Säffle
| Säffle | |
| Tätort Centralort |
|
|
Säffle stadshus vid Kanaltorget
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Säffle kommun |
| Församling | Säffle församling |
| Koordinater | |
| Area | 735,26 hektar |
| Folkmängd | 8 991 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,23 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5840 |
- För den historiska stadskommunen, se Säffle stad. Uppslagsordet Seffle leder hit. För motorn, se Sefflemotorn.
Säffle är en tätort i Värmland och centralort i Säffle kommun med något under 9 000 invånare (2010). Säffle ligger vid Byälven, som förbinder Glafsfjorden med Vänern, och genomkorsas av Norge/Vänerbanan och Europaväg 45.
Innehåll |
[redigera] Ortens namn
Det finns olika teorier om ursprunget till ortens namn. En är att Säffle kan härledas som ’sä-fugl’, dvs. sjöfågel(-viken). En annan är att namnet är en sammandragning av det äldre Sifhälla, som tagits till heder av sportklubben SK Sifhälla.
[redigera] Historia
Staden ligger vid Vänern och det finns forntida fynd som talar för att det har varit en boplats sedan järnåldern. Säffle började växa efter tillkomsten av Säffle kanal år 1837. 1879 kom järnvägen till Säffle och samhället blev Säffle köping 1882 och Säffle stad 1951. Det var den sista nybildningen av en stad i Sverige enligt då gällande regelverk. På grund av befolkningsminskning (se nedan) faller tätorten inte längre in under SCB:s definition av stad, men omtalas i dagligtal som sådan.
En historieversion berättar att Olof Trätälja bosatte sig och levde i Säffle. Gravhögen i centrala Säffle benämns ofta som Olof Trätäljas hög. Gator, kyrkor och andra platser är namngivna efter denna viking.
[redigera] Geografi
Säffle breder ut sig på båda sidorna om Byälven. Närmaste större tätorter är Åmål i Dalsland, Grums och Karlstad.
[redigera] Stadsdelar
- Annelund
- By
- Höglunda
- Krokstad
- Norelund
- Rolfserud
- Sund
- Sundstorp
- Treabackarna
- Västra Innerstaden
- Östra Innerstaden
[redigera] Näringsliv
Säffle växte som tätort fram på 1860-talet med handelsmän och hantverkare som etablerade sig omkring den knutpunkt som Seffle kanal och landsvägen utgjorde. I det sena 1800-talet etablerades mindre industrier som färgerier, sågverk och gjuteri. Säffle har aldrig varit något utpräglat brukssamhälle även om Billeruds AB länge satte sin prägel på orten och samhällslivet. Billeruds sulfitfabrik, som anlades 1883 - 1920 kompletterat med pappersbruk - är en stor bidragande faktor till att Säffle blev stad 1951. Under en lång följd av år var dessutom Billerudskoncernens huvudkontor och forskningslaboratorium belägna i Säffle. Sulfitfabriken är idag världens äldsta som ännu är i drift. Även Säffle kanal (anlagd 1837) var en viktig orsak till samhällets framväxt, liksom Bergslagernas Järnvägar (1879). De båda möbelfabrikerna och Seffle Motorverkstad är andra näringsgrenar som satt Säffle på kartan, liksom Källe Regulatorer. Även om Säffle alltid varit en kommun, som producerat och tillverkat varor, så har staden nu anpassat sig mer till ett modernt samhälle och erbjuder också många tjänster. Största industrierna i Säffle idag är Nordic Paper Seffle AB (f.d. Billeruds Bruk) Somas, Säffle Karosseri, numera Volvo Bussar Säffle AB (tillverkning av bussar), BTG Pulp & Paper Sensors AB (bestrykningsmaskiner, mätgivare och specialventiler), CCI, Moelven Byggmoduler.
[redigera] Kommunikationer
- Europaväg 45 har sin sträckning genom Säffle
- Norge/Vänerbanan har sin sträckning genom Säffle
- Länsväg 175 går ifrån Säffle till Arvika
[redigera] Kultur
Sedan 1970-talet är Säffleoperan verksam i orten. Under åren har flera kända skådespelare gästspelat här, såsom Thore Skogman, Margareta Hallin och Reuben Sallmander.
[redigera] Sport
Det finns flera idrottsföreningar i Säffle. Fotbollsföreningarna SK Sifhälla och Säffle FF har de senaste decennierna mestadels spelat i division tre och fyra. Bragdguld- och Jerringprisvinnaren Annichen Kringstad fostrades i Säffle OK.
[redigera] Övrigt
[redigera] Kända personer
- Gunnar Andersson, fotbollsspelare
- Astrid Assefa, skådespelerska, sångerska och teaterchef
- Karl Petter Bergvall, bonde, känd från TV-programmen Bonde söker fru, Let's Dance och Kändisdjungeln
- Gerda Björne, filmskådespelerska
- Ida Bäckman, författare
- Daniel Carlsson, rallyförare
- Valdemar Dahlgren, folkbildningsman
- Mats Dillén, generaldirektör
- Gunnel Eklund, operasångerska
- Thomas Engdahl, förbundskapten, friidrott
- Karin Falck, TV-producent och programledare
- Gunilla Gårdfeldt, skådespelerska och sångerska
- Otto Hesselbom, konstnär
- Peter Kadhammar, journalist
- Annichen Kringstad, orienterare
- Torsten Källe, uppfinnare
- Jonas Rimeika, skådespelare (sedd i bl.a Smala Sussie)
- Carl Anders Rohdin, diktare, konditor (var den förste svenske mottagaren av förtjänstmedaljen Litteris et Artibus)
- Olof Sager-Nelson, konstnär
- Esaias Tegnér, författare
- Gustaf Uggla, militär och adjutant
- Tina Thörner, kartläsare
- Ludvig Åberg, fotograf
- Svante Ödman, läkare och professor
[redigera] Musikgrupper
[redigera] Övriga föreningar och museer
- Föreningen Vikingaleden - Reenactmentförening med vikingaskeppet Glad av Gillberga
- Värmlands Vikingacenter - Vikingamuseum utanför Säffle
- Säffleoperan - Säffles musikal- och teaterförening
[redigera] Se även
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Säffle 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 9 292 | |||
| 1965 | 10 626 | |||
| 1970 | 11 609 | |||
| 1975 | 11 428 | |||
| 1980 | 11 017 | |||
| 1990 | 10 294 | 795 | ||
| 1995 | 9 910 | 726 | ||
| 2000 | 9 318 | 728 | ||
| 2005 | 9 156 | 728 | ||
| 2010 | 8 991 | 735 | ||
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
|
||||||||