Skotsk gäliska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Skotsk gaeliska)
Hoppa till: navigering, sök
Skotsk gäliska
Gàidhlig
Talas i Storbritannien
Region Västra Skottland
Antal talare c:a 60 000:
Skottland: 58,552 (2001)[1]
Nova Scotia: 2000 (2007)[2]
USA:1100 (2000)[3]
Status hotat
Klassificering keltiska språk

 ökeltiska språk
  gäliska språk

   skotsk gäliska
Officiell status
Officiellt språk i Skottland
Språkmyndighet Bòrd na Gàidhlig
Språkkoder
ISO 639-1 gd
ISO 639-2 gla
SIL gla

Skotsk gäliska (gäliska: Gàidhlig [gaːlikʲ]), tidigare ofta höglandsskotska (i motsats till lågskotska), ofta kallat enbart gäliska, är det keltiska språk som talas i Skottland, främst i höglandet och på Hebriderna. 58 652 personer talar språket (folkräkning 2001). Sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2005 är skotsk gäliska ett officiellt språk i Skottland. År 2006 invigdes den första gäliskspråkiga skolan i Glasgow (Sgoil Ghàidhlig Ghlascu) som täcker hela grundskoleutbildningen. Tidigare har gälisktalande skolor enbart funnits för yngre åldrar. Även på Kap Bretonön, där språket tidigare talades allmänt och ännu talas som modersmål, upplever språket en kulturell renässans.

Språket tillhör den gäliska gruppen av de keltiska språken. På gäliska kallas Skottland för Alba.

Geografisk utspridning av gälisktalande i Skottland (2001)

Historia[redigera | redigera wikitext]

En uppskattning av den språkliga uppdelningen i Skottland år 1400. Blått är gäliska, gult är lågskotska och orange är norn.

Gäliskan är historiskt sett gälernas språk. Språket kom till Skottland från Irland mellan år 300 och 600 e.Kr. med irländska nybyggare som på latin kallades scotti. [4] Runt 1500-talet gavs gäliskan det nya namnet erse (släkt med irish (iriska)), och scottis kom att överföras till vad som skulle komma att bli lågskotska. Gäliskan var dock generellt sett accepterad ända fram till 1700-talet och de jakobitiska upproren i Storbritannien.[4] Efter denna händelse började den brittiska regeringen aktivt att försöka radera gäliskan från Storbritanniens språkliga karta.[4] Skottar som gick i skolan in på 1900-talet kan fortfarande komma ihåg hur de blev bestraffade i skolan då de talade gäliska, liknande situationen hos samerna i Sverige.[4]

Fonologi och ortografi[redigera | redigera wikitext]

Gäliskan har ett fonologiskt system som till stor del styrs av två faktorer: breda och tunna ljud. I det gäliska språket finns det nämligen en utvecklad symmetri med dessa två. Breda och tunna symboler kan inte förekomma bredvid varandra.[4] Denna regel kallas "Caol ri caol is leathan ri leathan" (bred med bred och tunn med tunn). Kort sagt säger denna regel att a, o, och u före en konsonant bara kan följas av de samma därefter, och att e och i bara kan följas av e och i. Till exempel skulle Ghàdhlig vara inkorrekt, även om uttalet verkar exakt likadant, och för att rätta till detta införs ett i efter à.

Vokalerna a, o och u är breda medan e och i är tunna.[4] Gäliskan använder sig ofta av dessa vokaler i stum form för att ange uttalet på före- eller efterkommande konsonant.

Cat [kaht] (katt)
Cait [kahtʃ] (katter) - I:et uttalas inte men markerar att t:et skall uttalas tunt.

