Dalums kyrka

Dalums kyrka
Kyrka
Dalums kyrka
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Skara stift
Församling	Redvägs församling
Koordinater	57°53′58.56″N 13°28′41.88″Ö
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000003208
Dalums kyrka, interiör Dalums kyrka, interiör

Dalums kyrka är en kyrkobyggnad i Dalum Ulricehamns kommun i Skara stift. Den är församlingskyrka i Redvägs församling. Kyrkan är belägen i sydöstra Västergötland, 13 km norr om Ulricehamn på höjdsluttningarna vid Ätrans östra sida.

Ätrans dalgång där Dalum är beläget var från vikingatiden en viktig farled, namnet Redväg betyder just ridväg. Från danska Halland kunde man nå Mellansverige via denna led.

Kyrkan ligger ett par hundra meter öster om Dalums samhälle. Bebyggelsen närmast kyrkan består av en större gård som ligger strax utanför kyrkomuren i östlig riktning. Söder om kyrkan ligger ett par villor. I kyrkans närhet låg tidigare ett antal gårdar som utgjorde Dalums by men som sedan skiftades ut, Dalums samhälle har istället uppstått som ett stationssamhälle. Det fanns även kyrkstallar men dessa revs 1939 när de inte längre behövdes.

Det finns ingen tillhörande prästgård. Tidigare bodde kyrkoherden, som var verksam i hela pastoratet, i Blidsbergs prästgård. Elsegården i Blidsberg fungerade som komministerbostad fram tills den tjänsten drogs in 1919. Eventuellt har även gården Stommen i Dalum tidigare fungerat som bostad åt komministern i Dalum. Numera används Blidsbergs prästgård som kansli för Redvägs församling. I Dalums socken ligger gården Vinsarp som spelat stor roll i trakten.

Kyrkobyggnaden

Byggnaden har en tydlig medeltida prägel genom att den ursprungliga romanska kyrkans murverk fortfarande utgör stommen för långhus, kor och absid. Kyrkan är troligen uppförd under 1100-talet och till största delen byggd i tuktad fältsten. De ursprungliga murarna och den romanska rumsindelningen med långhus och smalare kor med absid är bevarat. Ett västtorn byggdes samtidigt eller förmodligen något senare, detta hade möjligen ett öppet läktarparti in mot kyrkan. Det nuvarande tornet uppfördes antagligen på 1600-talet efter att det ursprungliga eldhärjats och förstörts, enligt traditionen av danskar i samband med slaget på Åsundens is 1520. Det nya tornet anlades längre västerut, det gamla tornet blev en förlängning av långhuset. 1600-talets torn är förmodligen byggt delvis i försvarssyfte, vilket bl.a. kan ses på de små rektangulära skyttegluggarna i alla fyra väderstreck.

Sakristian tillkom på 1300-talet, under denna tid fick kyrkan sina gotiska drag i form av de ribblösa valven samt sakristians portal och dörr. Vapenhuset i barockstil stod färdigt år 1738. Absidens utsida är dekorerad med en rundbågsfris som bärs upp av lisener, frisen är den enda i sitt slag i Västergötland och anses tyda på skånsk-danska influenser

Innan den stora restaureringen 1881-83 var kyrkan mycket förfallen. Det hade från stiftets håll länge propagerats för att kyrkan borde rivas och ersättas med en ny. Saken drog dock ut på tiden och till slut ändrade man sig.

Kronologi

• 1100-talet – Dalum kyrka byggs i romansk stil med långhus, kor och absid. Tornet byggs något senare på 1100-talet.
• 1300-talet – Sakristian byggs. Kyrkan får sina gotiska drag.
• 1500-talet – Tornet förstörs.
• 1600-talet – Kyrkan får predikstol och bänkinredning. Ett nytt torn byggs längre västerut, det gamla blir förlängning till långhuset.
• 1688 – Klockstapel byggs.
• 1693 – Nuvarande altaruppsats köps in.
• 1738 – Vapenhuset byggs i barockstil.
• 1788 – Orgelläktaren byggs och en orgel installeras.
• 1827 – Spåntak på långhuset byts mot tegel.
• 1832 – Anmärkning av höga fuktnivåer i kyrkan som skadar orgeln.
• 1840 – Förslag till att bygga en ny kyrka.
• 1882 – Större restaurering av kyrkan: höjning av absidens vägg till samma nivå som koret, igenfyllning av gravvalvet, valven dekoreras, färgsättning i vitt och guld skapas, ny predikstol, tornvalvet tas bort och ersätts med ett höjt trätak för att ge orgeln plats, tornbågen och triumfbågen höjs.
• 1909 – Torn, kor, absid och sakristia får plåttak. Kamin sätts in i sakristia. Bänkdörrarna tas bort. Spån på taken byts ut mot tegel och plåt.
• 1922 – Restaurering under ledning av Anders Roland. Däribland sänkning av långhusets golv ett halv trappsteg. Värmesystemet byggs om. En mörkt blågrön färgsättning skapas.
• 1941 - Kyrkan får sin nuvarande prägel under Ärland Noréens ledning. Noréen hade haft Sigurd Curman som lärare och verkade i dennes anda. Konservator C.O. Svensson utförde de flesta arbetena. Man sätter tillbaka den äldre predikstolen från 1661. Man hittar de bägge runstenarna i kyrkans grund och dessa reses på kyrkogården. Man tar fram ursprungligt måleri på altaruppsatsen och resten av kyrkans inredning målas om i liknande färgsättning. Kalkstenssportalen friläggs från kalkputs.
• 1956 - Elektrisk uppvärmningsanordning sätts in.
• 1967 - Nytt orgelverk.
• 1985 - Fasadrenovering
• 2003 - Senaste bytet av lockpanel på klockstapel. Spåntaket på tornet återställs.
• 2007 - Omputsning och ommålning av kyrkans hela fasad. Handikappanpassning av entrén.
• 2010 - Koret handikappanpassas och korbänkarna samt två bänkar längst fram till vänster i långhuset avlägsnas.

Takmålning av A.G. Ljungström i Dalum kyrka

Takmålningar

Takmålningarna är målade av Anders Gustaf Ljungström 1882.

Under kalklagret som de nuvarande takmålningarna sitter på finns rester av medeltida takmålningar, förmodligen från 1400-talet. De togs delvis fram 1941 men bedömdes vara alltför fragmentariska varpå de på nytt kalkades över. Det medeltida måleriet konstaterades i absiden, koret, och på triumfbågens övre norra del. Motiven angavs till liljeornament och huvuden i rött, svart och gult.

Källor och litteratur

• Red. Dalums Hembygdsförening (1992). Dalum vår hembygd 
• Schwanborg, I (1966). Dalums kyrka. ISBN 91-7260-393-3 
• Hernfjäll, Viola (1993). Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift.. ISBN 91-85884-71-5 
• Wikimedia Commons har media som rör Dalums kyrka.
  Bilder & media