Kalifornien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsorden California och Californien leder hit. För andra betydelser, se California (olika betydelser).
Kalifornien
CalifCentralCoast.jpg
Pacific Coast Highway löper utmed delstatens kust från norr till söder. Den passerar bland annat den berömda kuststräckan Big Sur (bilden) i mellersta Kalifornien.
Kaliforniens delstatsflagga Kaliforniens delstatssigill
Kaliforniens flagga Kaliforniens sigill
Smeknamn The Golden State
Förkortning CA
Karta över USA med Kalifornien markerad
Huvudstad Sacramento
Största stad Los Angeles
Guvernör Jerry Brown (D)
Area

 • Totalt
 • Land
 • Vatten
 • Andel vatten

Rankad 3:e

410 000 km²
404 298 km²
20 047 km²
4,9 %

Folkmängd

 • Totalt

Rankad 1:a

36 553 215 (2007)

Befolkningstäthet

 • Totalt

Rankad 12:e

85,5 inv/km²

Inträde i unionen

 • Ordning
 • Datum


31:a
9 september, 1850

Tidszon Pacific: UTC-8/-7
Latitud

Longitud

32°30'N till 42°N

114°8'V till 124°24'V

Bredd

Längd

402,5 km

1 204 km

Topografi

 • Högsta punkt
 • Medelnivå
 • Lägsta punkt


4 148 m ö.h.
884 m ö.h.
-86 m ö.h.

Kalifornien (engelska: California), är den folkrikaste delstaten i USA,[1] och den tredje största till ytan. Kalifornien är den näst folkrikaste administrativa indelningen i Amerika, efter São Paulo, Brasilien. Delstaten är belägen vid USA:s västkust och gränsar till Oregon i norr, Nevada i nordöst, Arizona i sydöst och mexikanska delstaten Baja California i syd och Stilla havet i väst. Kaliforniens fyra största städer är Los Angeles, San Diego, San Jose och San Francisco.[2] Delstaten är platsen för landets näst och sjätte största folkräkningsområden och även åtta av landets 50 folkrikaste städer. Kalifornien har ett varierande klimat, geografi och en skiftande befolkning.

Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och RedwoodDouglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen. Kalifornien är den delstaten i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i Kontinentala USA. Upp mot 40% av Kalifornien är skogbeklädd,[3] en hög siffra för en relativt torr delstat.

I slutet av 1700-talet koloniserades platsen som är känd som Alta California av Spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California, det första mexikanska imperiet som till en början var en monarki, innan man skiftade till republik. År 1846 förklarade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma republiken Kalifornien självständig. Efter mexikanska kriget annekterades Kalifornien av USA (se även USA:s territoriella expansion) och blev den 31:a delstaten den 9 september 1850.

Under 1800-talet ledde guldrushen till en dramatisk social, ekonomisk och demografisk förändring i Kalifornien, med en stor tillströmning av människor och ett ekonomisk uppsving vilket gjorde att San Francisco växte från en liten tältby till en välkänd storstad. Viktiga utvecklingar under tidiga 1900-talet innefattar uppkomsten av Los Angeles som centrum för amerikanskt nöjesindustri och tillväxten av en stor delstatsomfattande turismsektor. Utöver Kaliforniens framgångsrika jordbruksindustri, finns rymd-, petroleum- informationsteknologi som viktiga ekonomiska bidragsgivare. Om Kalifornien vore ett land skulle det rankas bland de tio största ekonomierna i världen, med ett BNP liknande den av Italien. Man skulle samtidigt ha den 35:e största befolkningen.

Innehåll

[redigera] Historia

Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542, han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. 1810 då Mexiko blev självständigt tillhörde även Kalifornien landet och missionsstationerna kom i mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.

Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk-amerikanska kriget 1847 delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer efter en fiktiv ö i en 1600-talsroman. En kortlivad Republiken Kalifornien bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan uppkom, med stjärnan och brunbjörnen. Den upphörde redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Francisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för den amerikanska unionens räkning. 1848 uppgick befolkningen i den norra delen av delstaten till cirka 4 000 människor, men efter att guld hittats i området ökade befolkningen lavinartat.

Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men soldater från delstaten sökte sig till båda sidorna. 1900-1965 växte delstaten från en miljon invånare till att få det största antalet invånare av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har sammansättningen av befolkningen förändrats totalt, idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.

