Axel Petersson - känd som Döderhultarn.
Döderhultarns ateljé i Oskarshamn.
Axel Robert Petersson, Döderhultarn kallad, född 12 december 1868 på gården Högatorp i Döderhults socken utanför Oskarshamn i Småland, död 15 mars 1925 i Oskarshamn, var en svensk träskulptör.
Döderhultarn var son till Per August Petersson och Eva Lotta, född Persdotter. Fadern var jordbrukare och nämndeman, men dog vid 43 års ålder, 1877. Modern fick ensam ta hand om Axel och hans sex syskon. Familjen flyttade 1889 in till Oskarshamn, där Petersson fick en egen bod för sitt snidande. Han gjorde rekryten hos Smålands husarer på Ränneslätt under 42 dagar, där han gavs möjlighet att studera hästarnas rörelsemönster, vilket anses ha påverkat hans konstnärskap. Inledningsvis sålde Axel Petersson skulpturerna för en tjugofemföring, vilket motsvarade den gamla "tolvskillingen. Då han under köpslåendet brukade säga: Vi får väl säja en tolvskilling?, kallades han ofta för "Tolvskillingen". Axel Petersson uppmärksammades i hemstaden 1906, under 50-årsjubileet, då han belönades med 20 kronor och en silvermedalj inom kategorin Mansslöjd i samband med en industriutställning.
Han är känd för sina grovt tillyxade träskulpturer, av både människor och djur. De mest kända grupperna är; Bröllop, Begravningen, Mönstringen och Husförhöret. Om man tittar på hans karikatyrer av dåtidens "kändisar" i Oskarshamn, ser man ett klart släktskap med Albert Engström. Döderhultarn har ett eget museum i Oskarshamn, Döderhultarmuseet. Dessutom kan man besöka hans lilla lägenhet, i vilken han bodde och hade sin ateljé. Ateljén finns fortfarande kvar några hundra meter norr om Oskarshamns centrum och hembygdsföreningen håller den öppen för visning under sommarmånaderna.
Citat om och av Döderhultarn [redigera]
| ” |
En nype mull, va ä en mer? |
„ |
| — Axel Peterson, Döderhultarn |
| ” |
Jag beundrade hans hänsynslösa realism och hans sätt att förenkla. Hans vilt riktiga blick på ansikten och kroppar! Hans tragiska syn på människor och djur. |
„ |
| — Albert Engström |
| ” |
Döderhultarns figurer måste betraktas var och en för sig. De är färdiga enstaka skulpturer, avslutade i sig själva. Han har sällan fixerat dem i fasta grupper med avsikt att göra en grupp. Då han har gjort det nån enstaka gång, som i Häradsrätten, har resultatet blivit av överväldigande verkan |
„ |
| — Bror Hjorth |
Vidare läsning [redigera]
- Döderhultarn - vår berömda träskultptur - i ord och bild, Oskarshamn 1915
- Döderhultarn - Uttalanden om konstnären Axel Petersson med bilder av hans träskulpturer, Hembygdsföreningen Döderhultarmuseet, Oskarshamn 1970
- Gunnar Jungmarker: Döderhultarn, Carlssons 1990
- Sif Strand-Rönnbäck m fl: Axel Petersson Döderhultarn, Oskarshamns kulturförvaltning 1986
Externa länkar [redigera]