Placeboeffekt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om positiv förväntanseffekt. För musikgruppen, se Placebo (musikgrupp). För dess album, se Placebo (musikalbum).
Placebo.

[[Kategori:Kvalitetskontroll {{subst:CURRENTYEAR}}-{{subst:CURRENTMONTH}}]]

Placeboeffekt är en sorts medicinsk behandling som går ut på att lura mottagaren genom att ge denne verkningslös medicin, för att bli av eller minska dennes sjukdom. Hos de individer som blir utsatta för placebobehandling finns det många som märker en avsevärd skillnad, vilket slutligen kan resultera i att inga ”riktiga” mediciner behöver användas. Det är just denna positiva effekt som kallas placeboeffekten. Den motsatta negativa effekten kallas noceboeffekt.

Ensam är placeboeffekten ganska svag, kroppen märker ganska fort ifall läkemedlet inte hjälper, och när man börjar tvivla så försvinner effekten. Därför ska man utnyttja placeboeffekten tillsammans med annan verksam medicin, det är då som effekten blir som starkast och långvarigast.[1]

Placebotabletterna kallas även sockerpiller, vilket reflekterar vad de är tillverkade av.

Det är inte bara genom kapslar och tabletter som placebo kan utnyttjas. Även låtsaskirugi och felinformation kan resultera i ett större välmående.

Det har varit en del diskussioner angående vad som ska ingå i området kallat placebo. En del tycker att det är när tabletter och andra liknande mediciner används, medan andra menar att det är allting som kan få en patient att må bättre.[källa behövs]

Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Den faktor som främst styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är, är förväntan. Men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få en billig. Även placebots färg och form kan påverka hur effektivt det upplevs.

Vid en vårdcentral delade man upp 100 patienter med halsfluss i två grupper. Den ena gruppen fick ett vänligt och personligt bemötande av en läkare som tog god tid på sig att undersöka och informera om sjukdomen, hur den skulle behandlas och vad som skulle komma att ske. Den andra gruppen fick ett oartigt och ett korthugget bemötande. Alla patienterna fick penicillin mot de streptokocker som ansågs vara orsaken till halsflussen. När man sedan några dagar efter sökte upp patienterna för att höra hur de mådde visade det sig att de personer som fått ett bättre bemötande hade signifikant mindre halsbesvär än de som blivit bemötta på ett oartigt sätt. Likaså upplevde den förra gruppen att de var hjälpta av behandlingen och att de var nöjda och tyckte att de fått god information, något som den senare gruppen inte alls upplevde.[2]

Påverkan[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt exempel på vad som händer i kroppen då den blir utsatt med placebo är att produktionen av dopamin ökar. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet, det påverkar också humöret. Dopamin gör så att man blir mer benägen till att njuta, vilket gör individen mer njutningsbenägen och positiv.[3] Detta är en av anledningarna till att placebo brukar användas för att behandla stress och depression.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birgitta Gerne (2008). ”Dyrare placebo bättre än billigare”. Läkemedelsvärlden. http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=11336. Läst 2013-05-18. 
  2. ^ Sachs, Lisbeth (2004), ”Tillit Som Bot” (på svenska), Placebo i tid och rum 
  3. ^ Malin Avenius (2006). ”Placeboeffekten - tankens makt över kroppen”. Tidningen Apoteket (Nr. 2). http://www.apoteket.se/privatpersoner/kundservice/Sidor/placeboeffekten.aspx. Läst 2013-05-15.