Djer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Titulatur för Djer
Djer stela retouched.jpg
Djers gravstele; Egyptiska Museet, Kairo
Födelsenamn
Hiero Ca1.svg
M17 U33 X1
Z4
Hiero Ca2.svg
Iteti [H 1]
Jttj
Härskaren har kommit
Horusnamn
G5
M37
Srxtail2.GIF
Hor-djer
Ḥr.(w)-ḏr [j]
Horus' försvarare [H 2]
Guldhorusnamn
G8
N35
S12
En-nebu
N-nbw
Den gyllene
Turinpapyrusen (Nr.2.14)
Hiero Ca1.svg
M17 X1 HASH G7
Hiero Ca2.svg
Itet
Jtt
(med determinativ
för en kung)
Abydoslistan (Nr.3)
Hiero Ca1.svg
M17 X1 U33
Hiero Ca2.svg
Itet
Jtt
Härskare
Grekiska Manetho-varianter:
Africanus: Kenkenes [H 3]
Eusebios: Kenkenes[H 4], Cencenes

Djer (mer korrekt Hor-Djer) var den andra eller tredje faraonen av den första dynastin. Hans styre började omkring 2980 f.kr. Under hans långa tid vid makten införde han en mängd nyheter i landet.

Abydoslistan sätter Teti I som den andra faraon, Turinpapyrusen uppger Iteti medan Manetho nämner Athothis.

Namn och indentitet[redigera | redigera wikitext]

På Kairostenen sidan om Djers horusnamn finns ytterligare ett namn som möjligtvis är en tidig form av de senare goldhorusnamnen. Egyptologer är väldigt osäkra på funktionen och betydelsen eftersom guldnamnet inte infördes förrän under Djoser i 3:e dynastin.

Kairostenen nämner också ett födelsenamn, Iteti i en kartusch. Det handlar här nog om ett kronologiskt misstag eftersom kungsnamn skrivet i kartuscher först infördes under farao Huni mot slutet på 3:e dynasti.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Enligt Kairostenen var Djers mor var troligen Chenethapi.[2] Djer var troligen son till Aha med bi-hustrun Hent. Hans hustru var prinsessan Herneith som möjligen var ättling till drottning Merneith och farao Wadj.[3] Han hade troligen flera bi-hustrur, vilka inkluderade Nekhetneith, Seshemetka och Penebui.

Fysiska bevis[redigera | redigera wikitext]

Det finns en hel del bevis på Djers liv och styre:

  • Grav i Umm el-Qa'ab, Abydos
  • Sigillavtryck från grav 2185 och 3471 i Sakkara
  • Inskriptioner i gravarna 3503, 3506 och 3035 i Sakkara
  • Sigill avtryck och inskriptioner från Helwan[4]
  • Kruka från Turah med Djers namn[5]
  • UC 16182 elfenbenstablett från Abydos, dottergrav 612 i Djers inneslutning[6]
  • UC 16172 kopparyxa med Djers namn[7]
  • Hällristning med Djers namn (dock av tvivelaktig äkthet) vid Wadi Halfa, Sudan

Inskriptionerna på elfenben och trä är skrivna i en väldigt tidig form av hieroglyfer som hindrar fullständig översättning. En elfenbenstablett från Abydos nämner att Djer besökte Buto och Sais i Nildeltat. En av hans år på Kairostenen var namngett som "Året då landet Setjet besegrades", vilket ofta spekuleras varit Sinai eller bortom det.

Härskare[redigera | redigera wikitext]

Enligt De Kungliga Årsböckerna (engelska: Royal Annals) regerade Djer i 41 hela och ofullständiga år.[8] De nio första åren är bevarade i på Palermostenen, medan ytterligare tio finns på fragment K1. Inskriptionerna visar att Djer införde traditionen Horus eskort-festivalen (som firades vartannat år) där han som den levande Horus reste genom landet. Han grundade den kungliga domänen Semer-netjeru (Gudarnas följeslagare).[9] och det nya kungliga residenset[10] som förvaltades av tjänstemannen Amka.

Djer sände flera expeditioner till Sinai-halvön och i hans grav hittades smycken av turkos troligen från Sinai.[11] I en kalender ska hans död ha inträffat på dag 7 i säsongen Peret III (omkr. oktober). Dag 17 i Schemu säsongen kröntes hans efterträdare Wadj till farao.[12]

Han har beskrivits som en lärd man och tros ha författat en lärobok i anatomi som fortfarande användes under hellenistisk tid.

Grav[redigera | redigera wikitext]

Flintkniv från Djers grav

Djer begravdes i grav O vid nekropolen Peqer nära Abydos och upptäcktes 1896 i. Det ligger över 300 sidogravar[13] i närheten och tidigt under Mellersta riket gjordes hela nekropolen om till ett cenotafium till guden Osiris. Graven består av en enda gravkammare med måtten 12x13m, vilket gör den till den största från första dynastin. Omkring 1,5 km norr om gravarna i Abydos fanns en ritualanläggning som förmodligen användes av Osiris-kulten i anslutning till nekropolen.

En underlig flintstenskniv med förgyllt handtag med Djers ingraverade namn hittades också.[14]

Flinders Petrie fann i sin utgrävning 1901 en mumifierad arm med armband av guld och halvädelstenar som troligen gömdes av en forntida gravplundrare som blev upptäckt. Armbandet befinner sig nu i Egyptiska Museet i Kairo, men mumiearmen har tyvärr förlorats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wolfgang Helck: Der Name des letzten Königs der 3. Dynastie und die Stadt Ehnas i Studien zu Altägyptischen Kultur Nr.4. Helmut Buske, Hamburg 1976, ISSN 0340-2215, S. 125-128.
  2. ^ Toby A. H. Wilkinson: Early Dynastic Egypt. s.71-73.
  3. ^ Nicolas Grimal: A History of Ancient Egypt. s.50-53.
  4. ^ Saad 1947: 165; Saad 1969: 82, pl. 94
  5. ^ Kaiser 1964: 103, fig.3
  6. ^ Petrie 1925: pl. II.8; XII.1
  7. ^ grav 461 i Abydos, Petrie 1925: pl. III.1, IV.8
  8. ^ Toby Wilkinson, Royal Annals of Ancient Egypt: The Palermo Stone and Its Associated Fragments, (Kegan Paul International), 2000. p.79
  9. ^ Dieter Arnold, Nigel Strudwick, Sabine H. Gardiner: The Encyclopaedia of Ancient Egypt Architecture. s.71.
  10. ^ Dilwyn Jones: An Index of ancient Egyptian titles, epithets and phrases of the Old Kingdom, Bd. 2, Nr. 2209
  11. ^ Nicolas Grimal: A History of Ancient Egypt. s.50-53.
  12. ^ Siegfried Schott: Altägyptische Festdaten. s.54
  13. ^ Thomas Kühn, Die Königsgräber der 1. & 2. Dynastie in Abydos, Kemet Heft 1 (2008)
  14. ^ Toby A. H. Wilkinson: Early Dynastic Egypt. s.72 ff.

Titulatur referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Inskription på Kairostenen
  2. ^ Wolfgang Helck: Untersuchungen zur Thinitenzeit. s.115.
  3. ^ Regerade enligt Africanus i 31 år.
  4. ^ Regerade enligt Eusebius i 39 år.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare
Aha eller Teti I
Kung av Egypten
1:a dynastin
Efterträdare
Djet