Anatomiska termer för rörelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Standardiserade anatomiska termer för rörelse beskriver hur musklernas kontraktion ändrar kroppsdelarnas position relativt den anatomiska grundställningen, då blicken är riktad framåt, armarna hänger längs med kroppen med handflatorna riktade framåt och fötterna är placerade så att de vidrör varandra. För de flesta rörelser finns en motsatt rörelse som återställer grundställningen och termerna för ledrörelser behandlas därför här parvis.

I verkliga livet består kroppens rörelser vanligen av en kombination av nedstående typer av rörelser. Man talar därför om till exempel ventrodorsalrotation och menar då rotation framåt-bakåt kring en transversell axel (som vid nickning). Man kan också ange att pariga muskler verkar isolerat, unilateralt, eller tillsammans, bilateralt. Prefixen hyper- eller över- används ibland för att ange att en rörelse riskerar att skada en led.

Generella rörelser[redigera | redigera wikitext]

Ändring av vinkeln mellan två kroppsdelar
Flexion
Ventral rörelse i sagittalplanet.

En böjande rörelse som minskar vinkeln mellan två kroppsdelar. "Dra ihop sig"-rörelser.
Exempel: Knäna är flexerade då vi sitter på en stol och fingrarna då vi knyter näven. Flexion i höften innebär att man för benet framåt liksom flexion i skuldran gör att armen förs framåt.

Extension
Dorsal rörelse i sagittalplanet.

En sträckande rörelse som ökar vinkeln mellan två kroppsdelar. "Sträcka ut sig"-rörelser
Exempel: Då vi skakar hand är normalt fingrarna extenderade, liksom knäna då vi står upp. I skuldran och höften innebär extension att armen/benet förs bakåt.

Ändring av positionen relativt kroppens mittlinje
Abduktion
En rörelse bort från kroppens eller extremitetens centrala axel.

En rörelse som för isär kroppsdelar.
Exempel: I handen abduceras fingrarna då de förs isär. I fotleden kallas stortåns motsvarande rörelse för radialdeviation. Att lyfta armarna åt sidorna, bort från kroppen är ett exempel på abduktion.

Adduktion
En rörelse in mot kroppens eller extremitetens centrala axel.

En rörelse som för ihop kroppsdelar.
Exempel: Att ställa sig i givakt innebär till exempel att både armarna och benen adduceras, dvs att fötterna förs ihop och att händerna trycks mot höfterna.

Rotation av kroppsdelar
Inåtrotation eller medialrotation
Vridning kring en longitudinell axel in mot kroppens mittlinje.

En rörelse som för armbågen eller knät in mot kroppens mittlinje.
Exempel: Att kramas innebär vanligen att armarna inåtroteras i flexerat läge. Att lyfta en fotboll med fotens utsida innebär typiskt nog att benet inåtroteras.

Utåtrotation eller lateralrotation
Vridning kring en longitudinell axel bort från kroppens mittlinje.

En rörelse som för armbågen eller knät bort från kroppens mittlinje.
Exempel: Då man tar någon "arm i arm" utåtroterar man armen. Då man tar sats inför ett hopp utåtroterar man vanligen benen. Grodans bakben är utåtroterade.

Ändring av vertikalt läge
Elevation
Kraniell rörelse

En rörelse som för en kroppsdel uppåt.
Exempel: Då vi skakar på axlarna eleveras skulderbladen då de förs uppåt.

Depression
Kaudal rörelse

En rörelse som för en kroppsdel nedåt.
Exempel: Då vi sänkar skulderbladen. Både elevation och depression används främst för just skulderbladen.

Speciella rörelser i hand och fot[redigera | redigera wikitext]

Handens och fotens ytor
Palmar
Som hör till handflatan (palma manus).
Plantar
Som hör till fotsulan (planta pedis).

Adjektivet volar används ibland synonymt med palmart.

Dorsal
Som hör till ryggens baksida, dvs handryggen (dorsum manus) eller fotens ovansida, dvs fotryggen (dorsum pedis).
Rotation av underarmen
Pronation
Inåtrotation av underarmen

En rörelse där strålbenet vrids kring armbågsbenet och handflatan vrids nedåt.
Exempel:

Supination
Utåtrotation av underarmen.

En rörelse då handflatan vrids uppåt.
Exempel:

Rotation i fotleden
Dorsalflexion
"Uppåtrotation" av foten.

Vridning som för fotspetsen uppåt.
Exempel: Då man "lättar på gasen".

Plantarflexion
"Nedåtrotation" av foten.

Vridning som för tåspetsen nedåt.
Exempel: Då man trycker ned gaspedalen.

Eversion
Utåtrotation av fotleden.

En rörelse där fotsulan vrids utåt, bort från medianplanet.
Exempel:

Inversion
Inåtrotation av fotleden.

En rörelse där fotsulan vrids inåt.
Exempel:

Andra speciella rörelser[redigera | redigera wikitext]

Generell anterior-posterior rörelse
Protrusion
Förflytta framåt

En term som framför allt används om underkäken.
Exempel: Tuggning.

Retrusion
Förflytta bakåt


Exempel:Tuggning.

Anterior-posterior rörelse av skuldrorna
Protraktion
Framåtriktad rörelse av skuldran

En rörelse som vrider skulderbladet lateralt.
Exempel: Då vi sträcker oss framåt.

Retraktion
Bakåtriktad rörelse av skuldran.

En rörelse som vrider skulderbladet medialt.
Exempel: Då vi lutar oss bakåt mot handflatorna.

Rörelse inuti kroppen
Anterograd rörelse
Rörelse med normal flödesriktning.


Exempel: Då maten färdas från munnen till magen.

Retrograd rörelse
Rörelse mot normal flödesriktning.


Exempel: Gastrisk reflux

Några rörelser som saknar tydlig oppositionsrörelse:

  • Rotation: Vridning kring en axel.
  • Circumduktion: En cirkulär, eller egentligen konisk, rörelse av en kroppsdel i till exempel en kulled eller av ögat i ögonhålan. Cirkumduktion utgör en kombination av flexion, extension, adduktion och abduktion.
  • Opposition: En rörelse då tummen förs ihop med de övriga fingrarna.
  • Reposition: Då man släpper ett föremål man håller i handen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]