Ålands landskapsregering

Från Wikipedia
Åland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Åland


Administrativ indelning

Atlas
 v  r 

Ålandsportalen

Ålands landskapsregering är Ålands verkställande myndighet inom de områden där Åland har självstyre enligt självstyrelselagen. Regeringen består av kollektivet av samtliga ministrar under ledning av lantrådet. Regeringen har sitt säte i Självstyrelsegården i Mariehamn varifrån den leder Ålands landskapsförvaltning även kallat Landskapet Åland. Regeringen är ansvarig inför Ålands lagting och måste ha lagtingsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).

Ålands landskapsregering 2015-

Den 25 november 2015 valde Ålands lagting Katrin Sjögren (Lib) till lantråd[1] varefter talmannen utnämnde sex ministrar enligt lantrådets förslag. Landskapsregeringens medlemmar avgav försäkran och godkände direkt efter tillträdandet sitt regeringsprogram i form av ett meddelande till lagtinget i enlighet med det förfarande som sedan den 1 november 2015 gäller enligt landskapslagen om Ålands landskapsregering och lagtingsordningen för Åland:

Lantråd Katrin Sjögren (Lib)

Vicelantråd, närings- och miljöminister Camilla Gunell (S)

Finansminister Mats Perämaa (Lib)

Kansli- och kommunminister Nina Fellman (S)

Utbildnings- och kulturminister Tony Asumaa (Lib)

Infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ)

Social-och hälsovårdsminister Wille Valve (MSÅ)

Misstroende mot landskapsregeringen

Vid flera tillfällen i den åländska politiska historien har förslag om misstroende väckts mot landskapsregeringen eller enskilda ledamöter.[2]

  • Den 26 november 1974 lämnades yrkande in av Viktor Andersson (s) och elva andra ledamöter.
  • Den 21 november 1975 Jan-Erik Lindfors (fs) med flera.
  • Den 23 augusti 1976 Olof Jansson (c), återtogs samma dag.
  • Den 17 september 1980 Roald Karlsson (s) med flera.
  • Den 7 mars 1983 Ray Söderholm med flera mot landskapsregeringen för beslutet att flytta ändhamnen för skärgårdstrafiken från Långnäs till Hummelvik. Landskapsregeringen fälldes, men samtliga valdes på nytt av sina respektive grupper. Det var efter det misstroendet som man började utreda parlamentarism. Parlamentarism infördes 1988.
  • Den 3 april 1991 Barbro Sundback (s) med flera mot lantrådet Sune Eriksson (lib) för Daleraffären.
  • Den 21 maj 1993 Olof Erland (lib) mot lantrådet Ragnar Erlandssons (c) landskapsregering. Förkastades.
  • Den 14 januari 1998 Sune Eriksson (lib) med flera mot landskapsregeringen, som åtalats för åtgärder i Vargsundsådran. Förkastades.
  • Den 22 december 1999 Lasse Wiklöf (s) mot Roger Jansson (fs) i tingshusfrågan. Förkastades knappt.
  • Den 14 mars 2001 Sune Eriksson (lib) mot Olof Salmén (ob), ledde till att landskapsregeringen avgick och centern bildade ny med liberalerna.
  • Den 30 maj 2002 Jörgen Strand (fs) mot lantrådet Roger Nordlund (c) för misskött ekonomi. Förkastades.
  • Den 1 september 2003 Bert Häggblom (ob) mot landskapsregeringen med anledning av vårdstrejken. Gick inte igenom.

Ålands landskapsregering 2011–2015

I lagtingsvalet på Åland 2011 förlorade det ena regeringspartiet Liberalerna på Åland fyra av sina 10 mandat. Det andra regeringspartiet, Åländsk Center, förlorade ett mandat men gick ur valet som största parti. Dock fick Centern inte in sin partiordförande Harry Jansson i lagtinget. Situationen gav som resultat att valets stora segrare Socialdemokraterna och dess partiordförande, röstdrottningen Camilla Gunell, utsågs till regeringssonderare. Regeringen skulle bestå av Ålands socialdemokrater, Åländsk Center, Moderaterna på Åland och Obunden samling. Den 22 november 2011 valdes Camilla Gunell till Ålands tolfte lantråd.

Ålands landskapsregering 2007–2011

Efter lagtingsvalet 2007 styrdes Landskapet Åland av en mittenregering bestående av partierna Liberalerna på Åland och Åländsk center.

Ålands landskapsregering 2005–2007

Under regeringskrisen hösten 2004 försökte Roger Nordlund rädda sin borgerliga regering, först genom att förhandla med socialdemokraterna och därefter med självständighetspartiet Ålands framtid. Båda förhandlingarna strandade. Först efter att Nordlund, motvilligt, gått med på att lämna obunden samling utanför regeringen, kunde en ny ministär bildas. Den bestod av centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan.

Ålands landskapsstyrelse/landskapsregering 2003–2005

Den 1.6.2004 bytte Ålands landskapsstyrelse namn till Ålands landskapsregering. Styrelsen som tillträdde efter valet 2003 bestod av Åländsk center, frisinnad samverkan, liberalerna på Åland och obunden samling.

En regeringskris hösten 2004 förändrade det parlamentariska underlaget för Roger Nordlunds ministär. Det resulterade i att Nordlund lämnade in sin landskapsregerings avskedsansökan den 8 december 2004.

Ålands landskapsstyrelse 2001–2003

2001 utnämnde lagtinget Roger Nordlunds andra ministär bestående av Åländsk center och liberalerna på Åland.

Ålands landskapsstyrelse 1999–2001

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1999–2001 av partierna Åländsk center, frisinnad samverkan och obunden samling. Efter att lagtinget hotat med att fälla landskapsstyrelsen efter misstroende mot finansminister Olof Salmén (ob), valde lantrådet Roger Nordlund att lämna in sin landskapsstyrelses avskedsansökan.

Ålands landskapsstyrelse 1995–1999

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991-1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (ob) och obunden samling (ob).

Ålands landskapsstyrelse 1991–1995

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991–1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (fs) och socialdemokraterna (s).

Ålands landskapsstyrelse 1988–1991

Sedan 1988 tillsätts Ålands landskapsstyrelse, den åländska ”regeringen”, enligt parlamentariska principer. Sune Eriksson blev det första parlamentariskt tillsatta lantrådet.

Från och med 20 april 1988

1 januari–19 april 1988

Sista landskapsstyrelsen före parlamentarismens intåg.

Referenser

Externa länkar