Byggmästare
En byggmästare är en person som var ansvarig för uppförandet av byggnader, ofta som entreprenör. Benämningen härrör från skråtiden, det första kända byggmästarordningen i Sverige är känd från Stockholm 1454. Det närbesläktade muramästarämbetet tillkom 1487.
Sedan skråväsendet upphört 1846 ansågs det viktigt att upprätthålla kompetenskravet hos byggmästarna varför fabriks- och hantverksförodningen stadgade att den som ville verka som byggmästare i städerna skulle uppvisa bevis om skicklighet i yrket. Från 1875 utfärdade Stockholms stads byggnadsnämnd sådana behörighetsförklaringar. behörigheten grundades på intyg om praktisk byggnadsverksamhet och betyg från fackskolor. Utanför städerna fanns inga sådana behörighetskrav.[1] Med Stadsstadgornas upphävande försvann dess krav på byggmästarna, och idag används byggmästare som beteckning mindre lokala byggentreprenörer.[2]
Se även
- Arkitekt
- Byggentreprenör
- Byggherre
- Byggmästaren (tidskrift, 1922-1984)
- Byggnadshytta
- Gotikens arkitektur
- Byggmästarbostad
- Murmästare
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947-1955). Svensk uppslagsbok. Bd 5 (2., omarb. och utvidgade uppl.). Malmö : Förlagshuset Norden. sid. 456-57. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0455_0456-0052.jpg
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord byggmästare)
