Noceboeffekt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten Avancerad mobilredigering
+källa
Rad 1: Rad 1:
'''Noceboeffekten''' är motsatsen till [[placeboeffekt|placeboeffekten]] och innebär att negativa förväntningar hos en patient förvärrar vederbörandes [[symptom]]. I placebokontrollerade studier kan [[biverkning|biverkningar]] uppstå även i gruppen som får verkningslös medicin; detta attribueras då på noceboeffekten. Effekten gavs namnet nocebo 1961 av Walter Kennedy efter latinets "jag ska skada", i likhet med ordet placebo; latinets "jag ska behaga".
'''Noceboeffekten''' är motsatsen till [[placeboeffekt|placeboeffekten]] och innebär att negativa förväntningar hos en patient förvärrar vederbörandes [[symptom]]. I placebokontrollerade studier kan [[biverkning|biverkningar]] uppstå även i gruppen som får verkningslös medicin; detta attribueras då på noceboeffekten. Effekten gavs namnet nocebo 1961 av Walter Kennedy efter latinets "jag ska skada", i likhet med ordet placebo; latinets "jag ska behaga".


Noceboeffekten kan relateras till exempelvis [[elöverkänslighet]]<ref>{{cite journal|last1=Rubin|first1=GJ|last2=Nieto-Hernandez|first2=R|last3=Wessely|first3=S|title=Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields (formerly 'electromagnetic hypersensitivity'): An updated systematic review of provocation studies.|journal=Bioelectromagnetics|date=January 2010|volume=31|issue=1|pages=1–11|pmid=19681059|doi=10.1002/bem.20536}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.popsci.com/science/article/2010-02/disconnected |titel=The Man Who Was Allergic to Radio Waves |verk=Popular Science |datum=4 March 2010 |hämtdatum=1 december 2014 |författare=Geary, James |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141108093409/http://www.popsci.com/science/article/2010-02/disconnected |arkivdatum=8 november 2014 }}</ref>, två tredje-delar av biverkningar av [[covid-19-vaccin]],<ref>{{Webbref|titel=‘Nocebo effect’: two-thirds of Covid jab reactions not caused by vaccine, study suggests|url=https://www.theguardian.com/science/2022/jan/18/nocebo-effect-two-thirds-of-covid-jab-reactions-not-caused-by-vaccine-study-suggests|verk=the Guardian|datum=2022-01-18|hämtdatum=2022-01-22|språk=en}}</ref><ref>{{Webbref|titel=The nocebo effect explained—new study attributes COVID-19 vaccine symptoms to phenomenon|url=https://www.newsweek.com/coronavirus-nocebo-effect-definition-new-study-covid-19-vaccine-symptoms-1671115|verk=Newsweek|datum=2022-01-20|hämtdatum=2022-01-22|språk=en}}</ref> biverkningar av annan medicin{{källa behövs|datum=2020-03}} och psykologisk [[matförgiftning]]{{Ifrågasatt uppgift|Begreppet "psykologisk matförgiftning" verkar vara något egenpåhittat som bara hittas Wikipedia och sidor som tar text därifrån|datum=2020-03}}, det vill säga när man inbillar sig att man har ätit något som man kan bli sjuk av dit även luftburen allergi kan räknas.<ref>https://www.notallergi.se/wickman-svarar-pa-fragor-om-not-och-jordnotsallergi/</ref>
Noceboeffekten kan relateras till exempelvis [[elöverkänslighet]]<ref>{{cite journal|last1=Rubin|first1=GJ|last2=Nieto-Hernandez|first2=R|last3=Wessely|first3=S|title=Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields (formerly 'electromagnetic hypersensitivity'): An updated systematic review of provocation studies.|journal=Bioelectromagnetics|date=January 2010|volume=31|issue=1|pages=1–11|pmid=19681059|doi=10.1002/bem.20536}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.popsci.com/science/article/2010-02/disconnected |titel=The Man Who Was Allergic to Radio Waves |verk=Popular Science |datum=4 March 2010 |hämtdatum=1 december 2014 |författare=Geary, James |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141108093409/http://www.popsci.com/science/article/2010-02/disconnected |arkivdatum=8 november 2014 }}</ref>, två tredjedelar av biverkningar av [[covid-19-vaccin]].<ref>{{Webbref|titel=‘Nocebo effect’: two-thirds of Covid jab reactions not caused by vaccine, study suggests|url=https://www.theguardian.com/science/2022/jan/18/nocebo-effect-two-thirds-of-covid-jab-reactions-not-caused-by-vaccine-study-suggests|verk=the Guardian|datum=2022-01-18|hämtdatum=2022-01-22|språk=en}}</ref><ref>{{Webbref|titel=The nocebo effect explained—new study attributes COVID-19 vaccine symptoms to phenomenon|url=https://www.newsweek.com/coronavirus-nocebo-effect-definition-new-study-covid-19-vaccine-symptoms-1671115|verk=Newsweek|datum=2022-01-20|hämtdatum=2022-01-22|språk=en}}</ref> biverkningar av annan medicin.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Rapid overview of systematic reviews of nocebo effects reported by patients taking placebos in clinical trials|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6288933/|tidskrift=Trials|år=|hämtdatum=2022-07-14|issn=1745-6215|sid=674|volym=19|nummer=1|doi=10.1186/s13063-018-3042-4|pmc=6288933|pmid=30526685|förnamn=Jeremy|efternamn=Howick|förnamn2=Rebecca|efternamn2=Webster|förnamn3=Nigel|efternamn3=Kirby|förnamn4=Kerry|efternamn4=Hood|datum=2018-12-11}}</ref>


