Stockholms universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms universitet
Logo-org-svensk stor 150dpi.jpg
Engelska Stockholm University
Grundat 1878
Ägandeform Statligt
Rektor Prof. Astrid Söderbergh Widding
Anställda 5 512 (2013)[1]
Studerande 70 971 (2013)[1]
Helår 29 559 (2013)[1]
Doktorander 1 832 (2012) [2]
Säte Stockholm, Sverige Sverige
Medlemskap EUA, SUHF
Webbplats www.su.se

Stockholms universitet är ett statligt universitet i Stockholm. Universitetet har ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt område. Inom dessa områden ligger samhällsvetenskaplig, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet. Universitetet grundades som Stockholms högskola (StHS) 1878. Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september[4] 1960, då högskolan förstatligades. Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet och att samverka med samhället[5].

Historia[redigera | redigera wikitext]

En kontext av högre utbildning fanns i Stockholm långt innan Stockholms högskola bildades. Som det främsta exemplet härpå träder Collegium regium, även kallat Academia stockholmensis, fram. Collegium regium var en sorts högskola och grundades av Johan III år 1576. Denna utbildningsanstalt förföll dock när dess professorer flyttades till Uppsala år 1593 och det där återupprättade universitetet.[6]

Initiativet till bildandet av Stockholms högskola togs av stadsfullmäktige. Det skedde genom ett beslut i december år 1865 om bildande av en fond och en kommitté, för att "inom hufvudstaden upprätta en högre utbildningsanstalt"[7]. De nio ledamöterna i kommittén var respekterade medborgare som på olika sätt verkade för vetenskapens och samhällets utveckling[8].

Nästa viktiga steg togs i oktober år 1869, då Högskoleföreningen bildades[9]. Flera kommitémedlemmar blev ledamöter av Högskoleföreningen - bland annat professor Pehr Henrik Malmsten[10]. Föreningens uppgift var att upprätta en högskola i Stockholm och skulle "ej upplösas förrän högskolan kommit till stånd och dess framtid kunde anses tryggad". Grundstadgar för Stockholms högskola antogs i maj 1877 och på Höstterminen året därpå började den egentliga verksamheten.

Stockholms högskola inledde alltså sin verksamhet på hösten 1878, med stöd av bidrag från allmänheten och Stockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes på 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professor, Sonja (eller Sofia) Kovalevskaja, som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn var Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. Professor Svante Arrhenius erhöll som förste svensk ett Nobelpris, i kemi 1903.

Först 1904 erhöll högskolan rätt att utfärda examina och promovera doktorer. Under de följande åren byggdes fakultetsstrukturen ut, och högskolan fick egna lokaler vid Observatorielunden i Stockholm (huset på Kungstensgatan 45). På 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt universitet, men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner.

Dess centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad till Frescati. Tanken var från början att förlägga universitetets hela verksamhet i campus i Frescati, men vissa institutioner är belägna utanför campus, som NADA (Institutionen för numerisk analys och datalogi) vid Tekniska Högskolan, DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) i Kista. Journalisthögskolan, Enheten för journalistik, medier och kommunikation, finns i Garnisonen på Östermalm och på Drottninggatan finns Spökslottet, Schefflerska palatset. Vid Sveaplan finns Institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan), CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) och SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs). En avdelning för arbetsmiljökemi tillhörande Institutionen för analytisk kemi finns i Hässleholm.

1 januari 2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självständiga Lärarhögskolan i Stockholm på Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet. De byggnader som tidigare användes av Lärarhögskolan kallas nu Stockholms universitets campus Konradsberg.

Logotypens historia[redigera | redigera wikitext]

Märket tecknades ursprungligen av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (1914-1995) i samband med att Stockholms högskola blev ett statligt universitet 1960. Märket består av en fackla omlindad av en olivkvist i kombination med tre kronor och en sigill-omskrift. Inspirationen till utförandet fick Karl-Erik Forsberg av en plafondmålning i Schefflerska palatset (känt som "Spökslottet") på Drottninggatan i Stockholm. Målningen symboliserar kunskapen och på den finns bland annat gudinnan Pallas Athena som håller i en fackla omlindad av en olivkvist. De tre kronorna har Karl-Erik Forsberg adderat, de finns med redan i Magnus Erikssons sköld som en symbol för riket Sverige. I universitetets märke illustrerar kronorna det statliga huvudmannaskapet[11].