En konsonant måste vara omgiven av samma typ av konsonant:

Làidir [laːdʒiɾʲ] (stark). - Ett i sätts in framför d:et för att det ska vara omgivet av samma typ av vokal och därmed uttalas tunt.
En tabell med konsonanter och uttal i IFA
Radikal Leniserad
Stavning Bred Tunn Stavning Bred Tunn
b [b, p] [bʲ, pʲ] bh [v] [vʲ]
c [kʰ, xk] [kʰʲ, çkʲ] ch [x] [ç]
d [d, t] [dʒ, tʃ] dh [ɣ] [j]
f [f] [f] fh stum stum
g [g, k] [gʲ, kʲ] gh [ɣ] [j]
l [ɫ] [ʎ, l] l [ɫ] [ʎ, l]
m [m] [m] mh [v] [vʲ]
n [nˠ, n] [ɲ] n [nˠ] [n]
p [pʰ, hp] [pʰ, hp] ph [f] [f]
r [ɹ, r] [ɾʲ] r [ɹ, r] [ɾʲ]
s [s] [ʃ] sh [h] [h]
t [tʰ, ht] [tʃʰ, htʃ] th [h] [h]

b, d och g uttalas [b, d, g] i början av ord, annars uttalas de [p, t, k]. Om en vokal kommer före en tonlös klusil (p, t, c) sätts det in ett h-ljud. Cat [kaht] (katt). Framför k blir detta h-ljud ett ch-ljud. Fh är alltid stum utom i orden fhathast (än), fhuair (fått) och fhalbh (gå) där det uttalas [h]. Tunna l och n uttalas [ʎ, ɲ] i början av ord, annars som [l, n]. Tunna ll och nn uttalas alltid [ʎ, ɲ]. Breda n uttalas [nˠ] i början av ord, annars som [n]. Breda nn uttalas alltid [nˠ]. Breda r uttalas [ɹ] i början av ord, annars som [r]. Gh och dh uttalas oftast inte i slutet av stavelser. Gàidhlig [gaːlikʲ]. När ett ord slutar på -rt eller -rd, skjuts ofta ett [ʃ]-ljud in mellan dessa tu och r-et uttalas som [ɹ]. Ceart [kʲaɹʃt] (hjärta). När l, n eller r kommer före en annan konsonant skjuts den föregående vokalen in mellan de två konsonantljuden. Alba uttalas alltså [aɫapə].

Liksom alla andra keltiska språk har det även konsonantmutationer, även om det bara finns en, lenisering, vilket gör gäliskan till det keltiska språk som har minst antal mutationer. Leniserade konsonanter skrivs alltid som digrafer som slutar på h, till exempel mmh, och dessa leniseringar följer possessiva pronomen, feminina bestämda artiklar och används även för att visa temporala förändringar från presens till preteritum.

Vokalljud[redigera | redigera wikitext]

Gäliskan markerar långa vokaler med en grav accent (`). Akut accent används på e och o, för att ange andra lång ljudvärlden än è och ò. Ibland förekommer akut accent även på andra bokstäver för att ange att vokalen ska uttalas klart. ás vs. as.

Obetonande vokaler blir oftast ett [ə]-ljud. Agam [akəm] (åt mig).

ai uttalas ofta [ɛ].

Stavning IFA
a, ai /a/
à, ài /aː/
e, ei /e,ɛ/
è, èi /ɛː/
é, éi /eː/
i /aː/
ì /iː/
o, oi /o,ɔ,ɤ/
ò, òi /ɔː/
ó, ói /oː/
u, ui /u,ɯ/
ù /uː/
Stavning IFA
eu /ia, eː/
ao /ɯː/
aoi /ɤi/
ia /iə/
ua /uə/
ea /ɛ,a/
io /i,u/
ìo /iə/

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Gäliskan är ett VSO-språk, det vill säga att verbet alltid kommer först i meningar utom då en fråga ställs då frågeordet eller "a bheil" ("är det så att...") föregår satsen. [4]

Verb[redigera | redigera wikitext]

Gäliskan har två olika ord för verbet att vara precis som spanskan (estar/ser).

Tha används för att indikera något som hör till ett substantiv eller ett pronomen, medan is används om det är ett substantiv eller ett pronomen som utgör komplementet.

  • Tha mi sgìth - Jag är trött
  • Is esan Iain - Han heter (är) John.

