Lepidolit: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
m parameterfix bild
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{Mineral
{{Infobox mineral
|bild=Lepidolite-208658.jpg
|bild=Lepidolite-208658.jpg
|bildtext=
|bildtext= Lepidolit
|kategori=Mineral
|kategori= Mineral
|grupp=
|grupp= [[Fyllosilikat]]
|danaklass=
|danaklass=
|strunzklass=
|strunzklass= 9.EC.20
|formel= K(Li,Al)<sub>3</sub>(Al,Si,Rb)<sub>4</sub>O<sub>10</sub>(F,OH)<sub>2</sub>
|formel=
|färg= Rosa, ljuslila, lila, rosa-röd, violett-grå, gulaktig, vit, färglös andra färger möjliga men är sällsynta.
|färg=
|bildning=
|bildning=
|förekomstsätt=
|förekomstsätt=
|assoc=
|assoc=
|kristallsystem=
|kristallsystem= Monoklint
|tvilling=
|tvilling= sällsynt, kompositionsplan {001}
|spaltning=
|spaltning= perfekt {001}
|brott=
|brott= oregelbundet
|hållbarhet=
|hållbarhet=
|mohs=
|mohs= 2,5–3
|glans=
|glans= glasaktig, pärlemorfärgad
|polish=
|polish=
|refraktion= n<sub>α</sub>=1,525–1,548, n<sub>β</sub>=1,551–1,58, n<sub>γ</sub>=1,554–1,586
|refraktion=
|ljusbrytning=
|ljusbrytning=
|dubbelbrytning=
|dubbelbrytning= 0,0290 – 0,0380
|optisk karaktär= Biaxial (-)
|dispersion=
|dispersion= 0° - 58° uppmätt
|pleokroism=
|pleokroism= X = nästan färglös, Y = Z = rosa, ljusviolett
|transparens=
|transparens= transparent till genemskinlig
|fluorescens=
|fluorescens=
|streckfärg=
|streckfärg= vit
|specifik vikt=
|specifik vikt=
|densitet=
|densitet= 2,8-2,9
|smältpunkt=
|smältpunkt=
|smältbarhet=
|smältbarhet=
Rad 36: Rad 37:
|typlokal=
|typlokal=
|övrigt=
|övrigt=
|ref= <ref name=Handbook>{{cite web |last1=Anthony |first1=John W. |last2=Bideaux |first2=Richard A. |last3=Bladh |first3=Kenneth W. |last4=Nichols |first4=Monte C. |title=Lepidolite |url=http://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/lepidolite.pdf |website=Handbook of Mineralogy |publisher=Mineral Data Publishing |access-date=14 March 2022 |date=2005}}</ref><ref name=Webmin>{{Cite web |url=http://www.webmineral.com/data/Lepidolite.shtml |access-date=19 March 2022 |title = Lepidolite Mineral Data |website=Webmineral.com |first1=David |last1=Barthelmy |year=2014}}</ref>
|ref=
}}
}}


'''Lepidolit,''' K(Li,Al)<sub>3</sub>(Si,Al)<sub>4</sub>O<sub>10</sub>(F,OH)<sub>2</sub>, är ett [[mineral]], som är viktig som [[råvara]] vid framställning av [[litium]].
'''Lepidolit,''' K(Li,Al)<sub>3</sub>(Si,Al)<sub>4</sub>O<sub>10</sub>(F,OH)<sub>2</sub>,<ref name=Handbook/><ref name=Webmin/> är ett [[mineral]], som är viktig som [[råvara]] vid framställning av [[litium]]. Det utgörs av litium-[[aluminium]]-[[silikat]] och bildar [[pärlemor]]glänsande, blekröda eller vita blad eller fjäll. Det är det mest förekommande litiumhaltiga mineralet<ref name="DHZ1966">{{cite book | title=An Introduction to the Rock Forming Minerals | last1=Deer | first1=W.A. | last2=Howie | first2=R.A. | last3=Zussman | first3=J. | publisher=Longman | year=1966 | location=London | pages=218 | isbn=0-582-44210-9}}</ref> och är en sekundär källa till denna metall. Det är den huvudsakliga råvaran till alkalimetallen [[rubidium]].


