Arkitekt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


För IT-arkitekter, se systemarkitekt.
Denna artikel ingår i serien om
A R K I T E K T U R
Arkitektur
Arkitekt
Arkitekturens historia
Arkitekturteori
Arkitekturtermer
Byggnadskonstruktion
Byggnadsmaterial
Byggnadstyper
Landskapsarkitektur
Inredningsarkitektur
Fysisk planering
DesgodetzPantheon.jpg
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
Arkitekt vid ritbrädet (1893).
Arkitekten Jože Plečnik (1943).

Arkitekt är en yrkestitel som vanligen används av personer som har akademisk examen i arkitektur, och planerar och/eller utvecklar byggnader och utemiljöer. Det finns flera sorts arkitekter. Då man pratar om titeln arkitekt menar man i själva verket "byggnadsarkitekt" (eller äldre "husarkitekt").

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet arkitekt kommer av latinska architectus eller grekiska arkhitekton. Ordet är alltså en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare eller överordnad (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton kan betyda snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder mästare i byggnadskonst eller överbyggmästare.

Yrkesroll[redigera | redigera wikitext]

En arkitekt arbetar med planering av byggnader och byggda miljöer, där målet är att anpassa byggnaden både konstnärligt och kontextuellt med den omgivning den är placerad i, samt utforma dess interiör med en rumslig medvetenhet. För att uppnå detta måste en arkitekt förstå en byggnads uppbyggnad och konstruktion, samt dess anknytning till platsen, undersöka hur människor använder sig av byggda miljöer och det samband som finns däremellan.

De verktyg som en arkitekt använder sig av för att skapa en byggnad innefattar skissande, modellbyggande, ritningar i planer och snitt och it-modellering.

Arkitekter kan också arbeta med möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsarkitektur, landskapsplanering, konstruktion, design, varumärkesarkitektur, miljökonsekvensutredningar och som kontrollansvarig enligt plan och bygglagen, bygglovsgranskare med mera. Det handlar således om en yrkeskår med en mångfald av specialiseringsmöjligheter. Dock har yrkesrollen för en arkitekt mer och mer fokuserats på byggnader, då mer specialiserade yrken, såsom formgivare, inredare och stadsplanerare till stor del övertagit dessa områden.

Titel[redigera | redigera wikitext]

I de flesta EU-länder är arkitektyrket reglerat; både titeln ”arkitekt” och rätten att utöva arkitektyrket är lagskyddade och kopplade till en arkitektutbildning. I många EU-länder finns också någon form av registreringsordning.

I antikens Grekland avsåg titeln den person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av viktiga byggnader - han var bevandrad såväl inom estetik som konstruktion och dirigerade även arbetet på byggarbetsplatsen samt skötte leveranser av byggmaterial med mera. Så har det mer eller mindre förhållit sig fram till modern tidkonstruktionsläran utvecklade sig till en egen disciplin och arkitekten alltmer arbetade med den övergripande planeringen.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige är ett av få EU-länder där arkitekttiteln inte är skyddad. I Sverige är det dock vanligt att arkitekter med fullgjord arkitektexamen (som uppfyller EU:s kvalifikationsdirektiv)och minst två års arbetserfarenhet beviljas använda den skyddade titeln Arkitekt AIS eller Arkitekt SAR/MSA. Titeln Arkitekt SAR/MSA utfärdas av och refererar till medlemskap i intresseorganisationen och fackförbundet Sveriges Arkitekter. Titeln Arkitekt AIS utfärdas av och refererar till medlemskap i den fackligt obundna yrkesideella föreningen Arkitekter I Sverige. Titeln Arkitekt AIS eller titeln Arkitekt SAR/MSA har som syfte att vidimera yrkeskvalifikationer som arkitekt.

Närliggande yrkesgrupper som till exempel landskapsarkitekt, inredningsarkitekt och planeringsarkitekt använder ett prefix som visar mer specifikt vad man arbetar med.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Utbildningar med arkitektexamen[redigera | redigera wikitext]

Arkitektexamen erhålls efter 300 högskolepoäng (hp) vilket motsvarar 5 års heltidsstudier. Den nya arkitektexamen erhåller dem som påbörjat utbildningen efter 1 juli 2007.

