Stockholms universitet

Stockholms universitet
Byggnad i Kräftriket intill matematiska institutionen
Engelska: Stockholm University
Latin: Universitas Stockholmiensis[källa behövs]
Grundat	1878
Ägandeform	Statligt
Rektor	Prof. Astrid Söderbergh Widding
Lärarkår	2 772 + 1 800 gäst- och timlärare
Studerande	27 419 hås (2009)
Doktorander	ca 2 100
Säte	Stockholm, Sverige
Medlemskap	EUA, SUHF
Webbplats	www.su.se

Stockholms universitet är ett statligt universitet i Stockholm med humanistisk, samhällsvetenskaplig, juridisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Universitetet grundades som Stockholms högskola 1878. Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september 1960, då högskolan förstatligades. Under hösten 2011 var antalet studenter 64 000. Fem forskare som varit verksamma vid Stockholms universitet har erhållit Nobelpriset.

Historia

Stockholms högskola inledde sin verksamhet på hösten 1878, med stöd av bidrag från allmänheten och Stockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes på 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professor, Sonja (eller Sofia) Kovalevskaja, som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn var Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. Professor Svante Arrhenius erhöll som förste svensk ett Nobelpris, i kemi 1903.

Först 1904 erhöll högskolan rätt att utfärda examina och promovera doktorer. Under de följande åren byggdes fakultetsstrukturen ut, och högskolan fick egna lokaler vid Observatorielunden i Stockholm (huset på Kungstensgatan 45). På 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt universitet,^{[källa behövs]} men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner.

Arrheniuslaboratoriet.

AlbaNova.

Geovetenskapens hus.

Södra huset.

Stockholms universitetsbibliotek.

Allhuset.

Aula Magna.

Juristernas hus.

Dess centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad till Frescati. Tanken var från början att förlägga universitetets hela verksamhet i campus i Frescati, men vissa institutioner är belägna utanför campus, som NADA (Institutionen för numerisk analys och datalogi) vid Tekniska Högskolan, DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) i Kista. Journalisthögskolan, JMK, finns i Garnisonen på Östermalm och på Drottninggatan finns Spökslottet, Schefflerska palatset. Vid Sveaplan finns Institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan), CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) och SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs). En avdelning för arbetsmiljökemi tillhörande Institutionen för analytisk kemi finns i Hässleholm.

1 januari 2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självständiga Lärarhögskolan i Stockholm i Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet. De byggnader som tidigare användes av Lärarhögskolan kallas nu Stockholms universitet campus Konradsberg.

Fakulteter

Stockholms universitets verksamhet är fördelad på fyra fakulteter,

• Humanistiska fakulteten
• Juridicum (Stockholm)
• Naturvetenskapliga fakulteten
• Samhällsvetenskapliga fakulteten

Institutioner

Företagsekonomiska institutionen

Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet är Sveriges största företagsekonomiska universitetsinstitution. Institutionen är också en av de större vid Stockholms universitet. På engelska används benämningen "Stockholm University School of Business".

Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet startade som en filial till Handelshögskolan i Stockholm på 1950-talet men övergick därefter som en institution till Stockholms universitet den första juli 1962. Idag ingår skolan i den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet.

Företagsekonomiska institutionen har (2009) drygt 3 500 aktiva studenter, ett sjuttiotal undervisande och forskande personal, ett tjugotal doktorander samt ett trettiotal administrativa medarbetare. Institutionen flyttade sommaren 2000 från lokalerna i Frescati till Veterinärhögskolans gamla byggnader från 1912, på södra sidan av Roslagsvägen/Norrtäljevägen. Området kallas Kräftriket, ett vackert beläget campusområde intill natursköna Brunnsviken. Det är gångavstånd till Stockholms city och området är lättillgängligt med kollektivtrafik.

Företagsekonomiska institutionens kurser och utbildningar ger både bred baskunskap och spetskompetens inom företagsekonomins olika delområden. Studenterna får lära sig hur man leder, organiserar, marknadsför och kommunicerar i företag och organisationer. De får även kunskap om strategier för utvecklande av affärskoncept och för analys samt redovisning av företagens ekonomi. Institutionen erbjuder följande utbildningar:

• Civilekonomprogram (4 år)
• Kandidatprogram (3 år)
• Masterprogram (2 år)
• Fristående kurs nivå I-IV

Utöver detta finns även ett Executive MBA Program samt uppdragsutbildning för företag.

Stockholms universitet var ett av sex universitet, av 23 sökande, som i juni 2007 fick rätt att utfärda den nya civilekonomexamen.

