotera Wikipedia om han får panik för att han får negativ publicitet i Fox News. Jag anser att det är extremt dåligt för Wikipedias förtroende och integritet att ha gigantiska banners där en sådan uppenbart oseriös person tigger pengar. Det anser jag inte vara smutskastning; jag tycker bara det är viktigare att värna om Wikipedias rykte än om Jimmy Wales ego. Entheta 29 november 2010 kl. 18.16 (CET)
@LPfi I testet som gjordes 26 oktober kan man se att Jimmy bannern inte bara blev klickad mest utan även drog in mer än 10 gånger så mycket pengar som de andra. --Ainali 29 november 2010 kl. 17.58 (CET)
Jag läser statistiken annorlunda. På t.ex. franska kom det bästa alternativet upp till över halva summan, med mycket färre klick. Också om Jimbo leder i medeltal tycker jag det verkar som om alternativ skulle kunna fungera ungefär lika bra (åtminstone på andra språk än engelska, som det tiodubbla resultatet väl gäller).
Den franska "var där för Wikipedia" nådde hälften av Jimbo-resultatet med endast en elftedel av klickarna. Alltså utan att i lika hög grad störa arbetet. Då tycker jag inte Jimbo är överlägsen.
--LPfi 29 november 2010 kl. 21.23 (CET)
Ta ner den på en gång. Om någon håller på med Wikipedia i en situation de inte skall syns det ganska väl att de håller på med annat. Jag vet att man kan ta bort denn, men ibland hinner man inte, och ibland dyker den upp igen. J 1982 5 december 2010 kl. 18.00 (CET)

Nordiska museet släpper bilder[redigera | redigera wikitext]

Nordiska museet meddelade igår att dom i ett samarbete med Wikimedia Sverige tillgängliggör ungefär 1000 bilder (till att börja med). Några bilder har redan laddats upp till Commons och resten kommer att laddas upp inom kort. Uppmärksamhet från olika håll och gratulationer på Commons är trevligt, förhoppningsvis kommer andra museer och arkiv fram till att bilder mår bra av att synas där det finns stor publik. Ett av dom kommande stegen i det här samarbetet är att se till att bilderna används i artiklar. Hur går vi till väga där? Finns det lämpliga projekt och portaler som kan ta sig an det eller är det nånting för Wikipedia:Projektkontoret.

Eftersom Nordiska museet ser det här som början på ett samarbete räknar jag med att det kommer mer också. Men vad vill vi ha då? Är det någon som vet vad som finns hos dom och är fritt nog, eller vill vi ha ett studiebesök för att få se och önska efter det. Jag har utan resultat bjudit in våra kontakter till wikifikor tidigare, men förhoppningsvis går det att få med någon eller några vid nästa tillfälle. /Haxpett 24 november 2010 kl. 00.56 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag vet inte vilka bilder de har och kan ladda upp, men jag vet många fotografier på föremål ur Nordiska museet som jag funderat på att fotografera av och ladda upp, men som helt säkert ser bättre ut om man använder bilderna direkt (är för övrigt något som jag skjutit på framtiden av olika skäl). Vet inte riktig vilka bilder de själva har tänkt på, men skall titta lite vilka dessa 1000 bilder är till att börja med :-)--FBQ 24 november 2010 kl. 01.14 (CET)
Man kan söka bland nordiska museet bilder på digitaltmuseum och se vad som finns. Hur ställer sig nordiska museet till att enskilda användare laddar upp bilder på egen hand från samlingarna (givet förstås att upphovsrätten gått ut)? Något som skulle vara bra, men knappast realistisk vore om de vilja släppa bilderna som visar föremålen i museets samlingar under en fri licens.
Jag tror det säkert finns användaren som kommer att gå igenom bilderna och se att de som går att använda kommer till användning. Än så länge är dock de flesta bilderna de laddat upp utan beskrivningar, och med intetsägande filnamn. Samtliga Stockholmsbilder har dock gåtts i genom av några användare och har nu fått beskrivningar och kategorier.--Ankara 24 november 2010 kl. 01.23 (CET)
Vi kommer vid årsskiftet att börja CC-licensiera de bilder som ligger uppe på DigitaltMuseum. I och med det blir det tydligare för användarna vad som gäller för respektive bild, och vi har självklart inget emot att användare lägger upp fria bilder även på Wikimedia Commons. Vi håller just på att diskutera vilken licens som ska användas för föremålsbilderna. Vi kommer att finnas med på Wikipedia Academy nu på fredag och försöker även dyka upp på nästa träff på Kulturhuset 2 dec. /Jonas Hedberg/Ulrika Sundberg, Nordiska museet 193.10.45.2 24 november 2010 kl. 15.27 (CET)
Fantastiskt! Jag antar att Wikimedia ligger bakom och vill gratulera. Snyggt jobbat!--LittleGun 24 november 2010 kl. 09.05 (CET)
Jättekul! Man kunde ju hoppats på att Nationalmuseum kunde ta efter detta... /Grillo 24 november 2010 kl. 09.12 (CET)
Instämmer i gratulationerna och åsikten om Nationalmuseum. Fin liten reklamfilm var det också! /Jssfrk 24 november 2010 kl. 09.28 (CET)

Eftersom Jonas från Nordiska museet har aviserat närvaro på wikifikat i Stockholm torsdag kväll hoppas jag att så många som möjligt kommer dit. /Haxpett 2 december 2010 kl. 00.18 (CET)

Hjälp behövs[redigera | redigera wikitext]

Multichill började och jag fortsatte. Dock tror jag det är bra om nån mer tar en titt på metadataöversättningen innan den blir skarp. /Haxpett 6 december 2010 kl. 21.23 (CET)

Historik/ändringar faller bort[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag upptäckte i går kväll och även idag att ett par ändringar jag gjorde (och sparade) sedan föll bort (ej finns med i historiken). Är det sådant som hänt tidigare/händer ibland? För mig var det nytt! --Christian47 3 december 2010 kl. 14.49 (CET)

Ja. -- Lavallen 3 december 2010 kl. 16.10 (CET)
Tack för uttömmande svar! ;-) --Christian47 3 december 2010 kl. 16.25 (CET)
Jag tycker inte det verkar som samma problem. Då man sparar utan att få felmeddelande så borde ju den nya versionen faktiskt ha sparats. Det är förstås möjligt att versionen sparats annastans än i den egentliga databasen och sedan på grund av någon störning inte kan sparas slutgiltigt. Serverkonfigurationen är ju ganska komplicerad och oväntad överbelastning är inte otänkbart. -- LPfi 3 december 2010 kl. 18.31 (CET)
Eftersom det mest verkar ha hänt mig och Ankara (och i det fallet visade det sig vara en bug som drabbar Mac användare efter att jag eltat på bugzilla) så tycker jag inte heller att det verkar vara samma bug. Liknar mer detta, fast tvärtom då. Christian, var det någon annan som hade redigerat artiklarna efter dig? Och vad har du för webbläsare och operativsystem? GameOn 3 december 2010 kl. 18.35 (CET)
Nej, ingen redigerade efter vad jag kan minnas. Jag kör IE 8 med Windows 7. Vad jag minns är att det gick trögt sent igår kväll (sådant jag påpekat på annat håll). Hur som helst, så sparades tydligen inte mina redigerignar (det var två tillfällen); jag vet inte hur mycket det är att resonera om, men självfallet tycker man ju inte det bör hända utan felmeddelande.--Christian47 3 december 2010 kl. 20.25 (CET)

Nu har det hänt igen! Sparade ändringar bara försvinner! Varför?? Är det en bugg i någon server? Eller är det min dator, eller internet? (Artikeln Laura Lepistö)! Man blir ju skraj - tänk om man skrivit 1000-tals rader... Men man kan väl alltid "göra ogjord" på senare ändringar... Dt får ju andra ev. senare redigerare ursäkta... --Christian47 6 december 2010 kl. 20.24 (CET)

Gissningsvis har du något problem med din uppkoppling. Jag rekommenderar att du sparar texter i Anteckningar tillfälligt, så att du alltid kan hämta tillbaka dem om de inte går igenom. /Grillo 6 december 2010 kl. 22.28 (CET)

Fler sffr-avslutare önskas[redigera | redigera wikitext]

För närvarande avslutar en användare så gott som alla sffr-omröstningar. För att systemet så att säga ska hållas levande och kunna utvecklas vore det bra om fler ville intressera sig (vilket kanske kräver att omröstningarna får ligga någon dag längre än vad de gör nu). Det kan påpekas att man inte behöver vara administratör för att avsluta. /NH 4 december 2010 kl. 14.14 (CET)

Framförallt tror jag det vore bra om, som du säger, omröstningarna får ligga uppe någon dag längre. De senaste två ärendena avslutades efter endast två dygn. Jag tycker att vi kan låta omröstningarna vara aktiva i minst 3 dagar i alla fall, som det står här. Jag kan tänka mig att intressera mig i detta, men jag kommer i alla fall vänta minst 3 dagar innan avslutning (om inte diskussionen tyder på snabbradering, då kan såklart undantag göras). /Frisko (dis.) (bid.) 5 december 2010 kl. 18.48 (CET)
Ja, det finns ingen brådska i att avsluta. Snabba avslutningar kan man behålla till de fall där slutresultatet är uppenbart. Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 20.44 (CET)

Drottningens föräldrar[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på uppmärksamheten kring Walter Sommerlath på sistone undrar jag bara om det finns någon policy på området "kändis by affiliation" eller vad man ska kalla det. Vad är det egentligen som gör honom och Alice Sommerlath relevanta för Wikipedia, annat än att deras dotter blev drottning? Nu har till och med den judiske affärsmannen vars företag han tog över (Efim Wechsler) fått en egen artikel. Walter Sommerlath har kanske blivit relevant nu just på grund av uppståndelsen runt honom, men annars är han ju fortfarande bara en i mängden av mer eller mindre aktiva nazister. Tar upp detta här i stället för artiklarnas diskussionssidor eftersom det rör sig om flera sammanhängande (och för att det senaste inlägget i diskussion:Alice Sommerlath, där artikelns relevans ifrågasätts, är från 2006, så jag antar att det går lite fortare här). -Laxskinn 5 december 2010 kl. 22.53 (CET)

Jag är ju då en av de som absolut tycker att sådana här personer är relevanta. De har blivit offentliga personer, och jag tycker att de flesta offentliga personer förtjänar en plats på Wikipedia. Sen är jag ganska liberal med vad jag tycker platsar, men jag tycker sådana här personer är självklara. Och det gäller såklart inte bara Sverige - skapa gärna en artikel om pappan till Belizes kung med (förutsatt att artikeln säger något och är källbelagd såklart). Tanzania 5 december 2010 kl. 23.34 (CET)
Varför frågan "annat än att deras dotter blev drottning"? Vad är det för något annat som skulle krävas? Hur många av våra rikdagsmän är kända för något annat än att vara riksdagsmän, t.ex.? Tomas e 5 december 2010 kl. 23.36 (CET)
Jo, jag håller med om att åtminstone Walter är en offentlig person, men är man automatiskt en offentlig person för att man är släkt med en kunglighet? Alice Sommerlath verkar ju till exempel inte förekommit särskilt mycket i offentligheten trots att hon är förälder till drottningen. Säg till exempel Fidel Castros mamma, som tydligen hette Lina Ruz González och var hushållerska; är hon då relevant genom sin son? Det jag menar är väl att man ändå måste ha förekommit lite i offentligheten själv också. -Laxskinn 5 december 2010 kl. 23.53 (CET)
Eller, iofs. Tomas e har ju en poäng med att det är ganska många grupper som är "automatiskt relevanta". Men var drar man i så fall gränsen? Silvia har tydligen ett par syskon till exempel. Och gäller det bara kungligheters föräldrar? -Laxskinn 6 december 2010 kl. 00.22 (CET)
Jag trodde jag hade lärt mig, enkelt uttryckt, att man kan utgå ifrån att det är frekvensen av förekomsten i trovärdiga media och andra offentliga källor som avgör sådant här, och att WP inte behöver utföra någon annan särsdkilt arbets-/tidskrävande bedömning. SergeWoodzing 6 december 2010 kl. 01.11 (CET)
Folk kan ju vara relevanta utan att någonsin har förekommit i en enda tidningsartikel, men väl i akademisk litteratur, till exempel. /Julle 6 december 2010 kl. 05.14 (CET)
Visst! Det var det jag menade med "andra offentliga källor". SergeWoodzing 6 december 2010 kl. 17.42 (CET)
Även företaget Wechsler & Hennig har en egen artikel. Liksom artikeln om Efim Wechsler handlar den i princip bara om denna händelse. Personen och företaget är inte kända för något annat i Sverige. Ingen av dessa båda artiklar finns på någon annan språkversion. Jag tycker därför att de kan sammanslås med varandra. Endast Walther Sommerlath har artiklar på andra språkversioner. Han är ju ofta omämnd i tidiningar, så han förtjänar en egen artikel.
En artikel om en person som bara är känd för en specifik nyhetshändelse döps ofta om till nyhetshändelsen. T.ex. döptes Elisabeth Fritzl om till Kriminalfallet i Amstetten som senare blev Fritzlfallet. Frågan är bara hur denna ariseringshändelse ska rubriceras. Vad kan en sammanslagen artikel om Efim Wechsler och Wechsler & Hennig döpas till? Det bör vara ett begrepp som har förekommit i media. Mange01 8 december 2010 kl. 00.21 (CET)
Händelsen kunde beskrivas under arisering eller Walter Sommerlath, men jag tycker det är mycket naturligare med skilda artiklar och jag ser inte problemet med det nuvarande arrangemanget. Företaget och personen kan anses betydelsefulla genom kopplingarna, helt oberoende av övrig betydenhet. --LPfi 8 december 2010 kl. 10.55 (CET)

Ny modell för radering av biografiska artiklar utan källor[redigera | redigera wikitext]

Om jag tolkar reglerna på engelska wikipedia rätt, så kan nyskapade biografiska artiklar utan en enda källa raderas efter 10 dagar om man märker artikeln med rätt mall och meddelar skaparen. På något sätt så tycker jag att det känns rätt, kanske även något för svenska wikipedia? Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 11.19 (CET)

Är det inte ungefär så det går till i praktiken idag?
Ett problem idag är att det är svårt att kommunicera raderingens motivering till oinloggade skapare, och att på svwp är det tillåtet för oinloggade att skapa nya artiklar. På enwp krävs inloggning. Denna skillnad kan vara en förklaring till att vi (åtminstone när jag kollade sist, för ett par år sedan) har en så stor andel icke inloggade som redigerar på svwp.
Ibland har jag lagt märke till att man vid radering lämnar kvar artikelns diskussionsida där en motivering kan vara lämnad. Vet inte hur ofta det sker. Det kanske hjälper lite, men det är inte säkert att en oinloggad och ny användare hittar till diskussionssidan.193.10.104.174 7 december 2010 kl. 13.24 (CET)
Nja, jag upplever det som att artiklar oftast snabbraderas som ej relevanta, när det gäller krav på källor så är vi nog lite dåliga. Det kommer ibland upp långa diskussioner, men om personen skulle kunna vara relevant men ej att källor behövs. Jag tror att vi behåller diskussionssidorna överlag, men inte alltid lägger en motivering. Jag tycker inte det skall vara krav på inloggning för att skapa artiklar, men källkritiken blir ju hårdare än som man vet att den som skapat en artikel bidrait med mycket annat.
Det som föreslår är att alla nya biografiska artiklar efter ett visst datum skall ha minst en källa, annars skall de raderas efter en 7-10 dagar. Om personen inte är relevant skall artikelns hanteras precis som idag. Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 14.36 (CET)
Det här var väl på enwp en del av ett komprissförslag efter några personer framfart med mycket kontroversiell massradering av biografiska artiklar utan någon procedur eller konsensus (även av uppenbart relevanta artiklar som f.d. premiärministrar) kring det hela, vilket många betrakade som ren vandalisering. Vad man har gjort på enwp är att man använder en specialvariant av "PROD" (se en:Template:Proposed deletion) vid namn en:Template:Prod blp. Skillnaden mot vanlig PROD är framför allt att man inte får ta bort den bara för att man misstycker angående raderingen, utan bara om källor har lagts till. Vanlig PROD kan vem som helst avbryta, och sedan måste man i princip ta till den mer komplicerade AfD-proceduren. Nu är det ju så att svwp inte har någon PROD-procedur, utan enbart den som motsvarar AfD, nämligen WP:SFFR. Så även om jag tycker att det vore utmärkt med källor på allt - biografier som annat - så skulle ett införande av PROD BLP här på svwp väl i princip vara ett större steg än på enwp, eftersom PROD-sättet att radera artiklar inte är etablerat. Tomas e 7 december 2010 kl. 15.14 (CET)
Så länge det handlar om just nytillkomna artiklar är jag inte negativ för förslaget, tvärtom skulle det bli tydligare mot artikelskribenterna.--FBQ 7 december 2010 kl. 17.20 (CET)
Problemet är väl att det redan finns en massa artiklar utan källor, de som skriver en ny artikel som sedan får veta att just "deras" artikel kan komma att tas bort blir nog förvirrade och sura eftersom det inte är särskilt svårt att hitta exempel på liknande artiklar som saknar källor. GameOn 7 december 2010 kl. 17.22 (CET)
Jag tycker inte att vi skall införa detta på svwp. Alla artiklar bör givetvis ha källor, inte bara biografier. Jag förstår inte varför man skulle sätta gränsen till just en källa? Är en artikel med en källa (men som kanske ändå till 99 % saknar källor) så mycket bättre än en artikel helt utan källor? Jag tycker personligen inte att vi skall särbehandla biografier, givetvis bör all information som kan vara kontroversiell eller kan komma att ifrågasättas vara belagd med källor men detta är inget som enbart bör gälla för biografiska artiklar. /-nothingman- 7 december 2010 kl. 18.22 (CET)
GameOn, det löser man ju enkelt med att man tar alla nya från ett datum. Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 18.33 (CET)
Om man skapar en ny artikel om en person så borde det inte vara så svårt att plocka fram en enda liten källa? Nej, visst borde man ha källkravet på allt, men någonstans måste man ju börja och jag kan faktiskt inte se att det borde vara så svårt med källorna angående personer. Fördelen med detta förslaget är ju att vi blir tydligare och att man alltid skulle kommunicera till en person som skapar en artikel att källor saknas, varpå denna får tid. Vi har ju redan idag kravet på att all data skall vara verifierbar. Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 18.33 (CET)
Jag tycker inte heller att det är speciellt svårt eller speciellt avancerat att lägga in en källa när man skapar en ny artikel (gäller inte enbart biografiska artiklar). Men att gå från detta till att börja radera artiklar som saknar källor tycker jag inte är hållbart. /-nothingman- 7 december 2010 kl. 18.54 (CET)
Jag tror att det skulle ge mycket större effekt om vi förtydligade detta i informationsrutan som kommer upp när man skapar en ny artikel. I skrivande stund står det en kort mening om att ange källa i mitten av andra stycket som jag inte tror att speciellt många ser. /-nothingman- 7 december 2010 kl. 20.02 (CET)
Jag är oklar ur vilken aspekt frågan väcks. Är det för att undvika falska artiklar och uppgifter? Då tror jag mer på allmänt sunt förnuft, och där vi på sv:wp har betydligt enklare använda det, då det huvudsakligen är artiklar om svenskar som dyker upp här och det går ha ett hum om rimlighet då. Och om detta är syftet är jag inte säker källkravet reellt förhindrar falskhet, se tex den helt korrekta artikeln Oskar Holte - hur vet man källan verkligen innehåller de fakta artikeln uppger, eller skall vi för varje sådant fall beställa fram den uppgivna källan? Och om syftet är att höja baskvaliteten så tror jag det vore betydligt mer effektivt med krav på att vara inloggad för att skriva biografiska artiklar. Och här uppfattar jag ett kompakt motstånd i gemenskapen.Yger 7 december 2010 kl. 20.27 (CET)
Syftet är helt enkelt att öka kvaliteten och även transparensen. Detta, Wikipedia:Verifierbarhet, är faktiskt en av de få policy som finns på svenska wikipedia. Jag tror helt enkelt ibland att vi varit för godtrogna och blåögda, vilket kommer att falla tillbaka mot wikipedia längre fram. Det räcker faktiskt med att någon skapar en artikel om en påstådd person, skriver något som verkar vara relevant, och ingen (nja, få personer) idag på svenska wikipedia, ifrågasätter om det är Hoax eller något riktigt.
Yger, nej, jag tycker inte man skall kräva att källan visas upp, men en dag så kommer någon att titta i boken och det kommer att visa sig. Och det är inte snabbradering som jag pratar om, utan helt enkelt en varningflagga och en uppmuntring till gemenskapen att plocka fram källor. Jag har lite svårt att se att verifierbarheten på artiklar skulle vara kontroversiell. Visst finns det fall då det är svårt, men just för nyskapade biografiska artiklar ser jag det som ganska enkelt. Ghostrider ♠ 7 december 2010 kl. 20.43 (CET)
Det brukar finnas ett motstånd mot formella regler här. I detta fall sällar jag mig till dem som inte kan se fördelen med sådana. Jag kan heller inte förstå varför just biografier skall särbehandlas. Fernbom2 7 december 2010 kl. 21.34 (CET)
Mer källor vill vi alla ha, och tex att mer malla med {{källor}} tycker jag är bra. Men att införa det förslaget du nämner tror jag inte är det bästa för att få mer att hända i den riktningen, och fler formella regler kan som Fernbom2 påpekar få oönskade effekter.Yger 7 december 2010 kl. 21.48 (CET)
Jag ser ingen nackdel med ökad tydlighet kring deadline för att åtgärda kvalitetsmallar.
Jag tror att ett införande av detta förslag snabbt skulle få effekt - nybörjare skulle snabbare än idag lära sig hitta bra källor. Svwp:s största kvalitetsproblem är att antal icke åtgärdade källa behövs-mallar växer oroväckande snabbt, vilket beror på att idag kan nya användare göra ganska många Wikipediabidrag innan de tvingas lära sig leta bra källor och skapa källhänvisningar, och innan de fattar hur viktigt det är.
Idag känner sig vissa nybörjare orättvist behandlade vid raderingar - somliga säger att man hinner inte utveckla artikeln förrän den helt oväntat raderas. En tydlighet kring tidsgräns skulle öka förståelsen för raderingsbeslut.
Men 10 dagar låter som en kort tid. Det handlar ju inte om oartiklar som uppfyller villkoren för snabbradering. Kanske 30 dagar skulle fungera?
Någon ifrågasatte att det enbart skulle krävas en källa. Källor har två syften, dels att bevisa artikelämnets encyklopediska relevans, dels att stödja specifika faktauppgifter. Här avses främst det första, och då kan det räcka med en trovärdig källa.
PÅ sikt kanske man kan tillämpa detta på annat än biografiska artiklar, och ange deadlines även vid andra kvalitetsbrister än saknad källa. Men jag tycker man kan börja i denna ände. Stor del av SFFR-diskussionerna handlar om biografiska artiklar om svenska halvkändisar. Vid ämnen som finns på andra språkversioner av Wikipedia brukar acceptansen vara större för att den svenska artikeln saknar källa. Mange01 7 december 2010 kl. 23.53 (CET)
Problemet med formella regler här torde vara uppenbart: "N N:sson, född 1 januari 1900 (källa Sveriges släktforskarförbund) är en massmördare (ingen källa)." Den artikeln innehåller en källa... Som vanligt är det bättre om vi tänker själva och raderar dåliga artiklar. Vi behöver inte formalisera raderingsprocessen mer än vad som redan gjorts. /Grillo 8 december 2010 kl. 02.03 (CET)

