Boracit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Boracit

Boracit, Mg3B7O13Cl, är ett mineral bestående av magnesiumborat och magnesiumklorid med 62,5 % borsyra. Boraciten är färglös eller ljust blåaktig eller grönaktig till färgen. Den har smuligt brott och är spröd med Mohs hårdhet 7–7,5, samt densitet 2,9. Den har glas- eller diamantglans och är delvis genomskinlig.

Trots att den är reguljärt kristallin är den dubbelbrytande vid vanlig temperatur, men vid upphettning till 265 °C blir den plötsligt enkelbrytande, för att sedan vid avkylning åter bli dubbelbrytande.

Boraciten är olöslig i vatten, men löslig i saltsyra. Den förekommer i gips, anhydrit eller stensalt vid Segeberg, Lüneburg och Strassfurt (där den har benämningen strassfurtit).

Boraciten används för tillverkning av borax.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boracite
  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952