Durham Bulls

Från Wikipedia
Durham Bulls
Basebollklubb
Klubbens hemmaarena 2010.
Grundinformation
Grundad1980 (44 år sedan)
LigaInternational League
DivisionSouth Division
OrtUSA Durham, NC, USA
HemmaarenaDurham Bulls Athletic Park
(kapacitet: 10 000[2])
Klubbfärg(er)              
Pensionerade tröjnummer8, 10, 18, 20, 25[1], 42
ModerklubbUSA Tampa Bay Rays
Nyckelpersoner
ÄgareUSA Capitol Broadcasting Company[3]
KlubbchefUSA George Habel[4]
SportchefUSA Mike Birling[4]
TränareUSA Jared Sandberg[5]
Meriter
AAA2 (2009, 2017)[6]
International League5 (2002, 2003, 2009, 2013, 2017)[6]
Carolina League0
Övrigt
Webbplatsdurhambulls.com

Durham Bulls är en professionell basebollklubb i Durham i North Carolina i USA. Klubben spelar i International League, en farmarliga på den högsta nivån (AAA) under Major League Baseball (MLB). Moderklubb är Tampa Bay Rays. Klubbens hemmaarena är Durham Bulls Athletic Park.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Carolina League (1980–1997)[redigera | redigera wikitext]

Klubben grundades 1980 och spelade då i Carolina League, en farmarliga på den näst lägsta nivån (A). Det hade tidigare funnits klubbar med namnet Durham Bulls i staden, den första redan 1913, och dagens klubb ser sig som en fortsättning på de tidigare klubbarna.[7] Man spelade sina hemmamatcher i Durham Athletic Park och moderklubb var Atlanta Braves.

Redan första säsongen gick Bulls till ligafinal, men där förlorade man mot Peninsula Pilots med 1–3 i matcher. Två år senare rönte man samma öde mot Alexandria Dukes (0–3 i matcher) och ytterligare två år senare hände samma sak igen, denna gång mot Lynchburg Mets (1–3 i matcher). Under resterande tid i Carolina League, till och med 1997, lyckades Bulls ta sig till final endast en gång – 1989, då man föll mot Prince William Cannons med 1–3 i matcher.[8]

Sommaren 1988 släpptes filmen Bull Durham med Kevin Costner, Susan Sarandon och Tim Robbins i huvudrollerna. Filmen spelades delvis in i Bulls hemmaarena Durham Athletic Park och skildrar Durham Bulls spelare och supportrar. Filmen blev en stor framgång och gjorde klubben berömd, inte bara i USA. I filmen användes en bild av en tjur som frustade när någon i hemmalaget slog en homerun, en gimmick som klubben behöll.[7]

1990 blev klubben den första någonsin på nivån A som lockat mer än 300 000 åskådare till sina hemmamatcher. Fem år senare flyttade klubben in i sin nya hemmaarena Durham Bulls Athletic Park.[6]

International League (1998–)[redigera | redigera wikitext]

Bild av en tjur i klubbens hemmaarena.

1998 fick klubben en plats i International League, en farmarliga på den högsta nivån (AAA), och samtidigt bytte man moderklubb till Tampa Bay Devil Rays. Hemmaarenan byggdes ut så att publikkapaciteten blev 10 000 åskådare.[6]

Redan första säsongen i den nya ligan gick man till final i kampen om ligamästerskapet Governors' Cup. Där förlorade man dock mot Buffalo Bisons med 2–3 i matcher. Året efter var det samma visa igen när man förlorade finalen mot Charlotte Knights med 1–3 i matcher.[8]

2001 satte Bulls klubbrekord i publik både avseende en match (10 916) och en hel säsong (505 319).[6] Året efter vann man ligan för första gången efter seger i finalen över Buffalo Bisons med 3–0 i matcher. 2003 såg man till att vinna ligan för andra året i rad då man finalbesegrade Pawtucket Red Sox med 3–0 i matcher.[8] Det var första gången i ligans då 119-åriga historia som en klubb vunnit finalen med 3–0 i matcher två år i rad.[6]

