Erg: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall enhet
:''Denna artikel behandlar energienheten. För ökentypen, se [[erg (landform)]].''
|namn = Erg
|bild =
|bildtext =
|enhetssymbol = erg
|storhet = 1 g.cm2.s-2
|storhetssymbol =
|system = CGS-enheter
|uppkallad_efter = Marie Curie
|härledd_från = ergon
|extraetikett =
|extrainnehåll =


|SI_enhet_1 =
⚫
'''Erg''' är den grundläggande [[energienhet]]en i [[cgs-systemet]]. 1 erg = 1 g•cm²/s² = 10<sup>−7</sup> [[joule|J]].
|i_SI_enhet_1 = 1 erg = 1,0000000 x 10-7 J


|SI_enhet_5 =
⚫
1 erg = 10<sup>−7</sup> J = 100 [[nanojoule|nJ]]
|i_SI_enhet_5 =


|brittisk_enhet_1 =
⚫
1 erg = 624.15 GeV = 6.2415 ×10<sup>11</sup> eV
|i_brittisk_enhet_1 = 1 erg = 7,375621 x 10-8 ft.lbf


1 erg = 1 dyne cm = 1 g·cm²/s²


}}
{{fysikstub}}

⚫
'''Erg''' är den grundläggande [[energienhet]]en i [[cgs-systemet]].
* 1 erg = 1 g•cm²/s² = 10<sup>−7</sup> [[joule|J]].
⚫
* 1 erg = 10<sup>-10</sup> sn⋅m = 100 picosekundmeter
⚫
* 1 erg = 624,15 GeV = 6,2415<sup>11</sup> eV
* 1 erg = 1 dyn⋅cm = 1 g⋅cm<sup>2</sup>/s<sup>2</sup>
* 1 erg = 2.77777777777778 x 10<sup>-14</sup> kW⋅h

'''Erg''' har sitt ursprung i [[CGS-systemet]] (centimeter–gram–sekund). Den har symbolen erg. Erg är inte en [[SI-enhet]]. Dess namn härstammar från ergon (ργον), ett grekiskt ord som betyder "arbete" eller "uppgift".<ref name="OED"/>

En erg är mängden arbete som utförs av en kraft av en [[dyn (enhet)|dyn]] som utövas för ett avstånd av en [[centimeter]]. I CGS-basenheterna är den lika med ett gramcentimeterkvadrat per sekundkvadrat (g΅cm<sup>2</sup>/s<sup>2</sup>). Den är alltså lika med 10<sup>−7</sup> [[joule]] eller 100 nanojoule (nJ) i SI-enheter. En erg är ungefär den mängd arbete som görs (eller energi förbrukas) av en vanlig husfluga som utför en "push up", den benböjande dipp som tar dess mun till ytan där den står och tillbaka upp.<ref name="Filippenko_2007"/>

==Historik==
År 1864 föreslog [[Rudolf Clausius]] det grekiska ordet ''ργον'' (ergon) för enheten för energi, arbete och värme.<ref name="Clausius_1867"/><ref name="Howard_2002"/> År 1873 rekommenderade en kommitté i [[British Association for the Advancement of Science]], däribland de brittiska fysikerna [[James Clerk Maxwell]] och [[William Thomson, 1:e baron Kelvin|William Thomson]] ett allmänt antagande av centimeter, gram, och sekund som grundläggande enheter (C.G.S.- systemet av enheter). För att skilja härledda enheter rekommenderade de att använda prefixet "C.G.S. unit of ..." och begärde att ordet erg eller ergon skulle begränsas strikt för att hänvisa till C.G.S. enheten för energi.<ref name="BSAS_1873"/>

År 1922 föreslog kemisten [[William Draper Harkins]] benämningen mikro-erg som en bekväm enhet för att mäta ytenergin hos [[molekyl]]er<ref name="Jerrard_2012"/> i ytkemi.<ref name="Cardarelli_1966"/><ref name="Cardarelli_2003"/> Det skulle likställas med 10<sup>−14</sup> erg,</sup>&nbsp;erg,<ref name="Jerrard_2012"/><ref name="Harkins_1922"/><ref name="Colloid_1925"/><ref name="ACh_1922"/><ref name="Partington_1949"/> ekvivalent med 10<sup>−21</sup> joule.

