Värmland

För andra betydelser, se Värmland (olika betydelser).

Värmland
Landskap
Värmlands landskapsvapen
Land	Sverige
Landsdel	Svealand
Län	Värmlands län, Örebro län Västra Götalands län
Stift	Karlstads stift och Skara stift
Största sjö	Vänern, Glafsfjorden (Helt inom landskapet)
Högsta punkt	Granberget, Höljes 701 m ö h
Yta	18 204 km²
Folkmängd
- Totalt	310 914 (2011-12-31)
Befolkningstäthet
- Totalt	17,1 invånare/km²
Hedersbetitlade
- Hertig	Prins Carl Philip
Landskapsblomma	Skogsstjärna
Landskapsdjur Fler symboler...	Varg
Värmlands läge.

Värmland (gammalsvenska: Wermland; latin Vermelandia) är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Østlandet (i Norge) och i öster till Dalarna, Västmanland och Närke. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar.

Värmland är titulärt hertigdöme för prins Carl Philip.

Vapen

Värmlands landskapsvapen är en blå örn med röd beväring i ett fält av silver.

Historia

De flesta fornminnena berör Värmlandsnäs och andra områden nära Vänern, men spridda fornminnen redan från bondestenåldern äldre skeden kan förekomma långt från Vänern. Hällkistor och rösen från äldre bronsåldern visar ungefär samma spridning i landskapets västra del, som en fortsättning från Dalsland och upp mot trakten av Charlottenberg. Järnålderns gravfält förstärker detta ytterligare. Enligt Snorre Sturlassons berättelser flydde sveakungen Olof Trätälja till Värmland, runt 600-talets slut, och tog med sig mycket folk vilket medförde att många obygder befolkades, men sanningshalten i detta är okänd. Klart är i varje fall att Värmland har ett mindre antal kungshögar av samma slag som i Västergötland och i landskapen runt Mälaren, med en sannolik datering till yngre järnåldern. Dessutom finns många fornborgar från samma tid.

Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna, varvid stora bygder brändes ner. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glavsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, i genomsnitt beroende på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast Vänern. Det omfattade på 1300-talet 9 härader och var administrativt indelat i 2 sysslor, Öster- och Västersysslan. I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlade det till att börja med ibland om att man återupptog mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden.

Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet. Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet. År 1437 ägde en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde).

1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorade dessa 1584 och fick åter stadsrättigheter 1642, Karlstad 1584 och Filipstad 1611 men förlorade dessa år 1694 och fick åter dessa 1835. Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.

Indelningar

Närkes och Värmlands län 1654-1779. Blått var Närkes och Värmlands län. Rött är Tiveden som 1967 lades till Örebro län.

Indelningar före 1720

Värmland användes under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas livgeding, och hörde under senare 1500-talet till hertig Karls hertigdöme och blev 1639 eget län. Det hörde från äldsta tid under Skara stift, efter 1580 under Mariestads superintendenti och efter 1647 under Karlstads stift.

Landskapet omfattade på 1300-talet 9 härader och var administrativt indelat i 2 sysslor, Öster- och Västersysslan.

Från 1625 till 1639 var Värmland en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad. År 1639 bildades Örebro län och omfattade då Närke och västra Västmanland. År 1654 inkorporerades Värmland i länet, varvid Närkes och Värmlands län återbildades. Delning år 1779 medförde att Värmlands län återskapades som eget län.

Indelningar från 1720

Län och stift

Landskapet tillhör i huvudsak Värmlands län och Karlstad stift. Södra Råda socken (i Gullspångs kommun) tillhör dock Västra Götalands län och Skara stift, medan Degerfors och Karlskoga kommuner tillhör Örebro län.

Karta över Värmlands socknar och härader.

Härader och städer

• Fryksdals härad
• Färnebo härad
• Gillbergs härad
• Grums härad
• Jösse härad
• Karlskoga bergslags härad
• Karlstads härad
• Kils härad
• Nordmarks härad
• Nyeds härad
• Näs härad
• Visnums härad
• Väse härad
• Älvdals härad
• Ölme härad

Följande städer i landskapet med gamla stadsprivilegier inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft:

• Karlstads stad
• Kristinehamns stad
• Filipstads stad.

Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner från 1952 till 1970

Kommuner i Värmlands län 1963-1966. Kartan visar kommunindelningen i länet efter att Stora Sunne landskommun blivit en del av Sunne köping 1963.

Städer (6 st):

Arvika stad Filipstads stad Hagfors stad

Karlstads stad Kristinehamns stad Säffle stad

Köpingar (7 st):

Forshaga köping Grums köping Hammarö köping Munkfors köping

Storfors köping Sunne köping Årjängs köping

Landskommuner (39 st):

Brunskogs landskommun Eda landskommun Eds landskommun Ekshärads landskommun Finnskoga-Dalby landskommun Frykeruds landskommun Fryksände landskommun Gillberga landskommun Glava landskommun Grava landskommun Gräsmarks landskommun Gunnarskogs landskommun Gustav Adolfs landskommun Holmedals landskommun Järnskogs landskommun Kroppa landskommun Köla landskommun Lysviks landskommun Norra Ny landskommun Norra Råda landskommun

Nors landskommun Nyeds landskommun Rämmens landskommun Silleruds landskommun Stavnäs landskommun Stora Kils landskommun Stora Sunne landskommun Svanskogs landskommun Töcksmarks landskommun Ulleruds landskommun Ullvätterns landskommun Visnums landskommun Vitsands landskommun Värmlandsbergs landskommun Värmlandsnäs landskommun Väse landskommun Älgå landskommun Östmarks landskommun Östra Fågelviks landskommun

Kommuner från 1971

• Karlstads kommun
• Karlskoga kommun
• Arvika kommun
• Kristinehamns kommun
• Säffle kommun
• Hammarö kommun
• Sunne kommun
• Torsby kommun
• Hagfors kommun
• Kils kommun
• Forshaga kommun
• Filipstads kommun
• Årjängs kommun
• Grums kommun
• Eda kommun
• Storfors kommun
• Munkfors kommun

Geografi

Tätorter

De 20 största tätorterna i landskapet enligt SCB 2010 (senaste tätortsmätning):

# Tätort Folkmängd 1 Karlstad 61 685 2 Karlskoga 27 084 3 Kristinehamn 17 839 4 Arvika 14 244 5 Skoghall 13 265 6 Säffle 8 991 7 Kil 7 842 8 Degerfors 7 160 9 Forshaga 6 229 10 Filipstad 6 022 11 Skåre 5 402 12 Hagfors 5 146 13 Grums 5 025 14 Sunne 4 931 15 Torsby 4 049 16 Årjäng 3 228 17 Munkfors 3 054 18 Vålberg 2 770 19 Deje 2 742 20 Storfors 2 337 Residensstaden är i fet stil

Se även Lista över orter i landskapet Värmland.

Sjöar, öar, berg och vattendrag

Större sjöar (areal i km2) Vänern (del av) 5 648 Glafsfjorden 102 Värmeln 80 Mellanfryken 46 Övre Fryken 42 Stora Gla 34 Skagern (del av) 34 Vismen (större del av) ≤ 10 Visten 32 Ullvettern 29 Yngen 27 Västra Silen (del av) ca 25 Gapern 21

Större öar (bokstavsordning) Hammarö Jäverön Lurö Tingvallaön Vålön Åsundaön

Berg Granberget 701 m ö.h. Västersjöknölen 695 m ö.h. Brånberget 691 m ö.h. Björnåsen 685 m ö.h. Knallen 681 m ö.h. Rökknölen 677 m ö.h. Långberget 630 m ö.h. Branäsberget 567 m ö.h. Tossebergsklätten 343 m ö.h.

