Artistisk gymnastik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pojkgymnast på bygelhäst

Artistisk gymnastik, redskapsgymnastik, disciplin inom tävlingsgymnastiken där gymnasten utför olika program i ett antal redskap. Se även rytmisk gymnastik och truppgymnastik.

Den artistiska gymnastiken delas in i disciplinerna Manlig Artistisk Gymnastik (MAG) och i Kvinnlig Artistisk Gymnastik (KAG). Det finns många likheter mellan dessa båda discipliner men också betydande skillnader.

Manlig artistisk gymnastik (MAG)[redigera | redigera wikitext]

I manlig artistisk gymnastik ingår redskapen fristående, bygelhäst, ringar, hopp, barr och räck.

Kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG)[redigera | redigera wikitext]

I kvinnlig artistisk gymnastik är redskapen hopp, barr, bom och fristående. Dambarren skiljer sig från herrbarren genom att dambarren har två holmar av olika höjd och herrbarren har 2 holmar på samma höjd. Damernas fristående utförs till instrumental musik till skillnad från herrarna.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Varje redskap har sin egen karaktär. I friståendet skall till exempel både smidighet, styrka och utstrålning visas. Många tävlar och gymnastiken blir allt vanligare i Sverige. Många tävlar och det som det tävlas i är barr, bom, hopp och fristående.

Redskap och moment[redigera | redigera wikitext]

Bommen är 10 cm bred, 5 m lång och är 125 cm hög. Barren är 2 holmar som akrobatik görs emellan. Hopp sker numer på ett så kallat hoppbord eller pegasus. Före 2004 användes en hopphäst. Friståendet kan liknas vid en akrobatisk dans.

Skador och hälsoproblem[redigera | redigera wikitext]

Precis som allt idrottande på elitnivå så har även den Artistiska Gymnastiken skador. Viss forskning har visat att 70% av skadorna är av lättare karaktär. De mest utsatta tillfällena är under friståendeövningar och då särskilt vid landningar.[1]

Biverkningar av sporten som yttrar sig i hämmad tillväxt har även påvisats. Tillväxten hos barn hämmas under perioder av intensiv träning för att sedan accelerera under viloperioder. Det är dock tveksamt om denna accelererade tillväxt är tillräcklig för att helt kunna motverka den inbromsning som sker under aktivt utövande på elitnivå, vilket således kan få till följd att barn som tränat intensivt under sin uppväxt ej når sin mållängd.[2]

Effekter som påvisats vid intensiv träning inom den Artistiska Gymnastiken är hur positivt detta påverkar skelettets förbening. Detta minimerar till exempel risken för benskörhet då densiteten på skelettet ökar. [3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Journal Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation, Publisher IOS Press, ISSN 1053-8127 (Print), 1878-6324 (Online), Subject: Medicine, Orthopedics and Sports Medicine, Exercise & Occupational Therapy and Rehabilitation & Assistive Technology, Issue Volume 16, Number 4/2002 (Pages 145-151), Online Date Tuesday, January 01, 2002
  2. ^ Journal of Clinial Endocrinology and Metabolism. 2004 Sep;89(9):4377-82. Epub 2004 Aug 24., Growth and skeletal maturation in male and female artistic gymnasts., Georgopoulos NA, Theodoropoulou A, Leglise M, Vagenakis AG, Markou KB. Source: Department of Obstetrics and Gynecology, University of Patras Medical School, University Hospital, 26500 Patras, Greece.
  3. ^ Annals of the New York Academy of Sciences. 2010 Sep;1205:12-6. doi: 10.1111/j.1749-6632.2010.05675.x., Bone acquisition during adolescence in athletes., Markou KB, Theodoropoulou A, Tsekouras A, Vagenakis AG, Georgopoulos NA. Source: Department of Internal Medicine, Division of Endocrinology, University of Patras Medical School, University Hospital, Patras, Greece.