Adela av Normandie

Från Wikipedia
Version från den 15 september 2017 kl. 07.26 av YesDi (Diskussion | Bidrag)

Adela av Normandie, född ca 1067, död 8 mars 1137, var en engelsk prinsessa; gemålsgrevinna av Blois, Chartres och Meaux, och ställföreträdande regent över dessa stater. Hon var dotter till Vilhelm Erövraren och Matilda av Flandern. Mor både till Stefan av England och Henrik av Blois, biskop i Winchester.[1]

Hennes födelse antas vanligen ha ägt rum mellan 1060 och 1064; det finns dock sådant som tyder på att hon var född efter faderns tillträde till den engelska tronen 1066. Hon var Henrik I av Englands favoritsyster och de var troligtvis Vilhelms Erövrarens yngsta barn. Hon var en andlig och välutbildad kvinna, med kunskaper i latin.

Hon gifte sig med Stefan Henrik, son och arvtagare till greven av Blois, någon gång mellan 1080 och 1084, troligtvis 1083. Stefan ärvde Blois, Chartres och Meaux 1089, vilket gjorde honom till en av den tidens rikaste män. Han hade inte en tanke på att bli korsriddare förrän Adela insisterade på det. Stefan reste motvilligt iväg på det första korståget tillsammans med svågern Robert Curthose.[2]

Adela regerade i sin mans ställe då han var borta på det första korståget (1095-1098), och då han återvände i vanära bad hon honom att åter resa iväg för att uppfylla sitt löfte att se Jerusalem. Hon var åter regent 1101, och fortsatte efter makens död under detta korståg 1102, eftersom deras barn fortfarande var minderåriga. Orderic Vitalis hyllade henne som "en vis och kraftfull kvinna" som skickligt styrde över makens egendomar under hans frånvaro och efter hans död.[3]

Hon anställde privatlärare åt de äldre av sönerna och lät sin yngste son Henrik gå i kloster vid Cluny. Adela grälade med sin äldste son Guillaume, och menade att han hade "bristande intelligens och var degenererad" och lät hans yngre bror Theobald överta hans plats som arvtagare. Sonen Stefan lämnade Blois 1111 och anslöt sig till sin morbrors hov i England.[3]

Adela drog sig tillbaka till Marcigny 1120, med sina barns ställning säkrad. Senare samma år drunknade dottern Lucia-Mahaut i det Vita skeppets förlisning tillsammans med sin make. Adela levde för att se sin son Stefan bli kung av England, men dog kort därefter.[4]

Adelas och Stefans barn:

  1. Guillaume, greve av Chartres
  2. Theobald II av Champagne
  3. Odo of Blois, dog ung
  4. Stefan av Blois
  5. Lucia-Mahaut, gm Richard, Earl av Chester
  6. Agnes av Blois, gift med Hugo III av Le Puiset
  7. Henrik av Blois

Referenser

Noter

Källor