Värmland

Värmland
Landskap
Värmlands landskapsvapen
Land	Sverige
Landsdel	Svealand, före 1815 Götaland
Län	Värmlands län, Örebro län Västra Götalands län
Stift	Karlstads stift och Skara stift
Största sjö	Vänern, Glafsfjorden (Störst helt inom landskapet)
Högsta punkt	Granberget, Höljes 701 m ö h
Yta	18 204 km²
Folkmängd
- Totalt	311 558 (2010-12-31)
Befolkningstäthet
- Totalt	17,1 invånare/km²
Landskapsblomma	Skogsstjärna
Landskapsdjur Fler symboler ...	Varg
Värmlands läge.

Karta över Värmlands socknar och härader.

Värmland (gammalsvenska: Wermland; latin Vermelandia) är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Norge och i öster till Dalarna, Västmanland och Närke. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar.

Landskapet tillhör i huvudsak Värmlands län och Karlstad stift. Södra Råda församling (i Gullspångs kommun) tillhör dock Västra Götalands län och Skara stift, medan Degerfors och Karlskoga kommuner tillhör Örebro län.

Värmland är titulärt hertigdöme för prins Carl Philip.

Historia

De flesta fornminnena berör Värmlandsnäs och andra områden nära Vänern, men spridda fornminnen redan från bondestenåldern äldre skeden kan förekomma långt från Vänern. Hällkistor och rösen från äldre bronsåldern visar ungefär samma spridning i landskapets västra del, som en fortsättning från Dalsland och upp mot trakten av Charlottenberg. Järnålderns gravfält förstärker detta ytterligare. Enligt Snorre Sturlassons berättelser flydde sveakungen Olof Trätälja till Värmland, runt 600-talets slut, och tog med sig mycket folk vilket medförde att många obygder befolkades, men sanningshalten i detta är okänd. Klart är i varje fall att Värmland har ett mindre antal kungshögar av samma slag som i Västergötland och i landskapen runt Mälaren, med en sannolik datering till yngre järnåldern. Dessutom finns många fornborgar från samma tid.

Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna, varvid stora bygder brändes ner. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glavsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, i genomsnitt beroende på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast Vänern. Det omfattade på 1300-talet 9 härader och var administrativt indelat i 2 sysslor, Öster- och Västersysslan. I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlade det till att börja med ibland om att man återupptog mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden.

Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet. Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet. År 1437 ägde en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde). Värmland användes under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas livgeding, och hörde under senare 1500-talet till hertig Karls hertigdöme och blev 1639 eget län. Det hörde från äldsta tid under Skara stift, efter 1580 under Mariestads superintendenti och efter 1647 under Karlstads stift. 1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorade dessa 1584 och fick åter stadsrättigheter 1642, Karlstad 1584 och Filipstad 1611 men förlorade dessa år 1694 och fick åter dessa 1835. Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.

Geografi

Städer

De orter i landskapet som traditionellt räknats som städer med gamla anor är Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966. Efter 1971 saknar Sverige en vedertagen officiell definition på städer i Sverige. SCB brukar räkna orter med över 10 000 invånare. De orter som kvalificeras enligt den definitionen är Karlstad, Karlskoga, Kristinehamn, Arvika och Skoghall. Den sistnämnda ligger dock endast fem kilometer från centrala Karlstad och brukar snarare räknas dit än som en särskild stad. I det allmänna språkbruket brukar däremot fortfarande Filipstad och Säffle räknas, trots sin ringa folkmängd.

Tätorter

De 20 största tätorterna i landskapet enligt SCB 2010 (senaste tätortsmätning):

# Tätort Folkmängd 1 Karlstad 61 685 2 Karlskoga 27 084 3 Kristinehamn 17 839 4 Arvika 14 244 5 Skoghall 13 265 6 Säffle 8 991 7 Kil 7 842 8 Degerfors 7 160 9 Forshaga 6 229 10 Filipstad 6 022 11 Skåre 5 402 12 Hagfors 5 146 13 Grums 5 025 14 Sunne 4 931 15 Torsby 4 049 16 Årjäng 3 228 17 Munkfors 3 054 18 Vålberg 2 770 19 Deje 2 742 20 Storfors 2 337 Residensstaden är i fet stil

Se även Lista över orter i landskapet Värmland.