Lepidolit finns med andra litiumhaltiga mineraler, såsom [[spodumen]], i pegmatitkroppar. Den har också hittats i högtemperaturkvartsådror, [[greisen]] och [[granit]].
==Egenskaper==

Lepidolit är ett mineral av litium-[[aluminium]]-[[silikat]] och bildar [[pärlemor]]glänsande, blekröda eller vita blad eller fjäll.
==Beskrivning==
Lepidolit är ett fyllosilikatmineral<ref>Hurlbut, Cornelius S.; Klein, Cornelis (1985), ''Manual of Mineralogy,'' Wiley, (20th ed.) {{ISBN|0-471-80580-7}}</ref> och tillhör polylitionit-trilitionitserien.<ref>[http://www.mindat.org/min-2380.html Lepidolite on Mindat.org]</ref> Lepidolit är en del av en tredelad serie bestående av polylitionit, lepidolit och trilitionit. Alla tre mineraler delar liknande egenskaper beroende av olika förhållanden av litium och [[aluminium]] i deras kemiska formler. Li:Al-förhållandet varierar från 2:1 i polylitionit upp till 1,5:1,5 i trilitionit.<ref>Polylithionite-Trilithionite Series, Mindat.org</ref><ref name=RiederEtal1999>{{cite journal |last1=Rieder |first1=M. |last2=Cavazzini |first2=G. |last3=D’yakonov |first3=Yu. S. |last4=Frank-Kamenetskii |first4=V. A. |last5=Gottardi |first5=G. |last6=Guggenheim |first6=S. |last7=Koval’ |first7=P. V. |last8=Müller |first8=G. |last9=Neiva |first9=A. M. R. |last10=Radoslovich |first10=E. W. |last11=Robert |first11=J.-L. |last12=Sassi |first12=F. P. |last13=Takeda |first13=H. |last14=Weiss |first14=Z. |last15=Wones |first15=D. R. |title=Nomenclature of the micas |journal=Mineralogical Magazine |date=April 1999 |volume=63 |issue=2 |pages=267–279 |doi=10.1180/minmag.1999.063.2.13|bibcode=1999MinM...63..267R |s2cid=62814673 }}</ref>

Lepidolit finns naturligt i en mängd olika färger, främst rosa, lila och röd, men också grå och, sällan, gul och färglös. Eftersom lepidolit är en litiumbärande [[glimmer]], antas det ofta felaktigt att litium är det som orsakar de rosa nyanserna som är så karakteristiska för detta mineral. Istället är det spårmängder av [[mangan]] som orsakar de rosa, lila och röda färgerna.<ref>{{Cite web|url=https://geology.com/minerals/lepidolite.shtml|title = Lepidolite: A pink to purple mica, a source of lithium, an ornamental stone, a gem material |first1=Hobart M. |last1=King |publisher=geology.com |access-date=19 March 2022}}</ref><ref>{{cite journal |last1=London |first1=David |title=Reading Pegmatites: Part 3—What Lithium Minerals Say |journal=Rocks & Minerals |date=4 March 2017 |volume=92 |issue=2 |pages=144–157 |doi=10.1080/00357529.2017.1252636|bibcode=2017RoMin..92..144L |s2cid=132383641 }}</ref>

===Struktur och sammansättning===
Lepidolit tillhör gruppen trioktaedrisk glimmer,<ref name=RiederEtal1999/> med en struktur som liknar [[biotit]]. Denna struktur beskrivs ibland som TOT-c. Kristallen består av staplade TOT-lager svagt sammanbundna av kaliumjoner (c). Varje TOT-lager består av två yttre T (tetraedriska) skikt där kisel- eller aluminiumjoner var och en binder med fyra syreatomer, som i sin tur binder till annat aluminium och kisel för att bilda skiktstrukturen. Det inre O (oktaedriska) skiktet innehåller järn- eller magnesiumjoner var och en bundna till sex syre-, fluorid- eller hydroxidjoner. I biotit upptar kisel tre av fyra tetraedriska platser i kristallen och aluminium upptar de återstående tetraedriska platserna, medan magnesium eller järn fyller alla tillgängliga oktaedriska platser.<ref name=KleinHurlbut1993>{{cite book |last1=Klein |first1=Cornelis |last2=Hurlbut |first2=Cornelius S. Jr. |title=Manual of mineralogy : (after James D. Dana) |date=1993 |publisher=Wiley |location=New York |isbn=047157452X |edition=21st |pages=498–507}}</ref>

