Farao

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Efter farao Djoser av den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar.

Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar. Ursprungligen användes detta fornegyptiska uttryck som en benämning på palatset eller hovet, men från cirka 1350 f.Kr. kom det att beteckna kungen själv (i det fallet farao Akhenaten), och på 800-talet f.Kr. blev det en av den egyptiska kungens titlar. Lite anakronistiskt brukar man idag säga "farao" om alla egyptiska kungar ända från fördynastisk tid (cirka 3200 f.Kr. - 3000 f.Kr.), även om ordet alltså inte kom att beteckna kungen själv förrän på 1300-talet f.Kr.

Faraonerna regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till grekisk-romersk tid. Farao uppfattades som son till Horus och gudarnas företrädare på jorden. Den flera tusen år långa regeringsperioden uppdelas av moderna forskare i "riken" och "mellantider" samt i dynastier efter den antika historikern Manethos förebild

Farao var guds son och en sorts gud över Egypten, faraonerna troddes blev utvalda av gudarna att härska över folket. Efter 1300-talet f.Kr. så vände det, då trodde man inte längre att faraoerna var gudar. Dock trodde man fortfarande att de var mäktiga men inte att de hade guds krafter. De flesta faraonerna levde i Memfis och Thebe. När faraonerna dog så begravdes de i stora gravar, till exempel i pyramider eller stora klippor. Dessa gravar innehöll många värdefulla skatter eftersom faraonerna skulle få leva i lyx även efter döden. Detta ledde också till att gravarna var mycket svåra att bryta sig in i.

Det var mycket ovanligt att kvinnor var faraoner. Hatshepsut bar i ikonografin alla de (manliga) attribut vilka hörde till kungaämbetet, såsom lösskägg, kilt och krona.

Referenser[redigera | redigera wikitext]