Stockholms kommun

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stockholms stad)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Stockholms stad” leder hit. För den historiska stadskommunen, se Stockholms stad (stadskommun).
Stockholms kommun
Stockholms stad
Kommun
Stockholms stadshus (kommunhus)
Stockholms stadshus (kommunhus)
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland, Södermanland
Domsaga Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort), Södertörns domsaga (Söderort)
Läge 59°21′N 18°4′Ö / 59.350°N 18.067°Ö / 59.350; 18.067Koordinater: 59°21′N 18°4′Ö / 59.350°N 18.067°Ö / 59.350; 18.067
Centralort Stockholm
Areal 207,84 km² (2013-01-01)[1]
252:a största (av 290)
 - land 187,17 km²
 - vatten 20,67 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 909 976 (2014-09-30)[2]
1:a största (av 290)
 - centralort 770 889 (2005)av Stockholm tätort
 - storstadsområde 2 192 433 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 4 861,76 invånare/km²[2][1]
2:a högsta (av 290)
 - storstadsområde 336 invånare/km²
Kommunkod 0180
Stockholm Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.stockholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Stockholms kommun eller informellt Stockholms stad[3] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Kommunen grundades genom kommunreformen 1971 och efterträdde då stadskommunen Stockholms stad. Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland, och den utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som till 1868 även omfattade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun.

I området inrättades följande municipalsamhällen:

Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby Villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963. [4]

Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad. [5] Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[4]

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms tingsrätts domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns tingsrätts domsaga och området Västerort ingår i Solna tingsrätts domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.[6]

År 2010 var Stockholms stad Europas miljöhuvudstad. Stockholm är den första staden som har tilldelats denna årliga status.

Kommun eller stad[redigera | redigera wikitext]

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling,[7] i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Stockholms vapenflagga i flera exemplar här utanför Eriksdalsbadet.
Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: ”I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.” Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.

Stadsdelsområden[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadsdelsområden sedan 1 januari 2007.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

Stockholms stad är från och med 1 januari 2007 indelad i följande stadsdelsområden:

Stadsdelsområde Folkmängd
2012-12-31
Folkmängd
2013-12-31
Landareal, ha Folkmängd per ha land
2012
Södermalm &&&&&&&&&0127742.&&&&&0127 742 &&&&&&&&&0126154.&&&&&0126 154 &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800 156
Enskede-Årsta-Vantör &&&&&&&&&&093544.&&&&&093 544 &&&&&&&&&&094867.&&&&&094 867 &&&&&&&&&&&02114.&&&&&02 114 44
Hägersten-Liljeholmen &&&&&&&&&&078826.&&&&&078 826 &&&&&&&&&&080876.&&&&&080 876 &&&&&&&&&&&01308.&&&&&01 308 60
Norrmalm &&&&&&&&&&068456.&&&&&068 456 &&&&&&&&&&068953.&&&&&068 953 &&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492 139
Bromma &&&&&&&&&&069651.&&&&&069 651 &&&&&&&&&&071478.&&&&&071 478 &&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460 28
Hässelby-Vällingby &&&&&&&&&&068074.&&&&&068 074 &&&&&&&&&&069463.&&&&&069 463 &&&&&&&&&&&01960.&&&&&01 960 35
Östermalm &&&&&&&&&&067147.&&&&&067 147 &&&&&&&&&&069053.&&&&&069 053 &&&&&&&&&&&01800.&&&&&01 800 37
Kungsholmen &&&&&&&&&&065590.&&&&&065 590 &&&&&&&&&&067353.&&&&&067 353 &&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485 130
Farsta &&&&&&&&&&053329.&&&&&053 329 &&&&&&&&&&054622.&&&&&054 622 &&&&&&&&&&&01544.&&&&&01 544 34
Rinkeby-Kista &&&&&&&&&&047872.&&&&&047 872 &&&&&&&&&&048366.&&&&&048 366 &&&&&&&&&&&01179.&&&&&01 179 41
Skarpnäck &&&&&&&&&&044608.&&&&&044 608 &&&&&&&&&&045040.&&&&&045 040 &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 29
Spånga-Tensta &&&&&&&&&&038282.&&&&&038 282 &&&&&&&&&&038978.&&&&&038 978 &&&&&&&&&&&01285.&&&&&01 285 30
Skärholmen &&&&&&&&&&034859.&&&&&034 859 &&&&&&&&&&035427.&&&&&035 427 &&&&&&&&&&&&0886.&&&&&0886 39
Älvsjö &&&&&&&&&&026345.&&&&&026 345 &&&&&&&&&&027070.&&&&&027 070 &&&&&&&&&&&&0911.&&&&&0911 29
Hela kommunen &&&&&&&&&0881235.&&&&&0881 235 &&&&&&&&&0897700.&&&&&0897 700 &&&&&&&&&&018774.&&&&&018 774 47
Källa:[8]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende, eftersom folkbokföringens församlingar är identiska med kyrkans. Kommunens område utgör från 2014 25 församlingar (de icke-territoriella oräknade); tidigare var de 28, men 2010 lades Spånga och Kista församlingar samman till Spånga-Kista församling och 2014 lades S:t Görans församling, Kungsholms församling och Essinge församling samman till Västermalms församling. I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan en församling i Söderort och Västerort normalt består av flera stadsdelar.