Lepidolit delar denna struktur, men aluminium och litium ersätter magnesium och järn i de oktaedriska platserna. Om nästan lika stora mängder aluminium och litium upptar de oktaedriska platserna, är det resulterande mineralet trilitionit, KLi1.5Al1.5(AlSi3)O10(F,OH)2. Om litium upptar två av tre oktaedriska platser och aluminium det återstående oktaedriska stället kan laddningsbalansen bevaras endast om kisel upptar alla tetraedriska platser. Resultatet är polylitionit, KLi2AlSi4O10(F,OH)2. Lepidolit har en sammansättning mellan dessa slutelement.<ref name=RiederEtal1999/>

Fluoridjoner kan ersätta en del av hydroxiden i strukturen, medan natrium, rubidium eller cesium kan ersätta kalium i små mängder.{{sfn|Klein|Hurlbut|1993|p=519}}


==Förekomst==
==Förekomst==
Lepidolit är förknippat med andra litiumhaltiga mineraler som spodumen i pegmatitkroppar. Det är den huvudsakliga källan till alkalimetallen rubidium.<ref>{{Cite journal |title =Trace element chemistry of lithium-rich micas from rare-element granitic pegmatites |volume = 55
Lepidolit förekommer i gångar i [[granit]].
| issue = 13 |date = 1995 |doi = 10.1007/BF01162588 |pages = 203–215 |journal = Mineralogy and Petrology |first = M. A. |last = Wise |bibcode = 1995MinPe..55..203W |s2cid = 140585007
}}</ref> År 1861 extraherade Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff 150 kg lepidolit för att ge några gram rubidiumsalter för analys, och upptäckte därför det nya grundämnet rubidium.<ref>{{cite journal
| title = Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen
| pages = 337–381
| author = G. Kirchhoff, R. Bunsen
| doi = 10.1002/andp.18611890702
| journal = [[Annalen der Physik und Chemie]]
| volume = 189
| issue = 7
| year = 1861
| bibcode=1861AnP...189..337K| url = http://archiv.ub.uni-heidelberg.de/volltextserver/15657/1/spektral.pdf
}}</ref><ref name="Weeks">{{Cite journal |title = The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries |pages = 1413–1434 |last = Weeks |first = Mary Elvira |author-link=Mary Elvira Weeks|doi=10.1021/ed009p1413 |journal = [[Journal of Chemical Education]] |volume =9 |issue =8 |date = 1932 |bibcode=1932JChEd...9.1413W}}</ref>


Det förekommer i granitpegmatiter, i vissa högtemperaturkvartsådror, greisens och graniter. Associerade mineraler är kvarts, fältspat, spodumen, amblygonit, turmalin, columbite, cassiterit, topas och beryl.<ref name=Handbook/>
<gallery>

Elbaite-Lepidolite-ck88a.jpg
Notervärda förekomster finns i Brasilien, Uralbergen i Ryssland, Kalifornien, Tanco Mine och Bernic Lake i USA, Manitoba i Kanada och Madagaskar.<ref name=Handbook/>
Lepidolite-167147.jpg

Elbaite-Lepidolite-Albite-271348.jpg
<gallery widths="200px" heights="200px">
File:Lepidolite-140533.jpg|Gul lepidolite från [[Itinga (kommun)|Itinga]], [[Minas Gerais]], Brasilien. Storlek: 6,1 x 4,9 x 3,1&nbsp;cm
File:Lepidolite-208658.jpg|Lavender lepidolit "books" från Himalaya Mine, Mesa Grande District, [[San Diego County]], [[Kalifornien]], USA. Storlek: 4,8 x 3,9 x 3,5&nbsp;cm
File:Lepidolite-76774.jpg|Lepidolit, [[Virgem da Lapa]], [[Minas Gerais]], Brasilien (storlek 2,4 x 2,1 x 0,7&nbsp;cm)
</gallery>
</gallery>


==Källor==
==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lepidolite&oldid=1196916073|artikel=Lepidolit|datum= 18 januari 2024.}}
*[[Bra Böckers lexikon]], 1977
*[[Bra Böckers lexikon]], 1977
{{Commonscat|Lepidolite}}


