Kalifornien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsorden California och Californien leder hit. För andra betydelser, se California (olika betydelser).
Koordinater: 37°0′N 120°0′V / 37.000°N 120.000°V / 37.000; -120.000
Kalifornien
Delstat
Kalifornien markerat på USA-kartan.
Kalifornien markerat på USA-kartan.
Flag of California.svg
Seal of California.svg
Motto: Eureka[1]
Smeknamn: The Golden State
Land  USA
Huvudstad Sacramento
Största stad Los Angeles
Officiellt språk Engelska
Invånarnamn Californian
Koordinater 37°0′N 120°0′V / 37.000°N 120.000°V / 37.000; -120.000
Högsta punkt Mount Whitney
 - höjdläge 4 421,0 m ö.h.[2]
Lägsta punkt Badwater Basin i Death Valley
 - höjdläge −86,0 m ö.h.[2][3]
Längd 1 240 km
Bredd 400 km
Areal (3:e) 423 970 km²
Folkmängd (störst) 37 691 912 (2011)[4]
Befolkningstäthet 93,3 invånare/km²
Inträde i unionen 9 september 1850 (31:a)
Legislatur Kaliforniens legislatur
Guvernör Jerry Brown (D)
Viceguvernör Gavin Newsom (D)[5]
Tidszon PST: UTC-8
 - sommartid PDT: UTC-7
Förkortningar CA Calif. US-CA
Webbplats: ca.gov

Kalifornien eller Californien (engelska: California) är den folkrikaste delstaten i USA,[6] och den tredje största till ytan. Kalifornien är den näst folkrikaste administrativa indelningen i Amerika, efter São Paulo, Brasilien. Delstaten är belägen vid USA:s västkust och gränsar till Oregon i norr, Nevada i nordöst, Arizona i sydöst och mexikanska delstaten Baja California i syd och Stilla havet i väst. Kaliforniens fyra största städer är Los Angeles, San Diego, San Jose och San Francisco.[7] Delstaten är platsen för landets näst och sjätte största folkräkningsområden och även åtta av landets 50 folkrikaste städer. Kalifornien har ett varierande klimat, geografi och en skiftande befolkning.

Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och redwood- och douglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen. Kalifornien är den delstat i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i kontinentala USA (USA utan Hawaii och Alaska). Uppemot 40 procent av Kaliforniens yta är skogbeklädd,[8] en hög siffra för en relativt torr delstat.

I slutet av 1700-talet koloniserades platsen som är känd som Alta California av spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California det första mexikanska imperiet, som till en början var en monarki innan landet blev republik. År 1846 utropade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma den självständiga Republiken Kalifornien. Efter mexikanska kriget annekterades Kalifornien av USA och blev den 9 september 1850 landets 31:a delstat.

Under 1800-talet ledde guldrushen till en dramatisk social, ekonomisk och demografisk förändring i Kalifornien, med en stor tillströmning av människor och ett ekonomisk uppsving vilket gjorde att San Francisco växte från en liten tältby till en välkänd storstad. Viktiga utvecklingar under tidiga 1900-talet innefattar uppkomsten av Los Angeles som centrum för amerikanskt nöjesindustri och tillväxten av en stor delstatsomfattande turismsektor. Utöver Kaliforniens framgångsrika jordbruksindustri finns rymd-, petroleum- och informationsteknologi som viktiga ekonomiska bidragsgivare. Om Kalifornien vore ett land skulle det rankas bland de tio största ekonomierna i världen, med ett BNP liknande den av Italien. Man skulle samtidigt ha den 35:e största befolkningen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542, han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. När Mexiko blev självständigt (1810) tillhörde även Kalifornien landet och missionsstationerna kom i mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.

Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk–amerikanska kriget (1847) delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer efter en fiktiv ö i en 1600-talsroman. En kortlivad självständig kalifornisk republik bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan med stjärnan och brunbjörnen tillkom. Republiken upplöstes redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Francisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för den Amerikas förenta staters räkning. År 1848 uppgick folkmängden i den norra delen av delstaten till cirka 4 000, men efter att guld hittats i området och speciellt efter 1849 års guldrush ökade befolkningen lavinartat.

Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men invånare i delstaten ställde upp som soldater på båda sidorna. Mellan 1900 och 1965 växte delstatens befolkning från en miljon invånare till den största folkmängden av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats; idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Yosemite Valley, Yosemite National Park
Sierra Nevada

Kalifornien gränsar i norr till Oregon, i öster till Nevada och Arizona, i väster till Stilla Havet och i söder till Mexiko. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin areal på 410 000 kvadratkilometer är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs Stillahavskusten, exempelvis Los Angeles, San Diego, San José och San Francisco. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet.