[redigera] Geografi

Kalifornien gränsar i norr till Oregon, i öster till Nevada och Arizona, i väster till Stilla Havet och i söder till Mexiko. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin areal på 410 000 km² är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs stillahavskusten, exempelvis Los Angeles, San Diego, San José och San Francisco. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet.

I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney, 4 421 meter över havet. Längs Sierra Nevada ligger även nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan.

Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bland annat San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tättbefolkade områden. Enligt USA:s geologiska institut (USGS) kommer en stor jordbävning (> 6,7 på Richterskalan) med 62% säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentalförskjutningen så att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst.

Napadalen och den angränsande Sonomadalen strax norr om San Francisco är ett viktigt vinområde med starka band till vinodlingarna i Frankrike. Men vin odlas idag på stora områden utefter Stilla Havskusten bland annat i Paso Robles.

[redigera] Klimat

Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av delstaten har medelhavsklimat med kyliga till milda, något regniga vintrar och varma till heta, torra somrar. Nordvästra Kalifornien har tempererat klimat och vid Sierra Nevada som har subarktiskt och bergsklimat. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar, ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380-1020 millimeter per år, och i Los Angeles-området cirka 380 mm. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga. Snöfall sker vanligtvis endast på hög höjd i bergen.

Högsta och lägsta medeltemperaturer över olika delar av Kalifornien (°C)
Stad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
San Francisco 14/8 16/9 17/9 18/10 18/11 20/12 20/12 21/13 22/13 21/13 18/11 15/8
Sacramento 13/5 17/7 19/8 23/10 28/12 32/14 34/16 34/16 32/15 26/12 18/8 13/4
Death Valley 19/4 23/8 27/12 32/17 37/22 43/27 46/30 45/29 41/24 33/16 24/8 18/3
Los Angeles 20/9 21/10 21/11 23/12 24/14 27/16 29/18 29/19 28/18 26/16 23/12 21/9
San Diego 19/10 19/11 19/12 21/13 21/16 22/17 24/19 26/19 25/19 23/16 21/12 19/9
Weather.com[1]

[redigera] Ekonomi

Kalifornien har en bruttonationalprodukt som utgör 14% av USA:s totala. Kalifornien har en BNP som omfattar 1 400 miljarder dollar, vilket placerar delstaten på en 6:e plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större BNP är förutom USA är Kina, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.

[redigera] Exempel på produkter

Media: film, video, television, musik och datorspel, vin, vindruvor, russin; frukt och övriga jordbruksprodukter; högteknologi: datorer, elektronik, vapenindustri, flygplansindustri, rymdteknologi.

[redigera] Demografi

The Golden State
Delstatsdäggdjur: grizzlybjörn
Delstatsfågel: kalifornisk vaktel
Delstatsfärger: blått och guld
Delstatshuvudstad: Sacramento
Delstatsdans: West Coast Swing
Delstatsfisk: guldforell
Delstatshavsfisk: garibaldifisk
Delstatskräldjur: ökensköldpadda
Delstats-havsdäggdjur: gråval
Delstatsblomma: kalifornisk vallmo
Delstatsfossil: sabeltandad katt
Delstatsinsekt: hundansiktsfjäril
Delstatsmotto: "Heureka! - Jag har funnit det!"
Delstatssång: "I Love You, California"
Delstatsträd: kalifornisk redwood
Delstatsmineral: guld
Statens bergart: serpentin
Statens jordart: San-Joaquin (jord)

Kalifornien har 36 553 215 (2007) invånare, vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA, totalt bor 12% av USA:s invånare där.

Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikaner utgör 1/3, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet cirka 2040.

[redigera] Större städer

[redigera] Storstadsregioner

  • Los Angeles-Long Beach-Santa Ana - 12 950 129 invånare (2006)[5]
  • San Francisco-Oakland-Fremont - 4 180 027
  • Riverside-San Bernardino-Ontario - 4 026 135
  • San Diego-Carlsbad-San Marcos - 2 941 454
  • Sacramento-Arden-Arcade-Roseville - 2 067 117
  • San Jose-Sunnyvale-Santa Clara - 1 787 123

[redigera] Utbildning

Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution, minst 40% av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet. Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelprisvinnare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har tio campus fördelade på Berkeley, Davis, Irvine, Los Angeles, Merced, Riverside, Santa Barbara, Santa Cruz, och San Diego. Det tionde, i San Francisco, är ett medicinskt universitet. UC Merced är det senast tillkomna och öppnade 2005.