===Noter===
{{mineralogistub}}

<references>

</references>

== Externa länkar ==
{{commonscat|WD}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Lepidolit}}


[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Aluminiummineral]]
[[Kategori:Ädelstenar]]
[[Kategori:Ädelstenar]]

Versionen från 2 april 2024 kl. 16.01

Lepidolit
Lepidolit
KategoriMineral
GruppFyllosilikat
Strunz klassificering9.EC.20
Kemisk formelK(Li,Al)3(Al,Si,Rb)4O10(F,OH)2
FärgRosa, ljuslila, lila, rosa-röd, violett-grå, gulaktig, vit, färglös andra färger möjliga men är sällsynta.
KristallstrukturMonoklint
Tvillingbildningsällsynt, kompositionsplan {001}
Spaltningperfekt {001}
Brottoregelbundet
Hårdhet (Mohs)2,5–3
Glansglasaktig, pärlemorfärgad
Refraktionnα=1,525–1,548, nβ=1,551–1,58, nγ=1,554–1,586
Dubbelbrytning0,0290 – 0,0380
Optisk karaktärBiaxial (-)
Dispersion0° - 58° uppmätt
PleokroismX = nästan färglös, Y = Z = rosa, ljusviolett
Transparenstransparent till genemskinlig
Streckfärgvit
Densitet2,8-2,9
Referenser[1][2]

Lepidolit, K(Li,Al)3(Si,Al)4O10(F,OH)2,[1][2] är ett mineral, som är viktig som råvara vid framställning av litium. Det utgörs av litium-aluminium-silikat och bildar pärlemorglänsande, blekröda eller vita blad eller fjäll. Det är det mest förekommande litiumhaltiga mineralet[3] och är en sekundär källa till denna metall. Det är den huvudsakliga råvaran till alkalimetallen rubidium.

Lepidolit finns med andra litiumhaltiga mineraler, såsom spodumen, i pegmatitkroppar. Den har också hittats i högtemperaturkvartsådror, greisen och granit.

Beskrivning

Lepidolit är ett fyllosilikatmineral[4] och tillhör polylitionit-trilitionitserien.[5] Lepidolit är en del av en tredelad serie bestående av polylitionit, lepidolit och trilitionit. Alla tre mineraler delar liknande egenskaper beroende av olika förhållanden av litium och aluminium i deras kemiska formler. Li:Al-förhållandet varierar från 2:1 i polylitionit upp till 1,5:1,5 i trilitionit.[6][7]

Lepidolit finns naturligt i en mängd olika färger, främst rosa, lila och röd, men också grå och, sällan, gul och färglös. Eftersom lepidolit är en litiumbärande glimmer, antas det ofta felaktigt att litium är det som orsakar de rosa nyanserna som är så karakteristiska för detta mineral. Istället är det spårmängder av mangan som orsakar de rosa, lila och röda färgerna.[8][9]

Struktur och sammansättning

Lepidolit tillhör gruppen trioktaedrisk glimmer,[7] med en struktur som liknar biotit. Denna struktur beskrivs ibland som TOT-c. Kristallen består av staplade TOT-lager svagt sammanbundna av kaliumjoner (c). Varje TOT-lager består av två yttre T (tetraedriska) skikt där kisel- eller aluminiumjoner var och en binder med fyra syreatomer, som i sin tur binder till annat aluminium och kisel för att bilda skiktstrukturen. Det inre O (oktaedriska) skiktet innehåller järn- eller magnesiumjoner var och en bundna till sex syre-, fluorid- eller hydroxidjoner. I biotit upptar kisel tre av fyra tetraedriska platser i kristallen och aluminium upptar de återstående tetraedriska platserna, medan magnesium eller järn fyller alla tillgängliga oktaedriska platser.[10]

Lepidolit delar denna struktur, men aluminium och litium ersätter magnesium och järn i de oktaedriska platserna. Om nästan lika stora mängder aluminium och litium upptar de oktaedriska platserna, är det resulterande mineralet trilitionit, KLi1.5Al1.5(AlSi3)O10(F,OH)2. Om litium upptar två av tre oktaedriska platser och aluminium det återstående oktaedriska stället kan laddningsbalansen bevaras endast om kisel upptar alla tetraedriska platser. Resultatet är polylitionit, KLi2AlSi4O10(F,OH)2. Lepidolit har en sammansättning mellan dessa slutelement.[7]