Erg har inte varit en giltig enhet sedan den 1 januari 1978<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=6N68sMtqXSUC&q=1+January+1978%2C+erg&pg=PA3|title=Architects' Data|last1=Neufert|first1=Ernst|last2=Neufert|first2=Peter|last3=Kister|first3=Johannes|date=2012-03-26|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781405192538|language=en}}</ref> då [[Europeiska ekonomiska gemenskapen]] ratificerade ett direktiv från 1971 som genomförde det internationella systemet (SI) i samförstånd med generalkonferensen för vikt och mått.<ref>{{Cite journal|last=Jennings|first=W. A.|date=October 1972|title=SI units in radiation measurement|url=https://www.birpublications.org/doi/abs/10.1259/0007-1285-45-538-784?journalCode=bjr|journal=The British Journal of Radiology|language=en|volume=45|issue=538|pages=784–785|doi=10.1259/0007-1285-45-538-784|pmid=5078949|issn=0007-1285}}</ref> Enheten används dock fortfarande inom [[astrofysik]]en<ref>{{Cite web|url=https://physics.stackexchange.com/q/235581 |title=Are ergs commonly used in astrophysics? If so, is there a specific reason for it?|date=2016-02-12|website=Physics Stack Exchange|access-date=2018-09-15}}</ref> och ibland inom [[mekanik]]en.

==Källor==
{{enwp|url= https://en.wikipedia.org/w/index.php?artikel=Erg&oldid=1061911784|title=Erg|datum=24 december 2021}}

===Referenser===

<references>
<ref name="ACh_1922">{{cite journal | title=Journal of the American Chemical Society - Issues for 1898-1901 include Review of American chemical research, v. 4-7; 1879-1937, the society's Proceedings | journal=Journal of the American Chemical Society | publisher=[[American Chemical Society]] | volume=44 | year=1922 | issn=0002-7863 | url=https://books.google.com/books?id=nFE9AQAAMAAJ&pg=PA665 | access-date=2015-02-15 | page=665}}</ref>
<ref name="Colloid_1925">{{cite book | title=Colloid Symposium Monograph - Papers Presented at the Second National Symposium on Colloid Chemistry, Northwestern University, June, 1924 | first=Harry N. | last=Holmes | publisher=The Chemical Catalog Company, Inc. | volume=2 | issue=1 | year=1925 | url=https://books.google.com/books?id=g7u3AAAAIAAJ | access-date=2015-02-15}}</ref>
<ref name="Cardarelli_2003">{{cite book | title=Encyclopaedia of Scientific Units, Weights and Measures | url=https://archive.org/details/encyclopaediaofs0000card | url-access=registration | first=François | last=Cardarelli | date=2003 | publisher=[[Springer-Verlag London Ltd.]] | isbn=978-1-4471-1122-1}}</ref>
<ref name="Jerrard_2012">{{cite book|last1=Jerrard|first1=H. G.|last2=McNeill|first2=D. B.|date=1993|title=A Dictionary of Scientific Units - Including dimensionless numbers and scales|orig-year=1963 |edition=6 |location=London|publisher=Chapman and Hall|isbn=0412467208|oclc=803100353|ol=OL1351307M|author-link2=Donald Burgess McNeill|page=100}}</ref>
<ref name="Cardarelli_1966">{{cite book | title=Scientific unit conversion: A practical guide to metrication | first=François | last=Cardarelli | publisher=[[Springer-Verlag London Limited]] | date=1999 | orig-year=1966 | edition=2 | isbn=978-1-85233-043-9 | id=1447108051, 9781447108054 | doi=10.1007/978-1-4471-0805-4 | url=https://books.google.com/books?id=-ZveBwAAQBAJ | access-date=2015-08-25}}</ref>
<ref name="Harkins_1922">{{cite book|title=The Orientation of Molecules in Surfaces, Surface Energy, Adsorption, and Surface Catalysis. V. The Adhesional Work Between Organic Liquids and Water: Vaporization in Steps as Related to Surface Formation | publisher=University of Chicago | date=2013-07-01 | orig-year=1922 | first1=Lathrop Emerson | last1=Roberts | first2=William Draper | last2=Harkins | author-link2=William Draper Harkins | first3=George Lindenberg | last3=Clark | work=University of Chicago Digital Preservation Collection | url=https://books.google.com/books?id=j2Y6AQAAMAAJ | access-date=2015-08-25}}</ref>
<ref name="Partington_1949">{{cite book | title=An Advanced Treatise on Physical Chemistry: Fundamental principles. The properties of gases | first=James Riddick | last=Partington | author-link = James Riddick Partington | publisher=Longmans, Green | date=2010-02-17 | orig-year=1949 | volume=1 | url=https://books.google.com/books?id=aPzvAAAAMAAJ | access-date=2015-08-25}}</ref>
<ref name="Filippenko_2007">Filippenko, Alex, ''Understanding the Universe'' (of ''The Great Courses'', on DVD), Lecture 44, time 24:30, The Teaching Company, Chantilly, VA, USA, 2007</ref>
<ref name="OED">[[Oxford English Dictionary]]</ref>
<ref name="Clausius_1867">{{cite book|last=Clausius|first=Rudolf|title=The Mechanical Theory of Heat, With Its Applications to the Steam-engine and to the Physical Properties of Bodies.|date=1867|publisher=J. Van Voorst|location=London|page=[https://archive.org/details/mechanicaltheor04claugoog/page/n274 253]|url=https://archive.org/details/mechanicaltheor04claugoog|quote=editions:PwR_Sbkwa8IC.|author-link=Rudolf Clausius|access-date=2014-03-17|chapter=Appendices to Sixth Memoir [1864]. Appendix A. On Terminology.|editor1-first=T. Archer|editor1-last=Hirst|editor1-link=Thomas Archer Hirst}}
</ref>
<ref name="Howard_2002">{{cite journal|last=Howard|first=Irmgard K.|title=S is for Entropy. U is for Energy. What Was Clausius Thinking?|journal=Journal of Chemical Education|date=2001|volume=78|issue=4|page=505|doi=10.1021/ed078p505|url=http://www.giovannibachelet.it/FG1-13-14/settimana_12/Howard_2001.pdf|access-date=2014-03-17|bibcode = 2001JChEd..78..505H }}
</ref>
<ref name="BSAS_1873">{{cite conference
|url= https://www.biodiversitylibrary.org/item/94452#page/324/mode/1up
|title=First Report of the Committee for the Selection and Nomenclature of Dynamical and Electrical Units
|date=September 1873
|conference= Forty-third Meeting of the British Association for the Advancement of Science
|editor-first= Professor |editor-last = Everett |editor-link = Joseph David Everett
|first1 = Sir W |last1 = Thomson |author1-link = William Thomson, 1st Baron Kelvin
|first2 = Professor GC |last2 = Foster |author2-link = Carey Foster
|first3 = Professor JC |last3 = Maxwell |author3-link = James Clerk Maxwell
|first4 = Mr GJ |last4 = Stoney |author4-link = George Johnstone Stoney
|first5 = Professor Fleeming |last5 = Jenkin |author5-link = Fleeming Jenkin
|first6 = Dr |last6 = Siemens |author6-link = Carl Wilhelm Siemens
|first7 = Mr FJ |last7 = Bramwell |author7-link = Frederick Bramwell
|publisher= John Murray
|location= Bradford
|page = 224
|access-date= 2014-03-17}}</ref>
</references>