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitet är en statlig myndighet och styrs av de beslut som regering respektive riksdag fattar. Universitetet har dock rätt att, inom de ramar som regeringen ger, besluta i många frågor så som sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning av studenter mm.

Organ inom universitetets organisation[redigera | redigera wikitext]

  • Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att universitetet som myndighet sköter sitt uppdrag och följer de krav som uppställs i lagar och förordningar. Styrelsen rapporterar till regeringen. Styrelsen består av åtta externa ledamöter (varav en ordförande och en vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare från universitetet med två gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav en doktorandrepresentant) med en suppleant. Under universitetsstyrelsen finns rektor som är chef över myndigheten och har det operativa ansvaret för hela verksamheten. Under rektor finns i sin tur prorektor som kan ersätta rektor vid behov.
  • På universitetet finns två områdesnämnder, Områdesnämnden för naturvetenskap respektive Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. De leds av varsin vicerektor. Områdesnämnderna är beslutande organ som ansvarar för strategisk planering av utbildning och forskning, samordning av fakultetsövergripande utbildning och forskning samt intern och extern samverkan.
  • Efter områdesnämnderna kommer fakultetsnämnderna som är de högst beslutande organen på fakultetsnivå. I fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter och studentrepresentanter. Dekanerna utses av rektor efter förslag genom val inom berörd fakultet.
  • Fakultetsnämnderna beslutar normalt i lärarutbildningsfrågor, men det finns en samordningsgrupp som beslutar i sådana frågor som rör lärarutbildning vid flera fakulteter. Samordningsgruppen ska besluta i fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor och följa upp verksamheten. Prorektor är ordförande i samordningsgruppen och har övergripande ansvar för lärarutbildningarna.
  • Efter fakulteterna landar verksamheten på institutionell nivå, där det för varje institution finns en prefekt som är chef och tar beslut tillsammans med institutionsstyrelsen.
  • Universitetsförvaltningen är ett berednings- och serviceorgan för universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutande organ. Leds av förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns ett antal förvaltningsenheter som sköter olika delar av universitetets administration, t ex ekonomiavdelning, IT-avdelning, personalavdelning och studentavdelning. Det finns även tre s k stabsenheter, Ledningskansliet, Planeringsenheten och Kommunikationsenheten som hjälper universitetsledningen med beslutsunderlag.
  • Förvaltningschefen är den högsta tjänstemannen vid Stockholms universitet och beslutar om bland annat universitetsförvaltningens organisation och ekonomi.

Institutioner, institut och centra[redigera | redigera wikitext]

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning vid Stockholms universitet sker inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. Inom dessa områden finns fyra fakulteter med drygt 70 institutioner, institut och centra inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Forskning eller utbildning sker även vid ett antal centra och institut med egen styrelse, men som organisatoriskt hör till en institution.

Institutioner inom respektive fakultet[redigera | redigera wikitext]

Naturvetenskapliga fakulteten[redigera | redigera wikitext]