Universitetet driver även Lawrence Berkeley National Laboratory i Berkeley på uppdrag från federala myndigheter, och är tillsammans med privata företag delaktigt i driften av Lawrence Livermore National Laboratory i Livermore och Los Alamos National Laboratory i Los Alamos. California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning.

Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, ett av världens främsta forskningsuniversitet, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för NASA). Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.

Kalifornien har också ett antal inflytelserika tankesmedjor: Rand Corporation, Hoover Institution och SRI International.

[redigera] Sport

Professionella lag i de högsta ligorna

[redigera] Kalifornien som social och kulturell föregångsdelstat

Kalifornien har länge varit en social "föregångsdelstat" med lagar mot tobaksrökning, naturskydd och nu senast med legalisering av könsneutrala äktenskap. Den sista lagen blev dock ändrad i valet 2008 på grund av Proposition 8. Men även om delstaten varit en av de som tagit regleringen av tobaksanvändning till en högre nivå, så har delstaten även fått kritik för sin liberala syn på exempelvis cannabis.

Medicinsk cannabis är legaliserat i Kalifornien, men har kritiserats av bland annat U.S. Drug Enforcement Administration (USDEA) då det råder stora skillnaden mellan olika Countyn rörande mängden medicinskt cannabis en användare/distributör får inneha/kultivera. Som exempel på dessa skillnader kan ses Marin County där en person/distributör av medicinsk cannabis får cultivera tre plantor alternativt inneha cirka 226 g cannabis. Medan det i Sonoma County är legalt att kultivera 99 plantor alternativt inneha cirka 1,36 kg cannabis för medicinsk användning.[6]

Dessa skillnader har enligt USDEA gjort det väldigt svårt för myndigheter att se skillnad på innehav sk. legal-cannabis och illegal-cannabis precis som avgörandet om en odling är ämnad för illegal-försäljning alternativt legal-försäljning. (http://www.usdoj.gov/dea/ongoing/calimarijuana.html)

Genom företag baserade i Silicon Valley och Hollywood har Kalifornien ett mycket stort inflytande över världens populärkultur. Medieföretag som Fox, Disney och Time Warner och IT-företag som Apple, Google och Facebook påverkar livsstil och värderingar för miljoner människor världen över.

[redigera] Det kulturella Kalifornien

Kalifornien har ett stort kulturellt utbud med bland annat San Francisco Museum of Modern Art, Los Angeles County Museum of Art, Fine Arts Museums of San Francisco, Hearst Castle, San Francisco Opera, San Francisco Symphony, J Paul Getty Museum och Los Angeles Philharmonic.

Joan Didion och John Steinbeck har skrivit om skönliterära verk om Kalifornien.

Kalifornien är även berömt för sitt kök, Californina Cuisine är en blandning av mat från öst, väst och syd, s.k. Fusion Cuisine som de senaste åren har blivit allt mer populärt.

[redigera] Några kända personer från Kalifornien

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ ”Table 1. Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2009” (på engelska) (CSV). United States Census Bureau. 22 december 2009. http://www.census.gov/popest/states/tables/NST-EST2009-01.csv. Läst 24 december 2009. 
  2. ^ ”E-4 Population Estimates for Cities, Counties and the State, 2001–2009, with 2000 Benchmark.” (på engelska). State of California, Department of Finance. maj 2009. http://www.dof.ca.gov/research/demographic/reports/estimates/e-4/2001-09/. Läst 24 december 2009. 
  3. ^ Laaksonen-Craig, Susanna; Goldman, George; McKillop, William (2003) (PDF). Forestry, Forest Products, and Forest Products Consumption in California. Davis, California: University of California - Division of Agriculture and Natural Resources. sid. 1. ISBN 978-1-60107-248-1. http://anrcatalog.ucdavis.edu/pdf/8070.pdf 
  4. ^ ”Population Estimates for Places over 100,000:2000 to 2005”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/SUB-EST2005.html. 
  5. ^ ”Annual Estimates of the Population in Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/estimates/CBSA-est2006-annual.html. 
  6. ^ http://www.usdoj.gov/dea/ongoing/calimarijuana.html

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk