Ättartavlor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ättartavlor eller Ättartal är det inom genealogin som presenterar stamtavlor i släktled.

Ättartavlor vanligt för samtliga medlemmar genom tiderna i adliga ätterna. Innehållet bygger på de av riddarhusgenealogen kontinuerligt uppdaterade manuellt förda stamtavlorna på riddarhusets geenalogiska avdelning. I Sverige har bland annat Gabriel Anrep och Gustaf Elgenstierna utgivit sådana arbeten. Elgenstiernas arbete Den introducerade svenska adelns ättartavlor i nio band och två supplementband (1925-36; ny utgåva 1999; supplement utg. av Carl Szabad 2008), ofta förkortad EAÄ, är det adelshistoriska standarverket i Sverige. För varje person finns uppgift om födelse och död, äktenskap och karriär med mera, och alla personer är insatta i sitt genealogiska sammanhang inom respektive ätt. Vid utgivningen hade Elgenstierna en stab av medarbetare. För vissa delar av de komplicerade medeltidsgenealogierna svarade sålunda professorn i historia vid Lunds universitet Gottfrid Carlsson. Det av Arvid Norling utarbetade personregistret i band 9 omfattar 470 trespaltiga sidor i petitstil, med tillsammans cirka 100 000 namnuppgifter, alla avseende personer utanför den introducerade svenska adeln.

År 1875 utgav Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor ättartavlor över i Sverige levande ointroducerad adel. Förteckningar över adelns nu levande medlemmar sker i adelskalendern, som utkommer kontinuerligt med några års mellanrum.

I Finland utgav riddarhusgenealogen Tor Carpelan Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna (1942) och Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ättern i tre band (1954-1965) Personreigster av Arne Ekman utkom i en särskild volym 1966.

Källor[redigera | redigera wikitext]