Dùn, St Kilda
Dùn är en av öarna i St Kildas arkipelag. Den är cirka 1,5 kilmeter lång. Namnet Dùn (eller Dun) betyder "fort" på skotsk gäliska, men fortet själv är numera borta - gamla kartor visar den på Gob an Dùin, vilket är på sjösidans yttre ände. Ön ligger i anslutning till ön Hirta och de två öarna separeras av Caolas en Duin (sundet i Dun). Detta förhindrar Soayfåren från Hirta att gå ut på ön, som därför har mer vegetation än Hirta.
Ön är istället boplats för den största kolonin av Fulmarus i Storbritannien. Före 1828, var St Kilda deras enda brittiska häckningsplats, men de har sedan dess spridit sig och etablerat kolonier på andra håll, till exempel vid Fowlsheugh.[1]
Dun, som skyddar bybukten på Hirta från de vanliga sydvästliga vindarna, var en gång förbundet med Hirta med en naturlig valvbåge. Källan MacLean (1972) anser att bågen försvann i samband med ett skepp som flydde undan den spanska armadan, men andra källor som Mitchell (1992) antar att bågen helt enkelt blev bortspolad i en av de vanliga hårda vinterstormarna.
-
Vy från Hirta
-
-
Innehåll |
Referenser [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter [redigera]
- ^ Fisher, James & Waterston, George (Nov. 1941) The Breeding Distribution History and Population of The Fulmar in the British Isles. Edinburgh. The Journal of Animal Ecology, Vol. 10, No. 2 pp. 204-272. Hämtad 24 mars 2007
Källor [redigera]
- Haswell-Smith, Hamish The Scottish Islands
- Fisher, James & Waterston, George (Nov. 1941) The Breeding Distribution, History and Population of The Fulmar (Fulmarus glacialis) in the British Isles. Edinburgh. The Journal of Animal Ecology, Vol. 10, No. 2 pp. 204-272.
- MacLean, Charles Island on the Edge of the World: the Story of St. Kilda, Canongate, 1977