I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney (4 421 meter över havet). Längs Sierra Nevada ligger även nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan.

Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bland annat San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tättbefolkade områden. Enligt United States Geological Surevey kommer en stor jordbävning (över 6,7 på Richterskalan) med 62 procents säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentalförskjutningen sålunda, att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst.

Napadalen och den angränsande Sonomadalen strax norr om San Francisco är ett viktigt vinområde med starka band till vinodlingarna i Frankrike. Men vin odlas idag på stora områden utefter Stillahavskusten, bland annat i Paso Robles.

Bergsområden[redigera | redigera wikitext]

I Kalifornien finns bergspasset Altamont Pass. På bergspasset finns 4 930 mindre vindkraftverk.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Sanddyner i Death Valley.

Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av delstaten har medelhavsklimat med kyliga till milda, något regniga vintrar och varma till heta, torra somrar. Nordvästra Kalifornien har tempererat klimat och vid Sierra Nevada som har subarktiskt och bergsklimat. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar, ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380–1 020 millimeter per år, och i Los Angeles-området cirka 380 millimeter per år. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga. Snöfall inträffar vanligtvis endast på hög höjd i bergen.

Högsta och lägsta dygnsmedeltemperatur (°C)
Stad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
San Francisco 14/8 16/9 17/9 18/10 18/11 20/12 20/12 21/13 22/13 21/13 18/11 15/8
Sacramento 13/5 17/7 19/8 23/10 28/12 32/14 34/16 34/16 32/15 26/12 18/8 13/4
Death Valley 19/4 23/8 27/12 32/17 37/22 43/27 46/30 45/29 41/24 33/16 24/8 18/3
Los Angeles 20/9 21/10 21/11 23/12 24/14 27/16 29/18 29/19 28/18 26/16 23/12 21/9
San Diego 19/10 19/11 19/12 21/13 21/16 22/17 24/19 26/19 25/19 23/16 21/12 19/9
Weather.com[1]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniens bruttonationalprodukt (1 400 miljarder dollar) utgör 14 procent av USA:s totala, vilket placerar delstaten på en sjätte plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större bruttonationalprodukt, förutom USA, är Kina, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.[när?]

Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.

Exempel på produkter

Demografi[redigera | redigera wikitext]

The Golden State
Delstatsdäggdjur: grizzlybjörn
Delstatsfågel: kalifornisk vaktel
Delstatsfärger: blått och guld
Delstatshuvudstad: Sacramento
Delstatsdans: West Coast Swing
Delstatsfisk: guldforell
Delstatshavsfisk: garibaldifisk
Delstatskräldjur: ökensköldpadda
Delstats-havsdäggdjur: gråval
Delstatsblomma: kalifornisk vallmo
Delstatsfossil: sabeltandad katt
Delstatsinsekt: hundansiktsfjäril
Delstatsmotto: Eureka
Delstatssång: I Love You, California
Delstatsträd: kalifornisk redwood
Delstatsmineral: guld
Statens bergart: serpentin
Statens jordart: San Joaquin-jord

År 2007 hade Kalifornien 36 553 215 invånare, vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA; tillhopa bor 12 procent av USA:s invånare där.

Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikanerna utgör en tredjedel av befolkningen, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet omkring 2040.

Större städer[redigera | redigera wikitext]

Storstadsregioner[redigera | redigera wikitext]

  • Los Angeles-Long Beach-Santa Ana (12 950 129 invånare, per 2006)[10]
  • San Francisco-Oakland-Fremont (4 180 027 invånare)
  • Riverside-San Bernardino-Ontario (4 026 135 invånare)
  • San Diego-Carlsbad-San Marcos (2 941 454 invånare)
  • Sacramento-Arden-Arcade-Roseville (2 067 117 invånare)
  • San Jose-Sunnyvale-Santa Clara (1 787 123 invånare)

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution: minst 40 procent av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet. Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelpristagare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har tio campus fördelade på Berkeley, Davis, Irvine, Los Angeles, Merced, Riverside, Santa Barbara, Santa Cruz, och San Diego. Det tionde, i San Francisco, är ett medicinskt universitet. UC Merced är det senast tillkomna och öppnade 2005.

Universitetet driver även Lawrence Berkeley National Laboratory i Berkeley på uppdrag från federala myndigheter, och är tillsammans med privata företag delaktigt i driften av Lawrence Livermore National Laboratory i Livermore och Los Alamos National Laboratory i Los Alamos. California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning.

Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, ett av världens främsta forskningsuniversitet, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för Nasa). Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.