Biologiska sektionen[redigera | redigera wikitext]
  • Institutionen för biologisk grundutbildning
  • Institutionen för ekologi, miljö och botanik
  • Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
  • Zoologiska institutionen
Sektionen för geo- och miljövetenskaper[redigera | redigera wikitext]
Kemiska sektionen[redigera | redigera wikitext]
  • Institutionen för analytisk kemi
  • Institutionen för biokemi och biofysik
  • Institutionen för material- och miljökemi
  • Institutionen för organisk kemi
  • Institutionen för neurokemi
Matematisk-fysiska sektionen[redigera | redigera wikitext]
  • Institutionen för astronomi
  • Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
  • Fysikum
  • Matematiska institutionen
  • Meteorologiska institutionen
  • Numerisk analys och datalogi
Centra/institut[redigera | redigera wikitext]
  • AlbaNova med Nordita och Vetenskapens hus
  • Bergianska botaniska trädgården vid Stockholms universitet
  • Stockholms Resilienscentrum 
  • Stockholms universitets Östersjöcentrum
Forskningsstationer[redigera | redigera wikitext]
  • Tovetorps Zoologiska Forskningsstation tillhör zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och är belägen ca 95 km sydväst om Stockholm. Här bedrivs forsknings- och utbildningsverksamhet inom ekologi och etologi. Varje år besöks Tovetorp av upp till 600 studenter som bor och studerar mellan 2–10 dagar på stationen. På forskningssidan jobbar idag drygt 20 personer med olika forskningsprojekt. Antalet anställda är för närvarande 6 personer[12].
  • Forskningsstation i Tarfala tillhör Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Stationen är belägen 1135 m ö h i Tarfaladalen, på östra sidan av Kebnekaise i en arktisk/alpin omgivning. Här bedrivs glaciologisk, hydrologisk, meteorologisk samt klimatologisk forskning. Stationen har kapacitet att ta emot grupper upp till 25 personer och personalen består av 2-5 personer[13].
  • Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) tillhandahåller "Askölaboratoriet". Här bedrivs bland annat forskning kring ekosystem, ekologi och vilken effekt mänskliga störningar har på dessa. Fältstationen anlades 1961 av professor Lars Silén, prefekt för zoologiska institutionen och är idag etablerat som ett välkänt havsforskningscentrum [14].

Humanistisk-samhällsvetenskapliga området[redigera | redigera wikitext]

Humanistiska fakulteten[redigera | redigera wikitext]

  • Engelska institutionen
  • Filosofiska institutionen
  • Historiska institutionen
  • Institutionen för arkeologi och antikens kultur
  • Institutionen för baltiska språk, finska och tyska
  • Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
  • Institutionen för lingvistik
  • Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria
  • Institutionen för mediestudier
  • Institutionen för musik- och teatervetenskap
  • Institutionen för orientaliska språk
  • Institutionen för språkdidaktik
  • Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • Konstvetenskapliga institutionen
  • Romanska och klassiska institutionen
  • Slaviska institutionen
Centra/institut[redigera | redigera wikitext]
  • CeHum - Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik
  • Centrum för modevetenskap
  • Centrum för tvåspråkighetsforskning
  • Tolk- och översättarinstitutet

Juridiska fakulteten[redigera | redigera wikitext]

Juridiska fakulteten (Juridicum)

Samhällsvetenskapliga fakulteten[redigera | redigera wikitext]

Centra/institut[redigera | redigera wikitext]
  • ARC-Forskning om äldre och åldrande
  • CESAM - Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
  • CHESS- Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa
  • IIES-Institutet för internationell ekonomi
  • SCORE- Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
  • SOFI-Institutet för social forskning
  • SORAD- Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
  • Stressforskningsinstitutet

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Universitetets forskare anlitas i statliga utredningar, medverkar i media, lämnar remissvar på lagförslag och ingår i flera nobelkommittéer och internationella expertorgan.

Program och kurser[redigera | redigera wikitext]

På Stockholms universitet finns över 200 program och 1900 kurser inom naturvetenskap, och humaniora-samhällsvetenskap inklusive juridik. Lärarutbildningarna är integrerade i hela Stockholms universitet.[15][16]

Stockholms universitetsbibliotek[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitetsbibliotek är ett av Sveriges största forskningsbibliotek och en av Stockholms mest välbesökta kulturinstitutioner med ca 1,8 miljoner besökare årligen. Biblioteket är en naturlig mötesplats på campus och ett nav för informationsförmedling vid Stockholms universitet.

Ranking[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitet placerade sig på plats 82 bland världens universitet i Academic Ranking of World Universities 2013[17]. Times Higher Education listade samma år Stockholms universitet som 117e bästa universitet i världen[18]. Denna bedömning gjordes efter analys av 13 olika faktorer och några av dessa var forskning, inkomst, rykte, kvalité på studieomgivning och internationella studier[19].

Studentliv[redigera | redigera wikitext]

Det finns för närvarande tre studentkårer vid Stockholms universitet, SUS, DISK, och SSAS. Den största studentkåren vid Stockholms universitet heter Stockholms universitets studentkår, SUS. Utöver medlemskap i denna, måste studenterna tillhöra någon av de fyra fakultetsföreningarna.