(avindenterar) Jag vet ärligt talat inte var jag ska skriva svaret på bybrunnen eftersom det kommit så många andra inlägg efteråt (om någon anser sig veta får texten gärna flyttas). Svaret är till Ghostrider på mitt svar en bit upp. Hur vi som är insatta ska göra är en sak, men problemet är nya användare (både inloggade och oinloggade) som, tror jag, kommer reagera på att deras artiklar skall granskas mer kritiskt än de befintliga över 100 000 biografiska artiklarna vi har. Samma sak dyker ju upp i relevanskriterierna, men då kan vi ofta visa på varför andra artiklar är relevanta. Skulle vi införa detta tvingas (mer eller mindre) den som lägger in en sådan typ av radera-mall att leta upp källor för andra artiklar också, om vi ska försöka att inte bita nybörjarna och istället lotsa in dem i gemenskapen. GameOn 8 december 2010 kl. 08.19 (CET)

I de fall vi kan nå artikelskribenten (det vill säga då han eller hon tittar in på nytt under samma namn) är det enkelt att lägga in en fråga på användardiskussionen: "Hej, jag såg att du skapade Anders Svensson. Vad använde du måntro för källa? Det som skrivs här, och i synnerhet då det handlar om levande personer, måste bygga på tillförlitliga källor." Detta kan göras konsekvent av vem som helst (och kan kompletteras med en raderingsvarning). Jag ser inte hur en formaliserad procedur skulle vara bättre, och en sådan kan införas efter att man testat hur uppmaningarna fungerar i praktiken. Obelagda biografier kan hur som helst raderas också nu. --LPfi 8 december 2010 kl. 11.10 (CET)
Samtliga argument som presenterats mot förslaget är e.m.ö.m. svaga - diverse skekulationer i ickeproblem. Argumentet för väger tyngre: Något måste göras åt det alarmerande antalet kb-mallar i kvalitetsmätningarna. Om vi inte inför denna typ av förslag, vilka ändrade rutiner bör vi då ta till för få folk att lära sig skapa fler källhänvisningar? De motförslag som presenterats här innebär vad jag förstår att vi fortsätter ungefär som idag. Mange01 8 december 2010 kl. 14.21 (CET)
Funkar det inte hyfsat bra idag då? Biografier utan källor brukar ändå raderas, eftersom det ofta inte går att verifiera innehållet. Det ligger i artikelskribentens intresse att hänvisa till källor för att se till att artikeln blir kvar. Vi behöver inte formalisera i onödan. Inför vi något sådant här riskerar det ändå att bli tandlöst, eftersom vi inte har resurser för specifika system, utöver den vanliga artikelskaparprocessen. /Grillo 8 december 2010 kl. 14.37 (CET)
Jag håller helhjärtat med Grillo i denna fråga. Själv tvekar jag sällan inför att radera en sida utan interwiki som saknar källhänvisningar. Jag ser inte detta som ett växande problem, snarare som ett som är på väg att försvinna efterhand. Och jag förstår fortfarande inte varför biografier skall särbehandlas. Fernbom2 8 december 2010 kl. 14.46 (CET)
Mange01: Jag ser det ökade antalet kb-mallar i kvalitetsmätningarna som ett sundhetstecken. Vi har blivit mycket bättre på att efterfråga källor (inte bara i biografiska artiklar och inte bara i nyskapade artiklar). Med tanke på antalet artiklar på svwp som helt eller delvis saknar källor är det inte speciellt märkligt att siffran i kvalitetsmätningarna ökar istället för att minska, och inte heller speciellt alarmerande i min mening. Vi bör alla bli bättre på att kolla igenom kategorierna över kb-mallade artiklar och leta referenser till dessa. För att komma tillrätta med referenser i nyskapade artiklar tycker jag, som jag skrev längre upp, kan man förtydliga den informationstext man får upp när man skapar en ny artikel. /-nothingman- 8 december 2010 kl. 15.16 (CET)
Jag håller verkligen med Nothingman här. Jag tycker att det visar på ökat krav på verifierbarhet att kb-mallarna ökar. Källäget har inte blivit sämre - det har snarare blivit bättre (totalt ovetenskapligt men erfarenhetsbaserat). Istället är det medvetenheten som har förbättrats. Tanzania 8 december 2010 kl. 17.00 (CET)
Ett lysande exempel på att det inte fungerar är den avslutade SFFR diskussionen om Johan Lilliehöök (född 1963), i denna artikel påstås en hel del utan en enda källa, visst adelskalender, men skall vi även godkänna telefonkatalogen? Ghostrider ♠ 8 december 2010 kl. 19.25 (CET)

Män och kvinnor eller herrar och damer i friidrott?[redigera | redigera wikitext]

Det verkar som om vissa av tryckfelsnissarna på wikipedia anser att det ska heta "damer" och "herrar" i friidrott, medan den korrekta benämningen i svensk och internationell friidrott är "kvinnor" och "män". I Sverige heter huvudklasserna vid t.ex. SM "män" respektive "kvinnor". Samma mönster gäller för de äldsta juniorklasserna (män respektive kvinnor 22 år, M22 och K22) och i veteranklasserna (M35, K35 etc). Det internationella friidrottsförbundet IAAF använder sig också av betckningen "men" och "women" - inte "gentlemen" och "ladies" - i officiella sammanhang. Källor: se t.ex. Svenska friidrottsförbundets översikt över grenprogrammet i friidrotten och IAAFs lista över årsbästa i världen.

Beteckningen kan ju dessutom härledas till att vi inte använder oss av uttrycken "idrottsherrar" eller "idrottsdamer", utan just "idrottsmän" och "idrottskvinnor". --LivingOnTheEdge 7 december 2010 kl. 18.29 (CET)

Om friidrottsförbundet själva konsekvent använder män och kvinnor så väger det tungt. Men vad som skrivs i media och på andra ställen bör också vägas in. --Ḇọⅳⅰḙ 7 december 2010 kl. 18.34 (CET)
Friidrottsförbundet verkar inte vara speciellt konsekventa - se t.ex. här: Finnkampsnyheter. --Vinterfrid 7 december 2010 kl. 18.57 (CET)
Friidrottsförbundets sajt är friidrott.se. Hojta till om du hittar ordet "damer" eller "herrar" (och inte "män respektive kvinnor") i en resultatlista, statistik, regelsamling eller landslagsuttagning där. --LivingOnTheEdge 7 december 2010 kl. 20.02 (CET)
Varsågod - en sökning på damer: "Damer" --Vinterfrid 7 december 2010 kl. 20.18 (CET)
Ledsen att vara tvungen att citera mig själv: "hojta till om du hittar ordet "damer" eller "herrar" (och inte "män respektive kvinnor") i en resultatlista, statistik, regelsamling eller landslagsuttagning där". De träffar du får är ju från olika nyhetsnotser, och då är det ju naturligt att man varierar språket. Om du ser på de officiella dokumenten finner du inte träffar.--LivingOnTheEdge 7 december 2010 kl. 21.26 (CET)
Jag är också ledsen att du är ledsen! Jag har som sagt inget egenintresse i frågan - vad jag ville poängtera (vilket du sannolikt har uppfattat vid det här laget) är att damer, herrar, män och kvinnor verkar användas lite hipp som happ. Jag håller med såtillvida att det i resultatlistor som regel står kvinnor och män - men eftersom det var du som angav Friidrottsförbundet som huvudsaklig källa ville jag peka på att inte ens de själva är konsekventa. Sedan kan det naturligtvis vara en fråga om "officiell" terminologi kontra "vardagsspråk". Dessutom kan du inte peka på att det inte heter "ladies and gentlemen" på engelska; viss terminologi går inte att direktöversätta (vilket du säkert är väl medveten om). Hursomhelst - jag överlåter med varm hand åt andra användare att lämna sina synpunkter i detta intrikata ämne! --Vinterfrid 7 december 2010 kl. 21.38 (CET)
Jag tycker gott att vi kan använda oss av termerna män och kvinnor eftersom det är standard i samhället i övrigt. Ursprungsskribentens aggressiva tonläge har dock gjort att folk direkt väljer att försöka motarbeta personen, då de känner sig kollektivt påhoppade. Det är en naturlig reaktion. Ta det som en läxa till nästa gång. Det är lättare att få folk välvilligt inställda till en om man är trevlig och inte anklagande och aggressiv. /Grillo 8 december 2010 kl. 01.57 (CET)
Nu tittar jag mycket sällan på sport, men nog tycker jag mig ha uppfattat att TV:s kommentatorer och liknande snarare säger "damernas femkamp" och "herrarnas 1000 meter" snarare än "kvinnornas femkamp" och "männens 1000 meter", och nog talar man om "AIK:s damlag" och inte "AIK:s kvinnolag"? /FredrikT 8 december 2010 kl. 09.28 (CET)
Helt korrekt, inom friidrott bör det heta "damer" och "herrar". /-nothingman- 8 december 2010 kl. 10.20 (CET)
Jag kan tänka mig att friidrottsförbundet vill modernisera språket, men än så länge menar jag att wp:POMMF innebär att WP ska använda damer och herrar i sportsammanhang. TryckfeLsnissen LittleGun 8 december 2010 kl. 10.29 (CET)
För tydlighetens skull länkar jag till trådens upphov: Användardiskussion:J_1982#Kvinnor_och_damer_i_friidrott--Vinterfrid 8 december 2010 kl. 11.22 (CET)
Är det inte så att tävlingsklasser i de flesta idrotter fortfarande betecknas "H" och "D", såsom H-18, D-21? Tomas e 8 december 2010 kl. 12.25 (CET)
Det är nog så att man i idrottssammanhang i allmänhet oftast använder "herrar" och "damer", men att friidrottsförbundet själva i såväl regler som resultatsammanställningar använder "män" och "kvinnor". Efter att ha läst inledningsinläggen här har jag i dag kollat i lite äldre regelhäften (1979 och 1970) och redan då används "män" respektive "kvinnor", så någon ny modernisering rör det sig inte om. Sedan kan man förstås fråga sig om det egentligen har någon betydelse vilket vi använder och om vi i så fall skall följa friidrottsförbundets bruk eller det i media (troligen) dominerande som också (troligen) sammanfaller med vad som används i idrottssammanhang i allmänhet. /Dcastor 8 december 2010 kl. 21.02 (CET)
Sedan använder ju medier (åtminstone sportkommentatorer) konsekvent termer som "höjdhopparinna", "längdhopperska", "diskuskasterska" osv. Jag har till och med flera gånger hört dem "rätta" sig själva från de könsneutrala termerna. Så att gå helt efter detta känns inte helt rätt vad gäller synen på ett bra neutralt språkbruk. /Grillo 8 december 2010 kl. 22.38 (CET)

Hur gör man vid vandalism i sandlådan?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag gjorde precis en redigering i Sandlådan ogjord, då användaren i fråga bytte ut hela innehållet.

Men då det finns annat i Sandlådan som skulle skulle klassificeras som klotter i vanliga artiklar så började jag fundera, hur ska man göra om man stöter på vandalism i Sandlådan?

Jag tänker att uppenbart vandalism så som sidtömningar borde återställas, men hur är det med annat?

Tacksam för svar!! :-)

MVH Calken 8 december 2010 kl. 13.50 (CET)

Där står "klottra så mycket du vill". Jag har därför inte brytt mig om redigeringar där, men könsord och andra grovheter, liksom förolämpningar och förtal måste givetvis kunna plockas bort. Fernbom2 8 december 2010 kl. 13.55 (CET)
(Redigeringskonflikt)Jag hänger nog inte med, det är väl bara att kratta bort eventuellt klotter om man inte kan vänta på att boten gör det? Nu ska vi väl inte vara alltför snabba med att få bort småsaker som "LOL" etc. eftersom sandlådan är till för att testa wikitekniken, mobbningsklotter etc. ska dock bort direkt och bör vara lika blockeringsgrundande som om det vore i en artikel. GameOn 8 december 2010 kl. 13.59 (CET)

Avskaffa föräldralösa artiklar[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till Malldiskussion:Föräldralös#Avskaffa föräldralösa artiklar. --MagnusA 25 januari 2011 kl. 11.01 (CET)

Fotnoter saknas - hur skall vi notera?[redigera | redigera wikitext]

Diskussion från Användardiskussion:Dnm

Hej! Jag ser att du börjat lägga in mallen "Fotnoter" i artiklar som bygger på texter ur Nordisk Familjebok. I de allra flesta fall bygger dessa artiklar på en enda källa, vilken är angiven i artikeln, så jag har svårt att se meningen med att lägga in nämnda mall. Menar du att varje påstående i artiklarna skall förses med en fotnot som hänvisar till samma källa? Det skulle onekligen ge ett överarbetat intryck. Mallen är snarare tänkt att användas i de fall där flera källor finns angivna, men där det behöver specificeras vilka påståenden som härrör från vilken källa.

Det går förvisso att rikta invändningar mot att bygga en artikel på en enda källa och dessutom en 100 år gammal, men det är ändå ett sätt att förstärka Wikipedias artikelflora om personer, om vilka det skulle vara enormt tidskrävande att behöva söka efter andra källor. Det finns tusentals artiklar av denna typ på svenska Wikipedia och att börja förse dem med nämnda mall förefaller helt onödigt. Mvh. /Annika 3 december 2010 kl. 11.44 (CET)

Hej Annika!
Jag hade en känsla att det skulle komma ett meddelande om detta, men det finns en tanke bakom min mallning som är helt legitim och som motiverar varför vi borde använda fotnoter mer noga. Det enda fall man endast kan hänvisa på det sättet du här anger om just artiklarna om nordisk familjebok är ifall vi anser att artiklarna är färdigskrivna och aldrig kommer tillföras ny information (då borde dessa låsas). Ifall vi däremot antar att artiklarna är under utveckling och det som står bara är en just nu varande grund. Låt mig illustrera problemet på följande sätt genom att ta din text som du skrivit till mig som grund och antar att det är en artikel:
Hej! Jag ser att du börjat lägga in mallen "Fotnoter" i artiklar som bygger på texter ur Nordisk Familjebok. I de allra flesta fall bygger dessa artiklar på en enda källa, vilken är angiven i artikeln, så jag har svårt att se meningen med att lägga in nämnda mall. Menar du att varje påstående i artiklarna skall förses med en fotnot som hänvisar till samma källa? Det skulle onekligen ge ett överarbetat intryck.
Nu hänvisar du denna text till dig som användare genom att du anger dig som källa längst ner på sidan (exempelvis Nordisk familjebok) och ej också med en fotnot i löpande text. Någon annan tycker att denna text är lite ofullständig och lägger till meningen efter sista meningen:
Mallen är snarare tänkt att användas i de fall där flera källor finns angivna, men där det behöver specificeras vilka påståenden som härrör från vilken källa.
Vi tänker nu att denna mening inte har stöd i källan som är dig. Nu har vi i sådana fall problem. Vi har text som inte är källbelagd. Tänker vi oss däremot att den tillagda texten källnoteras med en not så kommer det se ut såhär:
Hej! Jag ser att du börjat lägga in mallen "Fotnoter" i artiklar som bygger på texter ur Nordisk Familjebok. I de allra flesta fall bygger dessa artiklar på en enda källa, vilken är angiven i artikeln, så jag har svårt att se meningen med att lägga in nämnda mall. Menar du att varje påstående i artiklarna skall förses med en fotnot som hänvisar till samma källa? Det skulle onekligen ge ett överarbetat intryck. Mallen är snarare tänkt att användas i de fall där flera källor finns angivna, men där det behöver specificeras vilka påståenden som härrör från vilken källa.[Pelle]
Nu är tillägget noterat med en fotnot, problemet är dock att noteringen betyder att texten i sin helhet härstammar från källan Pelle. Hade du däremot angivit dig som not efter stycket text som du skrivit hade det sett ut som följer:
Hej! Jag ser att du börjat lägga in mallen "Fotnoter" i artiklar som bygger på texter ur Nordisk Familjebok. I de allra flesta fall bygger dessa artiklar på en enda källa, vilken är angiven i artikeln, så jag har svårt att se meningen med att lägga in nämnda mall. Menar du att varje påstående i artiklarna skall förses med en fotnot som hänvisar till samma källa? Det skulle onekligen ge ett överarbetat intryck.[Annika] Mallen är snarare tänkt att användas i de fall där flera källor finns angivna, men där det behöver specificeras vilka påståenden som härrör från vilken källa.[Pelle]
Nu framgår det tydligt att det är två olika källor som anger två saker i texten. Av denna anledning är det oerhört viktigt att ange åtminstone EN fotnot efter VARJE stycke. Att endast hänvisa till källa för hela texten längst ner på sidan fungerar med andra ord inte då det omöjliggör fortsatt utveckling av artikeln. Hur ser du på denna sak? Vänligen, dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 12.27 (CET)
Det har funnits konsensus om att inte agera på detta sätt. Finns det huvudkälla kan specifika uppgifter läggas in med fotnot. Ditt argument är rent ut sagt trams! Fernbom2 3 december 2010 kl. 12.30 (CET)
Det är EXAKT såhär fotnoter funkar, om du anser detta vara trams är det fruktansvärt anmärkningsvärt och en fara för uppslagsverket! Ifall vi inte skall fotnotera och se till att saker är bra belagt så är vi ute på hal is. Jag flyttar detta till Bybrunnen. För om vi inte noterar kommer källorna bli felangivna precis som jag illustrerat ovan. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 12.32 (CET)
Ja, i akademiska uppsatser och avhandlingar fungerar fotnoter så, men uppslagsverk brukar inte ha fotnoter annat än möjligen för specifika uppgifter och randanmärkningar. Fernbom2 3 december 2010 kl. 12.42 (CET)
Håller med Annika och Fernbom. Att generellt göra det som Dnm föreslår (snarare än i specifika fall) är onödig overkill, och påståendena om fara är en överreaktion. Överakademisk text med fem fotnoter per mening har för övrigt extremt låg läsbarhet. Tomas e 3 december 2010 kl. 12.43 (CET)
(Redigeringskonflikt) Fernbom2: Så på Wikipedia skall vi inte notera, och om vi noterar så gör det inget om vi noterar fel? Varför har vi fotnoter överhuvudtaget när vi kan ange allt som källor bara? Ditt argument är så inkonsekvent att det känns "pinsamt" ifall du inte ser det själv. Detta sätt att notera gällde när jag gick i grundskolan och gymnasiet också, och har inget med "akademi" att göra. Jag tror denna inställning handlar om viss okunskap: dels om hur man skall notera och dels om farorna med felaktig eller bristfällig notering. Jag skulle nog vilja hävda att ditt "rent ut sagt trams!" är farligt och dåligt bemötande av ett rejält problem. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 12.49 (CET)
Tomas e: Jag förespråkar inte fem fotnoter per mening. Det kan du tydligt se i mitt exempel ovan. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 12.51 (CET)
Dnm: Din beskyllning för okunnighet är absurd. Jag har läst fler akademiska avhandlingar än de flesta i detta land och skrivit mönstergill text av det slaget själv. Men att skriva för ett uppslagsverk är något annat. Det är dessutom inte några större problem att kontrollera källorna i korta artiklar av det slag vi har här. Fernbom2 3 december 2010 kl. 13.10 (CET)
(Redigeringskonflikt)Jag säger inte att detta gäller dig specifikt. Jag pratar generellt kring notering på Wikipedia där din argumentation blev utgångspunkten. Det hjälper inte att få struktur genom att man gör inkonsekventa undantag från något som borde vara konsekvent. Det är ett stort problem att kontrollera källor ifall fotnoter inte anges. Man vet inte vart en viss typ av information är hämtad. Vilken information är så specifik att den kräven en fotnot och vilken är så ospecifik att den inte kräver det? Hur skiljer vi i sådana fall personliga tycken från något som har stöd i källor? Det finns en rad problem som uppstår ifall vi frångår en princip om notering som vida överstiger det jag exemplifierat ovan. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 13.15 (CET)
Denna diskussion har förts förr, bland annat här på Bybrunnen. Det har inte funnits full konsensus, det medges, men de flesta röster har talat för en linje som överensstämmer med vad jag skriver ovan. Nu avvaktar jag innan jag återkommer här och låter andra röster komma till tals. Fernbom2 3 december 2010 kl. 13.17 (CET)
Man kan naturligtvis ha åsikten att fotnoter behövs i denna typ av artiklar och det finns ingenting som hindrar att den som så önskar också lägger in dylika. Att avsaknaden av noter i dessa artiklar skulle vara en anledning till att dra i gång massmallning av tusentals artiklar (vilket det blir fråga om ifall dnm tänker vara konsekvent) tror jag däremot absolut inte att det finns något stöd för inom Wikigemenskapen. /Annika 3 december 2010 kl. 14.03 (CET)
Jag har precis samma åsikt. /-nothingman- 3 december 2010 kl. 14.08 (CET)
Jag pratar inte om någon massmallning, men att bli ifrågasatt för att man mallar när man "ramlar" över artiklar man anser saknar fotnoter är märklig, när jag dessutom förklarar orsaken bakom varför jag mallat med ett långt, konkret exempel får jag som reaktion att det är "trams". Det känns tråkigt och föga konstruktivt, men samtidigt är det ju också en bekräftelse på att det inte finns några direkta hållbara argument mot mallningen. Man får ta saker som det kommer helt enkelt och vara pragmatisk inför den eventuella uppgift det gäller. Någon massmallning efterfrågar jag inte. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 14.14 (CET)
Ett nyckelord ovan: pragmatisk, med kanske tillägget - sunt förnuft. :) /Nesse 3 december 2010 kl. 14.43 (CET)
Det jag kan invända, är att vi idag har 380.000 artkiklar. Det saknas ett par hundra tusen artiklar innan vi når nationalencyklopedins täckning, och med tanke att de flesta artiklarna tillkommer i mer perifera ämnen (missförstå mig rätt - detta är ju wikipedias främsta styrka, men blir ju också ett av dess problem, när tanken är att vem som helst skall kunna redigera) kommer vi att ha minst 1 1/2 miljon artiklar innan vi är klara. Användare som är vana att skriva och klarar strukturen på wikipedia finns några hundra max, de flesta patrullerar inte relelbundet wikipedia, utan det skulle fall på ett fåtal personer att bevaka några miljoner artiklar och se till att fotnoterna hamnar på rätt plats. Ingen äger någon artikel så artiklarna kommer oundvikligen att redieras av en mängd personer och ip-adresser. Att ha personlig bevakning på uppåt en halv miljon artiklar blir ogörligt. Därför tycker jag att man skall försöka undvika ett svårunderhållt system som fotnoter om det inte finns ett påkallat behov. Förmodligen kommer det ändå att bli problem att underhålla wikipedia, hur det skall lösas vet jag inte.--FBQ 3 december 2010 kl. 16.06 (CET)

Jag håller med dnm extremt mycket. Åh, jag kunde verkligen inte sagt det bättre själv. Det är så bra. På pricken.