I Stockholm återfinns såväl territoriella som territoriella församlingar, varav de territoriella även är folkbokföringsdistrikt.

Territoriella[redigera | redigera wikitext]

Icke-territoriella[redigera | redigera wikitext]

Rotar[redigera | redigera wikitext]

Bland tidigare indelningsenheter kan nämnas de så kallade rotarna som fanns 1879–1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.

Valkretsar[redigera | redigera wikitext]

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

  1. Södermalm–Enskede
  2. Bromma–Kungsholmen
  3. Norrmalm–Östermalm
  4. Östra Söderort
  5. Västra Söderort
  6. Yttre Västerort

Tätort och småort[redigera | redigera wikitext]

Förutom den överlägset dominerande tätorten Stockholm finns sedan år 2000 även en småort, Geber, i Orhem med 80 invånare. Dessutom anses faktiskt en liten del av kommunens befolkning statistiskt bo i glesbygd (dvs varken i tätort eller småort).

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Georg Biurmans Charta Öfwer Stockholm från år 1750 eller 1751
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län.

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens folkmängd uppgick till 810 120 den 31 december 2008. Av dessa var 48,8 procent män och 51,2 procent kvinnor. Samma datum år 2007 bodde i Innerstaden 296 323, i Söderort 293 387 och i Västerort 205 453. Den till folkmängden största församlingen är Hägerstens församling (53 204), följt av Spånga församling (50 767) och Farsta församling (47 276). Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer per hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer per hektar) och Katarina församling (193 personer per hektar).

År 2008 var invånarnas genomsnittliga ålder var 39,3 år. 19 procent av befolkningen är barn eller unga (0–17 år gamla), 66,9 procent är i arbetande ålder (18–64 år) och 14,1 procent är 65 år eller äldre. Inte fullt en tredjedel (27,7 procent) av befolkningen är gifta medan 10,9 procent är skilda.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden i Stockholms kommun vart tionde år från 1900 till 2010.
Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005

Befolkningstillväxten i kommunen år 2010-2035 prognostiseras till +27%.[9]

Migration[redigera | redigera wikitext]

Många invånare i Stockholm kommer från andra länder än Sverige. 2008 hade 28,1 procent av befolkningen utländsk bakgrund, alltså två föräldrar födda utanför Sverige. Samtidigt var 21 procent av invånarna födda utrikes och 9 procent hade utländskt medborgarskap.[10]

Utländsk bakgrund, andel av befolkningen
Födda i utlandet
  
21,8 %
Bägge föräldrarna födda i utlandet
  
6,9 %
Total andel
  
28,7 %
Källa: SCB (2009-12-31)



Brottslighet[redigera | redigera wikitext]

Det anmäldes över 176 000 brott i Stockholms kommun 2010. Detta är drygt 21 000 brott per hundra tusen invånare och gör Stockholm till Sveriges mest brottsdrabbade kommun räknat per invånare.[11]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholms politik

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (för närvarande Sten Nordin) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

Nuvarande mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

För tidigare valresultat i Stockholms stad, se Stockholms politik.

Mandaten i Stockholms stadsfullmäktige fördelades efter kommunvalet 2014 enligt följande:

Valår V S MP FI SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
2014 10 24 16 3 6 3 9 2 28
10 24 16 6 9 28
101 82,13
50 51
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av kommunens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för hela verksamheten. Kommunen har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 17 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän.

Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Fackförvaltningarna sköter verksamheter som gäller i hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering.[12]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[13][förtydliga]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Se vidare under rubriken Kommun eller stad.
  4. ^ [a b] Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stockholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Se till exempel SFS 2007:229
  8. ^ ”Areal och befolkningstäthet i stadsdelsområden, SDN-delar och stadsdelar2013-12-31. Stockholm”. statistikomstockholm.se. http://www.statistikomstockholm.se/images/stories/excel/b039.htm. 
  9. ^ ”Kommunerna befolkningstillväxt år 2010-2035”. Svenskt Näringsliv. September 2011. http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagsklimat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-2010-2035_532010.html/binary/Kommunernas%20befolkningstillv%C3%A4xt%20%C3%A5r%202010-2035. 
  10. ^ Definitionen av andra generationens invandrare har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.
  11. ^ ”Brottsstatistik Stockholm 2010”. Brottsförebyggande rådet. http://statistik.bra.se/solwebb/action/anmalda/resultat/print. Läst 1 november 2014. 
  12. ^ ”Fackförvaltningar”. stockholm.se. 30 oktober 2014. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Fackforvaltningar/. 
  13. ^ Stockholms stad, Internationell strategi

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]