Dukkha
Dukkha (pali, दुक्ख ; ’otillfredsställelse’ eller 'lidande') eller duhka är ett begrepp inom klassisk indisk världsbild, och som inom såväl indisk filosofi i stort som inom hinduism och buddhism beskriver det grundläggande lidande, stort som smått, som existensen innebär.
Buddhism[redigera | redigera wikitext]
I buddhismen beskrivs ålderdom, sjukdom, att bli förenad med det som är obehagligt, att bli separerad från det som är behagligt, och att inte få det man vill ha som dukkha. I korthet är känslomässig bundenhet till de fem aggregaten (skandha) dukkha.[1] De fem aggregaten (skandha) är 1) kropp eller materia (rupa), 2) förnimmelser eller känslor (vedana), 3) iakttagelseförmågan eller varseblivning (samjna), 4) mentala dispositioner och viljeformationer (sankhara) och 5) medvetande (vijnana).[2][3]
Att översätta dukkha till enbart "lidande" har mött starkt motstånd, och Paul Williams menar att "dukkha" har en mycket bredare betydelse än bara "lidande".[1]
I de buddhistiska sutrorna delas "dukkha" in i tre kategorier; den första är smärta, såväl fysisk som känslomässig; den andra är den frustration som uppkommer vid förändringar, en form av dukkha som karaktäriseras av att inget finns för evigt – således är även lycka en sorts dukkha eftersom lyckan är förgänglig; den tredje är dukkha av betingade upplevelser – en dukkha till följd av att en grundläggande otillfredsställelse genomsyrar allt liv eftersom vår lycka är beroende av yttre förhållanden och den värld vi lever i är byggd av instabila och opålitliga förhållanden.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3
- Gethin, Rupert (1998). The Foundations of Buddhism Oxford University Press. ISBN 0-19-289223-1
- Williams, Paul & Tribe, Anthony (2000). Buddhist Thought: A complete introduction to the Indian tradition Routledge ISBN 0-203-18593-5