Den springande punkten är att i ett normalt uppslagsverk är själva uppslagsverket gott nog som källa. Att Nationalencyklopedin ställer sig bakom ett påstående ger det legitimitet i sig. Den tyngden har inte Wikipedia, med rätta, och därför måste vi ge våra påståenden legitimitet på ett annat sätt - med en väl utbyggd notapparat, till exempel. Min artikel Vertikal integration, som jag är mycket nöjd med, har en rimlig notapparat tycker jag - och den är också baserad på ett PM jag skrev i Ekonomisk historia. Plrk 3 december 2010 kl. 16.10 (CET)

Den fråga som jag tog upp med dnm handlar inte om källhänvisningar i allmänhet. Frågan gäller den på Wikipedia vanligt förekommande artikeltypen som bygger på endast en källa och om avsaknaden av noter i dessa är att godtagbar anledning för att förse dem med varningsmallning. När det gäller artiklar som bygger på en sammanställning av uppgifter från en rad olika källor så finns det all anledning att använda noter. /Annika 3 december 2010 kl. 17.19 (CET)
Jag kan bara hålla med Annika, Tomas e, Fernbom2 och en rad vettiga och sansade användare ovan. Att hålla på och fotnotsmalla artiklar som har fullgoda källhänvisningar angivna i form av en litteraturlista är rena ofoget. /FredrikT 3 december 2010 kl. 16.17 (CET)
Implicit är alltså vi andra som anser att man skall notera - för att det skall vara möjligt att granska och följa riktigheten i artiklarna - inte vettiga eller sansade. Kan vi inte försöka hålla samtalet på en bättre nivå än detta? Notering kan aldrig ses som ett ofog utan är högst nödvändigt för transparensen och trovärdigheten. Försvåras källgranskningen försvagas innehållet. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 16.23 (CET)
Den artikeltyp om vilken denna diskussion avser bygger på texten i på nätet tillgängliga källor och innehåller dessutom länkar till källtexten. Läsaren har därför möjlighet att gå till direkt till källan och läsa originaltexten. Dina resonemang om att det är nödvändigt en rad noter, som alla hänvisar till samma källa, för att det skall vara möjligt att kontrollera innehållet i artikeln är orimligt. Du kan själv bidra till att upprätthålla nivån på diskussionen om du undviker sådana påståenden./Annika 3 december 2010 kl. 17.37 (CET)
Ok, då är det alltså ok att kalla varandra nedsättande saker? Det var tråkigt.
Vad i mitt mycket tydliga exempel ovan anser du inte stämmer med den problematik jag beskrivit? Vad i min beskrivning ovan gör det legitimt att utbrista "Trams", att stämpla mig som Ovettig/dum eller hysterisk? dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 17.57 (CET)
Det verkar finnas en övertro på att fotnötter löser alla problem. Men de problem som finns kring att inte ha fotnötter finns också kring att ha fotnötter. Ett alternativ som lyfts fram ovan är att ha en not per stycke; det fungerar utmärkt fram tills någon annan redigerar stycket och kompletterar det med nya information (då blir det förrädiskt eftersom att fotnoten i slutet av stycket ger intrycket av att allt i stycket styrks av noten). Även med fotnötter för meningar blir det problematiskt eftersom (något jag själv frustrerat har observerat i texter jag själv skrivit) eftersom att allt för många redigerare struntar fullkomligt i att det finns en not och ändrar texten i meningen (även fakta i meningen). Problematiken med att lägga in ny information i en artikeln som har en källa, men inga fotnötter, är också överdriven. Det kan man lösa väldigt enkelt, lägg in en fotnot för det du tillför så framgår det med all önskvärd tydlighet att den informationen inte kommer från huvudkällan utan från den nya källan.
Jag tenderar alltså att sälla mig till de ovan som förespråkar sunt förnuft och fall-till-fall bedömningar istället för absoluta krav på fotnötter (för att en artikel ska anses vara källbelagd). Det finns också alltid möjligheter att (med eget omdöme) lägga in kb-mallar för enstaka påståenden där det är önskvärt att precisera exakt var en uppgift är hämtad ifrån.--Ankara 3 december 2010 kl. 17.58 (CET)
Finns ingen övertro. Jag motiverade hur jag tänkte och hur jag ser på noter; varför jag valt att malla. Att däremot ifrågasätta önskemål om notering, kalla det för trams, icke sansat och ovettigt känns väldigt okonstruktivt. Det känns som att det finns alldeles för många vakthundar. Ser jag en mall så antingen åtgärda jag det den säger, göra en annan bedömning och ta bort den, eller vänligt kontakta den som mallat och fråga om det är oklart i det hela. Jag börjar inte ifrågasätta användarens bedömning (se exempelvis hur jag gjort när jag kontaktat folk som lagt in POV-mallar utan motivering). dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 18.05 (CET)
Jag är inne på samma linje som Ankara, sätt hellre ut kb-mallarna på det man vill ha fotnoter om. GameOn 3 december 2010 kl. 18.38 (CET)

Jag är å andra sidan inne på Plrk:s och Dnm:s linje - jag ser inget som helst trams i Dnm:s exempel. Det är en problematik som Wikipedia måste använda hårt med. Wikipedia måste vara övertydligt med källbeläggning, eftersom projektet ganska ofta anses otrovärdigt. Det steg som vi behöver ta för att få det mer trovärdigt är att lägga till noter efter varje stycke och berätta vad noter faktiskt är, och sjävklart hur man gör dem.Tanzania 3 december 2010 kl. 19.19 (CET)

Kan du förklara varför du anser att det behövs en hög noter som samtliga hänvisar till samma källa i en kort artikel som denna: Jean-Robert Argand, och varför avsaknaden av dylika motiverar varningsmallning för bristande trovärdighet. /Annika 3 december 2010 kl. 19.33 (CET)
Jag beklagar min anvädning av ordet "trams" ovan. Det jag syftade på med uttrycket var påståendet att utelämnade fotnoter "omöjliggör fortsatt utveckling av artikeln". Ankara har påvisat att en notapparat kan ställa till fler problem än den löser i det avseendet. Men givetvis står det var och en fritt att använda det Dnm kallar "notering". I längre artiklar kan det rent av vara önskvärt. Fernbom2 3 december 2010 kl. 19.35 (CET)
Ord som "trams" bör man kanske generellt inte dra in i debatten, fast det skulle nästan kunna vara på sin plats för den här kb-märkningen med tanke på hur inledningsmeningen på det mallade stycket lyder. Hmmm, undrar vilken källan kan vara... /FredrikT 3 december 2010 kl. 19.56 (CET)
Den noteringen du drar upp är definitivt ett legitimt gränsfall för ett eventuellt ifrågasättande, det finns dock inget skäl att göra sig dum över mig. Jag utgår ifrån att vi använder Oxfords noteringssystem och inte någon halvvariant av Harvard, men oavsett vilken vi använder så bör citat återges så precist som möjligt oavsett hur meningen inleds, vilket gäller i båda notsystemen. I övrigt tycker jag det känns (o)trevligt att du granskar mina redigeringar. Jag vill dock lämna en allmän önskan att hålla denna diskussion utanför olika individers redigeringar. Denna fråga är av högst allmän betydelse för wikipedia och förtjänar inte att förminskas genom att användas för att undergräva olika personer i diskussionen. Jag är inte synonym med våra riktlinjer som påpekar vikten om källor och notering. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 20.23 (CET)
Jag är ingen vän av att malla för mallandet egets skull. Det verkar finnas användare som käll-mallar systematiskt, och jag ser inte värdet av det om det inte försvinner mallar i andra änden av pipen. (Det gör det inte med våra källmallar till skillnad från tex POV.) Det bör göras med eftertanke, annars kan vi lika gärna byta ut fundraising-bannern ovan mot ett urval av våra käll-mallar istället. -- Lavallen 3 december 2010 kl. 20.42 (CET)
Jag håller helt och hållet med dig Lavallen. Oavsett vad det gäller för mall finns inget egenvärde i att malla. Sedan tycker jag att vi alla borde bli bättre på att ange källor direkt när vi skriver artiklar (jag sviker där också) och sedan borde vi samtliga bli bättre på att lägga in källor i artiklar, även fast det nog tillhör det mest tråkiga av dubbelarbeten. dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 21.21 (CET)
I det sista kan jag instämma! Jag har vid flera tillfällen känt igen en uggleartikel och lagt in en hänvisning dit. Att kräva noter för direkta citat där källan är angiven i texten betraktar jag däremot inte som ett gränsfall. Det är helt överflödigt i ett uppslagsverk! Fernbom2 3 december 2010 kl. 21.29 (CET)
Jag håller helt och hållet med dnm -- och anser att det är kanske den enskilda viktigaste frågan för Wikipedias trovärdighet. En allmän litteraturlista på Wikipedia har i mina ögon inget värde över huvud taget, i och med att jag som läsare inte har någon som helst aning om hur mycket som täcks av dem utan att gå igenom historiken. Det krångligt för mig som har mer än fem års erfarenhet av att redigera Wikipedia, vilket väldigt få av våra läsare har. Inte bara kan de göra läsarna osäkra: i värsta fall kan de förläna en artikel ett falskt intryck av trovärdighet, när kanske två tredjedelar av texten tillkommit efter att källorna skrivits. Vad som är rimligt i andra sammanhang, i akademisk litteratur (där jag i och för sig inte heller skulle ta en text på allvar utan fotnoter) och normala facktexter, är faktiskt irrelevant här. Dylika texter skrivs av en eller ett begränsat antal personer, och är sedan en färdig produkt. Läsaren behöver inte undra om vem som är upphovsman, och om det är så att enskilda faktauppgifter tillkommit senare. Wikipedia fungerar inte så. Vem som helst kan ha lagt in vilken information som helst. Utan fotnoter vet jag inte varifrån den kommer, och jag betraktar helt utan undantag artikeln som trasig och opålitlig och uppmanar alltid alla personer jag pratar om Wikipedia med att göra detsamma.
Ja, det finns naturligtvis problem med fotnoter. De kan vara otydliga. Meningar kan ändras utan att man tar hänsyn till fotnoten. Allt är inte frid och fröjd bara för att det finns en fotnot, men det är bättre. Ett försök till lösning är till exempel att gärna citera någon mening ur verket man stödjer sig på, för att på så sätt signalera vad det är fotnoten skall tänkas stödja. /Julle 3 december 2010 kl. 21.45 (CET)
Eller, inget värde över huvud taget var kanske att ta i. Men i mina ögon kunde rubriken "Källor" i dylika lägen lika gärna bytas ut mot "Vidare läsning". /Julle 3 december 2010 kl. 22.04 (CET)
Beträffande långa artiklar som bygger på flera olika källor kan det vara en fördel med notapparat, det har jag redan medgivit. Men större delen av våra artiklar är stubbar av ett eller annat slag. Det är i första hand nyttan av fotnoter i dem, som ofta bygger på en eller möjligen två hvudkällor, vårt samtal här gäller. Vad gäller noter i akademiska sammanhang har jag förstått att man i samhällsvetenskaplig foprskning ofta tillåter sig att endast hänvisa till boken där uppgiften är hämtad (om vi bortser från direkta citat). Det är i mina ögon helt förkastligt. Det är så gott som omöjligt att kontrollera. Samma sak måste gälla här: om det finns fotnoter skall de vara precisa. Annars är de av mindre värde än en hänvisning till en artikel i Nordisk Framiljebok, som man når med en knapptryckning. Fernbom2 3 december 2010 kl. 22.21 (CET)
Problemet med en artikel som bygger på en källa och därför enbart hänvisar till den är att jag inte vet om allt material faktiskt är belagt i den boken, eller om saker har tillkommit i efterhand som helt saknar källa. Det vill säga, bara för att det bara finns en källa är inte problemet löst, ens om man bortser från att man skulle kunna vilja kontrollera saken i litteraturen.
Vad det gäller precision förespråkar jag som sagt inte bara att man, där det är möjligt, anger sidnummer, utan även gärna citerar vad källan säger (förutsatt att det rör sig om en mening eller dylikt, och inte ett resonemang över tre sidor), så att man tydligt kan se vad noten egentligen stödjer. /Julle 3 december 2010 kl. 23.32 (CET)
De flesta böcker som anges som huvudkällor finns i Projekt Runeberg och är därför lätt åtkomliga för vem som helst. Det går alltså att enkelt kontrollera vad som stöds av den angivna texten och vad som inte gör det. Kompletterande information som finns tillgänglig via andra språkversioner behöver inte alltid märkas ut enligt min mening. Det gäller oftast datum (dag och månad) för födelse och död. Har de hittats på annat ställe är en fotnot däremot önskvärd. Fernbom2 10 december 2010 kl. 15.26 (CET)

Jag tror att det hela till stor del beror på vem det är man sitter här och skriver här för och hur man ser på Wikipedias roll på Internet. Jag tror att det finns två egentliga grupperingar:

  1. Den första gruppen är de som ser Wikipedia som en ändstation, som en plats dit man går för att snabbt hitta ett snabbt svar på en uppkommen diskussion (i likhet med gamla inbundna uppslagsverk). Är detta målet är det onödigt och kanske rentav negativt med en omfattande notapparat då det till viss del försvårar läsningen. I enlighet med denna syn bör artiklarna då helst vara rätt korta och koncisa. Wikipedias roll är då till syvende o sist att vara en gratisversion av Nationalencyklopedin.
  2. Den andra gruppen ser Wikipedia som en startplats där man börjar sina efterforskningar på Internet och där Wikipedias värde ligger i att vara en sammanställning av väsentlig information med tydliga och noggranna referenser så att hitta lämpliga källor förenklas och en rätt heltäckande bild ges av ämnet så att man får en bakgrund av ett ämne som man måste läsa in sig på (i studier eller arbete). Det synsättet innebär längre artiklar med tydligare noter. Wikipedia ger då ett mervärde som saknas på Google och andra sökmotorer då informationen sätts i ett sammanhang och samtidigt har gallrats fram från ofta miljoner sökträffar (med förhoppningsvis ett relevant urval, vilket är möjligt om vi har en kunnig grupp skribenter). Detta är det enda värde som Wikipedia tillskrivs i många sammanhang, bland annat för vad studenterna kan använda Wikipedia till på många universitetsutbildningar. Jag misstänker att det är denna funktion som gör att Google skapade Knol då Wikipedia riskerar att ta bort en del av Googles värde som primär sökmotor för många användare. Om man använder Wikipedia som en startplats så kommer man i slutändan ändå inte att hänvisa specifikt till Wikipedia utan till de källor som man gått vidare till, och då spelar det mindre roll om det är en del av texten som inte stöds av en källa eller inte, men det förminskar däremot värdet av Wikipedia som startplats.

Inget av dessa ansatser är fel och det som skiljer dem är helt enkelt vilken grupp av brukare man vänder sig till. Jag hyser dock förhoppningar om att detta inte skall vara ett oöverkomligt problem. Ett sätt för de två grupperna att mötas är att se till att alla längre artiklar (kanske även de kortare?) har en kortare sammanfattning av ämnet i inledningen och att inledningen då får rollen som Grupp 1 efterfrågar (en snabbläst ändstation), medan resten av texten innehåller noter, så exakta som möjligt, för att skapa det värde som Grupp 2 strävar efter (en startplats för vidare efterforskningar). Kontentan blir alltså att se till att skriva bra inledningar utan noter, men samtidigt lägga till ordentliga noter i den övriga texten. Genom det upplägget blir då den tjänst vi tillhandahåller värdefull för så många människor som möjligt. Jopparn 3 december 2010 kl. 23.03 (CET)

Du är helt klart något på spåret där. *tummen upp* dnm (d | b) 3 december 2010 kl. 23.56 (CET)

Jag ser motsättningen mellan att välkomna nya användare och låta dem växa in i Wikipedia i sin egen takt, och nödvändigheten av att påståenden i våra artiklar blir spårbart källbelagda. Det är onekligen en komplexitet att källbelägga bra, och jag tror att nybörjare måste få uppleva skrivarglädjen lite innan deras egen motivation att källbelägga kan växa fram. Så var det i alla fall med mig.

I denna diskussion har begreppet "huvudkälla" använts. Ja, kanske ska man kunna ange att hela artikeln utom notmärkta delar stöds av en speciellt utpekad s.k. huvudkälla. Men eftersom alla kan redigera, även de som inte förstår sig på fotnoter, måste någon ansvara för att obelagda ändringar blir exkluderade från en sådan generell referens på något sätt – kanske bara genom att huvudkällan upphör att klassas som huvudkälla, men hellre genom att obelagda ändringar får en markering som visar att de saknar källstöd trots att huvudkällan anses stödja allt.

Det är väl rimligt att den som gör källhänvisandet enkelt för sig genom att bara använda begreppet "huvudkälla" också är den som tar ett lite större ansvar när källstödet kompliceras av bidrag från andra. I perifera artiklar kanske detta ansvar blir tämligen lättvindigt.

Till Jopparn vill jag säga att de läsare som betraktar Wikipedia som en ändstation oftast är medvetna om att kvaliteten varierar mellan våra artiklar. Därför kan även de vara intresserade av att få en grov bild av vilket källstöd en artikel har, trots att de sällan går vidare och granskar källornas innehåll. /Rolf B 4 december 2010 kl. 20.24 (CET)