== Källor ==
== Källor ==

Versionen från 14 juli 2022 kl. 03.17

Noceboeffekten är motsatsen till placeboeffekten och innebär att negativa förväntningar hos en patient förvärrar vederbörandes symptom. I placebokontrollerade studier kan biverkningar uppstå även i gruppen som får verkningslös medicin; detta attribueras då på noceboeffekten. Effekten gavs namnet nocebo 1961 av Walter Kennedy efter latinets "jag ska skada", i likhet med ordet placebo; latinets "jag ska behaga".

Noceboeffekten kan relateras till exempelvis elöverkänslighet[1][2], två tredjedelar av biverkningar av covid-19-vaccin.[3][4] biverkningar av annan medicin.[5]

Källor

  1. ^ Rubin, GJ; Nieto-Hernandez, R; Wessely, S (January 2010). ”Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields (formerly 'electromagnetic hypersensitivity'): An updated systematic review of provocation studies.”. Bioelectromagnetics 31 (1): sid. 1–11. doi:10.1002/bem.20536. PMID 19681059. 
  2. ^ Geary, James (4 mars 2010). ”The Man Who Was Allergic to Radio Waves”. Popular Science. Arkiverad från originalet den 8 november 2014. https://web.archive.org/web/20141108093409/http://www.popsci.com/science/article/2010-02/disconnected. Läst 1 december 2014. 
  3. ^ ”‘Nocebo effect’: two-thirds of Covid jab reactions not caused by vaccine, study suggests” (på engelska). the Guardian. 18 januari 2022. https://www.theguardian.com/science/2022/jan/18/nocebo-effect-two-thirds-of-covid-jab-reactions-not-caused-by-vaccine-study-suggests. Läst 22 januari 2022. 
  4. ^ ”The nocebo effect explained—new study attributes COVID-19 vaccine symptoms to phenomenon” (på engelska). Newsweek. 20 januari 2022. https://www.newsweek.com/coronavirus-nocebo-effect-definition-new-study-covid-19-vaccine-symptoms-1671115. Läst 22 januari 2022. 
  5. ^ Howick, Jeremy; Webster, Rebecca; Kirby, Nigel; Hood, Kerry (11 december 2018). ”Rapid overview of systematic reviews of nocebo effects reported by patients taking placebos in clinical trials”. Trials 19 (1): sid. 674. doi:10.1186/s13063-018-3042-4. ISSN 1745-6215. PMID 30526685. PMC: 6288933. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6288933/. Läst 14 juli 2022.