Ålands lagting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lagtinget.

Åland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Åland



Atlas
Politikportalen
 v  d  r 

Parlamentsbyggnaden i Mariehamn.

Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ålands historia

Fram till år 1809 tillhörde både Finland och Åland Sverige. Därefter hörde Åland till storfurstendömet Finland som i sin tur lydde under Ryssland. I samband med första världskriget aktualiserades frågan om Ålands statstillhörighet. Ålänningarna vägrade från början att acceptera självstyre och önskade i stället att Åland skulle återförenas med Sverige. Frågan om Ålands statstillhörighet avgjordes 1921 av Nationernas förbund (NF) vars råd beslöt att Åland skulle tillhöra Finland som dock måste garantera att ålänningarna skulle få möjlighet att bevara sitt språk och sin kultur. Rådet beslöt också att en internationell konvention om demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna skulle utarbetas.

Efter det att NF fattat sitt beslut accepterade ålänningarna den självstyrelse som Finland erbjudit Åland genom en självstyrelselagen år 1920. Den 9 juni 1922 sammanträdde Ålands landsting (som lagtinget då benämndes) till sitt första plenum. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.

Ålands lagting – ett parlament[redigera | redigera wikitext]

Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns Ålands lagting. Ålands lagting har tack vare Ålands självstyrelse behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagting har endast befogenhet att stifta lagar som gäller landskapet Åland och lagarna benämns följaktligen landskapslagar.

Självstyrelsen omfattar inte alla områden utan lagtinget har bara rätt att stifta lagar inom de områden som omfattas av Ålands självstyrelse. På övriga områden gäller finsk lag. Lagstiftningsmakten är delad mellan Finska staten och det självstyrda landskapet Åland och gränserna för Ålands behörighet regleras i självstyrelselagen.

Självstyrelselagen kan bara ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke. Nu gällande självstyrelselag trädde i kraft den 1 januari 1993. Då bytte man också namn på parlamentet, från landsting till lagting, för att undvika sammanblandning med landstingen i Sverige och markera likheten med lagtinget på de självstyrande Färöarna.

Parlamentarism[redigera | redigera wikitext]

Landskapet Ålands verkställande makt innehas av Ålands landskapsregering. Innan 2004 kallades regeringen Ålands landskapsstyrelse. Sedan 1988 tillsätts regeringen av lagtinget enligt parlamentariska principer vilket betyder att regeringen måste ha parlamentets förtroende.

Ålands landskapslagar[redigera | redigera wikitext]

I självstyrelselagen föreskrivs de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:

  • undervisning, kultur och fornminnen
  • hälso- och sjukvård
  • socialväsendet
  • näringslivets främjande
  • miljövård
  • kommunalförvaltning
  • polisväsende
  • postväsende
  • radio och television
  • intern trafik

På de här områdena kan man säga att Åland i det närmaste fungerar som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltningsapparat. Ålands landskapslagar publiceras av landskapsregeringen i Ålands författningssamling.

Lagstiftningsprocessen på Åland[redigera | redigera wikitext]

Den åländska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Utredningar utförs inte rutinmässigt och förarbeten saknas ofta. Istället inleds lagstiftningsprocessen genom att Ålands landskapsregering skriver ett lagförslag (tidigare beteckning framställning), motsvarigheten till en proposition, som lämnas till Ålands lagting. Ibland genomförs ett remissförfarande innan lagförslaget godkänns av landskapsregeringen. I vissa fall innebär förslaget till landskapslag att finsk lag ska gälla även på Åland. En sådan landskapslag kallas blankettlag.

Lagförslaget behandlas av Ålands lagting som är den lagstiftande församlingen på Åland. De lagar som lagtinget antar sänds till republikens president som kan inlägga sitt veto. Ålandsärenden som föreläggs presidenten föredras från justitieministeriet förutom ekonomiska regleringar som föredras från finansministeriet. Vid vardera ministeriet finns särskilt förordnade föredragande i åländska ärenden. Presidenten har vetorätt endast i två fall:

  1. om lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller
  2. om lagen rör rikets yttre eller inre säkerhet.

Presidenten grundar sitt beslut på utlåtanden från den så kallade Ålandsdelegationen och ibland också på utlåtanden från Högsta domstolen. Då presidenten godkänt landskapslagen kungörs den och upptas i Ålands författningssamling.

Finska myndigheternas behörighet[redigera | redigera wikitext]

På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller rikslagarna på samma sätt som i landet i övrigt.

Exempel på sådana områden är:

För att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också i de här angelägenheterna har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland, men Åland är det enda valdistriktet från vilket endast en ledamot väljs in.

Val till Ålands lagting[redigera | redigera wikitext]

Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år och Åländsk hembygdsrätt utgör förutsättning för rösträtt och valbarhet. Söndagen den 16 oktober 2011 valdes lagtinget som tillträdde den 1 november 2011.

Mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Ålands lagting efter valet 2011.
  Socialdemokraterna (6)
  Ålands Framtid (3)
  Centern (7)
  Obunden Samling (4)
  Liberalerna (6)
  Moderaterna (4)
Mandatfördelning i Ålands lagting efter valen 1979–2011
Parti 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Liberalerna på Åland 9 9 8 7 8 9 7 10 6
Åländsk Center 14 11 9 10 9 9 7 8 7
Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland 4 5 5 6 6 4 4 3 4
Ålands socialdemokrater 3 5 4 4 4 3 6 3 6
Obunden samling 0 0 2 3 3 4 3 4 4
Ålands framtid 0 0 0 0 0 0 2 2 3
Ålands framstegsgrupp 0 0 0 0 0 1 1 0 0
Gröna på Åland 0 0 2 0 0 0 0 0 0
Totalt 30 30 30 30 30 30 30 30 30
Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå [1]

Den ekonomiska självstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Lagtingets andra huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att besluta om landskapsbudgeten. Den nya självstyrelselagen har inneburit stora förändringar för självstyrelsen i ekonomiskt avseende.

Liksom tidigare uppbär finska staten skatter, tullar och avgifter på Åland såsom i landet i övrigt. I gengäld kompenseras landskapets utgifter genom att ett anslag i statsbudgeten ställs till lagtingets förfogande. Anslaget utgör 0,45 procent av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån. Med denna klumpsumma skall Åland sköta sådana angelägenheter som annars skulle handhas av statliga myndigheter. Lagtinget beslutar fritt om fördelningen av klumpsumman.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Flag of Åland.svg Ålandsportalen