Om man nu tycker det är bra med bara en huvudkälla (vilket det verkligen är, men mest för "läs-mer-syftet") som källa så blir det ju med ens dåligt om man lägger in fler källor. Oavsett om de nya källorna är till nya uppgifter eller för att belägga saker som redan står i artikeln så blir det ju bara problem om man ska lägga in dem. Själv tycker jag att om man kallar sig en encyklopedi så borde man hålla statusen att se sig som det, inte som en länksamling för vidare läsning.
Skulle man kunna ha ett system där man inte ser noterna och en knapp "aktivera fotnoter"? Detta för att öka läsbarheten (utan att kompromissa med källor) och samtidigt faktiskt göra det möjligt med en unik källa för varje ord om man så vill. /Hangsna 5 december 2010 kl. 18.38 (CET)
Jag tror absolut att Jopparn är inne på något, men skulle gärna se en utveckling av vad som menas med den andra användargruppen. Tror inte skillnaden egentligen ligger i skillnaden mellan att se wikipedia som en start- eller slutpunkt. Om jag tolkar beskrivningen rätt handlar det om att wikipedia ses som en ersättning för översiktslitteratur och grundkurslitteratur inom universitetsstudier? Låter lite skrämmande om det är så, ens på gymnasiet, men jag kanske missuppfattat det hela. Jag och de flesta jag känner tillhör absolut kategori ett, och ser wikipedia som ett uppslagsverk - traditionellt eller inte. Om det är en slutstation eller inte beror på. Ibland vill man bara kolla upp om ett ämne verkar tillräckligt intressant att fördjupa sig i, eller få en vink om man var man kan hitta mer material i ämnet. Det kan givetvis vara genom att kolla vilka källorna/externa länkarna eller vidare läsning är. Ibland vill man bara få wikipedias svar i en diskussion med en kamrat om NN var född 1855 eller 1858 eller liknande. Jag ser egentligen inget problem med att använda noter ur läsbarhetssynpunkt. Det är ur underhållssynpunkt som jag är skeptisk, för att jag inte tror att det finns tillräckligt många skribenter att gå igenom kontrollera att noterna faktiskt går till de artiklar de är tänkta, och att artiklarna blir mer svårskrivna - samtidigt som svenskspråkigas wikipedias främsta brist enligt mig ligger i de stora vita fälten av oomskrivna ämnen och i många fall mervärdet av noten ur källhänvisningssynpunkt är försummbar. När närmare hälften av svenskspråkiga wikipedias artiklar helt saknar källor eller har nätsidor utan angivna källor är notproblemet ett av de minsta problemen - om man ser det ren generellt - det handlar inte om de 11.000 som länkades till ovan i artikeln, det handlar om mångfaldigt fler - dessa är bara ett fåtal som råkat mallas av någon.--FBQ 6 december 2010 kl. 12.40 (CET)
För artiklar som baseras på en källa räcker det definitivt att ange den under rubriken Källor och inte lägga in fotnoter. Det ökar inte verifierbarheten - källan som artikeln baseras på finns och det är bara att gå dit och kontrollera. Detta gäller i synnerhet vid artiklar baserade på Nordisk Familjebok och om källhänvisningen är korrekt inlagd med länk till NF-artikeln. Även i det fall det är kortare artiklar baserade på ett fåtal källor kan det räcka att ange källorna längst ner, utan fotnoter. Däremot är det viktigt att ange källor med fotnoter i de fall man lägger in uppgifter som avviker från huvudkällan. I långa artiklar och artiklar med många olika källor behöver också källorna anges med fotnoter. Notangivelserna kan behöva förändras vid ändringar av artiklarna, till exempel om en "enkälle-artikel" utökas med andra källor. Jag instämmer med Ankara om att lägga in en fotnot för det som tillförs varigenom det framgår att den informationen inte kommer från huvudkällan utan från den nya källan. Jag upplever att det finns en övertro på att verifierbarheten ökar genom antalet fotnoter. Precis som Ankara skriver, så kan en fotnot felaktigt se ut att styrka en uppgift, då den anges för ett helt stycke, och någon sedan lägger in en en ny mening mitt i stycket utan att ange en ny fotnot. Det viktiga på Wikipedia är att uppgifterna baseras på vederhäftiga källor och att dessa finns angivna.--Historiker 6 december 2010 kl. 20.31 (CET)
Det viktiga är att det som skrivs är verifierbart, dvs. att det går att kontrollera. Då räcker inte "vederhäftiga källor" för utan notering kan jag omöjligt göra en god kontroll. Med argumentationen om "vederhäftiga källor" skulle jag kunna skriva vilket hokuspokus som helst utan att detta blir möjligt att kontrollera i någon större utsträckning. Jag gömmer mig enkelt bakom angivningen av några "vederhäftiga" källor som gör att få skulle ifrågasätta innehållet. dnm (d | b) 6 december 2010 kl. 20.45 (CET)
Jag håller med om att det viktiga är att det är verifierbart. Jag skrev därför också att att de vederhäftiga källorna skall anges.--Historiker 6 december 2010 kl. 20.51 (CET)
FBQ efterlyser bredd framför höjd, dvs att hellre fylla de stora vita fälten av oomskrivna ämnen än att kräva noter. Med låga eller inga krav på verifierbarhet kommer nog fler att skriva och de vita fälten blir färre. Samtidigt blir läsarnas förtroende för oss lägre om de upplever att acceptansen för eget tyckande ökar. Det är alltså både en möjlighet och en risk.
Jag tycker inte att det är så viktigt att allt vi skriver stöds av källor. Mycket viktigare är att graden av trovärdighet framgår för läsaren i varje enskilt fall. Den som explicit källbelägger viktiga påståenden tillför trovärdighet för dessa om den refererade källan anses trovärdig. Det gör läsaren samtidigt mer medveten om att resten ännu inte kan tas på lika stort allvar, vilket är en stor fördel för Wikipedia som helhet.
Formuleringar som att hela artikeln stöds av en källa kan duga för privatägda eller låsta artiklar, men är väldigt svåra att förena med att alla kan redigera och speciellt med att tillåta inskott av ej källbelagt material. Därför bör källhänvisningar vara specifika och rikta in sig på sådant som verkligen behöver beläggas. Hur man skriver referenser så att de belägger specifika påståenden och inte kan tolkas som belägg för hela stycken är en annan fråga, men det finns noter som löst detta problem och därmed tillåter att andra lägger till obelagd text i stycket.
Alltså: Om vi tar lite hänsyn till varandras behov, kan vissa jobba på bredden samtidigt som andra jobbar på höjden. Låt oss vårda Wikipedias rykte genom att alltid göra graden av källstöd tydlig för läsaren. /Rolf B 7 december 2010 kl. 11.45 (CET)
Jag tycker absolut vi borde kunna komma överens. Om någon vill skriva om en av mig författad artikel med notförteckningar från början till slut kommer jag absolut inte att protestera. Sedan ville jag förtydliga - jag tycker inte vi skall börja tillåta artiklar utan källor - det vore ett steg tillbaka. Jag anser dock att käll i en källförteckning är lika verifierbara som fotnotsbelagda - det som skiljer är hur mycket jobb som krävs för att hitta informationen, och det beror också på artikelns längd och antalet källor.--FBQ 7 december 2010 kl. 13.29 (CET)
Blev tvungen att göra ett tillägg - kanske vore det värt alla fall att fastslå att artiklar som redan är källbelagda med noter bör få all ny information tillagd i fotnotsnotform? Jag hoppas alla kan komma överens om det?--FBQ 7 december 2010 kl. 15.52 (CET)
Vad betyder det att en artikel har källor i källförteckningen men inga noter? Betyder det att hela texten har stöd i dessa källor? Inte menas väl bara att någon gång i artikelns historia har det funnits något som kommer från dessa källor?
Vad händer då om någon lägger till lite mer text i en sådan artikel? Ska vi lita på att skribenten först läst igenom befintliga källor och konstaterat att de även stöder tillägget? Jag tycker det låter farligt. Och ska alla som inte har tillgång till källorna låta bli att skriva i artikeln? Tillagd text utan egen hänvisning borde inte som default framstå som källbelagd. Att åberopa en källa borde alltid vara en aktiv handling. /Rolf B 7 december 2010 kl. 17.12 (CET)
Att en text har källor i källförteckningen borde betyda att allt som står i texten stöds i de källorna. I praktiken gör det inte det, lika lite som man kan lita på att texten från en fotnot till en annan stödjs av källan som fotnoten anger. Man kan ju i allmänhet alla fall utgå från att den artikelförfattare som lagt in källan stött sina redigeringar på källan. Lösningen är ju att kräva fotnoter i all redigering av wikipediaartiklar, så vida man inte i redigeringsartikeln har en kommentar av som "enligt tidigare anfört arbete" (hmm, det kan nog misstolkas, "enligt källa xx, redan anförd" vore bättre). I princip undrar jag om det är ett genomförbart förslag, om inte registrerade konton skall krävas.--FBQ 7 december 2010 kl. 17.34 (CET)
Jag har i ärlighet jättesvårt att förstå ditt motstånd, FBQ. Det handlar om verifierbarhet och möjligheten att kontrollera riktigheter. Det handlar om Wikipedias trovärdighet. Även om noter riskera att bli fel då folk ändrar i meningar och stycken så ökar ändå kontrollerbarhet dramatiskt jämfört att man lägger in en bok på 500 sidor eller liknande. Jag kan, i det senare fallet, i princip skriva vad som helst med liten eller ingen risk att någon kommer kontrollera detta. Jag tycker man kan ha krav på noter. När man skriver en text så har du i regel en förlaga för detta någonstans. Jag tror inte någon bara skriver ur huvudet. Då är det jättenkelt att notera denna källa! En annan sak som för mig är totalt obegripligt är när folk översätter artiklar från exempelvis engelska wikipedia men bokstavligt talat skiter i att ta med noterna i översättningen. Detta är ett allvarligt bekymmer enligt mig. dnm (d | b) 7 december 2010 kl. 18.01 (CET)
Går det att spara frågan om fotnoter vid översättningar ett tag? Jag vet att det finns tillräckligt med känslor kring det ämnet för att fylla lika mycket diskussion som vi haft hittills i innevarande ämne. Det finns fortfarande perspektiv på källförteckningar utan noter som vi inte lyckats förmedla fullständigt till varandra. Jag känner att vi liksom talar förbi varandra lite där, även om vi närmar oss. Med frågor som "Hur fungerar det om ...?" och dödsstraff på retoriska tjuvnyp tror jag att vi kan skapa en gemensam plattform, även om vi fortfarande har olika värderingar av hur komplicerad källbeläggning får bli. Är ni med på det? /Rolf B 7 december 2010 kl. 23.50 (CET)
Jag skriver någorlunda ofta utan källa. Oftast handlar det om att jag stöter på en artikel där ett sammanhang beskrivs uppåt väggarna eller mycket bristfälligt. Jag har då i princip fyra alternativ: att använda fem minuter på artikeln utan att använda källa, att använda trettio minuter på att hitta en källa med Google, att lämna felet orättat eller att förvandla artikeln till en substub.
Google-källan är i allmänhet en blogg eller en halvdålig tidskriftsartikel. Jag upplever det inte värt tidsåtgången att söka rätt på sådana om jag inte vill lägga in någon detaljuppgift eller ett värdeomdöme. En ordentlig källa skulle kräva någon timmes arbete.
Vår källpolicy kan tolkas som att det jag gör är fel, men jag upplever att jag förbättrar Wikipedia mycket mer genom att göra som jag gör än om jag skulle låta bli arbetet, vilket jag måste göra om källkraven blir så stränga som många talar för. Jag undviker förstås att redigera på det här sättet i artiklar där jag det minsta tvekar på mina kunskaper eller där det behövs detaljuppgifter som jag kan minnas fel. Jag utgår från att det jag skrivit går att belägga relativt enkelt med lämpligt grundverk.
--LPfi 8 december 2010 kl. 10.43 (CET)
Du resonerar bra, tycker jag. Du skriver utan att ha källstöd, och det är också vad artikeln sedan förmedlar till läsaren. Värre vore om du hade hänvisat till en källa som du inte har använt, eller om du lagt till i en artikel som påstår att hela texten stödjer sig på vissa källor. /Rolf B 8 december 2010 kl. 12.31 (CET)

Mall:Främlingsfientliga partier i Västeuropa[redigera | redigera wikitext]

En ny mall har skapats som heter Mall:Främlingsfientliga partier i Västeuropa. Bland annat har den här mallen lagts in i Sverigedemokraterna. Men är detta speciellt lyckat?--Bruno Rosta 9 december 2010 kl. 18.25 (CET)

Bort med den, vi kan ha en mall om nationalistiska partier, men knappsat detta. De brukar ju inte kalla sig själva främlingsfientliga. J 1982 9 december 2010 kl. 18.27 (CET)
Jag vill bara påpeka att jag gjorde om en navbox som funnits länge till en mall. Thats all. Däremot vet jag inte om vi bara tvärt kan ta bort dem. Dessa partier räknas just in i den kategorin, eller egentligen räknas de i kategorin Radikala högerpopulistiska partier, men eftersom jag inte skapat navboxen så avsvär jag mig hur man lagt upp den. dnm (d | b) 9 december 2010 kl. 18.30 (CET)
Ser inte att pejorativa politiska termer är lämpliga att användas för navigeringsmallar. Dessutom får denna typ av karaktärisering snabbt drag av "guilt by association" genom att koppla ihop partier som i vissa fall kanske inte uppenbart har samma ideologiska grund. Radera omedelbums. Dnms försök att gömma sig bakom någon anonym någonannan är bara trams. Tomas e 9 december 2010 kl. 18.37 (CET)
MEN JAG HAR INTE SKAPAT NAVBOXEN! VA FAN! dnm (d | b) 9 december 2010 kl. 18.41 (CET)
Jag såg en användare plocka ur ett parti och att användaren var tvungen att gå till flera artiklar, då tänkte jag att det är väl effektivare om detta är en mall än att ligga som kod på varje artikelsida. Jag gjorde alltså ingen värdering av innehållet, utan bara effektiviserade. Så jag betackar alla jävla anklagelser om trams. dnm (d | b) 9 december 2010 kl. 18.43 (CET)
Mallen var inte inlagd i någon artikel igår. I övrigt håller jag med Tomas e om olämpligheten av att använda sig av pejorativa termer när man skapar och benämner mallar. Ingår inte några, eller flera, av de här partierna i någon sammanslutning i Europaparlamentet? Det skulle i mitt tycke vara en lämplig och från WP:s sida helt neutral lösning. /Diupwijk 9 december 2010 kl. 18.52 (CET)
Det kan mycket väl vara så att jag blandat ihop den med en annan mall, men jag står fast vid mitt urskuldande och tycker Thomas e:s anklagelse av mig är fruktansvärt osmaklig. I övrigt har jag inget problem om mallen tas bort. Jag ville bara göra en effektivisering av ett arbete som annars är totalt onödigt, dvs. att redigera varje artikel för sig ifall man vill göra en ändring. Som jag själv skrivit (i min diskussion) skulle jag aldrig, ifall jag skapade navboxen från början, gjort den på det där sättet. Jag har större krav på saklighet än så. Vem som gjort navboxen vet jag däremot inte. dnm (d | b) 9 december 2010 kl. 18.57 (CET)
Självfallet ska mallen/kategoriseringen bort! Det är som sagt inte WP:s uppgift att karakterisera politiska partier utifrån vad ideologiska meningsmotståndare anser. Mycket bra initiativ att ta bort kategorin utan att dra det i långbänk! --Vinterfrid 9 december 2010 kl. 19.02 (CET)
Dnm, du har väl skapat den mall som diskuterades, och som ingen annan som deltagit i denna diskussion tyckte något annat om att den ska bort. Du vill däremot inte ta ansvar för redigeringen, med hänvisning till att navigationsboxen redan fanns - som kod direkt i artiklarna får man då anta (inte särskilt vanligt sätt att implementera navboxar) - och var skapad av någon annan. Min åsikt om navboxen är precis densamma oavsett hur den är implementerad, den uppfyller inte kraven på neutral synvinkel eller trovärdiga källor. Du försvarar användningen av kategoriseringen i sak i ditt första inlägg - har du läst och ställer upp på NPOV-policyn? Om man hittar uppenbar POV i artiklar är väl inte den första åtgärden som bör komma upp att flytta över den till mallar? Får man då det olämpliga i detta påpekat för sig, så är det nog lämpligt att ta lärdom av misstaget snarare än att tycka att det är en osmaklig anklagelse. Tomas e 10 december 2010 kl. 12.50 (CET)
Jag tycker det är synd att du så ensidigt valt att fokusera och gå på så hårt i den här frågan, speciellt gällande POV. Användaren har gjort ett mycket bra arbete med att neutralisera artiklar. Helt på egen hand minskade användaren antalet artiklar från över 170 till under 100 stycken. Dnm är nog väl förtrogen med NPOV. Guntana 10 december 2010 kl. 13.41 (CET)

Insamlingarna, igen och igen och igen[redigera | redigera wikitext]

Det är inte bara undertecknad och några till som är tveksamma inför bannern med Jimbo: det här är en s.k. rolig länk. Marfuas 10 december 2010 kl. 19.00 (CET)

Wikifika i Göteborg - första måndagen i månaden[redigera | redigera wikitext]

Jag vill uppmärksamma alla Wikipedianer i Göteborg med omnejd, och andra intresserade, på att vi sedan oktober infört Wikifika på första måndagen i månaden klockan 18.00. Fikatillfällena annonseras på Wikiträffsidan, så jag föreslår att ni som är intresserade bevakar den sidan, så att ni får reda på kommande tillfällen. Vi inleder år 2011 med en träff redan den 3 januari. Välkomna!--Historiker 10 december 2010 kl. 20.13 (CET)

Citationstecken igen[redigera | redigera wikitext]

En användare tycker att det finns stöd för att använda citationstecken runt låttitlar (motsv.) i inledningen till artiklar som här. I alla diskussioner om kursivering och bruk av citattecken har detta knappast nämnts alls såvitt jag kan se. Personligen tycker jag att det är oestetiskt (särskilt i kombination med fetstil) och svårläst. Synpunkter? Rex Sueciæ 6 december 2010 kl. 01.04 (CET)

Enligt Wikipedias skrivregler så är det ju explicit angivet att ”dessa [enskilda titlar i t.ex. ett musikalbum] ska istället skrivas med citattecken.” Hur det resonerades när folk kom fram till detta tillvägagångssätt har jag ingen vetskap om. På något sätt bör det införas en distinktion mellan låtnamn och omgivande brödtext. Möjligen kan man resonera som så att just i fallet med inledningsord i fetstil tar sagda fetstil redan hand om att införa en distinktion mot omgivande text, och att bruket av citationstecken således närmast blir tautologiskt. Wysinwygaa 6 december 2010 kl. 02.03 (CET)
Man kan se ett albums namn, låttitlar osv som vilka begrepp som helst, för det är just vad det är. Jag brukar köra på principen att i artikelns början där alltid detta "begrepp" återges (eftersom man inte skall hänvisa till rubrik) fetmarkeras. Förekommer begreppet på något utmärkande sätt senare i texten (där det känns naturligt) brukar jag använda en kursivering. Jag tycker personligen vi skall vara mycket restrektiva med ""-fnuttarna. Ifall man kör principen om ""-futtar runt låtnamn vad hindrar då att vi gör samma runt filmtitlar eller andra begrepp? dnm (d | b) 6 december 2010 kl. 03.41 (CET)
I inledningen, där artikelnamnet anges med fetstil, ser det synnerligen märkligt ut. I andra sammanhang bör det markeras på något sätt (vilket även gäller film- och boktitlar). Om det bör vara genom citattecken eller med kursivering är mig egalt. Fernbom2 6 december 2010 kl. 06.36 (CET)
I diskussionen häromsistens Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/December#.22_runt_l.C3.A5tnamn uppfattade jag slutsatsen var: att när låtar listas i ett album etc skall citationstecken vara med, men när artikeln handlar om låten skall den inte anges med citationstecken. Kursivering eller ej är sedan en smakfråga.Yger 6 december 2010 kl. 06.58 (CET)
Det är egentligen onödigt att ha annan markering än fetstilen (oavsett om det är fetstil eller citattecken): den markerar vad som ingår i egennamnet, och sedan förklarar resten av texten vad det är ett egennamn på.
andejons 6 december 2010 kl. 07.34 (CET)
Min avsikt med inlägget var inte att återigen diskutera kursiver och citationstecken i brödtexten utan om det ska vara citationstecken runt uppslagsordet(-en) i inledningen till artikeln. Rex Sueciæ 7 december 2010 kl. 01.12 (CET)
Nej, det skall det inte. dnm (d | b) 7 december 2010 kl. 01.21 (CET)
Nej, inte citationstecken runt ingressordet för artikeln; det ser layoutmässigt och estetiskt överarbetat ut. Jag tänkte själv på det igår när jag skrev en ny låtartikel – att så f-n heller det ska vara citattecken där. Det inledande ordet beskriver ju dessutom med sin feta stil vad det är fråga om. :) --Christian47 7 december 2010 kl. 01.30 (CET)
Enligt Manual of Style på Engelska WP (en:Wikipedia:Manual_of_Style_(titles)#Quotation_marks och en:Wikipedia:Manual_of_Style#Quotation_marks) ska låttitlen vara i fetstil, men citaten som omger det ska inte vara det eftersom citattecknen inte ingår i själva titeln. --Bensin 7 december 2010 kl. 17.20 (CET)

Det här är en sak i WP:Skrivregler, som jag är litet småirriterad på, ty i Svenska skrivregler står det att man i samma text inte bör använda båda sätten att markera titlar på. Själv skriver jag på WP alltid titlar på filmer, sånger, dikter, romaner m.m. i kursiv om jag vill markera att det är frågan om en dylik titel. Vidare har engelskan sina skrivregler och svenskan sina. Vi behöver väl inte slaviskt följa engelska WP:s skriv- och layoutregler (om det nu är det som kan tänkas ligga bakom)? --Isthmus 11 december 2010 kl. 20.35 (CET)

Källor (tips)[redigera | redigera wikitext]

Online Etymology Dictionary

World Digital Library

JSTOR Akademiska journaler, primärkällor m.m.

Mer: How to Find ANYTHING on the Internet

--Mercurial 11 december 2010 kl. 09.02 (CET)

två till:

An Undocumented Google Search Operator

Google Cheat-Sheet

--Mercurial 11 december 2010 kl. 09.11 (CET)

Avnomineringar[redigera | redigera wikitext]

Snälla - glöm inte rösta på avnomineringarna på WP:Artikelnomineringarna. Det är artiklar som ligger kvar sen oktober på grund av röstbrist. Tanzania 11 december 2010 kl. 17.59 (CET)

Wikipedia:Projekt användarvänlighet[redigera | redigera wikitext]

Härmed bjuder jag in folk att gå med i det nystartade projektet Wikipedia:Projekt användarvänlighet. Som namnet antyder syftar det till att förbättra användarvänligheten - både det att göra det lättare för användare på Wikipedia, och att vara vänligare mot andra användare.

Många användare eftersökes. Tanzania 11 december 2010 kl. 19.41 (CET)

Du har formulerat dig så att medlemmar förbinder sig vid din syn på användarvänlighet. Vore det kanske bättre om deltagarna i projektet istället funderade på vad som är väsentligt för användarvänligheten? --LPfi 11 december 2010 kl. 19.52 (CET)
Är det något specifikt som är förbindande? Självklart är inte texten huggen i sten, jag skapar diskussionssidan så man kan diskutera utformandet där. Tanzania 11 december 2010 kl. 20.02 (CET)
Ok, preciserade där. --LPfi 11 december 2010 kl. 22.35 (CET)

Omdirigeringar till wiktionary[redigera | redigera wikitext]

Jag la med tanke på frågan på diskussionssidan till mysa in en mall från enwp som kanske kan vara vettig att använda i en del fall, ex. efter att vi flyttat en artikel till wiktionary. GameOn 8 december 2010 kl. 17.35 (CET)

Klockrent. Jag har länge längtat efter en sådan. Tanzania 8 december 2010 kl. 17.38 (CET)
Har vi inte det meddelandet redan när man kommer till en röd sida? - Lavallen 8 december 2010 kl. 17.40 (CET)
Det hade jag faktiskt inte tänkt på, har nog aldrig läst den där rutan ordentligt. Frågan är om användarna gör det? Mallen finns i alla fall på ett flertal språk så det är ju inte bara jag och Tanzania som har sett ett behov av den, men det kanske var lite förhastat av mig att skapa den utan diskussion om vi skall skapa den typen av korta artiklar som jag nu gjorde med Mysa. GameOn 8 december 2010 kl. 17.43 (CET)
Bra mall! Ännu bättre hade varit om texten på Wiktionary på något sätt hade inkluderats och allra bäst hade det varit om Wikipedia och Wiktionary vore samma projekt. --Petter 8 december 2010 kl. 17.46
(Den visas ju som en artikel i olika saker tex WP:SF, AWB etc...kan inte den mallen läggas i denn där textrutan istället?.Josve05a 8 december 2010 kl. 17.48 (CET)
Detta är ett problem som måste lösas om mallen överhuvudtaget skall användas. /-nothingman- 8 december 2010 kl. 17.50 (CET)
Jag avbryter mitt arbete med detta ifall det skulle bedömas vara onödigt eller felaktigt. Det som kvarstår är att dels skapa kategorin, dels skapa något i stil med en:Template:Long comment och använda denna så att inte sidorna listas på Special:Korta sidor. Jag hänger inte med på vad problemet är med WP:SF och AWB? GameOn 8 december 2010 kl. 17.54 (CET)
Systemet uppfattar detta som "artiklar" och den kommer räknas som en sådan (trots att det inte är det). Omdirigeringar och grensidor är mjukvaran medveten om att de inte ska betrakta som rena artiklar. -- Lavallen 8 december 2010 kl. 18.00 (CET)
Jag ser ingen ruta när jag kommer till "röda" artiklar. Tanzania 8 december 2010 kl. 18.32 (CET)
Läs detta.-Josve05a 8 december 2010 kl. 18.41 (CET)
Eller Mediawiki:Newarticletext. --MagnusA 8 december 2010 kl. 18.59 (CET)
Oj jag har aldrig ens sett att det står om wiktionary där. Borde verkligen förtydligas. Tanzania 8 december 2010 kl. 19.18 (CET)
Skulle man inte kunna lägga in boxen som finns i MediaWiki:Noarticletext i Mediawiki:Newarticletext? Den är iallafall jättetydlig. /Diupwijk 8 december 2010 kl. 19.31 (CET)
Problemet med Mediawiki:Newarticletext är framförallt att den innehåller för mycket. Jag försökte mig på att skriva om den något, men man borde säkert vara mycket radikalare.
När dyker MediaWiki:Noarticletext upp? Jag får bara sökresultaten, både vid "Sök" och "Gå till" (men texten är nog bekant).
--LPfi 8 december 2010 kl. 21.28 (CET)
Den visas när man går direkt till en sida som inte finns utan att använda sökrutan eller att klicka på en rödlänk. T.ex. finns ingen artikel på <http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikileeks>. /EnDumEn 8 december 2010 kl. 21.56 (CET)
Ok. Var finns texten som visas vid (lyckad respektive misslyckad) sökning? De texterna torde dyka upp ofta och kunde förbättras. --LPfi 9 december 2010 kl. 10.29 (CET)
MediaWiki:Search-nonefound är en sida för misslyckad sökning, men jag vet inte om det är den enda. (Och sökfunktonen på translatewikin är ibland en god sökväg.) -- Lavallen 9 december 2010 kl. 13.25 (CET)
Tycker absolut inte att vi bör skapa den här typen av tomma artiklar. Det räcker med den länk som finns till wiktionary i rutan ovan. Känns som vi diskuterade detta ganska nyligen och kom fram till det, eller är det nåt jag har drömt? / Elinnea 8 december 2010 kl. 18.56 (CET)
Kanske Wiktionary-länken lades till då. Jag minns att vi hade en diskussion, men inte några resultat. --LPfi 8 december 2010 kl. 21.28 (CET)