Kalifornien har också ett antal inflytelserika tankesmedjor: Rand Corporation, Hoover Institution och SRI International.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Professionella lag i de högsta ligorna

Kaliforniens inverkan på kultur och politik[redigera | redigera wikitext]

Hollywood är USA:s filmcentrum och utövar stort kulturellt inflytande världen över.

Genom företag baserade i Silicon Valley och Hollywood har Kalifornien ett mycket stort inflytande över världens populärkultur. Medieföretag som Fox[förtydliga], Disney och Time Warner och IT-företag som Apple, Google och Facebook påverkar livsstil och värderingar för miljoner människor världen över.

Kalifornien har genomfört lagar mot tobaksrökning, naturskydd och med legalisering av könsneutrala äktenskap; ofta tidigare än andra amerikanska delstater. Den sista lagen blev dock ändrad i valet 2008 på grund av Proposition 8.

Även om delstaten varit en av de som reglerat tobakskonsumtion, så har de liberala cannabislagar. Medicinsk cannabis är legaliserat i Kalifornien, men har kritiserats av bland annat United States Drug Enforcement Administration (DEA) då det råder stora skillnaden mellan olika countyn rörande mängden medicinskt cannabis en användare/distributör får inneha/kultivera. Som exempel på dessa skillnader kan ses Marin County där en person/distributör av medicinsk cannabis får cultivera tre plantor alternativt inneha cirka 226 gram cannabis. Medan det i Sonoma County är legalt att kultivera 99 plantor alternativt inneha cirka 1,36 kilogram cannabis för medicinsk användning.[11] Dessa skillnader har enligt USDEA gjort det väldigt svårt för myndigheter att se skillnad på innehav av legal och illegal-cannabis, liksom avgörandet om en odling är ämnad för illegal eller legal försäljning.[11]

Det kulturella Kalifornien[redigera | redigera wikitext]

Kalifornien har ett stort kulturellt utbud med bland annat San Francisco Museum of Modern Art, Los Angeles County Museum of Art, Fine Arts Museums of San Francisco, Hearst Castle, San Francisco Opera, San Francisco Symphony, J Paul Getty Museum och Los Angeles Philharmonic.

Joan Didion och John Steinbeck har skrivit om skönliterära verk om Kalifornien.

Kalifornien är även berömt för sitt kök, Californina Cuisine, som är en blandning av mat från öst, väst och syd, så kallad fusion cuisine som de senaste åren har blivit allt mer populärt.

Kända personer från Kalifornien[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Government Code Section 420-429.8” (på engelska). State of California Legislative Council. http://www.leginfo.ca.gov/cgi-bin/displaycode?section=gov&group=00001-01000&file=420-429.8. Läst 24 december 2009. 
  2. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). United States Geological Survey. 2001. http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 21 oktober 2011. 
  3. ^ ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). Reston, Virginia: USGS. 29 april 2005. http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 24 oktober 2011.  Ursprungligen publicerat 1995.
  4. ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2011” (på engelska) (CSV). 2011 Population Estimates. United States Census Bureau, Population Division. december 2011. http://www.census.gov/popest/data/state/totals/2011/tables/NST-EST2011-01.csv. Läst 21 december 2011. 
  5. ^ Coté, John (31 december 2010). ”Lt. Gov.-elect Gavin Newsom to be sworn in by Jan. 10” (på engelska). San Francisco Chronicle. Hearst Newspapers. http://www.sfgate.com/cgi-bin/blogs/cityinsider/detail?entry_id=80090. Läst 3 januari 2010. 
  6. ^ ”Table 1. Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2009” (på engelska) (CSV). United States Census Bureau. 22 december 2009. http://www.census.gov/popest/states/tables/NST-EST2009-01.csv. Läst 24 december 2009. 
  7. ^ ”E-4 Population Estimates for Cities, Counties and the State, 2001–2009, with 2000 Benchmark.” (på engelska). State of California, Department of Finance. maj 2009. http://www.dof.ca.gov/research/demographic/reports/estimates/e-4/2001-09/. Läst 24 december 2009. 
  8. ^ Laaksonen-Craig, Susanna; Goldman, George; McKillop, William (2003) (på engelska) (PDF). Forestry, Forest Products, and Forest Products Consumption in California. Davis, Kalifornien: University of California - Division of Agriculture and Natural Resources. sid. 1. ISBN 978-1-60107-248-1. http://anrcatalog.ucdavis.edu/pdf/8070.pdf 
  9. ^ ”Population Estimates for Places over 100,000:2000 to 2005”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/SUB-EST2005.html. 
  10. ^ ”Annual Estimates of the Population in Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/estimates/CBSA-est2006-annual.html. 
  11. ^ [a b] http://www.usdoj.gov/dea/ongoing/calimarijuana.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]