Édouard de Castelnau

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Édouard de Castelnau

Noël Marie Joseph Édouard de Curières de Castelnau, född 24 december 1851 i Saint-Affrique i Aveyron, död 19 mars 1944 i Montastruc-la-Conseillère i Haute-Garonne, var en fransk militär och vikomt av gammal adlig släkt.

Han blev officer vid infanteriet 1870, generalstabsofficer 1893, överste och regementschef 1900, brigadgeneral i mars 1906, och divisionsgeneral i december 1909. Under sin generalstabstid tjänstgjorde Castelnau som souschef och slutligen som chef för 1:a byrån (mobiliseringsavdelingen) och blev 1913 1:e souschef vid generalstaben och medlem av högsta krigsrådet.

Vid krigsutbrottet 1914 fick han befälet över 2e Armée, men vilken han inföll i tyska Lothringen och sedermera vid Le Grand Couronné i augusti-september 1914 hejdade 6:e tyska arméns framryckning mot Nancy. Juni-december 1915 var han chef för den av 4 arméer bestående mellersta armégruppen, under vilken tid bland annat offensiven i Champagne ägde rum. 10 december 1915 blev han generalstabschef för samtliga franska arméer. I den egenskapen förtog han en inspektionsresa till Salonikifronten och gjorde en betydande insats vid reorganiserandet och stärkandet av försvaret vid Verdun i februari 1916. Sedan Robert Nivelle i december utnämnts till högste befälhavare, blev Castelneu 1917 chef för östra armégruppen men avreste i januari i särskilt uppdrag till Ryssland. Efter återkomsten i mars samma år innehade han befälet över armégruppen till krigets slut.

Efter kriget var Castelnau ordförande för kommissionen för vården av de militära begravningsplatserna, 1919-24 ledamot av deputeradekammaren och från 1924 ledare för den katolska sammanslutningen La fédération nationale catolique.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok, Lund 1930