Åkermanit
| Åkermanit | |
 Åkermanit (gulaktigt brun), kalcit (blå), foshagit ( hillebrandite, fibrös varietet), tilleyite (gräddig). | |
| Kategori | Sorosilikater |
|---|---|
| Dana klassificering | 55.4.1.1 (8 editionen) |
| Strunz klassificering | 9.BB.10 |
| Kemisk formel | Ca2Mg(Si2O7) |
| Färg | Färglös, gulaktigt grå, grön, brun |
| Kristallstruktur | Tetragonalt |
| Spaltning | Distinkt på {001}, dålig på {110} |
| Brott | Oregelbundet/ojämnt, mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 5-6 |
| Glans | Glasglans, hartsglans |
| Ljusbrytning | nω=1,632; nε=1,640 |
| Dubbelbrytning | δ = 0,008 |
| Optisk karaktär | Enaxlig (+) |
| Transparens | Transparent, translucent |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 2,944 |
Åkermanit, Ca2Mg(Si2O7), är ett mineral i melilitgruppen[1], som innehåller kalcium, magnesium, kisel och syre. Mineralet utgör det ena ändledet i en kontinuerlig räcka med Gehlenit Ca2Al(AlSiO7) där mellanlededet har kallats melilit. Mineralet åkermanit är uppkallat efter Anders Richard Åkerman (1837-1922), en svenska metallurg.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Åkermanit har grågröna, gula eller bruna, tetragonal kristaller. Det har en densitet av 2,944 g/cm3 med Mohs hårdhet 5-6. Det har en vit streckfärg och en glasartad till hartsartad lyster. Det har ett tetragonalt kristallsystem och en bra, eller distinkt, spaltning.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Åkermanit är en produkt av kontaktmetamorfos av kiseldioxidhaltig kalksten och dolomit och bergarter av sanidinitfacies. Sanidinitfacies representerar de högsta betingelserna beträffande temperatur samtidigt med lågt tryck (under 2 kbar) för kontaktmetamorfos och kännetecknas av frånvaro av vattenhaltiga mineral.
Mineralet har påträffats vid Monte Somma och Vesuvius, och Monte Cavalluccio nära Rom. Det är ett tämligen vanligt mineral i kontaktmetamorfa bergarter, till exempel marmor. I Sverige har det hittats vid Pottäng och Bergeforsen på Alnön i Medelpad.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Bra Böckers lexikon, 1981.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Malcom E. Back och Joseph A. Mandarino, Fleischer's Glossary of Mineral Species 2008,The Mineralogical Record Inc.
- ^ L-H Hedin och Mikael Jansson, Mineral i Sverige, Förlags AB Björnen 2007, sid 168, ISBN 978-91-88528-58-2