Distansritt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
I distanstävlingar rids hästen med extra lätt utrustning.

Distansritt är en ridsport och en av de officiella grenarna inom svensk och internationell ridsport. Distansridning handlar om att visa hästens och ryttarens uthållighet över flera mil. Ekipaget (häst och ryttare) rider längs en snitslad bana i terrängen och alla typer av naturliga hinder såsom bäckar och broar kan förekomma däremot byggs inga hinder. Målet med distansritt är att komma i mål snabbast på en godkänd häst. Ekipage kan uteslutas av veterinärbesiktningen längs banan men även efter målgång.

Det finns olika klasser från Clear Round 40 km upp till 160 km som är den längsta klassen som rids på en dag. Tävlingen kan också pågå under flera dagar. Distansritt är en av grenarna i ryttar-VM men inte i olympiska spelen.

Klassindelning[redigera | redigera wikitext]

Klasserna är indelade enligt följande:

  • "pröva på – ritt" (PP). Det är en utbildningstävling på ca 20 km.
  • Clear round (CR). Den är 40-50 km lång och är tidsbegränsad. Ryttaren har både en min.tid och en max.tid att rätta sig efter, oftast ska ekipaget rida 9-13 km/timme.
  • Efter minst en godkänd CR får ryttaren starta i en tävlingsklass på 50-79 km. I dessa klasser finns en max tid men ingen min tid, oftast måste ekipaget rida minst 10 km/timme.
  • För att tävla en 80-99 km lång bana måste ryttaren kvalificera genom att ha ridit minst två godkända tävlingar på 50-79 km.
  • För att tävla en 100-120 km lång bana måste ryttaren kvalificera genom att ha ridit minst två godkända tävlingar på 80-99 km.
  • För att tävla en 130 km eller längre bana måste ryttaren kvalificera genom att ha ridit minst två godkända tävlingar på 100-120 km.

Tävling[redigera | redigera wikitext]

Före, under och efter tävlingen kontrolleras hästens välbefinnande av veterinär. En 160 km tävling omfattas av minst fem veterinärbesiktningar med obligatoriska pauser under 20-40 minuter. Veterinären kontrollerar hästens puls, andning, rörelser med mera. Vid minsta tecken på hälta eller överansträngning är ekipaget uteslutet.

Ryttarna har ofta medhjälpare som kallas groomar. Deras funktion är att serva ekipaget med mat och dryck längs vägen.

Hästar och ponnyer av alla raser är välkomna att tävla i distansritt, men arabhästar är särskilt vanliga på grund av sin välkända uthållighet. Vuxna ryttare får tävla ponny. För att tävla Clear round måste hästen vara minst fem år och för att få tävla minst sex år. Tävlingarna arrangeras av klubbar anslutna till Svenska ridsportförbundet. Man kan tävla distansritt i alla världsdelar.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Det är naturligtvis nödvändigt att känna till de regler som gäller för distansritt, tävlingsreglementet TR VI, men också TR I, som gäller för alla tävlingar.

Nödvändiga handlingar för att tävla: Grönt kort är ryttarens intyg på att denne känner till reglerna enligt TR samt kan handskas med häst på ett säkert sätt. Grönt kort skaffar man på en ridklubb.

Ryttarlicens behövs för alla tävlingar från CR och uppåt. Du måste vara medlem i en förening som är ansluten till Svenska Ridsportförbundet och du måste ha grönt kort. Lektionsryttarlicens är tillräckligt till och med 50 km. Regional licens räcker till för tävlingar på upp till 80 km. Över 80 km krävs elitlicens.

Hästen behöver giltigt vaccinationsintyg med vaccineringar enligt TR:s krav. Från CR och uppåt måste hästen ha en tävlingsbok. Där antecknas alla ritter som hästen startat samt uteslutningsorsak eller godkänd. För att delta i tävlingsklasser som är längre än 80 km måste även hästen ha licens. Blankett finns på ridklubbar, licensen räcker hästens hela livstid.

Källor[redigera | redigera wikitext]