Det nationella och internationella universitetssamarbetet är stort. Institutionen har samarbetsavtal med ett stort antal universitet och högskolor runt om i världen. Varje år ges ett hundratal av institutionens studenter möjlighet att studera utomlands. Lika många utländska studenter har möjlighet att studera vid Företagsekonomiska institutionen i Stockholm. Dessutom finns alltid möjligheten för studenterna att arrangera sina utlandsstudier på egen hand.

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK)

Geografi etablerades som eget ämne vid Stockholms universitet redan 1912, men det dröjde till 1929 innan professor Hans W:son Ahlmann tillträdde. Han var särskilt intresserad av polarforskning och ledde ett flertal expeditioner till Arktis. Ahlmann kom även att starta institutionens forskningsstation inom ämnet glaciologi i Tarfala, invid Kebnekaise.

Ämnet Geografi delades 1955 upp i ämnena Naturgeografi och Kulturgeografi. Sedan lång tid har ämnet Kvartärgeologi räknats in under ämnet Geologi som länge studerats vid Stockholms universitet. År 2001 slogs institutionerna för Kvartärgeologi och Naturgeografi ihop till Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Idag är INK en av de största geo-institutionerna i Nordeuropa, med över 120 anställda och mer än 1500 studenter per år.

Sedan 19 september 1997 är INK beläget i Geovetenskapens hus i Frescati, där också Kulturgeografiska institutionen, Institutionen för geologiska vetenskaper, samt Institutionen för tillämpad miljövetenskap är belägna.

Vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi bedrivs undervisning på grundnivå inom följande kandidatprogram (180 högskolepoäng):

• Geografi (i samarbete med Kulturgeografiska institutionen)
• Geovetenskap (i samarbete med Institutionen för geologiska vetenskaper)
• Biogeovetenskap (samarbete med Institutionen för biologisk grundutbildning, BIG)

På avancerad nivå ger institutionen följande masterprogram (120 högskolepoäng):

• Naturgeografi och kvartärgeologi
• Hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser
• Kvartärgeologi och klimatutveckling
• Glaciologi och polarmiljöer
• Landskapsanalys med fjärranalys, GIS och kartografi
• Biogeovetenskap (i samarbete med Institutionen för biologisk grundutbildning, BIG)
• Miljö- och hälsoskydd
• Miljöanalys och miljöförvaltning (i samarbete med universitetet i Riga, Lettland)
• Miljövård och fysisk planering
• Globalisering, miljö och social förändring (i samarbete med Kulturgeografiska och Ekonomisk-historiska institutionen)

Forskning bedrivs inom följande områden:

• Klimat-, miljö- och landskapsutveckling
• Glaciärer och polarmiljöer
• Mark- och vattenresurser
• Landskapsanalys och geomatik

Läs mer på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologis webbplats

Konstvetenskapliga institutionen

Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är Sveriges största institution för forskning och utbildningen om konst och arkitektur. Institutionen grundades 1883 i samband med grundandet av Stockholms högskola. Institutionen var den första att inneha en professur i konsthistoria i Sverige. Den första professursinnehavaren var Viktor Rydberg.

1996 instiftades centrum för modevetenskap vid institutionen genom en donation av Erling Perssons familjestiftelse. Vid centrumet finns tolv doktorander och cirka 250 studenter. Vid institutionen erbjuds grundutbildning i konstvetenskap och modevetenskap samt utbildning på avancerad nivå i Curating Art, estetiska vetenskaper och kulturarvsstudier.

2006 studerade Prinsessan Madeleine vid institutionen och avlade senare en fil. Kand.

Nationalekonomiska institutionen

Ekonomstudenter vid Stockholms universitet läser nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen. Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet är en av Sveriges största med c:a 1000 studenter varje termin. Institutionen har 25 lärare som undervisar och bedriver forskning inom bland annat arbetsmarknad, industriell organisation, offentlig ekonomi och ekonomisk integration. I undervisningen medverkar även forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) och Institutet för social forskning (SOFI). Institutionen är värd för Scandinavian Journal of Economics redaktionella kontor. Tidskriften är en av de äldsta internationella tidskrifterna inom nationalekonomi.

• Institutet Marknadsakademien (IMA)
• Svenska Revisionsakademin (SRA)
• Utvecklingsrådet

Slaviska institutionen

Slaviska institutionen grundades som Ryska institutet 1944 vid dåvarande Stockholms högskola. Slaviska institutionen har undervisning och forskning i ryska, polska och tjeckiska.

Statsvetenskapliga institutionen

Statsvetenskapliga institutionen är en av de större institutionerna vid Stockholms universitet. Den skapades 1935 vid dåvarande Stockholms högskola och året därpå inrättades den första professuren (uppkallad efter Lars Johan Hierta) vid institutionen. Förste innehavaren blev Herbert Tingsten. Bland andra personer som är eller har varit verksamma vid institutionen finns Ludvig Beckman, Kristina Boréus, Svend Dahl, Drude Dahlerup, Maud Eduards, Kjell Goldmann, Daniel Helldén, Maria Jansson, Jenny Madestam, Michele Micheletti, Tommy Möller, Olof Ruin, Björn von Sydow, Merrick Tabor och Daniel Tarschys.