(avindenterar) Jag hade helt missat den diskussionen vilket jag ber om ursäkt för. Jag hänger fortfarande inte med på vad problemet är med att sidorna räknas som artiklar av ex. AWB eller WP:SF, de borde ju inte ha några syntaxfel eller annat som skall åtgärdas och uppenbarligen fungerar det bra att ha mallen på andra språkversioner. Jag borde dock ha tagit en diskussion innan (eller kollat om en funnits) och har bett om radering av mallen (+kategori och dok) så ingen felaktigt använder den igen. GameOn 9 december 2010 kl. 07.40 (CET)

Vad WP:SF och WP:AWB får för problem, vet jag inte, men att i ns-0 få artiklar som inte är riktiga artiklar är jag inte sugen på. Vi har ett par stycken dylika på src:, och jag är inte så förtjust i dem heller. -- Lavallen 10 december 2010 kl. 09.25 (CET)
Vad är ns-0? /Jssfrk 10 december 2010 kl. 22.54 (CET)
Artikelnamnrymden. Mer information: Wikipedia:Namnrymder /Frisko (dis.) (bid.) 10 december 2010 kl. 23.07 (CET)
Mer detaljer i mw:Help:Namespaces. -- Lavallen 12 december 2010 kl. 17.32 (CET)

Personer[redigera | redigera wikitext]

Hej, min mamma har en fråga som jag har fösökt förklara men jag ber er svara: Är alla personer relevanta att ha egna artiklar? Är inte varje männiksa unik och värd en egen artrikel? Frågar hon. Egon Eagle 10 december 2010 kl. 20.55 (CET)

Varje människa är unik och fullständigt ovärderlig på sitt sätt. Det betyder inte att varje människa är relevant för en egen artikel på wikipedia. Precis som att allt som är sant inte är relevant (trots att en hel del som är osant är relevant). Framförallt så mäts en människas värde inte i mängden byte på wikipedia.--LittleGun 10 december 2010 kl. 21.10 (CET)
Alla mänskor är unika och värdefulla, men det betyder inte att en encyklopedi skall ha en artikel om var och en. Det främsta problemet är att vi inte har resurser att sköta kvalitetskontrollen för så många artiklar. Vissa andra argument återfinns i Wikipedia:Relevans och Wikipedia:Verifierbarhet. --LPfi 10 december 2010 kl. 21.13 (CET)
Instämmer i LittleGuns och LPfils kommentarer, men vill också framhålla det faktum att ingen och inget är "värt" en artikel på Wikipedia - om det handlade om vilka ämnen som var "värda" artiklar (för deras goda prestationer), skulle vi aldrig kunna skriva om massmord, krig och andra hemskheter. Istället handlar frågan om vilka ämnen som platsar på Wikipedia helt om de haft påverkan nog på världen i stort - och fått uppmärksamhet för det - nog för att motivera encyklopedisk relevans. Calandrella 10 december 2010 kl. 23.24 (CET)
Jag får ibland liknande frågor, och brukar säga att i korthet är tågordningen att först blir någon berömd, sen kommer den med i ett uppslagsverk (likadant med saker och företeelser). Vivo 12 december 2010 kl. 15.44 (CET)
Jag ser i nuläget exempelvis ingen anledning att det skulle finnas en Wikipedia-artikel om mig. Inte heller finns det någon anledning att ha en artikel om exempelvis mina föräldrars hus, eller om min lokala mataffär. Det finns dock exempelvis en artikel om en av mina kusiner och flera av mina nuvarande och f.d. kollegor. Även om Wikipedia inte har någon egentlig platsbrist, så är det ett uppslagsverk, med någon form av urval vad som det är vettigt att skriva encyklopediska artiklar om, även om det förvisso finns vissa gråzoner i bedömningar av relevans. Att se förekomsten av en artikel som någon form av "värdering" av en person är däremot lite av ett feltänk när det gäller vad urvalet/relevanskriterierna bygger på, så den vackra frasen om "alla människors lika värde" översätts inte till "alla människors lika relevans för enycklopediska artiklar". Tyvärr är Kim Jong Il och Jackie Arklöv encyklopediskt mer relevanta än exempelvis min bror, trots (eller kanske på grund av) att världen nog varit ett trevligare ställe om de två förstnämnda varit mer lik honom. Att skriva om alla personer resulterar för övrigt inte i ett uppslagsverk, utan en befolkningsdatabas, vilket helt enkelt är en helt annan form av informationssamling. Tomas e 12 december 2010 kl. 19.35 (CET)

Otillbörlig användning av Wikipediamaterial[redigera | redigera wikitext]

Jag vet att jag sett diskussioner om detta tidigare men hittar dem inte åter. Jag såg just webbplatsen balanssport.se som använder materialet (t.ex. [17]) och under skriver "Copyright © 2008 - 2010 Balanssport i Sverige. All rights reserved Wikipedia till Informationskälla. E-mail: info@balanssport.se" Jag ser att det varit känt ett tag och nämns på bybrunnen tidigare Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Oktober#Vem bestämmer på svenskspråkiga Wikipedia?. Var hittar jag tidigare diskussion om upphovsrättsbrott mot oss bidragsgivare och finns det någon respons från balanssport i just det här fallet? --Arvelius 11 december 2010 kl. 23.12 (CET)

Om du själv känner att din upphovsrätt kränks får du skriva till Balanssport och kräva att de ska ändra sin upphovsrättsnotis eller ta bort texten. Det finns ingen som kommer att göra detta åt dig. /Grillo 12 december 2010 kl. 04.08 (CET)
Jag har skrivit till e-postadressen de anger och till postmaster på några av vad jag uppfattade kunde vara deras centrala domännamn. Inget svar. Företaget verkar ligga i Nederländerna och jag tänker kontakta holländska Wikipedia för att kolla om någon där vill göra något åt företaget (men har inte ännu orkat). Jag vet inte hur Stiftelsen för Internetinfrastruktur ser på upphovsrättsbrott, men tydligen behöver företag inte ha något med Sverige att använda svenska domännamn. --LPfi 12 december 2010 kl. 07.52 (CET)
Hoppsan. Wikipedia nämndes inte tidigare, så tydligen blev det någon reaktion ändå. --LPfi 12 december 2010 kl. 08.11 (CET)
Visst förstår jag att jag får skriva själv Grillo. Jag ville bara veta vad som sagts i ärendet tidigare, och det verkar ju vara en del. Om jag inte minns fel har jag sett några standardbrev att använda i sådana här sammanhang. --Arvelius 12 december 2010 kl. 09.17 (CET)
Jag gjorde ett försök till, som jag själv tycker i hövlig ton eftersom jag inte varit i kontakt med dem personligen tidigare. Lägger upp det här så alla kan se vad som sagts.
Hej
Jag återfann en del av de bilder jag tagit och texter jag skrivit som jag således är upphovsrättsinnehavar till på er webbplats www.balanssport.se. Bilderna är tagna från Wikimedia commons och texterna från Wikipedia svenska. Längst ner på er sida står det "Copyright © 2008 - 2010 Balanssport i Sverige. All rights reserved Wikipedia till Informationskälla. E-mail: info@balanssport.se". Wikimedias projekt har en liberal licens som gör det möjligt attt använda bilder och texter från projekten, dock under vissa förutsättningar, bl.a. att man ackrediterar upphovsrättsinnehavarna till materialet. Det finns en bra och enkel instruktion om vad som gäller på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Att_%C3%A5teranv%C3%A4nda_material_fr%C3%A5n_Wikipedia . Ni är varmt välkomna att använda materialet om ni uppfyller de krav som står där.
Jag vill speciellt göra er uppmärksam på att formuleringen om copyright ni har på sidan måste tolkas som, - vilket jag inte tror var er mening, - att ni gör anspråk på upphovsrätten till det material jag är upphovsrättsinnehavare till vilket är ett upphovsrättsbrott i såväl Svensk, Amerikansk och Nederländsk lag.
MVH
[Kontaktinfomation borttagen]
--Arvelius 12 december 2010 kl. 10.23 (CET)

Är det okej att ändra en liten teckenkodning?[redigera | redigera wikitext]

När jag för 100 år sedan började på Wikipedia fastnade jag direkt på årtals- och datumartiklar (eftersom jag är historienörd). Då skrevs alla händelser med "datum bindestreck händelse", så här:

  • Datum - Händelse.

Numera har jag och många andra börjat byta ut bindestrecket (-) mot ett tankstreck (–), så att det istället ser ut såhär:

  • Datum – Händelse.

Detta görs (även i årtalsspann av typen 1600–1700), för att det bättre följer svenska skrivregler och dessutom, emrå, ser snyggare ut. Dock händer det alltsomoftast, att någon, som inte vet detta, inte ser skillnaden, eller inte orkar kopiera tankstrecket från någon annan rad, lägger in en händelse med bindestreck. Då brukar man få gå efter och korrigera detta. Därför undrar jag: skulle det vara okej att, som i många årtals- och datumartiklar på en-wikin, ersätta tankstrecken med kodningen &ndash;? Jag tror att många fler skulle ha lättare att få till ett tankstreck, om det skrevs med &-tecken, bokstäver och semikolon. Jag misstänker, att detta är anledningen till, att man har övergått till detta på en-wikin.

För ett bra tag sedan gjorde jag ett försök att börja med detta (på årtalsartiklar f.Kr.), men så småningom kom en bot efter och ändrade mitt &ndash; till –. Därför undrar jag alltså: skulle ni andra misstycka om vi började med denna ändring och, om det blir accepterat, kan man på något sätt säga åt botar och andra, att det ska vara så, om de vill ändra tillbaka? /Anders E "Ludde" Lundin D/B 6 december 2010 kl. 14.07 (CET)

Ändringen från &ndash; till – har varit en del av WP:SF (kanske fortfarande, jag har inte tittat där på länge) och sådan unicodifiering är en del av många program, det finns tex som en del av AWB och sannolikt även som en del av pywikipedias kosmetiska ändringar, så det är många botar som kan "råka" göra denna typ av ändringar, oavsett om det är botförarens avsikt eller inte... -- Lavallen 6 december 2010 kl. 14.26 (CET)
Jag skulle säga att det är bättre att göra bott-assisterade ändringar av bindestreck till tankstreck än att införa förvirrande kod. Förutsatt att tankstrecket används på ett i övrigt korrekt sätt så bör det heller inte vara så svårt att få tag i de flesta ändringar.
Dessutom borde man samtidigt försöka ändra långa tankstreck ("m-dash") till vanliga tankstreck (n-dash).
andejons 6 december 2010 kl. 15.27 (CET)
Man kan inte låta bottar ändra mellan -, – och — hur som hellst eftersom de fyller olika funktioner.
  • - används som bindestreck och minustecken.
  • – används i spann, t.ex. ”Socialstyrelsen rekomenderar 5 – 6 skivor bröd om dagen”.
  • — används i främst i tabeller för att visa att det inte ska finnas något värde på den positionen.
/Kemikungen 6 december 2010 kl. 17.08 (CET)
Jag håller med om att sådana ändringar bör vara övervakade. Det hindrar dock inte att det bör vara hyfsat lätt att sätta upp mönster som ger rätt ändringsförslag i huvuddelen av fallen.
andejons 6 december 2010 kl. 17.32 (CET)
Det svåra med att göra sådana här ändringar automatiskt är ju att datum, i till exempel källangivelser, ibland skrivs ÅÅÅÅ-MM-DD, så om man anger för boten att den ska ändra alla bindestreck som står mellan två siffror till tankstreck blir dessa felaktigt angivna. Man kanske kan specificera för boten att leta efter XXXX-YYYY eller XXXX-YY, men det nog finns en del katalognummer eller dylikt som har bindestreck. Men det kanske är så få att det inte gör något. -- jiˈesˌdeːo ] 6 december 2010 kl. 17.59 (CET)
Jag föredrar definitivt tankstreck framför kod, även om - eller kanske just på grund av att - jag hör till dem som slarvat. Ju mer vi kan undvika specialtecken desto bättre är det. Fernbom2 7 december 2010 kl. 21.38 (CET)
För att stämma i bäcken litet, vill jag bara påpeka att Kemikungens andra exempel är felaktigt framställt. Det skall inte vara mellanrum före och efter tankstrecket när det används i betydelsen från ... till ... eller mellan ... och .... Sålunda ”5–6 skivor”, d.v.s. ’mellan fem och sex skivor’. (Om man däremot inte har tillgång till tankstreck och använder bindestreck som substitut, bör man ha mellanrum före och efter bindestrecket.) Sedan har väl minustecknet ett eget utseende; jämför − (minus) med – (tankstreck)! Det förra är något kortare. --Isthmus 10 december 2010 kl. 03.58 (CET)
Dock tycker jag att grundproblemet, att många på årtals- och datumartiklar lägger in bindestreck istället för tankstreck. Hur löser man det, så att man inte måste ägna massa tid åt att gå efter och korrigera det överallt. För övrigt, Isthmus, ser jag ingen skillnad mellan minus och tankstreck. I min upplösning är båda sju pixlar långa. /Anders E "Ludde" Lundin D/B 10 december 2010 kl. 09.17 (CET)
När jag förstorar texten tycker jag mig se skillnad på dem. De är åtminstone på olika höjd, vilket kanske lurar mitt öga. Vidare verkar valet av typsnitt ha betydelse, vilket jag ser när jag prövar olika inställningar i webbläsaren; t.ex. i typsnittet Microsoft Sans Serif är minustecknet längre än tankstrecket. --Isthmus 11 december 2010 kl. 20.20 (CET)

Är detta verkligen svenska skrivregler? Jag har alltid betraktat det långa strecket som något amerikanskt. Det finns inte på svenska tangentbord av ett skäl. --83.185.81.52 12 december 2010 kl. 16.14 (CET)

Menar du långt tankstreck (—)? Finns det ens på tangentbord i USA? I Svenska skrivregler kan man läsa att det ”är vanligt i vissa andra språk men förekommer normalt i inte i moderna svenska texter”. (Däremot ser man att det ofta i äldre text.) Att bindestreck (-) ofta används som substitut för vanligt tankstreck (–) gissar jag är ett arv från skrivmaskinen där man hade begränsade möjligheter att kunna återge specialtecken. --Isthmus 12 december 2010 kl. 23.25 (CET)

Persondata[redigera | redigera wikitext]

Ett rätt så mastigt projekt skulle vara att införa en:Wikipedia:Persondata även här. Fördelen som jag såg direkt är att man skulle kunna underhålla artiklarna i Kategori:Efternamn med bot (som jag och Fernbom2 diskuterade lite grann tidigare idag) bättre då eftersom man också får med vad personen i huvudsak är känd för, fler fördelar räknas upp på enwp. Att lägga in viss informationen i artiklarna går att göra med bot (namn, när personen föddes och när den eventuellt avled) men jag drar inte igång detta utan konsensus bakom mig (och jag har lite annat att stå i innan jag kan sätta boten på det så det är inte alls bråttom men jag väcker frågan när jag kom på det). GameOn 9 december 2010 kl. 09.29 (CET)

Jag <3 Persondata! Möjligtvis kan man styra upp något slags verktyg som hämtar information från enwps persondatamallar och så får man bara redigera dem lite snabbt? Då slipper man fylla i t ex födelsedatum manuellt om enwp redan har. Plrk 9 december 2010 kl. 14.27 (CET)
Jag skall inte sätta mig emot det om det finns stöd för det, men personligen uppfattar jag det som onödigt. Det gör det ännu mer arbetsamt att skriva biografier. Fernbom2 9 december 2010 kl. 17.29 (CET)
Jag älskar också persondata och den semantiska webben. Persondata och infoboxar är grundförutsättningen för att projekt som DBpedia fungerar (se http://mappings.dbpedia.org/index.php/Main_Page), och med införandet av den här typen av strukturerad metadata kan datat i Wikipedia-artiklarna användas i många olika applikationer och kopplas samman med data från andra källor och bli intressanta mashups. //Knuckles...wha? 10 december 2010 kl. 11.39 (CET)
Bli vaddå? Du svänger Dig totalt obegripliga termer för alla än de helt insatta i det senaste inlägget, Knuckles. Jag förstår ännu mindre nyttan av infoboxarna - de syns ju, på den plats som en bild med text pryder bättre. Fernbom2 10 december 2010 kl. 15.02 (CET)
Jag hoppas att alla kan ta detta med glimten i ögat, och se följande som det skämt det är. Jag kan hålla med om att det kan vara lämpligt att inte svänga sig med termer hur som helst, om det bara fanns en plats med information om mashup, gärna så att vem som helst kan redigera och förbättra. ;)Stryker försök till skämt som jag i efterhand inte tycker var roligt
Om jag nu fortfarande har ert förtroende som en seriös samtalspartner så är principen att informationen i infoboxarna kan användas antingen till att föra över basuppgifter mellan språk och i viss mån även hjälpa till att skapa kategorier (och vice versa). Jag har provat på detta lite genom halvautomatiska redigeringar (på mitt vanliga konto, inte botkontot) och det var lite för många småsaker jag inte hade förutsett för att jag ska kunna göra någon större nytta ännu med verktyget men då var det ett väldigt tidigt utkast å andra sidan jag använde mig av. GameOn 10 december 2010 kl. 16.20 (CET)
Skulle vi inte kunna införa en begränsning som innebär att Persondata bara används för folk som varit döda i 50 år eller nåt liknande? Så slipper vi bli en skvallerresurs. Nu levande personer är ju som bekant lite problematiskt, och därför är det väl bra att man är extremt försiktig med att öppna för möjligheter till samkörning av t.ex. kategorin Idol-deltagare och civilstånd, som rätt enkelt går att hämta automatiserat från ratsit. Eller? Och frågan är hur laglig en sån strukturering av informationen skulle vara enligt PUL (oavsett hur juridiken fungerar m.a.p. Wikipedias servrar placering osv. så skulle jag personligen tycka att det sög friskt att vara delaktig i något som är olagligt i Sverige). Marfuas 10 december 2010 kl. 22.25 (CET)
{| id="persondata" class="persondata" style="border:1px solid #aaa; display:none; speak:none;"
! colspan="2" | [[Wikipedia:Persondata|Persondata]]
|-
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Namn
| {{{namn|{{{NAMN|}}}}}}
|- 
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Alternativt namn 
| {{{alternativt namn|{{{ALTERNATIVT NAMN|}}}}}}
|- 
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Födelsdatum
| {{{födelsdatum|{{{FÖDELSEPLATS|}}}}}}
|-
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Födelseplats 
| {{{födelsplats|{{{FÖDELSEPLATS|}}}}}}
|-
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Dödsdatum
| {{{dödsdatum|{{{DÖDSDATUM|}}}}}}
|-
| class="persondata-label" style="color:#aaa;" | Dödsplats
| {{{dödsplats|{{{DÖDSPLATS|}}}}}}
|}

Taget från Användare:Josve05a/Sandlåda -Josve05a 10 december 2010 kl. 22.49 (CET)

Här finns mer information, från den diskussion som togs för några år sedan på bybrunnen, och exempel på hur det skrivs - inte alls så komplicerad som det ovan. GameOn 11 december 2010 kl. 08.49 (CET)
Ok, liten förklaring till det jag skrev. en:Wikipedia:Persondata är inte främst till för mänskliga läsare, utan tillför strukturerad information till en Wikipedia-artikel. Med strukturerad menas att man skriver basdata i ett överenskommet format, som därefter maskiner automatiserat kan läsa ut och göra olika saker med. Maskiner i det här fallet skulle kunna vara bot:ar som körs av våra botägare, eller någon som bestämmer sig för att programmera en mashup-applikation, som använder den här typen av data. Exempel på enkla mashups kan ses här. Jag tror att datat i Wikipedias artiklar skulle kunna få bättre spridning och utnyttjas av fler om persondata infördes. Men jag inser också, precis som påpekades förra diskussionsvändan, att om man som skribent inte ser den direkta nyttan med det, kommer man inte att anstränga sig att lägga in datat. Därför tror jag att det är en uppgift för en bot. //Knuckles...wha? 13 december 2010 kl. 16.32 (CET)
1. Hur ställer det sig med PUL-problematiken som Marfuas hänvisar till ovan?
2. Hur mycket det är värt att dubblera de tjänster som en/de-wp redan har?
-- Lavallen 13 december 2010 kl. 16.48 (CET)

Förslag på kategori[redigera | redigera wikitext]

Hej, har någon bra förslag på kategori som kan tolka Anime-influenced animation? Egon Eagle 12 december 2010 kl. 00.25 (CET)

Varför inte "Animeinfluerad animation"? --Xauxa 12 december 2010 kl. 02.33 (CET)
Låter bra. Egon Eagle 12 december 2010 kl. 02.48 (CET)
Animerat influerat av animerat??? /Grillo 12 december 2010 kl. 04.06 (CET)
Ett ord är inte dess etymologi. Anime förstås rimligtvis på svenska som en viss typ av animation, oavsett vad det betyder på säg japanska. Animerad film som inte är anime men som är inspirerad av den är väl inte en helt osannolikt kategori, även om jag tycker att definitionerna kan bli knepiga. /Julle 12 december 2010 kl. 04.23 (CET)
Ja, jag förstår poängen, jag ville bara göra mig lite lustig över namnet och problematiken. Vem avgör vad som är inspirerat av anime? Kategoriseraren? Sådana här kategorier bör inte användas utan källor och en förklaring i artikeln. Lite som "LBGT-relaterade personer"-kategorier osv. /Grillo 12 december 2010 kl. 09.28 (CET)
Mhm, det håller jag med om. /Julle 12 december 2010 kl. 10.04 (CET)
Jag tolkade Anime i betydelsen tecknad film från Japan (som den speciella betydelsen är utanför Japan enligt artikeln). Då kan man väl mycket väl tänka sig en tecknad film gjord i annat land, och inspirerad av den japanska Animetekniken. Sen förstår jag också problemet som Grillo tar upp, men det är alltid den som kategoriserar som bedömer (med eller utan källor). --Xauxa 13 december 2010 kl. 12.54 (CET)

Ett vackrare och koncisare Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Varmt välkommen till Wikipedia:Veckans tävling/Undvik onödiga ord som syftar till att göra språket på Wikipedia vackrare och koncisare!--Ankara 13 december 2010 kl. 00.10 (CET)

Tävlingen behöver fler deltagare! Det har gjorts många redigeringar såhär långt, men fler behöver! Slut upp på bred front! :) dnm (d | b) 14 december 2010 kl. 14.58 (CET)

Skapa konto bakom blockerad anonymiseringstjänst?[redigera | redigera wikitext]

Jag fick en fråga från en journalist om varför det inte går att skapa ett användarkonto när IP-adressen användaren sitter bakom går genom en anonymiseringstjänst. Trots letande har jag inte hittat nånting annat än det här om hur en ska gå till väga då. Finns det regler/policy/riktlinjer som jag inte lyckats hitta? /Haxpett 13 december 2010 kl. 14.18 (CET)

Svaret på frågan är att det är enda sättet att skydda wikipedia från återkommande vandaler i form av främst Internettroll. Tyvärr kan även oskyldiga drabbas av blockeringen, men därför kan vi undanta vissa användare från IP-blockering. GameOn 13 december 2010 kl. 15.24 (CET)
Det skulle vara relativt lätt att skapa massor med konton för att störa Wikipedia annars. Engelskspråkiga Wikipedia har följande tjänst: [18]. Kontot man då får måste ju även fungera på Svenska WP. --Petter 13 december 2010 kl. 18.54
Man skall ha rejäl otur för att skapande av konto skall vara omöjligt hemifrån, från arbetsplatsen och från biblioteket. I värsta fall kan man be att en vän registrerar kontot åt en. Det är omständligt och beklagligt, men utestänger förhoppningsvis ingen. För vanligt klotter brukar man inte hindra kontoskapande. --LPfi 14 december 2010 kl. 14.54 (CET)

Kartor direkt i artikeln[redigera | redigera wikitext]

Tyska Wikipedia visar OpenStreetMap-kartor direkt i artikeln. Se de:Malmö och klicka "Karte" intill koordinaten uppe till höger i artikeln. Svenska Wikipedia använder fortfarande ett äldre och primitivare system, se Malmö och koordinaten uppe till höger, där man kan klicka på den blå punkten/jordgloben. Det nyare tyska systemet borde även vi kunna införa.

