Äppelviksskolan

Äppelviksskolan med huvudentrén vid Alviksvägen 97.
Skolgården med västra flygeln till vänster och till höger den östra flygelbyggnaden, som innehåller aula, matsal och lärosalar för slöjd och skolkök.

Äppelviksskolan är en kommunal grundskola i stadsdelen Äppelviken alldeles vid gränsen till Smedslätten i Bromma väster om Stockholm. Skolan ligger på Alviksvägen 97 i Bromma.

Äppelviksskolan har undervisning i årskurserna 6, 7, 8 och 9. Äppelviksskolan är en "fortsättningsskola" för de elever som tidigare har gått i Smedslättsskolan, eller någon annan grundskola, och där har fått undervisning i årskurserna 1-5. Skolbyggnaden är ritad av arkitekt Paul Hedqvist (1895-1977) 1941. I aulan finns en fresk av konstnären Tage Hedqvist (1909-1997) målad 1943.[1] Åren 1995-1999 genomgick Äppelviksskolan en ombyggnad och renovering.[2]

Historik

Genom ett riksdagsbeslut 1962 infördes den 9-åriga grundskolan. Då fick skolan vid Alviksvägen namnet Äppelviksskolan och nu går eleverna på skolan från årskurs 6 till årskurs 9.

Byggnation

En folkskola byggdes 1924 vid Alviksvägen där barnen från Äppelviken fick dela skola med smedslättsbarnen. En ny och större skola byggdes 1941-1942. Arkitekter var Paul Hedqvist och Stig Ödeen.[3]

Smedslättens folkskola, det vill säga nuvarande Äppelviksskolan, uppfördes 1924 efter ritningar av arkitekt Georg A. Nilsson (1871-1949). Georg A. Nilsson var också arkitekt till Tornskolan, som tillhör Alviksskolan, i Bromma (1925). När den nuvarande Äppelviksskolan uppfördes 1941 byggdes den östra flygeln av folkskolan in i den nya skolbyggnaden, ritad av arkitekten Paul Hedqvist. Hedqvists skola uppfördes som Bromma kommunala flickskola och hette så fram till 1968, då den anpassades till kommunal grundskola, Äppelviksskolan. Det röda huset/stugan på skoltomten var vaktmästarbostad. Det var ett enfamiljshus i en våning med inredd vind. Den uppfördes ursprungligen som skolvaktmästarbostad på 1920-talet. Byggnaden är väl anpassad till skolgårdens form och topografiska läge, enligt Bebyggelseregistrets bedömning.[4]

Äppelviksskolan på Alviksvägen 97 i Bromma ritades av arkitekt Paul Hedqvist. Skolan byggdes 1924 och fungerade som folkskola till 1939. Då byggdes den gamla folkskolan in i Smedslättens skola, det som idag är Äppelviksskolan, men som mellan 1939 och 1964 var Bromma kommunala flickskola. Arkitekter var Paul Hedqvist (1895-1977) och Stig Ödeen (Stig Ödeen Ingenjörsbyrå AB). Byggherre var Folkskoledirektionen. Byggmästare var Carl Zetterberg. Den röda stugan på skoltomten i kvarteret Gamla vägen 8 på Alviksvägen uppfördes som vaktmästarbostad på 1920-talet, det är ett enfamiljshus i en våning med inredd vind. År 1942, ett par år efter flickskolans flyttning till Alviksvägen, byggdes Äppelviksskolan (Bromma kommunala flickskola) ut. Den avlånga flygelbyggnaden och idrottsavdelningen tillkom 1942. Sedan dess har idrottsbyggnaden renoverats 1994, och 1997 totalrenoverades övriga delar av skolan.

Interiörer

I aulan finns det synlig trätakskonstruktion med ursprunglig armatur, sluttande golv och scen i trä, ljusinsläpp från båda långväggarna, betongläktare med träräcke. Trapphuset är belagt med kalksten och har ljudabsorbenter, smidesräcken och putsade väggar. Aulans/matsalens väggmålning är en monumentalmålning, Seglats, utförd 1944 av konstnären Tage Hedqvist (1909-1997). Målningen renoverades 2005 och nedre delen skyddas av plexiglas.[5][6] Konstnären Tage Hedqvist målade ofta figurmotiv, landskap och mariner, och han utförde även dekorationsarbeten och offentlig utsmyckning. Arkitekten Paul Hedqvist ritade även Ålstensgatan i Bromma och ett flertal skolor i Stockholm.[7]