Stockholms universitetsbibliotek

Stockholms universitetsbibliotek är ett av Sveriges största forskningsbibliotek och en av Stockholms mest välbesökta kulturinstitutioner med ca 1,5 miljoner besökare årligen. Biblioteket är en naturlig mötesplats på campus och ett nav för informationsförmedling vid Stockholms universitet.

Studentliv

Utbytestudenter utan bostad på Frescati efter ankomst

Det finns för närvarande fyra studentkårer vid Stockholms universitet, SUS, DISK, SSAS, JMK. Den största studentkåren vid Stockholms universitet heter Stockholms universitets studentkår, SUS. Utöver medlemskap i denna, måste studenterna tillhöra någon av de fyra fakultetsföreningarna. Förutom SUS så finns även Studentkåren DISK, som är beläget på Forum i Kista.

Studentlivet i Stockholm organiseras både genom kårerna, genom fakultetsföreningarna samt genom olika ämnesföreningar och andra studentföreningar. Stockholms universitet har en universitetskör som dirigeras av Kim Malmquist.

Kända alumner

• Carl Bildt, diplomat, f.n. utrikesminister, tidigare statsminister
• Hans Blix, diplomat, f.d. utrikesminister
• Thomas Bodström, advokat, f.d. justitieminister
• Gösta Bohman, jur kand, politiker, f.d. finansminister
• Anders Borg, Sveriges nuvarande finansminister
• Mia Brunell, VD Kinnevik
• Urban Bäckström, f.d. riksbankschef
• Harald Edelstam, jur kand, diplomat och ambassadör
• Horace Engdahl, litteraturvetare, ämbetsman
• Annika Falkengren, VD SEB
• Kerstin Hessius, VD 3:e AP-fonden
• Gunnar Lagergren, domare, f.d. riksmarskalk
• HKH Prinsessan Madeleine
• Lars Nyberg, företagsledare
• Olof Palme, jur kand, tidigare statsminister
• Giorgos Papandreou, Greklands tidigare premiärminister.
• Fredrik Reinfeldt, Sveriges nuvarande statsminister
• Johan Rheborg, skådespelare
• Åsa Romson, jur dr, politiker
• Sten Rudholm, ämbetsman, Serafimerriddare
• Alexander Schulman, journalist
• Johan Staël von Holstein, entreprenör
• Bengt Svenson, jur kand, Sveriges nuvarande rikspolischef
• HKH Kronprinsessan Victoria
• Peter Wallenberg, jur kand, industriman
• Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare, professor

Även ett flertal företagsledare verksamma vid stora svenska företag och koncerner har studerat vid Stockholms universitet.

Rektorer

Rektorer för Stockholms högskola

Rektor valdes då antalet fast anställda lärare uppgick till tre, vilket inträffade i slutet av 1882. Inledningsvis sköttes rektorssysslorna av Hjalmar Holmgren från 1878 och av Robert Rubenson 1881-1882.

• 1882-1885 Eugen Warming, professor i botanik
• 1886 Gösta Mittag-Leffler, professor i ren matematik
• 1887-1890 Wilhelm Leche, professor i zoologi
• 1891-1892 Gösta Mittag-Leffler, professor i matematik
• 1893-1896 Otto Pettersson, professor i Kemi
• 1897-1902 Svante Arrhenius, professor i fysik
• 1902-1910 Gerard De Geer, professor i geologi
• 1911-1927 Ivar Bendixson, professor i högre matematisk analys
• 1927-1949 Sven Tunberg, professor i historia
• 1950-1958 Harald Cramér, professor i försäkringsmatematik och matematisk statistik
• 1958-1960(1966) Håkan Nial, professor i civilrätt (samt internationell privaträtt)

Rektorer för Stockholms universitet

• (1958)1960-1966 Håkan Nial, professor i civilrätt (samt internationell privaträtt)
• 1966-1974 Dag Norberg, professor i latinska språket och litteraturen
• 1974-1978 Gunnar Hoppe, professor i geografi, särskilt naturgeografi
• 1978-1988 Staffan Helmfrid, professor i kulturgeografi med ekonomisk geografi
• 1988-1994 Inge Jonsson, professor i litteraturvetenskap
• 1994-2003 Gustaf Lindencrona, professor i finansrätt
• 2003-2004 Gunnel Engwall, professor i romanska språk, särskilt franska
• 2004-2012 Kåre Bremer, professor i systematisk botanik
• 2012- Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stockholms universitet
  Bilder & media
• Stockholms universitet