Fluoridjoner kan ersätta en del av hydroxiden i strukturen, medan natrium, rubidium eller cesium kan ersätta kalium i små mängder.[11]

Förekomst

Lepidolit är förknippat med andra litiumhaltiga mineraler som spodumen i pegmatitkroppar. Det är den huvudsakliga källan till alkalimetallen rubidium.[12] År 1861 extraherade Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff 150 kg lepidolit för att ge några gram rubidiumsalter för analys, och upptäckte därför det nya grundämnet rubidium.[13][14]

Det förekommer i granitpegmatiter, i vissa högtemperaturkvartsådror, greisens och graniter. Associerade mineraler är kvarts, fältspat, spodumen, amblygonit, turmalin, columbite, cassiterit, topas och beryl.[1]

Notervärda förekomster finns i Brasilien, Uralbergen i Ryssland, Kalifornien, Tanco Mine och Bernic Lake i USA, Manitoba i Kanada och Madagaskar.[1]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lepidolit, 18 januari 2024..

Noter

  1. ^ [a b c d] Anthony, John W.; Bideaux, Richard A.; Bladh, Kenneth W.; Nichols, Monte C. (2005). ”Lepidolite”. Handbook of Mineralogy. Mineral Data Publishing. http://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/lepidolite.pdf. 
  2. ^ [a b] Barthelmy, David (2014). ”Lepidolite Mineral Data”. Webmineral.com. http://www.webmineral.com/data/Lepidolite.shtml. 
  3. ^ Deer, W.A.; Howie, R.A.; Zussman, J. (1966). An Introduction to the Rock Forming Minerals. London: Longman. Sid. 218. ISBN 0-582-44210-9. 
  4. ^ Hurlbut, Cornelius S.; Klein, Cornelis (1985), Manual of Mineralogy, Wiley, (20th ed.) ISBN 0-471-80580-7
  5. ^ Lepidolite on Mindat.org
  6. ^ Polylithionite-Trilithionite Series, Mindat.org
  7. ^ [a b c] Rieder, M.; Cavazzini, G.; D’yakonov, Yu. S.; Frank-Kamenetskii, V. A.; Gottardi, G.; Guggenheim, S.; Koval’, P. V.; Müller, G.; et al. (April 1999). ”Nomenclature of the micas”. Mineralogical Magazine 63 (2): sid. 267–279. doi:10.1180/minmag.1999.063.2.13. Bibcode: 1999MinM...63..267R. 
  8. ^ King, Hobart M.. ”Lepidolite: A pink to purple mica, a source of lithium, an ornamental stone, a gem material”. Lepidolite: A pink to purple mica, a source of lithium, an ornamental stone, a gem material. geology.com. https://geology.com/minerals/lepidolite.shtml. 
  9. ^ London, David (4 March 2017). ”Reading Pegmatites: Part 3—What Lithium Minerals Say”. Rocks & Minerals 92 (2): sid. 144–157. doi:10.1080/00357529.2017.1252636. Bibcode: 2017RoMin..92..144L. 
  10. ^ Klein, Cornelis; Hurlbut, Cornelius S. Jr. (1993). Manual of mineralogy : (after James D. Dana) (21st). New York: Wiley. Sid. 498–507. ISBN 047157452X. 
  11. ^ Klein & Hurlbut 1993, sid. 519.
  12. ^ Wise, M. A. (1995). ”Trace element chemistry of lithium-rich micas from rare-element granitic pegmatites”. Mineralogy and Petrology 55 (13): sid. 203–215. doi:10.1007/BF01162588. Bibcode: 1995MinPe..55..203W. 
  13. ^ G. Kirchhoff, R. Bunsen (1861). ”Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen”. Annalen der Physik und Chemie 189 (7): sid. 337–381. doi:10.1002/andp.18611890702. Bibcode: 1861AnP...189..337K. http://archiv.ub.uni-heidelberg.de/volltextserver/15657/1/spektral.pdf. 
  14. ^ Weeks, Mary Elvira (1932). ”The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries”. Journal of Chemical Education 9 (8): sid. 1413–1434. doi:10.1021/ed009p1413. Bibcode: 1932JChEd...9.1413W. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lepidolit&oldid=54572095”