Dessutom är det många geografiska artiklar i svenska Wikipedia som ännu inte har någon koordinat. Här finns mycket att göra. --LA2 10 december 2010 kl. 01.24 (CET)

Jag tycker om den tyska funktionen i de fall artiklarna handlar om områden som är någorlunda väl återgivna i OSM. I andra fall (se till exempel de:Guang'an, en stad mer än tio gånger så stor som Malmö) ger det ett taffligt intryck. Kan vi införa funktionen utan automatik, så att man kan ställa in i varje enskild artikel huruvida kartan skall finna eller ej? Sedan kan man förstås också fråga sig om det är rätt att lyfta fram en extern karttjänst så mycket tydligare än övriga. Jag tycker dock, som vanligt, att användarvänligheten kan få gå före sådana hänsyn, men att vi kanske åtminstone bör förtydliga länken till sidan med övriga kartlänkar. /Dcastor 10 december 2010 kl. 02.46 (CET)
Jag tycker gott att man kan lyfta fram Open Street Map eftersom den är fri precis som Wikipedia. Däremot gillar jag inte det tyska systemet med att öppna en kart-widget i artikeln. En översiktskarta som visar var i världen/Europa/Skandinavien Malmö ligger (som i de:Malmö) passar bra i inledningen i artikeln, men för mer detaljerade kartor bör kartan visas i hela fönstret. Det kan bli plottrigt nog ändå. /Kemikungen 10 december 2010 kl. 07.23 (CET)
Problemet med WikiMiniAtlas (den blå globen) är att den funkar så dåligt. Man kan inte skrolla eller zooma med musen, den uppdateras sällan och är buggig (ofta står det BAD GATEWAY över hela kartan). Jag har testkört OSM i några veckor nu, och gillar det faktiskt. Däremot skulle jag vilja se lite dokumentation av hur det hela funkar, för jag stöter på konstigheter då och då. Jag håller med Kemikungen om att det inte gör något att man lyfter fram OSM framför andra, kommersiella karttjänster, men självklart ska länkarna till andra karttjänster finnas kvar. Problemet med OSM:s täckning i Kina (och i Afrika!) tycker jag inte är så stort; karttjänsten används (väl?) oftast för lägeshänvisning och för att se vad som ligger i närheten, så detaljrikedomen spelar mindre roll (om det inte gäller enskilda byggnader, förstås). /Jssfrk 10 december 2010 kl. 08.02 (CET)
Dokumentation får du på OpenStreetMaps wiki, som du når genom att klicka på "wiki" i vänstermenyn på huvudsidan. Den är inte perfekt, men den finns iaf där. /Grillo 10 december 2010 kl. 10.59 (CET)
Det jag sökte var framför allt det här, och det jag specifikt har funderat på var om det går att bara få de platser som har koordinater på svenska WP, vilket det tycks göra. Även om det finns fördelar med att hämta koordinater från alla språkversioner tycker jag att det känns märkligt att hitta ord på främmande språk på kartan, såsom "Mündung <flodnamn>" och dylikt, vilket händer om man använder koordinater från alla språkversioner. (Och jag ser att jag uttryckte mig slarvigt i mitt ovanstående inlägg: Det jag har gjort är att testa den inbyggda OSM-kartan på Wikipedia, inte OSM:s webbplats.) /Jssfrk 10 december 2010 kl. 12.40 (CET)

Konstruktören Tim/Kolossos hälsar att vi behöver översätta användargränssnittet och hjälpsidan till svenska. Detta kan vi ju göra alldeles oavsett om, när eller hur funktionen införs. --LA2 13 december 2010 kl. 14.18 (CET)

Translation is now in the map. de:user:Kolossos
Jag tycker att vi skall använda oss av OSM och använder koden i mina personliga inställningar sedan en tid tillbaka utan problem. /Diupwijk 15 december 2010 kl. 13.43 (CET)

30 år kvar..[redigera | redigera wikitext]

Idag är det precis 2 år sedan vi passerade 300000 artiklar i tävling med norska wp att nå 200000. Vi har sedan dessa ökat med 80000 (no:wp 83000). Extrapolering av den takten innebär vi passerar 400000 till sommaren och om 30 når 1,5 M (som är FBQ uppskattning vad som behövs för ett "komplett" sv:wp).Yger 15 december 2010 kl. 15.24 (CET)

Räcker det verkligen med så lite som 1,5 miljoner artiklar? Enwp har idag 3,5 miljoner artiklar, och då saknas där ändå en massa artiklar om svenska, finländska och andra nordiska ämnen (t.ex. biografier, en del inte ens särskilt obskyra, allehanda mindre orter, många företag) som svenskspråkiga läsare förväntar sig ska finnas i en komplett encyklopedi. :-) Så förvänta er inte att vi kan lägga oss på latsidan redan år 2040 och hävda att sk*ten är komplett... :-) Tomas e 15 december 2010 kl. 17.42 (CET)
Vad är uppgiften om 30 år till 1,5 miljoner baserat på? Jag tror det går betydligt snabbare. När väl den akademiska världen (forskare, bibliotekarier, arkivanställda och så vidare), vars syfte delvis är utbildning av allmänheten, till fullo insett att Wikipedia är platsen man bör vara på om en vill bedriva utbildning av allmänheten (och vad forskare anbelangar vikten överhuvudtaget av just utbildning av allmänheten), kommer svenskspråkiga Wikipedia ta rejäl fart tack vare tillkomsten av kunskapsförmedlingsvana, nya användare, och nytt råmaterial i form av släppta bilder och dylikt. Detta är en process som redan inletts, och i och med att allt fler forskare börjar bidra till Wikipedia ökar antalet bidragande exponentiellt. 1,5 miljoner kommer vi alltså nå inom bara några år (skulle jag tro), men frågan är egentligen inte så viktig; viktigare är kvaliteten. För att hårddra det: hellre en halv miljon utmärkta artiklar som täcker alla betydelsefulla områden än en och en halv miljon undermåliga artiklar (med några få undantag). Calandrella 15 december 2010 kl. 17.50 (CET)
Jag tror att Yger menade om vi fortsätter i samma takt som nu. Tanzania 15 december 2010 kl. 18.11 (CET)
Vad är FBQ? /Yvwv [y'vov] 15 december 2010 kl. 18.06 (CET)
Det är ett användarnamn - vederbörande bidrar själv med uppskattningsvis tio artiklar per dag. Fernbom2 15 december 2010 kl. 18.10 (CET)
Det var en gissning från min sida, och med komplett menade jag huvuddelen av artiklarna från Nationalencyklopedin täckta av wikipedia. Jag tycker definitivt inte att vi skall nöja oss med 1,5 miljoner artiklar - det var en gissning utifrån hur stor andel av nyskapade artiklar som ligger täcker upp just de luckorna. Jag tycker tvärtom att det är en fördel och just en av wikipedias tillgångar att vi inte behöver begränsa oss och skriva och därmed kunna hitta artiklar som inte ens skulle platsa i ett uppslagsverk med 100 eller 250 miljoner artiklar - det händer att jag skriver en del sådana själv. Däremot tycker jag att det faktiskt är ganska viktigt att försöka minska luckorna på svenskspråkiga wikipedia om det faktiskt skall kunna fungera som ett verkligt uppslagsverk. När det gäller fördjupningar och pedagogiska sammanfattningar av större ämnen tror jag däremot att wikipedia kommer att få väldigt svårt att någonsin hävda sig, men jag hoppas jag har fel. Kanske dags för en gissningstävlig om hur svenskspråikag wikipedida kommer att se ut 2040? :-) (eller kanske 2020, kanske lite större chans att fler av oss är kvar och kan jämföra våra svar med verkligheten?) --FBQ 15 december 2010 kl. 19.28 (CET)
Med NE tänkte jag främst på min CD-utgåva med runt 200.000 artiklar. Internetutgåvans 530.000 idag kommer vi nog inte att kunna täcka förrän längre fram - kanske vid 3-3,5 miljoner artiklar.--FBQ 15 december 2010 kl. 21.19 (CET)

Tekniskt olämpliga mallar?[redigera | redigera wikitext]

Jag märker det tar orimligt lång tid komma åt artikeln Västerås kommun (bara 22 kb), tex tar det 3-4 ggr längre tid än att komma åt artikeln Västerås som är dubbelt så stor. Jag tycker också det tar betydligt längre tid komma åt Örebro stad än Västerås stad och börjar undra om det det är de nya valresultatmallarna (mycket bra i sig) som är ute och spökar. Den långa åtkomsttiden är inte bra och frågan är om det är ett skäl ändra de använda mallarna?Yger 11 december 2010 kl. 16.15 (CET)

Jag tkr inte det tar någon längre tid (kanske en mikro,mikro,mikro sekund.-Josve05a 11 december 2010 kl. 18.05 (CET)
Större artiklar kanske läses oftare och ligger då sannolikare mellanlagrade i Nederländerna (eller hos internetoperatören), medan sällan besökta artiklar måste hämtas från Florida. Om det är rusningstid i atlantkabeln eller i serverparken kan det förklara längre laddningstider. Eventuellt kan också avståndet spela någon roll. --LPfi 11 december 2010 kl. 19.47 (CET)
Jag misstänker du har rätt. Att olika svarstider beror på om atlantkabel behövs eller ej. Och algoritmen för den används kan vara lite svår förstå.Yger 11 december 2010 kl. 21.08 (CET)
Det beror också på vilka inställningar man har. Det som mest uppenbart påverkar är att man kan stänga av cachning av artiklar, då måste wiki-koden tolkas till HTML varje gång man hämtar en artikel. Men även andra inställningar påverkar om man kan använda cachad HTML som redan skapats för någon med samma inställningar eller om wiki-koden måste tolkas igen.
Sedan tror jag (men är inte helt säker) att alla inloggade alltid hämtar artiklar från USA. Servrarna där kollar i databasen vilka inställningar man har, kollar om det finns cachad artikeltext som passar för de inställingarna, och lägger till de personliga länkarna (min sida, min diskusison och mina bidrag) samt eventuella personliga skript och stilmallar. Det som finns i Amsterdam skickas bara till oinloggade användare. /EnDumEn 11 december 2010 kl. 21.23 (CET)
Var kan man ändra detta med cachning? (jag använder firefox). Det vore kul prova om en sådan enkel åtgärd kan förbättra svarstiderna. Yger 11 december 2010 kl. 21.55 (CET)
Alternativet "Stäng av cachning av sidor" finns på Special:Inställningar under fliken "utseende". Men det gör inte vad jag trodde och påverkar kanske inte så mycket.
Värre är alternativet "Gräns för stublänk-formattering" på samma flik, som i princip gör att det inte går att använda någon cachning alls. Med en stubgräns större än noll så får jag följande tider för servrarnas arbete: Västerås kommun ca 8 sekunder, Västerås ca 1,5 s, Örebro stad ca 4 s och Västerås stad 0,15-0,2 s. Utan stubbgräns kan cachning användas och då tar serverarbetet inte mer än 0,1 sekund för någon av de här artiklarna.Tiderna står som en kommentar på sista raden i den skapade HTML-koden, tex <!-- Served by srv242 in 0.063 secs. -->.
Att det blir så olika beror säkert på hur många och hur komplicerade mallar som används. Till exemepel är ju mallar inte avsedda att innehålla "databaser" som i Mall:Partier se eller Mall:Stat/Sverige/Kommuner/Areal vatten inland m.fl. som används i Västerås kommun. /EnDumEn 11 december 2010 kl. 23.38 (CET)
Jag har tidigare påpekat problematiken med laddningstiden för mall:Partier seMalldiskussion:Mandattabell start. -- jiˈesˌdeːo ] 13 december 2010 kl. 17.38 (CET)

Jag får nu svarstider för samtliga kommunartiklar på 20-40 s, helt oacceptabelt.Yger 16 december 2010 kl. 08.47 (CET)

Hej, jag arbetar på en lösning. Försöker förstå om det är storleken på mallen med partierna eller antal anrop till densamma som är problemet. Ralphmeister 16 december 2010 kl. 14.47 (CET)
Nu är svarstiderna OK, men jag ser också att mallarna inte visar upp mandatföredlning grafisk längre. Det verkar som den funktion som är resurskrävande är avstängd.Yger 16 december 2010 kl. 19.39 (CET)
Jag hoppas avstängningen av den funktionen är endast tillfällig? Det var mycket trevliga tabeller och någon svarstid har jag aldrig märkt av i någon artikel. Jag vet förstås inte hur det är med användare som sitter på ADSL-uppkoppling men med 10/10 och 100/100 märker jag då ingen skillnad. dnm (d | b) 16 december 2010 kl. 19.44 (CET)
Själv har jag 100/10 mbit och ibland laddar kommunsidorna direkt, ibland tar de himla lång tid. Så jag tror det är något med atlant-linan, som ovanstående redan skrivit. Mrkommun 16 december 2010 kl. 19.47 (CET)
Då är det antal anrop. Håller på med en annan, ny, mall för tabellen, där jag kan minska antalet anrop till ungefär 20% av nuvarande - men då måste vi byta ut på de kommuner där mallen finns, tyvärr. Ralphmeister 16 december 2010 kl. 21.07 (CET)

Dags att rekommendera fler artiklar![redigera | redigera wikitext]

Jag ser på Wikipedia:Statistik över rekommenderade artiklar att antalet rekommenderade artiklar hittills har minskat med fem stycken. Detta beror dock oftast på att de uppgraderats till bra eller utmärkta artiklar, vilket ju bara är bra. Däremot hade det varit trevligt om vi hade kunnat få upp antalet rekommenderade artiklar till över 500 innan årsskiftet.

Jag tror att folk är lite för kräsna när det kommer till att rekommendera artiklar, vilket nog också är anledningen till att så många kan uppgraderas till bra eller utmärkt efter en kortare tid. Kriterierna är ändå inte så hårda: En rekommenderad artikel ...

  1. ... saknar åtgärdsmallar.
  2. ... ger sammanhang, se Wikipedia:Skriv ut det självklara.
  3. ... täcker in det viktigaste inom området.
  4. ... har ett korrekt språk utan stav- eller grammatikfel.
  5. ... ingår i wikistrukturen med wikilänkar, interwikilänkar och kategorier.
  6. ... innehåller åtminstone en summarisk källförteckning.
  7. ... har klarlagd upphovsrättsstatus för alla bilder som finns. En artikel helt utan bilder kan väljas till rekommenderad eller bra.

En bra plats att börja på är Wikipedia:Rekommenderade artiklar/Kandidater eller arkivet för Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar. -- jiˈesˌdeːo ] 15 december 2010 kl. 11.27 (CET)

Man kan även ta en titt på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering. --Ace90 15 december 2010 kl. 14.31 (CET)
Bra initiativ! I Hannibals berömda 10 tankar talade han om möjligheten att få en procent av artiklarna att bli utvalda. Då fanns inte systemet med rekommenderade artiklar, utan bara med utmärkta och läsvärda (numer bra kallade) artiklar. Men om man skulle räkna med även rekommenderade artiklar, är drygt 0,27 procent av våra artiklar på något sätt utvalda för sin kvalitet. Det borde inte vara omöjligt att genom arbete med artiklar som är på gränsen till rekommenderade - och uppmärkning av artiklar som uppfyller rekommenderad-kriterierna men än inte uppmärkts - inom något år nå 1 procent. Det vore sannerligen en milstolpe i svenskspråkiga Wikipedias historia: var hundrade artikel är så pass bra att den valts ut för att visa på god kvalitet. Calandrella 15 december 2010 kl. 15.17 (CET)
Jag försöker att rekommendera en artikel så ofta jag ser den, och instämmer bara i Jsdo1980:s uppmaning. Dock inte att man ska vara för generös. De ska trots allt uppnå kraven! Tanzania 15 december 2010 kl. 15.37 (CET)
Tycker också att antalet rekommenderade artiklar är förvånansvärd litet jämförd med de andra kvalitetsnivåerna. Tittar man till exempel på kvalitetsmärkta artiklar om djur har alla tre nivåer ungefär lika många artiklar. Ofta behövs bara en användare utöver skribenten som kontrollerar och åtgärder eventuella finheter. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 december 2010 kl. 20.51 (CET)
Kan någon ta en titt på min nyskrivna artikel The Million Dollar Homepage, och se om den kan märkas som rekommenderad? Den är baserad på den engelskspråkiga motsvarigheten som är utmärkt. /Frisko (dis.) (bid.) 15 december 2010 kl. 21.05 (CET)
Den största anledningen till att så få artiklar är Rekommenderade är att det inte är tillåtet att Rekommendera en artikel man skrivit själv och att det ursprungligen inte fanns något sätt att föreslå artiklar för andra att Rekommendera. Hela projektet tappade därför fart och somnade in redan någon månad efter att det hade börjat. Projektet behöver en rejäl nystart och möjligheten att föreslå artiklar måste lyftas fram. /78.69.59.76 16 december 2010 kl. 14.11 (CET)

Punktmarkering.[redigera | redigera wikitext]

Är det OK att en användare "punktmarkerar" Användardiskussion:Dcastor någon annan? Vill minnas att en liknande situation fanns i våras, men minns inte policyn. Vänligen, --212.214.213.48 15 december 2010 kl. 16.07 (CET)

Vad är problemet? Även om det finns tävlingar här är vi ju i grunden varandras medarbetare och ingenting annat. Det är ett gemensamt projekt, där de individuella insatserna är underordnade. Fernbom2 15 december 2010 kl. 16.17 (CET)
Jag bryr mig inte om tävlingen, det är den fortsatta "stalkingen" som stör mig. Är det konstigt? Det känns ganska märkligt att hela tiden "kvalitetskontrolleras" av en och samme användare. --212.214.213.48 15 december 2010 kl. 16.19 (CET)
Jag har också märkt att när jag ändrar på en sida som inte har ändrats på länge så dyker det snabbt upp andra användare och redigerar samma sida. Antagligen har de hittat dit via Special:Senaste Ändringar eller min bidragslista. Men jag tycker att det är skitbra att folk kontrollerar och redigerar det jag skriver. Ett stort tack till mina "stalkers", framför allt Urbourbo och Motståndsmannen, men även alla andra. /Kemikungen 15 december 2010 kl. 16.41 (CET)
Det var helt andra tongångar när ett liknande fall togs upp i våras. Här handlar det alltså om en användare vars redigeringar sen i måndags uteslutande varit kopplade till mina. Har jag tilldelats en personlig korrekturläsare? --212.214.213.48 15 december 2010 kl. 16.47 (CET)
Det handlar inte alls om stalking att rätta andras fel och gör man systematiska liknande fel så att någon behöver gå igenom ens bidragslista kan det vara en idé att ta till sig och se till att man inte upprepar det felet i fler artiklar än att gorma om stalking. Dcastor är en mycket omtyckt användare som liksom oss andra vill bidra till ett bättre uppslagsverk och en sak i det är att rätta fel i artiklar. Du borde tacka för hjälpen. Precis som sades till dig från användaren får du hitta en annan plats att bidra på om du inte accepterar att andra rättar dina fel. Så 1) Acceptera läget, se vad användaren rättar för fel och se till att inte upprepa felen eller 2) Lämna Wikipedia. Sannerligen enkelt. Obelix 15 december 2010 kl. 16.53 (CET)
Jag anser inte att det generellt ska finnas en regel om att stalkning ska förbjudas.
Entheta blev stalkad under försommaren [19]. (Det diskutterades med honom av stalkaren under rubriken Märkligt, märkligt nog). Jag har själv blivit stalkad under några timmar i höstas , [20] till [21]. Skillnaden var att den "stalkern" inte ändrade våra respektive redigeringar, utan ändrade andra saker. Enthetas stalker blev blockerad därför att det uppmärksammades av andra användare och höll på längre. "Min" stalker slutade rätt snabbt och ingen annan visade att den uppmärksammat det. Personligen tycker jag bara att det är konstigt.
Skillnaden här tycker jag är att Dcastor kollar ändringar en användare gör och tycker att flera av dessa är felaktiga. Ändringarna görs till en början i samband med en tävling, och då är det naturligt att bli granskad. Dcastor meddelar användaren att han anser att vissa ändringar inte är helt lyckade. Jag "stalkar" också användare som jag ser gör en tveksam ändring på tex SÄ. Ser jag sånt jag tycker är fel ändrar jag och meddelar detta till användaren. Ser jag inget mer jag tycker är fel upphör jag "stalkningen". Så tror jag att alla gör och det får man finna sig i. Punktmarkering av uppenbara okynnesskäl som i fallet med Entheta och även mig tycker jag ska rendera i varning och sen blockering.
Så som alltid är det bökigt med rigida regler avgörandet ska göras från fall till fall. I det här fallet tycker jag inte Dcastor har gjort något fel hittils.--LittleGun 15 december 2010 kl. 16.51 (CET)
Här är det förra fallaet på wp:kaw under rubriken Trakaserier: [22]--LittleGun 15 december 2010 kl. 17.00 (CET)
Att hålla koll på redigeringar av oinloggade kan väl knappast kallas för "stalking"? Det är väl snarast en del av artikelpatrullering mot vandalism? Inte för att alla eller ens de flesta redigeringar av oinloggade är vandalism, utan för att vandalism (och bidrag som kräver wikifiering, POV-eliminering eller annan puts) är kraftigt överrepresenterat bland sådan redigeringar. Begreppet stalking kunde väl i första hand vara tillämpbart när ett troll systematiskt försöker eliminiera en seriös, inloggad användares redigeringar som ett led i trakasseri eller POV-pushning? Centralt här är nog insikten om att ingen äger artiklar - POV-pushning, radering av relevant information och andra brott mot Wikipedias policies kan man klaga på, men inte "varför är det just mina redigeringar som återställs och alltid av NN". För övrigt vill jag påpeka att det finns vissa användare som jag ofta ser redigera i artiklar strax efter jag gjort det. En del av dem är nog delvis intresserade av artiklar inom samma ämnesområde som jag, och kollar därför ibland kollar mina redigeringar och ev. nyskapade artiklar, i syfte att lägga till lite ytterligare information och länkar m.m. För mig går tankarna i de fallen mer till begrepp som "kollega" än till "stalking"... Tomas e 15 december 2010 kl. 17.33 (CET)