Sunnerdahlska området

Norra delen av Smedslättens gårds område inköptes av Stockholms stad 1922 för att kunna bygga Äppelviksskolan. Magna Sunnerdahl (1863-1935), som ägde Smedslättens gård, sålde norra delen av sina ägor till Stockholms stad. Därmed började Smedslättens villaområde bebyggas i början på 1920-talet. Stadsdelen bildades 1926 och har varit oförändrad till gränserna sedan dess. Ett undantag finns här bara, det är att Borgberget tillhörde Smedslättens område fram till 1950. Stockholms stad köpte större delen av Smedslättens ägor 1922 och bara området inom järnstaketet i Smedslättens gårds område blev kvar av den ursprungliga egendomen. Det gällde hela området nordväst om Alviksvägen samt Borgberget, som ligger öster om skolan och ned mot Mälaren, och Smedslättsdälden. Smedslättsdälden, som är en liten långsträckt dal,[8] låg ungefär där Äppelviksskolan idag ligger.

En del av det Sunnerdahlska området såldes av Magna Sunnerdahls sterbhus något år efter hennes död till privata byggmästare, som började bygga hyreshus och radhusen längs Havsfruvägen på det Sunnerdahlska områdets norra del, alltså kring Snövitsvägen närmast Smedslättsdälden. De började byggas 1938. Så kom andra världskriget och byggnadsverksamheten avbröts. Man hade då hunnit söderut ungefär till Havsfruvägen. Det är också på denna del av området, där Äppelviksskolan ligger. Det skulle dröja mer än 20 år innan byggnadsverksamheten återupptogs. Under tiden hade byggmästare L E Lundberg i Norrköping blivit ägare till resten av sunnerdahlsområdet.[9] Åren 1962-1964 bebyggdes södra delen av det Sunnerdahlska området. Det kvarvarande Sunnerdahlska området, Smedslättens gård med närmast omgivande mark, omgärdades då av ett högt svartmålat staket med spetsiga järnstolpar. Denna del av gården inköptes på 1950-talet av byggmästare Lars Erik Lundberg på L E Lundbergföretagen, Norrköping, som åren 1961-1965 uppförde ett radhusområde av mycket hög klass.

Historien om den gamla folkskolan i Smedslätten

Alviksvägen 97, folkskola, flickskola, grundskola

Smedslättens folkskola på Alviksvägen 97 blev 1924 Smedslättens första folkskola i Brommas skolhistoria. Byggnaden låg alldeles nära gränsen till Äppelviken. Från första början var det en elementarskola som grundades 1920. Den ursprungliga privata skolan uppfördes 1924 efter ritningar av arkitekt Georg A Nilsson (1871-1949). Skolbyggnaden på Alviksvägen 97 fungerade som folkskola under åren 1924-1939. År 1939 byggdes den gamla folkskolan i Smedslätten in i det som idag är Äppelviksskolan, men som mellan 1939 och 1964 var Bromma kommunala flickskola. En del av den äldre folkskolan från 1924, som var ritad av Georg A. Nilsson, byggdes sålunda 1940-1941 in i den nya skolbyggnaden. Skolans huvudbyggnad, som tillkom 1941, ritades av Paul Hedqvist och uppfördes 1941-1942 som Bromma kommunala flickskola, med adress Alviksvägen 97, 99 och 101. Det var den östra flygeln av den gamla folkskolan som byggdes in i den nya skolbyggnaden (nuvarande Äppelviksskolan). Den avlånga flygelbyggnaden och idrottsavdelningen med gymnastiksal tillkom 1942 och ritades också av arkitekt Paul Hedqvist. De privata flickskolorna kommunaliserades 1939 och Bromma kommunala flickskola existerade fram till 1968, då flickskolorna upphörde. 1968 blev den sista årskullen som gick ut Bromma kommunala flickskola med normalskolekompetens i nuvarande Äppelviksskolans lokaler. Därefter anpassades skolans lokaler till den kommunala grundskolan, Äppelviksskolan.