Vattendrag Byälven Klarälven Norsälven

Sevärdheter

• Selma Lagerlöfs hem och minnesgård Mårbacka
• Östra Ämterviks kyrkogård där Selma vilar i familjegraven
• Rottneros Park
• Tossebergsklätten
• Fridolf Rudhin museum
• Alsters herrgård
• Gammelvala

Några kända värmlänningar

Rolf Alsing, journalist, författare Adam Alsing, programledare Bengt Alsterlind, TV-personlighet Gudrun Anderson, sångtextförfattare Willie Andréason, skådespelare Bengt Berg, poet, författare Marcus Berg, fotbollsspelare Sten Bergman, biolog, zoolog Carl-Johan Bergman, skidskytt Stefan Borsch, artist och före detta sångare i Vikingarna Helena Brodin, skådespelerska Kenny Bräck, racerförare Mattias Bärjed, musiker Fredrik August Dahlgren, författare (Fredrek på Rannsätt) Rolf Edberg, tidningsman, politiker, ambassadör Jac Edgren, tecknare, målare, författare Ralf Edström, fotbollsspelare Ingemar Eliasson, riksmarskalk Nils Ericson, ingenjör, järnvägspionjär Pär Ericsson, fotbollsspelare John Ericsson, uppfinnare Lars Magnus Ericsson, grundare av LM Ericsson Elis Eriksson, möbelsnickare, konstnär Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare Christian Eriksson, konstnär, skulptör Lars Eriksson, musiker Tage Erlander, statsminister Conny Evensson, ishockeyspelare, ishockeytränare Nils Ferlin, poet Peter Fjellstedt, präst, missionär Gustaf Fröding, poet Birger Furugård, pionjär inom den svenska nationalsocialismen Erik Gustaf Geijer, författare, historiker Bengt-Åke Gustafsson, ishockeyspelare, ishockeytränare Rigmor Gustafsson, jazzsångerska Håkan Hagegård, operasångare (baryton), professor Hanna Hellquist, journalist och författare Stefan Holm, höjdhoppare Göran Hägglund, politiker och partiledare för Kristdemokraterna Jimmy Jansson, musiker Joakim Johansson, konstnär, målare Magnus "Ölme" Johansson, fotbollsspelare Selma Lagerlöf, författare Zarah Leander, sångerska och skådespelerska Lars Lerin, konstnär, målare, akvarellist, författare Björn J:son Lindh, flöjtist och kompositör Marika Lindström, skådespelerska Sven-Erik Magnusson, dansbandssångare Ulf Malmros, regissör Carl Henrik Martling, överhovpredikant, författare Lars-Olof Mattsson, fotbollstränare Jan "Flash" Nilsson, racerförare Tuva Novotny, skådespelerska Bengt Ramström, bandyspelare Fridolf Rhudin, komiker, skådespelare Sten Rudholm, riksmarskalk Tommy Samuelsson, ishockeyspelare, ishockeytränare Inger Sandberg, barnboksförfattare Torgny Seerstedt, publicist Christer Sjögren, artist och före detta sångare i Vikingarna Mia Skäringer,komedienne, författare, musiker Ulf Sterner, ishockeyspelare Esaias Tegnér, biskop, skald Solveig Ternström, skådespelerska Ola Toivonen, fotbollsspelare Sten Tolgfors, moderat politiker, riksdagsledamot, handelsminister 2006–07, försvarsminister 2007–12 Göran Tunström, författare Thomas Wassberg, längdskidåkare Monica Zetterlund, sångerska, skådespelerska

Tage Erlander Sven-Göran "Svennis" Eriksson Gustaf Fröding Bengt-Åke Gustafsson Stefan Holm Selma Lagerlöf Christer Sjögren Monica Zetterlund Birger Furugård Göran Hägglund

Referenser

Litteratur

• Svensk uppslagsbok, 30 (1937)

Se även

• Värmländska
• Värmlands län (ska inte blandas ihop med landskapet, som är något större än länet)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Värmland.
  Bilder & media
• Värmland i Edvard Cohrs, Cohrs' atlas över Sverige (1928)
• Wermlandsheraldik.se - Heraldik i Värmland