Bertil Gardell
| Bertil Gardell | |
| Född | Bertil Gustaf Torsten Berndt Gardell 21 augusti 1927 Koppom, Järnskogs församling i Värmland |
|---|---|
| Död | 16 mars 1987 (59 år) Hägerstens församling, Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Professor |
| Maka | Ingegärd Rasmussen (g. 1958–1983; skild) Satu Leinonen (g. 1983–1987; hans död) |
| Släktingar | Mattias Gardell (son) Jonas Gardell (son) Stina Gardell (dotter) |
Bertil Gustaf Torsten Berndt Gardell, född 21 augusti 1927 i Koppom, Järnskogs församling i Värmlands län, död 16 mars 1987 i Hägersten i Stockholm[1], var professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.
Gardells far Torsten Gardell var provinsialläkare i Koppom och modern Elisabeth Grönfors var dotter till Svenska Dagbladets mångårige ekonomidirektör Gustaf Grönfors. Bertil Gardells doktorsavhandling Produktionsteknik och arbetsglädje - en socialpsykologisk studie av industriellt arbete kom 1971 och var inledningen till en rad uppmärksammade projekt och studier kring arbetsorganisation och teknik framförallt med avseende på de anställdas inflytande, medbestämmande och arbetsmiljö.[2][3][4] Ett andra tema i hans forskning var hur människors inflytande och kontroll i sin arbetsmiljö hörde samman med stress och hälsa. Han samarbetade i dessa frågor med stressforskaren professor Marianne Frankenhaeuser. Gardells och bland andra sociologen Edmund Dahlströms forskning om teknisk förändring, arbetsmiljö och hälsa,[5] var en viktig del av den debatt som föregick arbetsmiljölagstiftningen under senare delen av 1970-talet. I boken Forskning för framtidens arbetsliv - en minnesbok till Bertil Gardell, Prisma 1987, ger några samtida arbetslivs- och samhällsforskare en karakteristik av Gardells forskning och verk.
Bertil Gardell var 1958–1983 gift med psykologen Ingegärd Rasmussen (1926–2010), dotter till grosshandlaren Holger Rasmussen och Ingeborg Åquist.[6] De fick barnen Mattias Gardell (född 1959), Pelle Gardell (född 1961), Jonas Gardell (född 1963) och Stina Gardell (född 1965).[7][8]
År 1983 gifte han om sig med Satu Leinonen (född 1946) och fick sonen Berndt Gardell (född 1983).[7][9]
Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[10]
Källor
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Gardell, B: Arbetsinnehåll och livskvalitet, Prisma 1976,
- ^ Gardell, B, Gustafsson R m fl: Sjukvård på löpande band, Prisma 1979,
- ^ Gardell, B, Svensson L: Medbestämmande och självstyre, Prisma 1981,
- ^ Dahlström E, Gardell, B, m fl: Teknisk förändring och arbetsanpassning - ett sociologiskt bidrag till forsknings- och planeringsdebatten, Prisma 1966,
- ^ Gardell, Bertil, G T B, professor, Sthlm i Vem är Det / Svensk biografisk handbok / 1983 / s 330.
- ^ [a b] Dödsannons i Svenska Dagbladet 24 mars 1987.
- ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710
Källor
- Leymann H, Svensson L (red): Forskning för framtidens arbetsliv - en minnesbok till Bertil Gardell (1987) Prisma.
- Johnson, J.V. & Johansson, G. 1991. The Psychosocial Work Environment: Work Organization, Democratization and Health. Essays in Memory of Bertil Gardell. Amityville, N Y: Baywood Publishing Compay, Inc.
- Kompier,M. the psychosocial work environment and health - what do we know and where should we go? scand. J. Environ. Health, 2002, 28(1), 1-4