Drömstigen 32, flickskola, folkskola, grundskola

På Drömstigen 32, 500 meter väster om Alviksvägen 97, hade man 1923 byggt en liten villa, en träbyggnad, som innehöll två klassrum och ett lärarinnerum, Äppelvikens privata elementarskola, det var Brommas äldsta privatskola. Äppelvikens real- och elementarskola vid Drömstigen 32-36 var då en flickskola. Det var bara äppelviks- och smedslättsbarn i de lägsta förberedande klasserna, som undervisades. De hade inte ens några egna klassrum, utan lärarna gick hem till dem och höll lektioner. Närmaste folkskola låg i Alvik och det fanns ännu inte spårväg längre än till Äppelviken och då förstår man att skolan behövdes. Skolan byggdes till flera gånger, bland annat 1936. Arkitekt var både 1923 och 1936 Erik Arlon. En kort tid fanns även en skola i Alléparken (i Handelsbankens hus). I våra dagar går smedslättsbarnen i gamla flickskolans (senare Bromma kommunala flickskola) första byggnad på Drömstigen 32-36, numera Smedslättsskolan. De 25 barnen gick i elementarklasserna. De klasserna motsvarar våra dagars tredje och fjärde klass. Förberedande klasserna läste ännu i hemmen. År 1933 hade skolan 235 elever. År 1934 fick skolan, som numera var enbart för flickor, rätt till normalskolekompetens. I juni 1935 kunde den första "flickåttan" hämta avgångsbetygen. Vid den tiden var flickskolan åtta klasser. Senare ändrades utbildningen och byggde på fjärde klass i folkskolan och flickskolan blev sju klasser. När skolan fick en tillbyggnad av sten 1936-1937 tänkte man riva den gamla träbyggnaden och bygga nya, moderna lokaler. Så blev det inte. I juli 1939 övergick skolan till kommunen. Nya lokaler uppfördes 1939 istället på Smedslättens folkskolas tomt vid Alviksvägen 97. Skolhuset från 1924 byggdes då in i den stora skola, som togs i bruk 1941, och blev Bromma kommunala flickskola.

Fotogalleri

Noter

  1. ^ Stockholmskällan, Äppelviksskolan, sidan 3.
  2. ^ Bebyggelseregistret (BBR), Riksantikvarieämbetet, Stockholm Gamla vägen, hus nr 1.
  3. ^ Bebyggelseregistret (BBR), Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen.
  4. ^ Bebyggelseregistret (BBR), Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen.
  5. ^ [1] Eva Bonniers donationsnämnd Med bilder på väggmålningen utförd av konstnären Tage Hedqvist.
  6. ^ Tage Hedqvist i Konstnärslexikonett Amanda.
  7. ^ Paul Hedqvist är arkitekt till följande skolor i Stockholm: Norra Flickläroverket (1930), Olovslunds skola (1931), Enskedefältetes skola (1933), Polhemsgymnasiet (1935), Zinkensdammsskolan (1936), Fredhällsskolan (1938), Äppelvikens skola (1942), Hammarby skola (1943), Hägerstensåsens skola (1943), Riksby skola (1944), Gärdesskolan (1945), Skanskvarns skola (1945), Abrahamsbergsskolan (1946), Fridhemsskolan (1947), Långbrodal skola (1948), Solberga skola (Kämpetorpsskolan vid Älvsjövägen) (1951), Stureby skola (1951), Hägerstens skola (1952), Hökmossens skola (1952), Rödabergsskolan (1953), Mälarhöjdens skola (1954) och Eiraskolan (1958).
  8. ^ En liten dal kallas däld.
  9. ^ Barbro Johansson och Rolf Gezelius, Smedslätten från forntid till nutid, Brommaboken 1995, Bromma Hembygdsförenings Årsskrift, Årgång 66, sidan 13-31.

Källor

Externa länkar

Vidare läsning

  • Allmänbildning om Bromma. Bromma hembygdsförenings årsbok 1960 (BHÅ årgång 31), sidorna 81-87. - Om en kunskapstävling mellan tre lärare och tre gymnasister.
  • Dagmar Gerdelius, Kyrkskolor i Bromma. I anledning av återinvigningen av Bromma kyrkskola den 15/9 1964, Bromma hembygdsförenings årsbok 1965 (BHÅ årgång 36), sidorna 58-62.
  • Bengt Lindberg, Skolorna, Bromma hembygdsförenings årsbok 1958:1 (BHÅ årgång 29), sidorna 105-113.) - Årsskriften har i sin helhet författats av Bengt Lindberg; den har även utgivits separat med rubriken "Brommabygden" (1957). Den titel som anges ovan är alltså kapitelrubrik.
  • Vilhelm Sandström, Några anteckningar om Bromma folkskolors utveckling huvudsakligen under de senaste 40 åren. (BHÅ 7(1936), sidorna 24-36. - Se även (BHÅ 8 (1937), sidan 69 med rättelse av ett tryckfel.)
  • Leander Wallerius, Bromma folkskolor 1923-1949. Utvecklingshistorik och livsbilder. Bromma hembygdsförenings årsbok 1949 (BHÅ årgång 20), sidorna 59-80. - På sidorna 75-79 biografiska uppgifter om följande lärare, födda under senare delen av 1800-talet : Vilhelm Sandström, Arvid Bergquist, Konrad Segrell, Aron Hedvall och Gustav Videfors.