Jag instämmer med de övriga. Jag är övertygad om att det är en tillfällighet att Dcastors redigeringar denna vecka "drabbat" en enda användare. Att den senare är ett ip-nummer betraktar jag i annat fall som en förmildrande omständighet. Vad beträffar att kontrollera redigeringar från ett och samma håll är det inte så märkligt. Om jag vet att en bidragsgivare slarvar försöker jag hålla utkik efter ändringar med mera från vederbörande och rätta till. I och för sig händer det att jag tröttnar och låter andra göra arbetet. Fernbom2 15 december 2010 kl. 18.05 (CET)

Det behövs snarare mer "punktmarkering" eller korrekturläsning som kanske är ett lämpligare ord. Exempelvis användaren FBQ är ju en av våra flitigaste skapare av nya artiklar, men många av dessa nya artiklar verkar ofta bli okontrollerade, små stavfel och kanske faktafel blir kvar i månader utan att åtgärdas. Så vad är problemet - tillkommer det fler nya artiklar och fler editeringar än vi är vana vid, så att vi inte hinner kontrollera allt? Eller har vi blivit färre användare? Eller har de användare slutat som var dedikarade korrekturläsare? Vad jag vet har alla tidningsredaktioner och bokförlag anställda korrekturläsare. Kan Wikipedia Sverige hålla en acceptabel kvalitetsnivå på sin artikelsamling genom en fortsatt godtycklig/slumpmässig korrekturläsning av endast ett fåtal av alla artiklar? --Vogler 15 december 2010 kl. 23.33 (CET)
Här är ett argument från fallet i våras, där användaren Grillo fastslår att detta är trakasserier: "För den som inte förstår varför det här är trakasserier har jag förresten en bra liknelse: Tänk er att en polis får för sig att följa efter en privatbilist och bötfälla henom för varenda minsta lagöverträdelse (såsom köra 1 km/h för fort, tagit på sig bältet efter att ha rullat tre meter, missat att blinka ut från kanten osv). Detta är inte i sig fel av polisen, och vissa kanske tom skulle argumentera kring att personen som begick lagbrotten förtjänade att bli bötfälld, men det är nog ändå inte många som ser det som ett acceptabelt beteende av polisen. Personen som blir utsatt skulle nog heller inte vilja ta debatten med polisen i fråga, eftersom det sannolikt bara skulle leda till mer problem för privatpersonen." Uppenbarligen gäller det inte nu när rollerna är omvända. --212.214.213.48 16 december 2010 kl. 08.09 (CET)
Användare Obelix skräder minsann heller inte orden. I fallet från i våras säger han: "Jag tycker att ip:it ska blockeras direkt vid sådant beteende." I detta fall (med omvända roller är det istället "1) Acceptera läget, se vad användaren rättar för fel och se till att inte upprepa felen eller 2) Lämna Wikipedia." som gäller. Kom inte och säg att ni behandlar alla användare lika... --212.214.213.48 16 december 2010 kl. 08.15 (CET)

Jag är inte insatt i det specifika fallet, men jag tycker det luktar anonymt krypskytte när 212.214.213.48 (som gjorde sina första redigeringar för knappt två månader sedan) börjar ställa andra till svars för gamla diskussioner samtidigt som 212... själv - åtminstone såvitt jag kunna se - inte redovisat sitt/sina andra användarnamn eller IP-adresser och kan ha sagt och gjort vad som helst. - Tournesol 16 december 2010 kl. 08.19 (CET)

Användare behandlas olika och det bygger framförallt på vilka meriter användarna har. Dessutom behandlas IP-nummer annorlunda, särskilt när dom är uppenbart wikipediavana och insatta i gamla konflikter. Det är mökjligen felaktigt, konsensus pekar på att vi inte ska göra det. För övrigt intressant att det IP som punktmarkerade mig redigerar från samma domän (Norrköpings Tidningars Media AB) som 212.214.213.48.--LittleGun 16 december 2010 kl. 08.54 (CET)
Det är naturligt att behandla användare olika, beroende på meriter här. Vi litar på omdömet hos användare som visat sig ha gott omdöme. Bland annat. Att IP-användare behandlas annorlunda strider mot våra riktlinjer, men tror jag att dessa skrivits utan tillräcklig hänsyn till den krassa verkligheten.
Vi uppskattar inte marionetter, inte heller när de uppträder under ip-nummer. En van användare som uppträder utan användarnamn kan lätt uppfattas som marionett, eventuellt till en evighetsblockerad användare. Då är det inte underligt om man beaktar möjligheten att det ligger en dold agenda bakom kritiken.
Det är förstås fullt möjligt att det ligger ett ärligt försök att få en god ny start bakom valet att inte använda ett gammalt användarnamn. Det är något vi ofta uppmuntrar, då en användare hamnat i alltför besvärliga konflikter. Med en sådan bakgrund är det naturligt att vara känslig för att bli påtittad och förföljd. IP-adressen kan också höra till en användare som aldig registrerat sig, men förut hade annan adress.
Tyvärr bygger vårt arbete ofta på just att följa med vad andra sysslar med. Därför kan ingen kräva att få vara ifred för sådant, i synnerhet inte om man verkligen ofta begår fel som bör rättas till (jag har inte kollat redigeringarna i det här fallet). Men det kan vara värt att tänka på hur det känns och därför undvika att längre tid kontrollera enstaka användares förehavanden, om felen användaren begår inte är grava.
--LPfi 16 december 2010 kl. 10.00 (CET)
Förutom det som redan sagts ovan är det lite skillnad på att tyst rätta språkfel och att ta varje tillfälle i akt att skriva något mästrande i anslutning med en viss användares redigering. Det är också skillnad på att ha förföljande av en annan användare som enda aktivitet, och att som Dcastor, uppenbarligen även göra annat. Retoriken från ip-numret ovan känns igen från det som förföljde Entheta, så uppenbarligen handlar det om gammalt vanligt trollbete. /Grillo 16 december 2010 kl. 11.22 (CET)
Till skillnad från andra här anser jag att det aldrig kan vara ok att följa efter en annan användare om det inte finns en skälig grund. Den skäliga grunden kan handla om misstanke om exempelvis vandalism eller Pov-pushning. Detta håller jag som princip för registrerade nya som gamla och oregistrerade. Att berört Ip 'börjat' redigera för två månader sedan är inte troligt, utan det handlar nog om att numret bytts. Istället för att mistänkliggöra Ipet borde vi ändå ta klagan seriöst. dnm (d | b) 16 december 2010 kl. 11.43 (CET)
Hade detta pågått under en längre tid hade läget möjligen varit ett annat, men enligt det inlägg som inledde samtalet var det två dagar det gällde. Det ser ut som en ren tillfällighet! Fernbom2 16 december 2010 kl. 11.57 (CET)
Just det specifika fallet har jag inte satt mig in i utan angrep frågan mer generellt. Vad gäller det specifika fallet så har jag inte mycket på fötterna, däremot vill jag minnas att Dcastor erkännt att användaren dubbelkollat Ipets redigeringar. Någon slump är det i sådana fall inte frågan om. Dcastor kan ha haft mycket goda skäl för detta men det är svårt för mig att veta och jag dömer inte användaren, men om Ipet tycker det är besvärande måste vi ta det på allvar, i synnerhet när detta Ölet är såpass högproduktivt. En lösning är väl att de båda reder ut vart skon klämmer, vad som föranlett dubbelkollen. Det kanske är jättebra orsak. dnm (d | b) 16 december 2010 kl. 12.10 (CET)
Det jag menar är att det är en tillfällighet att detta varit de enda redigeringarna. Fernbom2 16 december 2010 kl. 12.11 (CET)
Ölet? Skriver du från en mobiltelefon som tolkade "IPt" som det...? Hur som helst ser jag inte problemet i att få sina redigeringar kollade, det är liksom vad hela wikigrejen handlar om. Det är en helt annan sak med illasinnad förföljelse. Vad som är vad är en bedömningsfråga och är i det här fallet väldigt enkel att göra. /Grillo 16 december 2010 kl. 12.31 (CET)
Hehe, jo det gjorde jag. Det kan ibland bli riktigt knasigt när man skriver med telefonen. :) dnm (d | b) 16 december 2010 kl. 13.39 (CET)

Många av (men inte alla och inte de mest tidskrävande!) mina redigeringar under ett par dygn bestod av språkkorrektur i artiklar som IP-numret redigerade. Jag tror att alla redigeringar har motiverats sakligt i redigeringskommentaren och på förfrågan om ytterligare förklaring från IP-numret har sådan avgivits ([23], Diskussion:Fortsättningsskola). De redigeringar av IP-användaren som jag har efterredigerat har uteslutande bestått av språkjusteringar i syfte att förenkla språket. I flera fall har det handlat om ett banaliserande av texterna, men jag har bara ändrat där det har blivit direkt fel, antingen språkligt eller innehållsligt (innehållsliga förändringar kan i något fall ha varit motiverade, men då bör de inte flaggas som språkjusteringar). Detta sker så ofta att jag bedömer att denne användare, åtminstone så länge vederbörande hellre protesterar än utmanas till större noggrannhet, behöver korrekturläsas för att nettoinsatsen skall bidra till att förbättra snarare än försämra artikelkvalitet. Kanske är det bättre att pyssla med något annat än just språkvård om man har svårt att se de betydelseskiftningar som nyanserande ord som "främst" och "ännu" ger och om man inte ids att själv korrekturläsa sina korrekturer. Då IP-användaren inte är det minsta upprörd över situationen måste jag för övrigt tillstå att jag inte helt förstår vitsen med den här diskussionen. /Dcastor 16 december 2010 kl. 13.16 (CET)

Jag vill förtydliga att jag inte ifrågasätter dina goda ansatser. Jag mitt första inlägg var mer generellt menat, medan det andra blev mer precist. Det tycks som du har haft goda grunder för det som Ipet upplever som ett besvärande beteende. Det tycks som detta är något som är mellan er och inte något för bybrunnen. dnm (d | b) 16 december 2010 kl. 13.39 (CET)

Europeisk fotosafari[redigera | redigera wikitext]

Det har kommit ett förslag att utlysa september 2011 som en europeisk fotomånad i stil med den Wiki loves monuments som Wikimedia Nederlands har genomfört (se även efteranalysen) och som resulterade i 12.500 nya bilder. Det börjar i så fall med att någon i varje land inleder ett samarbete med exempelvis Riksantikvarieämbetet och sammanställer en lista över alla monument/fornminnen/sevärdheter och så prickar vi av vilka vi har artiklar om och bilder av. Under månaden gör man en stor fototävling, där man försöker få bilder av så många objekt som möjligt. En jury kan utse vinnare och dela ut priser. Det låter ju skoj, men orkar någon arrangera detta? Ska vi anställa någon som samordnar?

Vi har en förelöpare i Wikipedia:Projekt Sveriges geografi/Tusen sevärdheter i Sverige, men det är ju ingen tävling och har ingen tidsram.

Ett projekt för Sverige är givetvis inte enbart kopplat till svenskspråkiga Wikipedia. Förhoppningsvis skulle liknande projekt finnas i Finland och andra länder. Bilderna hamnar ju i Commons och kan resultera i artiklar på många olika språk. Hur många av de 12.500 holländska bilderna har artiklar i svenskspråkiga Wikipedia? --LA2 15 december 2010 kl. 20.22 (CET)

Kul projekt. Frågan är bara vad man skulle använda att ta kort på? Tanzania 15 december 2010 kl. 20.36 (CET)
Intressant idé! Det måste ju finnas en hel del byggnader av värde att fota. Ralphmeister 15 december 2010 kl. 20.42 (CET)
Naturreservat och världsarv skulle kunna vara något att utgå ifrån. Det av Fluff utvecklade verktyget för att se platser i behov av bilder till deras Wikipedia-artiklar utmärkta på en karta kan också vara något att använda sig av. Calandrella 15 december 2010 kl. 20.59 (CET)
Verktyget som nämns ovan behöver nog användas med viss försiktighet. Min webbläsare hängde sig när jag gjorde en snabb förflyttning över landet. --// jorchr 15 december 2010 kl. 23.08 (CET)
Det borde inte vara några särskilt svårt (men väldigt mycket jobb) att ta fram en lista över K-märkta byggnader per kommun, som man kan använda som grund. Om man kompletterar med en lista över fornminnen per kommun, och om möjligt även en förteckning över offentlig konst per kommun, så har vi en saftig lista att bita i. Jag tänker mig att det finns listor över k-märkta byggnader och listor över fornminnen, men frågan är om det finns förteckningar över offentlig konst.
En annan fråga är om det verkligen är så att alla K-märkta byggnader/fornminnen/offentliga konstverk är encyklopediskt relevanta. Jag tänker mig dock att det är värt att samla in fotografier av dem ändå; om inte annat så för att det vore guld värt att ha dessa fotografier ifall byggnaden blir mer känd om 20 år och det då är dags för en artikel. Plrk 16 december 2010 kl. 14.16 (CET)
Ofta har man någorlunda koll på en stor del av de intressanta objekten i sin hemtrakt också utan lista. Det saknas så mycket att det kan vara enklare att helt enkelt ta bilder av allt intressant och i samband med att man reder ut vilka kategorier bilderna hör till kollar om ens bilder tillför något för just det objektet. Om det är frågan om bilder som kräver större förberedelser lönar det sig förstås att göra kollen i förväg, liksom om man vill få tag på bilder ur arkiv.
Som exempel på bristerna kan jag nämna Category:Statues in Turku, där vi har två statyer. Konstverk är i och för sig skyddade i Finland också då de är uppställda utomhus, men Åbo är ändå en hyggligt stor stad grundad på medeltiden. Något fler statyer skulle man tro att uppfördes medan Åbo var Finlands största stad (fram till senare delen av 1800-talet). --LPfi 16 december 2010 kl. 15.13 (CET)
Och naturreservaten: Finlands största nationalpark, Lemmenjoki nationalpark, 2 850 km², är dokumenterad med sju bilder! Ödemarksområdena Muotkatunturit och Paistunturit, vardera på 1570 km² enligt utinaturen.fi, hittas inte på Commons överhuvudtaget, åtminstone inte på dessa namn och inte via kommunerna. --LPfi 16 december 2010 kl. 15.25 (CET)
Apropå relevansen av alla K-märkta byggnader: jag vet inte om de är encyklopediskt relevanta, men Wikimedia Commons (som bilderna lär hamna på) har ett syfte utöver Wikipedia. Dels är Commons även till för de andra systerprojekten (Wikisource, Wikinews, Wiktionary och så vidare), och dels är Commons allmänna syfte "[to make] available public domain and freely-licensed educational media content to all", där "educational" ska ses som "providing knowledge; instructional or informative". Jag tycker helt klart att bilder av K-märkta byggnader - oavsett encyklopedisk relevans - är "educational", och alltså bidrar till att uppfylla Commons syfte. Calandrella 16 december 2010 kl. 16.50 (CET)
Anställ mig! Plrk 16 december 2010 kl. 14.12 (CET)
Det finns listor med alla byggnadsminnen i respektive län, t.ex. Lista över byggnadsminnen i Dalarnas län. Många av dessa byggnader finns som foton på Commons, men långt ifrån alla. Dessa listor bör kunna användas för att hitta vissa lämpliga fotoobjekt. --// jorchr 16 december 2010 kl. 19.33 (CET)

Rubrik i artiklar om sånger och psalmer?[redigera | redigera wikitext]

I artiklar om sånger och psalmer förekommer ibland en uppräkning av i vilka sångsamlingar verket publicerats. Rubrikerna varierar. De vanligaste är == Publicerad i == (exempel) och == Publikation == (exempel), med varianter. Ingen av varianterna är särskilt bra. Jag skulle föredra == Utgåvor == som förefaller vara en mer stringent biblioteksterm. Jag hittar ingen hjälp i stilguiden eller på andra ställen. Synpunkter? Rex Sueciæ 15 december 2010 kl. 23.52 (CET)

Kanske "Tryckta utgåvor" (för att skilja från utgivna skivinspelningar). J 1982 15 december 2010 kl. 23.56 (CET)
Jag ställer mig bakom J 1982:s förslag. Kan det utföras med bot? Fernbom2 16 december 2010 kl. 06.19 (CET)

Jul[redigera | redigera wikitext]

WikiNavidad.PNG
Christmas Wikipedia Logo.png

Vore det inte lite roligt om vi bytte ut vår "logotyp" under julen med denna (se höger) roliga tomteluva. -Josve05a 28 november 2010 kl. 18.56 (CET)

