Anders Nordén
| Anders Nordén | |
| Född | 1742 |
|---|---|
| Död | 2 maj 1788[1] Katarina församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Operasångare, kantor, kollega |
| Befattning | |
| Kantor, Katarina församling Kantor, Jakob och Johannes församling (1765–1772) | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Nordén, född 1742, död 2 maj 1788 i Katarina församling, Stockholm, var en svensk kantor, kollega och operasångare. Han var engagerad vid Operan i Stockholm 1773–1787. Han medverkade i ett antal av de stora operauppsättningarna under den gustavianska tiden.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Anders Nordén var son till kantorn Carl Nordén vid Klara kyrka i Stockholm. Nordén arbetade i början av sitt yrkesliv som kollega i Stockholm.[2] Han var kantor i S:t Jacobs kyrka åren 1765–1772.[3] Nordén uppträde första gången som skådespelare och operasångare 1773 som Neptunus i Thetis och Pelée. Han slutade på kungliga operan 1787.[2] Senare var han skollärare och kantor i Katarina församling[4] Han avled 2 maj 1788 i Katarina församling och begravdes 9 maj samma år.[5]
Om Nordén har han samtid sagt: ”Han går Stenborg ganska nära, derest han ej strider om företrädet. Hvad för skön ställning! Hvad eld i hans aktion!”.[2]
Nordén gifte sig 1775 med Sara de Broen (1752–1794).[2]
Roller[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1773 | Neptunus | Thetis och Pelée | Stora Bollhuset[6][2] | |
| 1773 | Damon | Acis and Galatea | Stora Bollhuset[6] | |
| 1776 | Usbeck | Aline, drottning av Golkonda | Stora Bollhuset[6] | |
| 1776 | Blaise | Lucile | Stora Bollhuset[6] | |
| 1777 | Jan Ludvig | Alexis eller Deserteuren | Stora Bollhuset[6] | |
| 1778 | Misstanken | Procris och Cephal | Stora Bollhuset[6] | |
| 1778 | Hövdingen för fångarna | Amphion | Stora Bollhuset[6] | |
| 1778 | Martin | Gripon och Martin | Stora Bollhuset[6] | |
| 1780 | Artur | Arsène | Stora Bollhuset[6] | |
| 1781 | Thersander | Roland | Stora Bollhuset[6] | |
| 1782 | Palmore | Cora och Alonzo | Gustavianska operahuset[6] | |
| 1784 | Morphée | Atys | Gustavianska operahuset[6] | |
| 1786 | Joachim Brahes skugga | Gustaf Wasa | Gustavianska operahuset[6] |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Anders Nordén i Projekt Runeberg Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737–1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773–1863 med flera anteckningar av Fredrik August Dahlgren
- ^ Edholm, Dag (2002). S:ta Cecilias tjänare. Om kyrkomusikens utövare i Stockholm under fem århundraden.. sid. 35
- ^ Personne, Nils (1913). Svenska teatern: några anteckningar. 1 Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 92. Libris 1781272
- ^ Katarina kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0009/F I/6 (1784-1804), bildid: C0055807_00064, sida 106
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Arkivet”. Kungliga operan. https://arkivet.operan.se/repertoar/. Läst 16 juli 2020.