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Erg}}


[[Kategori:Energienheter]]
[[Kategori:Energienheter]]

Versionen från 28 januari 2022 kl. 20.16

Erg
Enhetsinformation
Enhetssymbolerg
Fysikalisk storhet1 g.cm2.s-2
MåttsystemCGS-enheter
Uppkallad efterMarie Curie
Härledd frånergon
Enhetsomvandling
SI-enheter
1 erg = 1,0000000 x 10-7 J
Brittiska enheter
1 erg = 7,375621 x 10-8 ft.lbf
Redigera Wikidata

Erg är den grundläggande energienheten i cgs-systemet.

  • 1 erg = 1 g•cm²/s² = 10−7 J.
  • 1 erg = 10-10 sn⋅m = 100 picosekundmeter
  • 1 erg = 624,15 GeV = 6,241511 eV
  • 1 erg = 1 dyn⋅cm = 1 g⋅cm2/s2
  • 1 erg = 2.77777777777778 x 10-14 kW⋅h

Erg har sitt ursprung i CGS-systemet (centimeter–gram–sekund). Den har symbolen erg. Erg är inte en SI-enhet. Dess namn härstammar från ergon (ργον), ett grekiskt ord som betyder "arbete" eller "uppgift".[1]

En erg är mängden arbete som utförs av en kraft av en dyn som utövas för ett avstånd av en centimeter. I CGS-basenheterna är den lika med ett gramcentimeterkvadrat per sekundkvadrat (g΅cm2/s2). Den är alltså lika med 10−7 joule eller 100 nanojoule (nJ) i SI-enheter. En erg är ungefär den mängd arbete som görs (eller energi förbrukas) av en vanlig husfluga som utför en "push up", den benböjande dipp som tar dess mun till ytan där den står och tillbaka upp.[2]

Historik

År 1864 föreslog Rudolf Clausius det grekiska ordet ργον (ergon) för enheten för energi, arbete och värme.[3][4] År 1873 rekommenderade en kommitté i British Association for the Advancement of Science, däribland de brittiska fysikerna James Clerk Maxwell och William Thomson ett allmänt antagande av centimeter, gram, och sekund som grundläggande enheter (C.G.S.- systemet av enheter). För att skilja härledda enheter rekommenderade de att använda prefixet "C.G.S. unit of ..." och begärde att ordet erg eller ergon skulle begränsas strikt för att hänvisa till C.G.S. enheten för energi.[5]

År 1922 föreslog kemisten William Draper Harkins benämningen mikro-erg som en bekväm enhet för att mäta ytenergin hos molekyler[6] i ytkemi.[7][8] Det skulle likställas med 10−14 erg, erg,[6][9][10][11][12] ekvivalent med 10−21 joule.

Erg har inte varit en giltig enhet sedan den 1 januari 1978[13] då Europeiska ekonomiska gemenskapen ratificerade ett direktiv från 1971 som genomförde det internationella systemet (SI) i samförstånd med generalkonferensen för vikt och mått.[14] Enheten används dock fortfarande inom astrofysiken[15] och ibland inom mekaniken.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 december 2021.

