Bruttonationalprodukt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nominell BNP (nedre bilden) jämfört med köpkraftsparitetsjusterat (PPP) BNP (övre), från CIA World Factbook (2008)

Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt. Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP per capita och mått på levnadsstandard och hälsa[1][2] men användandet av måttet som en nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat och många länder söker aktivt efter alternativa mått.[3]

Beräkningssätt[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre olika metoder att räkna ut BNP på, av vilka alla ska ge samma resultat i teorin.

  • Utgiftsmetoden - summan av utgifter, vilket går ut på principen att alla produkter har blivit köpta av någon, därför måste värdet av samtliga produkter vara lika med folks totala utgifter till varuinköp.
  • Produktionsmetoden - summan av förädlingsvärden, går ut på att summera produktionen uppdelat på olika sektorer, ofta baserat på uppgifter från företag.
  • Inkomstmetoden - summan av inkomster, går ut på att producenternas inkomster måste vara lika med det slutgiltiga förädlingsvärdet för deras produkter, så BNP räknas ut genom att summera producenternas inkomster.

Justeringar[redigera | redigera wikitext]

BNP i löpande priser kallas för nominell BNP. Här är alltså enheten pengar till det värde de hade vid den tid uppgiften gäller. Ofta använder man istället måttet real BNP. I real BNP har summan kompenserats för prisändringar genom BNP-deflatorn, som skiljer sig från konsumentprisindex genom att den baserar sig på landets hela ekonomi snarare än en viss varukorg av konsumentvaror. Därmed blir beräkningen oberoende av inflationen (eller – i ovanliga fall – deflationen).

BNP per capita är BNP dividerat med antal invånare i landet. Detta ger en uppfattning om landets materiella standard, och kompenserar för befolkningstillväxt vid jämförelser över tiden och för olika folkmängd vid jämförelse mellan länder. När man jämför BNP per capita mellan länder justerar man ofta för dessutom för köpkraft, det vill säga prisskillnader mellan länderna.

Nettonationalprodukten är BNP minus kapitalförslitning. NNP visar därför (i någon mening) nettoresultaten av den ekonomiska aktiviteten.

Brister med måttet[redigera | redigera wikitext]

En del av produktionen kommer inte med i BNP. Oavlönat arbete i hemmet - som matlagning, städning, eller "gör-det-själv-jobb" är svårt att uppskatta i kronor och ören och räknas därför inte in. Likadant är det med ideellt arbete, som man inte riktigt kan bedöma omfattningen eller värdet av. BNP mäter alltså inte värdet på produktionen utan uttryckligen på den ekonomiska aktiviteten.

Största delen av den offentliga sektorns produktion räknas vara värd vad den kostar, eftersom dess värde inte går att beräkna entydigt på annat sätt (annat än till den del tjänsterna köps till ett marknadspris). Värdet av en ineffektiv offentlig sektor överskattas alltså, medan värdet av en effektiv offentlig sektor underskattas.

Svartarbete ingår inte i statistiken. I förhållanden där svartarbete är omfattande är detta en felkälla, som ibland kompenseras med uppskattningar.

Eftersom BNP de facto används också som ett mått på välstånd försöker man ibland uppskatta värdet också på arbete som utförs utan ekonomisk kompensation. Man kan också istället för BNP använda produktiviteten, BNP fördelad på antalet arbetstimmar. Om man antar att oavlönat arbete och fritid per timme är lika värdefullt som lönearbetet ger detta ett i någon mening riktigt mått på invånarnas välstånd (antagandet görs ofta i ekonomisk teori, men förutsätter en perfekt fungerande arbetsmarknad).

BNP mäter den ekonomiska aktiviteten i landet som helhet, inte per person. Detta är ett bra mått på landets betydelse i världsekonomin. Då man vill få en bild av välståndet i landet använder man BNP per capita istället, alltså BNP delat med antal invånare.

Psykologiprofessor Martin Seligman sade om måttet att "Bruttonationalprodukt bör inte längre vara det enda stora måttet på hur bra det går för en nation. Det är inte bara den uppenbara divergensen mellan livskvalitet och GDP som rättfärdigar den slutsatsen. Politik påverkas av vad man mäter och om man bara mäter pengar så kommer all politik handla om hur man får mer pengar.[4]

Andra makroekonomiska mått[redigera | redigera wikitext]

BNP jämfört med BNI[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden mellan de två är att bruttonationalprodukten räknar in varor efter geografiskt plats, medan bruttonationalinkomsten (BNI) utgår från ägande. BNP är produktionen inom ett lands gränser, och BNI är produkter producerade av företag ägda av landets medborgare. Måtten skulle bli lika om alla företag i ett land ägdes av dess medborgare, men utländskt ägande gör att måtten skiftar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sullivan, Arthur; Steven M. Sheffrin (1996). Economics: Principles in action. Upper Saddle River, New Jersey 074589: Pearson Prentice Hall. sid. 57, 305. ISBN 0-13-063085-3 
  2. ^ Gapminder World
  3. ^ (engelska) French President seeks alternatives to GDP, The Guardian 14-09-2009.
    Noia 64 mimetypes pdf.png PDF European Parliament, Policy Department Economic and Scientific Policy: Beyond GDP Study
  4. ^ "...[G]ross domestic product should no longer be the only serious index of how well a nation is doing. It is not just the alarming divergence between quality of life and GDP that warrants this conclusion. Policy itself follows from what is measured, and if all that is measured is money, all policy will be about getting more money." Hans Villarica. "Maslow 2.0: A New and Improved Recipe for Happiness", The Atlantic, 17 augusti 2011. Läst den 28 juli 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]