Sjöar, öar, berg och vattendrag

Större sjöar (areal i km2) Vänern (del av) 5 648 Glafsfjorden 102 Värmeln 80 Mellanfryken 46 Övre Fryken 42 Stora Gla 34 Skagern (del av) 34 Visten 32 Ullvettern 29 Yngen 27 Västra Silen (del av) ca 25 Gapern 21

Större öar (bokstavsordning) Hammarö Jäverön Lurö Tingvallaön Vålön Åsundaön

Berg Granberget 701 m ö.h. Västersjöknölen 695 m ö.h. Brånberget 691 m ö.h. Björnåsen 685 m ö.h. Knallen 681 m ö.h. Rökknölen 677 m ö.h. Långberget 630 m ö.h. Branäsberget 567 m ö.h. Tossebergsklätten 343 m ö.h.

Vattendrag Byälven Klarälven Norsälven

Sevärdheter

• Selma Lagerlöfs hem och minnesgård Mårbacka
• Östra Ämterviks kyrkogård där Selma vilar i familjegraven
• Rottneros Park
• Tossebergsklätten
• Fridolf Rudhin museum
• Alsters herrgård

Några kända värmlänningar

Bengt Alsterlind, TV-personlighet Bengt Berg, poet, författare Bengt-Åke Gustafsson, ishockeyspelare, ishockeytränare Bengt Ramström, bandyspelare Björn J:son Lindh, flöjtist och kompositör Carl-Johan Bergman, skidskytt Christer Sjögren, artist och före detta sångare i Vikingarna Christian Eriksson, konstnär, skulptör Conny Evensson, ishockeyspelare, ishockeytränare Elis Eriksson, möbelsnickare, konstnär Erik Gustaf Geijer, författare, historiker Esaias Tegnér, biskop, skald Fredrik August Dahlgren, författare (Fredrek på Rannsätt) Fridolf Rhudin, komiker, skådespelare Gudrun Anderson, sångtextförfattare Gustaf Fröding, poet Göran Hägglund, politiker och partiledare för Kristdemokraterna Göran Tunström, författare Helena Brodin, skådespelerska Håkan Hagegård, operasångare (baryton), professor Ingemar Eliasson, riksmarskalk Inger Sandberg, barnboksförfattare Jac Edgren, tecknare, målare, författare Jan "Flash" Nilsson, racerförare Jimmy Jansson, musiker Joakim Johansson, konstnär, målare John Ericsson, uppfinnare Kenny Bräck, racerförare Lars Eriksson, musiker Lars Magnus Ericsson, grundare av LM Ericsson Lars Lerin, konstnär, målare, akvarellist, författare Lars-Olof Mattsson, Fotbollstränare Magnus "Ölme" Johansson, fotbollsspelare Marcus Berg, fotbollsspelare Mattias Bärjed, musiker Monica Zetterlund, sångerska, skådespelerska Nils Ericson, ingenjör, järnvägspionjär Nils Ferlin, poet Peter Fjellstedt, präst, missionär Pär Ericsson, fotbollsspelare Ralf Edström, fotbollsspelare Rolf Edberg, tidningsman, politiker, ambassadör Rigmor Gustafsson, Jazzsångerska Selma Lagerlöf, författare Solveig Ternström, skådespelerska Stefan Borsch, artist och före detta sångare i Vikingarna Stefan Holm, friidrottare Sten Bergman, biolog, zoolog Sten Rudholm, riksmarskalk Carl Henrik Martling, överhovpredikant, författare Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare Sven-Erik Magnusson, dansbandssångare Tage Erlander, statsminister Thomas Wassberg, längdskidåkare Tommy Samuelsson, ishockeyspelare, ishockeytränare Tuva Novotny, Skådespelerska Ulf Malmros, regissör Ulf Sterner, ishockeyspelare Willie Andréason, skådespelare Zarah Leander, sångerska och skådespelerska

Tage Erlander Sven-Göran Eriksson Gustaf Fröding Bengt-Åke Gustafsson Stefan Holm Selma Lagerlöf Christer Sjögren Monica Zetterlund Göran Hägglund

Referenser

Litteratur

• Svensk uppslagsbok, 30 (1937)

Se även

• Värmländska
• Värmlands län (ska inte blandas ihop med landskapet, som är något större än länet)

Externa länkar

• Wermlandsheraldik.se - Heraldik i Värmland