Studentlivet i Stockholm organiseras både genom kårerna, genom fakultetsföreningarna samt genom olika ämnesföreningar och andra studentföreningar. Stockholms universitet har en universitetskör som dirigeras av Kim Malmquist. Stockholms universitets studentkår ger även ut tidningen Gaudeamus, även kallad "Gadden".

Personer med koppling till universitetet[redigera | redigera wikitext]

Fyra forskare som varit verksamma vid Stockholms universitet har erhållit Nobelpriset[20]:

Kända alumner[redigera | redigera wikitext]

Även ett flertal företagsledare verksamma vid stora svenska företag och koncerner har studerat vid Stockholms universitet.

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Rektorer för Stockholms högskola[redigera | redigera wikitext]

Rektor valdes då antalet fast anställda lärare uppgick till tre, vilket inträffade i slutet av 1882. Inledningsvis sköttes rektorssysslorna av Hjalmar Holmgren från 1878 och av Robert Rubenson 1881-1882.[21]

Rektorer för Stockholms universitet[redigera | redigera wikitext]

Universitetsområdet[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av Stockholms universitet finns i området Frescati, som sträcker sig från Bergianska trädgården i norr till Sveaplan i söder. Det är beläget mitt i världens första nationalstadspark och området karaktäriseras av natur, arkitektur och modern konst.

Inom Frescati finns områdena Albano (Stockholm), Bergianska trädgården, Frescati Backe, Frescati Hage, Kräftriket, Lilla Frescati och Sveaplan, Stockholm. Namnet på många av dessa områden har en historia som går tillbaka till slutet av 1700-talet. Efter Gustav III:s resa till Italien åren 1783-84 fick flera platser vid Brunnsviken namn efter italienska förebilder. Stockholms universitet har även exempelvis institutionen för data- och systemvetenskap som är belägen i Kista[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Stockholms universitet: Sifferfakta”. http://www.su.se/om-oss/fakta/sifferfakta. Läst 2013-09-15. 
  2. ^ Stockholms universitet: Uppföljning av verksamhetsplan 2012
  3. ^ Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009 ISSN 1400-948X
  4. ^ Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.164
  5. ^ Högskolelagen 1 kap §2 (1992:1434) [1]
  6. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. 533. Tillgänglig på http://runeberg.org/nfbe/0293.html. Läst den 2 april 2014.
  7. ^ Thomasson, Carl-Gustaf, Stockholms högskolas matrikel 1878-1887. Stockholm 1969. Förslag bifölls i alla delar av stadsfullmäktige den 19.12.1865, sid. 52
  8. ^ Engström, Eric, Stockholms högskolas gynnare. Givare och donatorer under högskolans uppbyggnadsskede. Uppsats, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet (årtal?)
  9. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 27, Stockholm Nynäs järnväg - Syrsor: Stockholms högskola, 1918
  10. ^ Svensk Uppslagsbok: Stockholms högskola, Baltiska förlaget A.-B., Lund: 1929
  11. ^ ”Historien bakom logotypen”. http://www.su.se/medarbetare/visuellidentitet/identitetselement/logotyp. 
  12. ^ Tovetorps forskningsstation: Startsida [2]
  13. ^ Tarfala Forskningsstation: [3]
  14. ^ Fakta Askölaboratoriet [4]
  15. ^ Program och kurser http://sisu.it.su.se/search
  16. ^ Lärarutbildningsportalen http://www.su.se/lararutbildningar
  17. ^ Shanghai ranking: Academic Ranking of World Universities 2013 [5]
  18. ^ THE: Times Higher Education Ranking 2013 [6]
  19. ^ THE: Avgörande faktorer kring ranking [7]
  20. ^ Stockholms universitet: Nobelpristagare [8]
  21. ^ Rektorer vid Stockholms högskola och Stockholms universitet, läst 6 mars 2010
  22. ^ Om universitetsområdet [9]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Koordinater: 59°21′52″N 18°03′32″Ö / 59.36444°N 18.05889°Ö / 59.36444; 18.05889