Carolina Wancke
| Carolina Wancke | |
| Född | 27 april 1808[1][2] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 11 april 1879[1][2] (70 år) Klara församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare[1], musiklärare[1][2] |
| Redigera Wikidata | |
Carolina Wancke, född i Stockholm 1808, död 1879, var en svensk översättare, också verksam som lärare i musik och franska.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hon var dotter till juveleraren Christian Didrik Wancke och Beata Nyberg (äv. Pettersson). Hon förblev ogift och barnlös.
Tillsammans med Fanchette Höggren skrev hon Mamsell Spak och hennes omgifning: försök till teckningar ur hvardagslifvet, utgiven utan författaruppgift 1841. Mellan 1839 och 1851 översatte hon samtida franska författare som Balzac och Alexandre Dumas för Lars Johan Hiertas förlag.
Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Honoré de Balzac: Rör ej bilan! (Hjerta, 1839)
- Alexandre Dumas: Grefvinnan de Monsoreau (La dame de Monsoreau) (Hjerta, 1846)
- Aristide-Henri-Ange Gondrecourt: En demonisk vän (Un ami diabolique) (Hierta, 1849)
- William Thackeray: Samuel Titmarsh och den stora Hoggarty-diamanten: novell (Samuel Titmarsh and the great Hoggarty diamond) (Hjerta, 1850)
- Théodore de Foudras: Lord Algernon (Hjerta, 1851)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- "Carolina Wancke, 1808–1879" av Gunnel Furuland i Svenskt översättarlexikon. Läst 10 maj 2014