Verbet tha är oregelbundet och har följande former i presens:

Gäliska Svenska
Tha mi Jag är
Chan eil mi Jag är inte
A(m) bheil mi? Är jag?
Nach eil mi? Är jag inte?

Gäliska har bara 11 oregelbundna verb - dessa är samtidigt de vanligaste.

Verbet "att ha" saknas i språket, och ägande uttrycks med prepositionen "aig" - vid.

Kasus[redigera | redigera wikitext]

Gäliska har 5 kasus;

  • nominativ och ackusativ är identiska
  • dativ
  • genitiv
  • vokativ - används för att tilltala en person direkt och uttrycks med "a" - lenition av namnet - manliga namn får ett extra slut i om möjligt: till exempel Seamas - A Sheamais

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Gäliska saknar obestämda artiklar. De skotska artiklarna är som följer:

(mask. sing. nom.)

( fem. sing. nom. & dat., mask. sing. dat. & gen.)

AN an t- före vokal AN + a' + före b, c, g, m, p am före b, f, m, p an + före f an överallt annars an t- före s + vowel, sl, sn, sr

an överallt annars före d, n, t, l, r, sg, sm, sp, st, vokal)

( fem. sing. gen., plural nom. & dat.)

( plural gen.)

NA na före konsonant NAN nam före b, f, m, p

na h- framför vokal överallt annars

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Gäliska har konjugerade prepositioner.

Vanliga fraser på gäliska[redigera | redigera wikitext]

latha math! La-öh mah God dag

latha math dhut fhèin la-ö ma d(hr)ohejn God dag (som svar)

madainn mhath! madinn wah God morgon

feasgair math! fäskar mah God kväll

Ciamar a tha thu? kimmär a ha oo Hur mår du?

Ciamar a tha sibh? kimmär a haschiw Hur mår Ni?

Agus ciamar a tha thu féin? agus kimmär a haoohejn Och hur mår du själv?

Tha gu math, tapadh leat. ha gu ma tapälat Mycket bra, tackar som frågar

Chan eil dona, tapadh leat. schanjäl dona tapälat Inte illa tack

Thig a-staigh! higg as taj Kom in!

Fàilte! foltsche Välkommen

Slàinte! sloontsche Skål!

Beannachd leat! bannacht lat Vi ses!

Slàn leat! Slàn slaun lat Hejdå, tja!

Mas e do thoil e. massäh du holl äh är du snäll

Bu toigh leam. bu tollam Jag skulle gärna ha

Gabh mo leisgeul. gaw mu läschkall Ursäkta

Dé tha an t-ainm ort? jeen tanim ortsch Vad heter du?

Is mise ________ smische ________ Jag heter ____

Can a rithist e. Kaan a ri-ischd äh Säg det igen

Tha an t-acras orm. ha an takkras aram Jag är hungrig

A bheil an t-acras ort? a wääl an takkras ortsch Är du hungrig?

Tha am pathadh orm. ha am paharam Jag är törstig.

Tha seo màth. hah schoo ma Det är bra

'S màth sin! smaaschin Jättebra!

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Census 2001 Scotland: Gaelic speakers by council area” (på engelska). CnaG. 2001. http://www.cnag.org.uk/munghaidhlig/stats/gspeakcensus01.php. Läst 22 november 2011. 
  2. ^ ”Gaelic in Nova Scotia” (på engelska). Oifis Iomairtean na Gaidhlig. 2007. http://www.gov.ns.ca/oga/aboutgaelic.asp?lang=en. Läst 22 november 2011. 
  3. ^ ”US Census: Language by State – Scottish Gaelic” (på engelska). Modern Language Association. 2000. http://www.mla.org/map_data_states&mode=lang_tops&lang_id=636. Läst 22 november 2011. 
  4. ^ [a b c d e f g] Spadaro, Katherine M.; Graham, Katie (2001) (på engelska). Colloquial Scottish Gaelic. London: Routledge. ISBN 0-415-20675-8. http://books.google.com/books?id=FgkPHTd6BIIC&lpg=PP1&dq=scottish%20gaelic&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Skotsk gäliska.