Ann-Helen Meyer von Bremen

Från Wikipedia
Ann-Helen Meyer von Bremen
Född12 september 1964 (59 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist, författare
Redigera Wikidata

Ann-Helen Meyer von Bremen, född 12 september 1964, är en svensk journalist och författare.[1] Hon föddes i Recklinghausen men växte upp i Kila i Säffle.

Hon lärde sig journalistyrket genom att som 14-åring börja frilansa och vikariera på Säffle-Tidningen, samtidigt som hon gick i skolan, och senare även på Värmlands Folkblad. Flyttade till Stockholm och var mellan åren 1986-1987 redaktör för Tidskriften Arbetarteatern som gavs ut av Sveriges Arbetarteaterförbund. Därefter återupptog hon frilansandet och skriver framför allt om lantbruk, mat och miljö. Sedan 2014 bor hon och arbetar tillsammans med maken Gunnar Rundgren på Sunnansjö gård i Järlåsa, Uppland.[2] Hon är även en av 18 ledamöter i Kålrotsakademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Meyer von Bremen, Ann-Helen; Rundgren, Gunnar (2012) Jorden vi äter (2012) Naturskyddsföreningen. ISBN 9789155800871
Meyer von Bremen, Ann-Helen; Rundgren, Gunnar (2014) Food Monopoly – Das riskante Spiel mit billigem Essen. Oekom Verlag. ISBN 9783865816641
Ingvarsson, Anders; Meyer von Bremen, Ann-Helen (2015) Makten över matkassen. Bokförlaget Arena. ISBN 9789178434756
Meyer von Bremen, Ann-Helen; Rundgren, Gunnar (2020) Kornas planet (Ordfront) ISBN 9789177750970
Meyer von Bremen, Ann-Helen; Rundgren, Gunnar (2023) Det levande – om den gränslösa relationen mellan naturen och människan. Ordfront. ISBN 9789177753001
Medverkat i: ”Mat som mode” i Matboken, redaktör Peter Johansson. Sveriges Hembygdsförbund (2004) ss 21-32.
”Vår dagliga mat” i Designmedvetenskap, redaktörer Maria Koblanck och Leif Åberg. Vetenskapsrådet (2004), ss 144-155
”Liten gård ger mångfald” i Naturen till din tjänst, redaktör Mats Hellmark. Naturskyddsföreningen (2007), ss 62-69
”Linets väg tillbaka” i Grön design, redaktörer Cecilia Bertilsson och Mats Hellmark. Naturskyddsföreningen (2008) ss 54-61.
”Varannan eko” i Hundra år av envishet, redaktörer Roger Olsson och Eva-Lena Neiman. Naturskyddsföreningen (2009) ss 168-177
”Mat. Matstatus” i Noll noll: Decenniet som förändrade världen, redaktörer Tobias Nielsén och Anders Rydell. Volante (2010), ss 30-44.
”Vår havande jord” i Dagboken med kyrkoalmanacka, redaktör Göra Lomaeus. Verbum (2014) ss 86-89.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Coops Änglamarkspris 2006 för bästa miljöjournalistik. [3]
  • M Sandahl Foundations stipendium till Plutos minne för främjande av ekologisk gastronomi 2008.[4]
  • Gastronomiska Akademiens Guldpenna 2015.[5]
  • Region Värmlands litteraturstipendium för boken Kornas planet, 2021.[6]
  • Naturskyddsföreningen i Uppsala läns naturvårdspris , tillsammans med Gunnar Rundgren, 2022.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
  2. ^ Uppsala Nya Tidning, Liv nära naturen, 27 maj 2016 https://unt.se/leva/liv-nara-naturen-4247513.aspx
  3. ^ Ann-Helen Meyer von Bremen får Änglamarksprisets stipendium på 100 000 kronor. Hämtdatum 2 maj 2023.
  4. ^ https://www.sandahlfoundation.se/pristagare. Stipendium till Plutos minne för främjandet av ekologisk gastronomi. Hämtdatum 2 maj 2023.
  5. ^ https://www.vinjournalen.se/nyheter/2016/01/28/myllymaki-far-guld/. Myllymäki får guld. Hämtdatum 2 maj 2023
  6. ^ https://regionvarmland.se/regionvarmland/kultur/kulturutveckling/las--och-litteraturframjande/region-varmlands-litteraturstipendium. Region Värmlands litteraturstipendium. Hämtdatum 2 maj 2023.
  7. ^ https://uppsala.naturskyddsforeningen.se/2022/08/29/2022-ars-pristagare-av-georg-sjobers-naturvardspris/. 2022 års pristagare av Georg Sjöbers Naturvårdspris!.Hämtdatum 2 maj 2023.