Ja, och en Luciakrona vid Lucia, och en adventsljusstake nu. Alla firar inte jul, men många gör det. Vi tvingar ingen att fira-tro på viss religion. J 1982 28 november 2010 kl. 19.30 (CET)
Fast nu är väl inte en tomteluva en religiös symbol? Jag hade tyckt att det vore en rolig grej. Tanzania 28 november 2010 kl. 19.53 (CET)
Jag är för det. Ville bara säga att vissa ser allt julfirande som religiöst, mer eller mindre. J 1982 28 november 2010 kl. 19.59 (CET)
Bra förslag - även wikipedianer har vid tillfällen setts visa prov på humor. Mer jul! --Vinterfrid 28 november 2010 kl. 20.07 (CET)
Vissa ser det som ett kommersiellt kapitalistjippo också. Tycker det kan vara kul med att logotypen uppdateras efter årstid och olika högtider (ej bara kristna högtider). :) dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 20.08 (CET)
Jag stödjer tomteluvan-bilden, men inte Dnm:s förslag om att vi ska ha från andra religioner också. Oavsett hur mångfaldiga vi än vill vara så är det julen som firas i Sverige och likväl är det flest svenskar som redigerar här. Så: håll er till de svenska traditionerna. Obelix 28 november 2010 kl. 20.18 (CET)
Han skrev "andra högtider", inte andra religioner. Julen firas i Sverige, men också andra högtider, detta är inte Wikipedia för Sverige och alla svenskar är inte kristna. Argumenten är sådana som jag helst inte vill se här.
Jag håller (efter viss tvekan) med skribenterna nedan. En tomteluva är rolig en gång, men inte under en hel månad, på varje webbplats man besöker. Det är inget problem att en encyklopedi är torr och saklig; Wikipedia får gärna vara en fristad för dem som blir allergiska mot julen redan halvvägs in i advent.
--LPfi 28 november 2010 kl. 20.41 (CET)
Han skrev också "(ej bara kristna högtider)". Visserligen är inte alla kristna men en det stora flertalet och det får vi i så fall infinna oss i. Obelix 28 november 2010 kl. 20.52 (CET)
Obelix, jag måste säga att jag tycker din argumentation är lite obehaglig... Du menar säkert inte alla de bruna associationer som just nu flashar framför mig. Jag tycker dock att det är synd att du målar upp ett falskt motsatsförhållande (något som förstärkte föregående menings känsla mycket kraftigt) sedan drog du allt för långtgående tolkningar av det jag skev. Sedan tror jag inte heller att en majoritet "etniskt" svenskar definierar sig som kristna om man inte avser något passivt som har med att man tvingades döpas som barn eller gjorde konfirmationen för presenter. Oavsett vilket är det oväsentligt.
Jag kan sympatisera med LPfi om en luva redan. Jag skulle kunna tänka mig att man kan snöbeklä logotypen och veckan julen är uppdatera den med en luva osv. Men jag ser definitivt poängen i bland annat Sarnalios argument. dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 20.54 (CET)
Bruna associationerna? Nog är det så att fortfarande är det de kristna traditionerna som får räknas som de som den absoluta majoriteten firar (även bland utländska medborgare för den delen)? Och även många icke kristna firar de kristna traditioner såsom jul och påsk. :-) Obelix 28 november 2010 kl. 21.58 (CET)
Jag upplevde inte din argumentation så oskyldig som du nu beskriver den. Den lät mycket obehaglig och jag såg framför mig tal som jag hörde från vissa högerpopulister i valrörelsen, men jag tror din uppriktighet i dementin. Hur som helst får man nog vakta sin tunga lite mer. Sedan är detta bara en svenskspråkig Wikipedia och inte Wikipedia Sverige - Majoritetsbefolkningen. Vi bör ha en betydligt mer öppen inställning. Ett osynliggörande är aldrig bra och skapa falska motsättningar som du gjorde leder bara till konflikter. Vad gäller de "kristna traditionerna": Uttrycken för julen är en adapterad och reformerad hednisk tradition och ritual där man hängde döda djur i träd (finns givetvis variationer på detta tema). Jag tror det är bra om vi har en mer avslappnad inställning. Julen är hur som helst jättemysig med allt mörker och med alla tända ljus, snön som ligger överallt upp till en meter tjock. Det är fina grejer det! :) dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 22.17 (CET)
"Det stora flertalelet är kristna och det får vi i så fall infinna oss i." Och de flesta talar svenska, vilket vi får finna oss i och de flesta ... Här är det stor skillnad på vad det betyder att "finna sig i". Om det betyder att andra högtider inte får uppmärksammas (eller att man överhuvudtaget skall hålla låg profil om man inte tillhör majoriteten) så ligger de bruna associationerna nära. Jag tror inte du menar det, men det låter faktiskt illa.
Jag tycker också att det är problematiskt att du som kristen tycker att "vi" får finna oss i att majoriteten är kristna. Det låter som om du skulle låtsas att du tillhör minoriteten. Återigen tror jag inte du menar så, men det ser dåligt ut det också. Vi är nu långt från det egentliga ämnet, så jag hoppas vi kan avsluta på det här temat.
Jag tycker det är illa när man sluter sjunga Den blomstertid eller ha julspel för att många av en skolas elever är muslimer, men argumentationen måste bygga på något annat än att "majoriteten är kristna". Som tillhörig en språklig minoritet i ett land annat än Sverige blir jag ledsen varje gång jag här på Wikipedia stöter på argumentation som bygger på "de flesta är ju". Detta är vad jag egentligen vill säga och orsaken till att jag svarade på ditt inlägg.
--LPfi 28 november 2010 kl. 22.27 (CET)
Jag ber om ursäkt om du missuppfattade mina inlägg. Ingen tradition ska tystas ned och alla ska få ha sina traditioner, likväl ska de också få uppmärksammas. Jag såg det bara det som något problematiskt och ohanterbart om vi skulle uppmärksamma alla traditioner i alla kulturer. Då hade vi fått ändra loggan ofta, menar jag. Det var alltså ingen värdering av traditionerna i sig utan var bara av rent praktiska skäl.Obelix 28 november 2010 kl. 23.16 (CET)
Möjligen har jag missuppfattat dig. Men att inte ha omformad logotyp är inte att "tysta ned" en tradition. – GeMet [diskussion] 28 november 2010 kl. 23.21 (CET)
Obelix: Detta kan tyckas som en petitess, men då tycker jag det borde varit långt mycket bättre ifall du sagt i linje med Sarnalios istället. För nu tog du ställning för kristendomen som kristen och skapade ett motsatsförhållande som indirekt innebar att minoriteten får finna sig i vad du upplever som majoritetens rätt. Just denna del kan skapa jättestora problem och argumentationen var av brun karaktär. Även det du nu säger som ursäktande förklaring (tidsbrist och ofta byta loggan) som skäl att endast framhålla en typ av tradition känns inte heller bra. Även om jag inte själv tillhör någon etnisk/religiös minoritet (är dock inte religiös) tog jag mycket illa vid mig och kan bara tänka mig hur de som faktiskt tillhör en minoritet läser det. Jag tycker att ifall inställningen är att vi inte kan uppmärksamma annat än kristna högtider (då fokuset olyckligt hamnat där) skall vi inte uppmärksamma någon. Ingen nämnd, ingen glömd. Men jag vill vara tydlig att påpeka återigen. Jag tror din uppriktighet att du inte ville såra någon eller exkludera någon, men värt att tänka på framöver iaf. Vänligen, dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 23.28 (CET)
Jag är mot både luvor och årstider (vilka årstider, Sveriges?). För den som vill ha ett annat utseende på Wikipedia borde ju det gå att fixa i sin Användare:NAMN/vector.js eller Användare:NAMN/monobook.js. – GeMet [diskussion] 28 november 2010 kl. 20.20 (CET)
Jag tror att vi här riskerar att öppna upp en källa till ständiga konflikter (läsa bara de tidigare inläggen för att få några uppslag). Wiki-globen dyker ju upp på varenda sida här på svwp, så man gör nog gott i att vara restriktiv med såna ändringar. Personligen tycker jag att den nuvarande logotypen är ren och neutral, precis så som jag vill att den ska se ut året runt. / Sarnalios 28 november 2010 kl. 20.25 (CET)
Jag vill inte vara elak men jag tkr personligen att den nuvarande logon ser lite tråkig. -Josve05a 28 november 2010 kl. 20.28 (CET)
Rolig idé, men just på Wikipedia tror jag det leder till fler problem än det är värt (som Sarnalios påpekar). Det gör inget om vi är lite tråkiga ibland. /Julle 28 november 2010 kl. 21.33 (CET)
Jag tycker inte att vi skall sätta en tomteluva på Wikipedia-loggan. Wikipedia är Wikipedia oavsett om det är jul eller midsommar. Tycker man att loggan är tråkigt är det som sagt fritt fram att göra personliga inställningar som ändrar detta. /-nothingman- 28 november 2010 kl. 21.59 (CET)
Är julgranen också en symbol för kristendomen? Jag tänker mig att firandet och traditionerna är något mer komplexa än så. Hur som helst - mera kul i jul - gör som Google och fräscha upp loggan till helgerna.--Mercurial 28 november 2010 kl. 22.18 (CET)
hela förstasidan borde bli en stor julportal på julafton.Mercurial 28 november 2010 kl. 22.18 (CET)
Som jag tidigare påpekade - även wikipedianer har vid tillfällen setts visa prov på humor. Mer jul! --Vinterfrid 28 november 2010 kl. 22.52 (CET)

[24] /NH 28 november 2010 kl. 23.38 (CET)

Trots mitt icke-religiösa liv är jag ändå lite traditionsbunden. Kan vi inte önska alla en "God Helg" istället för Jul? Det känns mer rätt på något sätt, och framförallt inte lika exkluderande, i min mening. dnm (d | b) 28 november 2010 kl. 23.42 (CET) Såg inte att det var fem år gammalt! :)
Det finns ingen anledning att någonsin ändra på loggan för en högtid eller liknande. Visst är det tråkigt av oss, men uppslagsverk ska inte vara häftigt underfundigt roliga som mer typiska "Web 2.0"-sajter. Det är det vi vinner på. /Grillo 29 november 2010 kl. 01.36 (CET)
Instämmer med Grillo. Det enda som vi som gemenskap står för, är att vi gillar svenskspråkiga Wikipedia, och enda skäl att modifiera logga måste vara något som är direkt relaterat till detta, som att antalet artiklar gått över 400.000 eller så. Såsom själv varande antinationalist och antitradionalist, ser jag själv mycket negativt på att sv:wp och dess logga skulle associeras med viss nation eller kultur (inklusive högtider).Yger 29 november 2010 kl. 07.22 (CET)

(Fundering) Ovan får jag intrycket att kristendom och tomteluvor och tomtar skulle ha något med varandra att göra. Var får ni det ifrån? -- 78.73.92.202 29 november 2010 kl. 07.34 (CET)

Jag instämmer med föregående talare - och min tes om att det finns wikipedianer med humor får jag nog ta och fundera på. Men, som vanligt accepterar jag majoritetsbeslut! Däremot - lite off-topic - vill jag bara i all anspråkslöshet uppmana Dnm och LPfi att tänka sig för innan man börjar sätta epitetet "bruna" på allt som på något sätt har med nationalism eller tradition att göra. Jag tycker också att Obelix kanske gick aningen långt i sin kommentar om kristna traditioner etc, men han har - som alla andra - sin fulla rätt att uttrycka sin åsikt utan att misstänkliggöras och/eller marginaliseras med anklagelser om att (som det så populärt brukar uttryckas) fiska i bruna och grumliga vatten. --Vinterfrid 29 november 2010 kl. 11.35 (CET)
Jag tar lätt på denna uppmaning av dig, Vinterfrid. Jag tycker det var helt rätt att reagera, i synnerhet av LPfi. Vilket också visar den grumliga dimensionen som fanns i det Obelix uttryckte! Så som det var skrivet var det osmakligt och taktlöst. Jag tänker alltid sätta ner foten och det hårt mot liknande tendenser vart än jag är. Jag tänker aldrig acceptera åsikter som på något sätt beskär eller riskerar att beskära andra människor rätt och likhet till sin identitet och kultur. dnm (d | b) 29 november 2010 kl. 12.44 (CET)
Ibland är vi överens och iland är vi inte - i sakfrågan om "människors lika värde" etc. har vi nog identiska åsikter. Min poäng var snarast att det emellanåt verkar komma per automatik att alla åsikter som inte är "mainstream" stämplas som bruna. När såg man på motsvarande sätt en kommentar om t.ex. socialistiska preferenser av typen "det är fiske i röda obehagliga vatten"? Eller för den delen - "åsikten ger associationer till skrämmande mörkblå värderingar"?
Jag tror ingen förnuftigt tänkande människa (inkluderat wikipedianer) ens skulle reflektera över att göra åtskillnad på individer utifrån etnisk eller religiös bakgrund; men det är enligt min åsikt inte samma sak som att ge sig rätten att definiera andras åsikter utifrån egna preferenser. Som jag tidigare nämnt i våra stundtals animerade diskussioner (vilda norrbottningar emellan) står jag fri från partipolitiska bindningar - med samma glada humör utdelar jag verbala slag till såväl höger som vänster! --Vinterfrid 29 november 2010 kl. 13.01 (CET)
Om du inte ser skillnaden så kan jag inte riktigt göra något åt det, och ser du inte heller det allvarliga i det som skrevs - och rimligheten att reagera mot det - är svaret lika där. Detta handlar om synen på människan; det handlar alltså om grundläggande ideologiska värderingar (inte partipolitik och inte med nödvändighet höger och vänster i traditionell mening). Det finns wikipedianer som ifrågasätter det lika värdet, det har jag sett allt för många gånger. Det gäller att reagera mot detta i sin linda, att bekämpa sjukdomen innan symptom manifesteras (som exempelvis Sverigedemokraterna, Svenskarnas parti, Nationaldemokraterna osv.) Nu säger jag inte att Obelix på något sätt stödjer dessa yttringar (för det tror jag inte) men åsikter kan öppna eller stänga dörrar för andra åsikter. Därför måste vi vara försiktiga för vilket klimat vi låter acceptera. Med detta ser jag diskussionen för min del vara utagerad. dnm (d | b) 29 november 2010 kl. 13.14 (CET)
Alla har som sagt rätt till en åsikt - och somliga åsikter gillas inte av alla. Så fungerar det dock i en demokrati - t.o.m. (i somligas ögon) sådana osympatiska företeelser med "sjukdomssymptom" som sverigedemokrater får komma till tals. För övrigt tycker inte heller jag att människor ska sorteras in i ett A-lag resp. B-lag!
Vad är det Obelix har sagt som är så hemskt? --Litany 29 november 2010 kl. 13.31 (CET)
Klassiskt wikipedia-fenomen - försynt fråga om tomteluva slutar i diskussion om människovärde, ideologi och nationalism. //Knuckles...wha? 29 november 2010 kl. 13.35 (CET)
Övriga samhället verkar ta efter Wikipedia. --Litany 29 november 2010 kl. 13.40 (CET)
Jag betraktar mig inte som nationalist och sympatiserar inte med ND, SD eller Svenskarnas parti. Jag är dock kristen som ovan har påpekats och är mån om traditioner. Att sammankoppla det till och med partier som SvP och ND tycker jag är ogenomtänkt. Vi vet ju hur kyrkor brändes ned i Nazityskland. Kristna förföljdes och man fick bara tro på en ideologi - nationalsocialismen. Min åsikt om att bara räkna med sk. "svenska traditioner" var för att vi helt enkelt inte skulle behöva byta logga för ofta vilket vi skulle behöva om vi skulle räkna med alla traditioner i alla kulturer som kan tänkas firas i Sverige. Obelix 29 november 2010 kl. 16.54 (CET)
Om vi skall uppmärksamma traditioner skall vi förhoppningsvis göra det för att de enskilda traditionerna är värda att uppmärksammas. Då skall vi inte a priori begränsa oss till en klass av traditioner (kristna högtider). Julen är utan tvekan en i Sverige betydelsefull högtid. Däremot kan jag tänka mig att ramadan är mer värd att uppmärksammas i Sverige än pingst (i allmänbildande sammanhang, jag har inget mot att kyrkan kan ha en annan prioritering). Vi har ingen orsak att uppmärksamma alla högtider. --LPfi 29 november 2010 kl. 21.43 (CET)
Det är fullständigt givet att Wikipedia inte skall prioritera kristna högtider framför andra bara för att det måhända är flest kristna som besöker svwiki. Tvärtom är det ett sätt att betona vår objektivitet att poängtera högtider med olika kulturella rötter. Det kräver inte heller ett otal olika logotyper bara för det. Det finns inget antingen-eller-förhållande som säger antingen endast svenska-kyrkans-tro-relaterade symboler eller en uppsjö olika. Man kan välja exempelvis fem logotyper med olika bakgrund. Eid-al-fitr bör absolut vara med. Det är en stor, mycket firad, svensk högtid. Jom kippur är en annan. Ty det som är svenskt är givetvis inte bara det urhedniska, det hanseitiskt lågtyska, det vallonska, det f.d.-statskyrkliga eller något som diktats samman av 1890-talets hembygdsromantiker. Nej, det svenska är det som försiggår och traderas i Sverige, av dem som bor där. Svenskar av vilken tidigare etnicitet som helst. Arnef 30 november 2010 kl. 09.13 (CET)
Wikipedia kan redan uppmärksamma olika högtider t.ex genom att ha dem som aktuella artiklar. Jag håller med Yger ovan och är emot att ändra på loggan i det syftet, den bör inte förknippas med någon särskilt religion eller kultur, utan bara representera Wikipedia. Höstblomma 30 november 2010 kl. 09.30 (CET)
Jag håller med användare Knuckles - det är häpnadsväckande att en försynt fråga om en tomteluva leder till en omfattande diskussion om religion, traditioner och "bruna associationer". I vårt sekulariserade land tror jag inte att en tomteluva skulle uppfattas som en religiös symbol; inte ens av "nysvenskar". Jag tyckte som sagt att idén med en tomteluva var en rolig detalj som skulle ses med en glimt i ögat. På precis samma sätt tror jag att WP-globen försedd med en blomsterkrans till midsommar, eller en dunig kyckling till påsk, inte skulle ses i första hand som en religiös manifestation utan bara en spegling av årstiden. Sedan ifrågasätter jag Arnefs påstående om att Eid-al-fitr sklle vara en "stor, mycket firad svensk högtid". Den om någon är väl i så fall extremt exkluderande eftersom den bara riktar sig till anhängare av en specifik religion (vilken än så länge är i minoritet i Sverige). Däremot kanske den i nästa generation har slagit igenom och "konkurrerar" med den tidigare statsbärande religionen. Slutligen vill jag - för ordningens skull- tillägga att jag själv är ateist och därmed inte favoriserar någon religion. --Vinterfrid 30 november 2010 kl. 10.01 (CET)
En liten parenteskommentar om tomteluvans koppling till specifik religion: Å ena sidan är ju vår moderna jultomte en utveckling av helgonfirandet till Sankt Nikolaus, så visst finns det kristna kopplingar till den traditionen. Å andra sidan är det inte helt ovanligt att bland kristna tycka lite illa om tomten, särskilt hans stora dominans i det offentliga rummet, eftersom han kan ses som en symbol för en banalisering, kommersialisering och sekularisering av julen. /Dcastor 30 november 2010 kl. 11.08 (CET)

Jag tror vi är hyfsat överens om att det är en dålig idé att byta logga, och försöker bryta diskussionen här. Tänk på vad den ursprungligen handlade om, och sväva inte ut för långt! En mer framkomlig väg är väl att göra som vi brukar: sätt Lucia som aktuell artikel 13 december och jul några dagar innan julafton. På julafton kan vi byta till julafton osv. Såvitt jag vet har vi utan att behöva diskutera det uppmärksammat liknande högtider som praktiseras i Sverige eller den svenskspråkiga världen likadant, även om det aldrig då diskuterats och vi säkert missat någon högtid här och där. Att byta logga är för övrigt hemskt oavsett vad den byts till, och jag stör mig oerhört på språkversioner som lägger in en "300k" eller liknande i loggan när de uppnått någon milstolpe. Sådant gör Wikipedia väldigt internt (vem förstår vad det syftar på som bara är på besök?), och ger ett väldigt oseriöst webb-90-talsintryck. /Grillo 30 november 2010 kl. 11.07 (CET)

Det känns som om Grillos förslag är en acceptabel kompromiss - risken finns annars som påpekats att vi hamnar mycket långt från den ursprungliga frågeställningen. Behållningen av diskussionen är för min del att jag har insett att även den till synes mest enkla fråga kan uppfattas som mycket kontroversiell; trots min aktningsvärda ålder och livserfarenhet finns det således alltid ett och annat att lära - det är utveckling! --Vinterfrid 30 november 2010 kl. 13.02 (CET)
En riktig kompromiss tror jag är att låta loggan alltid vara intakt men att det går bra att pynta vid sidan av den, t ex med lite grönt och några stjärnor eller pumlor. Förhoppningsvis tar sig någon an att göra något liknande för Eid, Youm Kippur osv. Målet ska vara att sprida gläjde och skapa mer intresse för artiklarna. --Mercurial 1 december 2010 kl. 09.06 (CET)
Pumlor... du är inte från södra Sverige, va? Ingen i söder verkar veta vad en pumla är! dnm (d | b) 1 december 2010 kl. 12.27 (CET)
Jag tycker inte att det är en bra kompromiss. Det är själva "pyntandet" jag ställer mig emot, inte att det pyntas på just loggan. Använd rutan "aktuell artikel" på förstasidan, det är ju saker som det här den är till för. /-nothingman- 1 december 2010 kl. 12.35 (CET)
Sörlänning med något utökat ordförråd :)--Mercurial 1 december 2010 kl. 12.54 (CET)

Mina två cent: låt loggan (och gränssnittet i övrigt med) vara!!! Plrk 3 december 2010 kl. 00.12 (CET)

Oavsett julfirandets ursprung och oavsett de former det har tagit sig numera är det väl fullkomligt klart att det är en högtid med stark kristen anknytning!? Svenska Wikipedia uttolkas som Wikipedia på svenska, inte Wikipedia för svenskar; det finns ingen anledning till att alla vi icke-kristna ska behöva finna oss i svenska, kristna traditioner. I så fall bör vi väl också fira den ortodoxa julen i januari; Finland är delvis svensktalande, och den ortodoxa kyrkan är en av dess två statskyrkor. Dessutom började chanukka den 1/12; i konsekvensens namn borde vi väl haft en logga för den med. Nej, behåll för alltivärlden den vanliga loggan!. Grillos förslag tycker jag däremot är OK; det utesluter ingen trosriktning – faktum är, att vi redan har uppmärksammat andra religioner än den kristna på det sättet. / LawD 7 december 2010 kl. 21.49 (CET)
Kul med jul! Den som blir upprörd för en tomteluva har för mycket fritid. Aaker 11 december 2010 kl. 15.38 (CET)

Loggan med luvan passar på Wikipedia:Julportalen, uppdatera och modernisera gärna den sidan! / Elinnea 17 december 2010 kl. 17.39 (CET)

Tydligare information om att wikipedia går att redigera[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:Anmäl ett fel har på ett tydligt sätt visat på bristen hos svenska wikipedia att nå ut med informationen om att vem som helst kan redigera, utveckla och rätta till fel i artiklarna. Jag vet att detta har diskuterats förut men borde vi inte kunna förtydliga detta på något sätt. En mindre banner än den med Jim, om redigering, kanske skulle vara en möjlighet!? --AHA 16 december 2010 kl. 13.51 (CET)

Tror inte att problemet egentligen ligger i att folk inte vet att de kan redigera Wikipedia, det framgår ju redan på huvudsidans första mening "Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera" samt att det finns en knapp på varenda sida där det står "redigera". Svårt att missa. Tror detta handlar mer om att folk tycker att det är roligare att klaga än att jobba. Jag tror att "anmäl ett fel" mycket handlar om att många finner det mycket mer tillfredställande att anmärka på andra att de har gjort fel än att faktiskt ändra på det själv. Att det i sig ger dem något att säga "Titta vad jag har hittat! Ett fel! Varför har ni inte gjort nåt åt detta?!" Tillfredställelsen och uppmärksamheten över att de hittat ett fel och fått påpeka detta får de inte om de bara helt enkelt korrigerar felet i tysthet. Jag tycker att "anmäl ett fel" bör tas bort, den sidan bidrar bara till villfarelsen att det är några andra som sköter arbetet här på Wikipedia och att om något är fel så ska man anmäla det snarare än att fixa det själv. / Elinnea 16 december 2010 kl. 14.38 (CET)
I många fall är det dock frågan om fel som en tillfällig läsare svårligen kan rätta själv. Det kan handla om artiklar där man har en intressekonflikt och alltså inte bör redigera, fel som dyker upp via mallar eller kategorier, så att felet inte är uppenbart i redigeringsläge, eller uppgifter som verkar märkliga men där läsaren inte vet hur det förhåller sig. Dessutom kanske läsaren inte har en trovärdig källa till hands och ännu mindre vet hur man rätt refererar till den.
Man kunde ju påpeka saken på artikelns diskussionssida, men det är svårt för en utomstående att bedöma hur väl diskussionssidan bevakas. Om diskussionssidan inte ännu finns kan det vara ett stort steg att skapa den.
För en stor del av klagomålen stämmer säkert din analys. Men jag tror inte att fler fel skulle bli rättade om sidan inte fanns.
--LPfi 16 december 2010 kl. 14.50 (CET)
Vi har diskuterat detta förut och min uppfattning är nu som då att vi inte behöver skriva folk på näsan att de kan redigera. Sidan som nämns har en viktig funktion. Det kan finnas många skäl som gör att man inte vill gå in på en sida och peta. Jag tror rent av att vi riskerar att skrämma iväg besökare om de uppfattar det som näst intill nödvändigt att alla läsare också blir bidragsgivare. Fernbom2 16 december 2010 kl. 19.47 (CET)
Faktum är ju att alla som skriver på "Anmäl ett fel" rent tekniskt måste ha begripit hur man redigerar vilken wp-sida som helst. /FredrikT 16 december 2010 kl. 22.41 (CET)
Inte säkert... Faktum är att vissa verkar se redigera för sektioner och plusset för att lägga till nya rubriker på diskussionssidor, men inte knappen som det står redigera på, absurt nog. Har sett många klagomål angående ingresserna i artiklar som "innehåller massvis med fel men som ni på Wikipedia tydligen inte låter oss redigera" och frågor om hur man redigerar i en pågående diskussionstråd utan att behöva skapa ny rubrik... /Grillo 17 december 2010 kl. 10.02 (CET)
Det är ofta man ser fel men inte hinner eller orkar göra något åt det, som LPfi skriver. Calle Widmann 17 december 2010 kl. 10.13 (CET)
På "Anmäl ett fel" finns det ju en jättestor knapp med texten "Klicka här för att skriva en ny anmälan" så jag skulle tippa att det är den folk använder och inte redigeringsfliken. -Laxskinn 17 december 2010 kl. 17.45 (CET)
Framför allt så tror jag att folk som anmäler ett fel tycker att de därmed har gjort sitt. De läser med största sannolikhet inte ens svaren. /Kemikungen 17 december 2010 kl. 20.35 (CET)