Buffalo Bill
| Buffalo Bill | |
 | |
| Född | William Frederick Cody 26 februari 1846 Le Claire, Iowa, USA |
|---|---|
| Död | 10 januari 1917 (70 år) Denver, Colorado, USA |
| Nationalitet | Amerikan |
| Yrke/uppdrag | Soldat, buffeljägare och artist |
| Känd för | Buffalo Bill's Wild West |
| Namnteckning |  |
Buffalo Bill, egentligen William Frederick Cody, född 26 februari 1846 nära Le Claire, Iowa, död 10 januari 1917 i Denver, Colorado, var en legendomspunnen amerikansk soldat, buffeljägare och artist.[1][2][3] Vid en stor undersökning om vem som var världens mest kända person vid sekelskiftet 1900 kom Buffalo Bill på första plats, och drottning Victoria på andra. Under sina sista år kämpade han för indianernas rättigheter och kvinnornas likaberättigande i samhället.
Arbeten före artistkarriären
Buffalo Bill skall som 12-årig ha medföljt som "extrapojke" i de proviantforor, som stödde William S. Harneys fälttåg mot mormonerna och dödade då i en skärmytsling sin första indian. Han arbetade därefter som Pony Express-ryttare. Under nordamerikanska inbördeskriget gjorde han som spion nordstaterna många tjänster. Samtidigt deltog han i straffexpeditioner mot kiowa- och chomancheindianer i västra Kansas.[4] Han hann med att arbeta med många olika sysselsättningar. En period var han s.k. trapper, det vill säga pälsjägare och jobbade som kusk på hästdiligens.[5] Han fick sitt smeknamn på grund av att han i sitt arbete i samband med byggandet av Kansas Pacific Railway[6] hade som uppgift att skaffa fram buffelkött åt arbetarna, då det uppges att han skall ha skjutit minst 4000 bisonoxar, "bufflar", på 18 månader. Vid denna tid debuterade han även som skådespelare och författare. Under det stora siouxkriget 1876 tjänstgjorde Buffalo Bill som depeschryttare och skall då ha utkämpat en berömd envig med cheyennehövdingen Yellow Hand.[4]
Utan tvivel har många av de biografiska uppgifterna om honom överdrivits, främst genom de fantastiska skildringar han själv författade i sina böcker.[4]
Buffalo Bill's Wild West
Det som kom att göra honom mest känd, inte bara i USA utan i hela världen var att han var en av de första som spred myten om vilda västern i sin Buffalo Bill's Wild West[3] där såväl prickskytten Annie Oakley som indianhövdingen Sitting Bull uppträdde tillsammans med ett stort antal indianer.[7] Cody kallade dem tidigare fiender, numera vänner – amerikaner.
När siouxindianernas Messiasrevolt utbröt 1890 fick Buffalo Bill order om att arrestera Sitting Bull. Ordern upphävdes dock och Sitting Bull dödades i samband med sin arrestering.[4]
Död och eftermäle
Han ligger begravd vid foten av Lookout Mountain,[8] en plats nära Golden, Colorado.Denver har man byggt upp ett museum om honom.[9]
Buffalo Bill på film
På film har han gestaltats av inte mindre än 40 olika skådespelare däribland så kända namn som William Fairbanks,[10] Roy Rogers[10], Charlton Heston[10], Louis Calhern[10] och Paul Newman[10].
Källor
- ^ Cody, W. F. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- ^ Cody, William Frederick i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- ^ [a b] Danielsson, Alf. ”Buffalo Bill”. ne.se. Bra Böckers förlag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/buffalo-bill. Läst 25 januari 2015.
- ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947
- ^ World Digital Library 2 juni 2013
- ^ Dayton Duncan (2000) (på engelska). Miles from Nowhere: Tales from America's Contemporary Frontier. U of Nebraska Press. ISBN 978-0-8032-6627-8
- ^ ”Buffalo Bill's Wild West show opens” (på engelska). history.com. http://www.history.com/this-day-in-history/buffalo-bills-wild-west-show-opens. Läst 4 januari 2015.
- ^ Colorado Transcript. 17 maj 1917.
- ^ The Buffalo Bill Museum and Grave
- ^ [a b c d e] IMDb: Buffalo Bill
Litteratur
- Hans Almgren, Börje Bergström (1996), Alla tiders historia B, s. 165.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Buffalo Bill.- "Buffalo Bill" - den siste store gränskrigaren öfverste W. F. Cody's lefvnadsöden i Projekt Runeberg
- Buffalo Bill Historical Center
- The Buffalo Bill Museum and Grave