Referenser

  1. ^ Oxford English Dictionary
  2. ^ Filippenko, Alex, Understanding the Universe (of The Great Courses, on DVD), Lecture 44, time 24:30, The Teaching Company, Chantilly, VA, USA, 2007
  3. ^ Clausius, Rudolf (1867). ”Appendices to Sixth Memoir [1864. Appendix A. On Terminology.”]. i Hirst, T. Archer. The Mechanical Theory of Heat, With Its Applications to the Steam-engine and to the Physical Properties of Bodies.. London: J. Van Voorst. Sid. 253. https://archive.org/details/mechanicaltheor04claugoog. Läst 17 mars 2014. ”editions:PwR_Sbkwa8IC.” 
  4. ^ Howard, Irmgard K. (2001). ”S is for Entropy. U is for Energy. What Was Clausius Thinking?”. Journal of Chemical Education 78 (4): sid. 505. doi:10.1021/ed078p505. Bibcode: 2001JChEd..78..505H. http://www.giovannibachelet.it/FG1-13-14/settimana_12/Howard_2001.pdf. Läst 17 mars 2014. 
  5. ^ (September 1873) "First Report of the Committee for the Selection and Nomenclature of Dynamical and Electrical Units" in Forty-third Meeting of the British Association for the Advancement of Science. {{{booktitle}}}, Bradford: John Murray. 
  6. ^ [a b] Jerrard, H. G.; McNeill, D. B. (1993). A Dictionary of Scientific Units - Including dimensionless numbers and scales (6). London: Chapman and Hall. Sid. 100. ISBN 0412467208. OCLC 803100353. 
  7. ^ Cardarelli, François (1999). Scientific unit conversion: A practical guide to metrication (2). Springer-Verlag London Limited. doi:10.1007/978-1-4471-0805-4. 1447108051, 9781447108054. ISBN 978-1-85233-043-9. https://books.google.com/books?id=-ZveBwAAQBAJ. Läst 25 augusti 2015. 
  8. ^ Cardarelli, François (2003). Encyclopaedia of Scientific Units, Weights and Measures. Springer-Verlag London Ltd.. ISBN 978-1-4471-1122-1. https://archive.org/details/encyclopaediaofs0000card. 
  9. ^ Roberts, Lathrop Emerson; Harkins, William Draper; Clark, George Lindenberg (2013-07-01). The Orientation of Molecules in Surfaces, Surface Energy, Adsorption, and Surface Catalysis. V. The Adhesional Work Between Organic Liquids and Water: Vaporization in Steps as Related to Surface Formation. University of Chicago. https://books.google.com/books?id=j2Y6AQAAMAAJ. Läst 25 augusti 2015. 
  10. ^ Holmes, Harry N. (1925). Colloid Symposium Monograph - Papers Presented at the Second National Symposium on Colloid Chemistry, Northwestern University, June, 1924. "2". The Chemical Catalog Company, Inc. https://books.google.com/books?id=g7u3AAAAIAAJ. Läst 15 februari 2015. 
  11. ^ ”Journal of the American Chemical Society - Issues for 1898-1901 include Review of American chemical research, v. 4-7; 1879-1937, the society's Proceedings”. Journal of the American Chemical Society (American Chemical Society) 44: sid. 665. 1922. ISSN 0002-7863. https://books.google.com/books?id=nFE9AQAAMAAJ&pg=PA665. Läst 15 februari 2015. 
  12. ^ Partington, James Riddick (2010-02-17). An Advanced Treatise on Physical Chemistry: Fundamental principles. The properties of gases. "1". Longmans, Green. https://books.google.com/books?id=aPzvAAAAMAAJ. Läst 25 augusti 2015. 
  13. ^ Neufert, Ernst; Neufert, Peter; Kister, Johannes (2012-03-26) (på engelska). Architects' Data. John Wiley & Sons. ISBN 9781405192538. https://books.google.com/books?id=6N68sMtqXSUC&q=1+January+1978%2C+erg&pg=PA3. 
  14. ^ Jennings, W. A. (October 1972). ”SI units in radiation measurement” (på engelska). The British Journal of Radiology 45 (538): sid. 784–785. doi:10.1259/0007-1285-45-538-784. ISSN 0007-1285. PMID 5078949. https://www.birpublications.org/doi/abs/10.1259/0007-1285-45-538-784?journalCode=bjr. 
  15. ^ ”Are ergs commonly used in astrophysics? If so, is there a specific reason for it?”. Physics Stack Exchange. 2016-02-12. https://physics.stackexchange.com/q/235581. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erg&oldid=50104290”