Den gamla arkitektexamen omfattar 270 hp (4,5 års studier) för dem som påbörjat utbildningen före 1 juli 2007. De som påbörjat arkitektutbildning före 1 juli 2007 har dock möjlighet att ta ut nya arkitektexamen om 300 hp, dock senast 30 juni 2015. Omräknat till gamla poäng (p) och antal år så är 270 hp = 180 p = 4,5 år.

Genom EU:s direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (kvalifikationsdirektivet) fastställs vilka krav som skall ställas på en arkitektutbildning och annan behörighet för att erkännas i ett annat EU-land eller EFTA-land. Arkitektexamen är reglerad av högskoleförordningens bilaga 2 och följer kvalitetskraven i EU:s kvalifikationsdirektiv enligt ovan. Också den äldre arkitektexamen uppfyller det europeiska arkitektdirektivet. Detta innebär att en svenskutbildad arkitekt har samma behörighet i annat ESS land.

För att kvalificera sig till arkitekturprogrammen behövs förutom grundläggande behörighet även studier i naturvetenskapliga ämnen som Matematik C, Kemi A, Fysik A (alternativt Naturkunskap A+B istället kemi och fysik) och Samhällskunskap A. Man kan ta sig in på tre olika sätt (urvalsgrupper): BI, BII (betygspoäng gymnasiet), HP (poäng högskoleprovet) och AU (poäng arkitektprovet). Konkurrensen är hård med höga antagningskrav och med flera tusen sökande varje år. Antagningspoäng från gymnasiebetyg och högskoleprov ligger kring 22 respektive 1,9 poäng. Antagningspoängen varierar från år till år och från skola till skola men ligger generellt på dessa nivåer.

Arkitektutbildningen innehåller kurser i att planera, utforma, förvalta och förnya byggnader och bebyggelsemiljöer. Fyra universitet i Sverige har rätt att examinera arkitekter: Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet och Umeå universitet.

Övriga utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Sedan åtminstone 1800-talet gör man ibland dessutom en distinktion mellan "konstnärliga" arkitekter och det som då kallades "fortifikationsingenjörer". Denna distinktion kan fortfarande skönjas i det faktum att det i Stockholm faktiskt finns två arkitekturskolor: KTH och Arkitekturskolan Konsthögskolan (som ej har examinationsrätt för arkitektexamen men erbjuder fortbildning).

Vid Arkitekturskolan på KTH inrättades 2002 magisterprogrammet Design och Byggande på 60 poäng. För att söka till programmet krävdes en kandidatexamen på 120 poäng från en byggnadsingenjörs- eller arkitektutbildning. En slutförd magisterexamen i Design och Byggande omfattade således 180 poäng med möjlighet att arbeta som arkitekt och/eller ingenjör.

Vid Luleå tekniska universitet inrättades år 2005 en civilingenjörsutbildning i arkitektur. Denna utbildning innehåller dock en mindre del arkitektur, och kan inte ses som en skolning till arkitekt i dess traditionella bemärkelse. Denna utbildning leder till en civilingenjörsexamen, ej till arkitektexamen.

Från hösten 2006 finns en ny utbildning som ger möjlighet till dubbel examen som både arkitekt och civilingenjör på Chalmers. Utbildningen heter Arkitektur och teknik och är på 300 till 360 högskolepoäng.

Sveriges första diplomerade, kvinnliga arkitekt var Brita Snellman. Vid fackskolan för arkitektur på Tekniska högskolan 1920 var hon extra elev. Året efter blev det lagstadgat att kvinnor fick bli ordinarie elever. Hon praktiserade som murare 1922 i Hedemora och avlade arkitektexamen 1924. Hon anställdes i augusti samma år på byggnadsrådet Hjorts arkitektkontor.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 83

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]