I april 2006 satte klubben nytt publikrekord för en match (11 060). I september året efter slogs rekordet när årets sista grundseriematch lockade 11 071 åskådare, och samtidigt slog man rekordet för en hel säsong med 520 952 åskådare.[6] I slutspelet den säsongen gick man till final, där man dock föll mot Richmond Braves med 2–3 i matcher. 2008 förlorade Bulls för andra året i rad ligafinalen, denna gång mot Scranton/Wilkes-Barre Yankees med 1–3 i matcher. 2009 gick man dock hela vägen och vann Governors' Cup för tredje gången. I finalen fick man revansch mot Scranton/Wilkes-Barre, som besegrades med 3–0 i matcher. Tack vare detta kvalificerade man sig för Triple-A Baseball National Championship Game, där man ställdes mot mästarna i Pacific Coast League, Memphis Redbirds. Bulls vann matchen med 5–4 och korades till mästare i hela AAA.[8]

En spelare i Durham Bulls 2010.

I juli 2010 hade Bulls 11 674 åskådare under en hemmamatch, vilket var nytt klubbrekord.[6] Samma år gick man återigen till final, där man föll mot Columbus Clippers med 1–3 i matcher.[8] I juli 2013 slog man det gamla publikrekordet när 11 754 åskådare kom till en match i hemmaarenan.[6] Det året vann Bulls ligan för fjärde gången efter finalseger över Pawtucket Red Sox med 3–1 i matcher.[9] I Triple-A Baseball National Championship Game förlorade man dock mot Omaha Storm Chasers med 1–2.[10]

Under 2014 års säsong slog Bulls klubbrekordet i totalt åskådarantal på hemmamatcherna med 533 033 åskådare och i juli året efter slog man rekordet för en match med 11 871 åskådare.[6] 2015 satte man också ett nytt publikrekord totalt med 554 788 åskådare.[6] I juli 2017 sattes återigen nytt klubbrekord när 11 897 åskådare trängde ihop sig i hemmaarenan.[6] Samma säsong vann klubben för femte gången ligatiteln efter finalseger över Scranton/Wilkes-Barre RailRiders med 3–1 i matcher[11], och man vann även den efterföljande Triple-A National Championship Game mot Memphis Redbirds med 5–3.[12] Det var andra gången som klubben blev AAA-mästare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Coons, Kip (20 maj 2016). ”Durham Bulls retire number of International League Hall of Fame member Charlie Montoyo” (på engelska). The News & Observer. http://www.newsobserver.com/news/local/community/durham-news/dn-sports/article78851342.html. Läst 13 april 2018. 
  2. ^ ”Durham Bulls Athletic Park” (på engelska). Durham Bulls. http://www.milb.com/content/page.jsp?ymd=20110817&content_id=23336674&sid=t234&vkey=team2. Läst 13 april 2018. 
  3. ^ ”Durham Bulls” (på engelska). Capitol Broadcasting Company. http://www.capitolbroadcasting.com/divisions/sports/durham-bulls. Läst 13 april 2018. 
  4. ^ [a b] ”Front Office” (på engelska). Durham Bulls. http://www.milb.com/content/page.jsp?ymd=20131206&content_id=64442908&sid=t234&vkey=team5. Läst 13 april 2018. 
  5. ^ ”Durham Bulls Roster” (på engelska). Durham Bulls. http://www.milb.com/roster/index.jsp?sid=t234. Läst 13 april 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”History 1990-present” (på engelska). Durham Bulls. http://www.milb.com/content/page.jsp?sid=t234&ymd=20110803&content_id=22698538&vkey=team3. Läst 13 april 2018. 
  7. ^ [a b] ”History 1940-1988” (på engelska). Durham Bulls. http://www.milb.com/content/page.jsp?sid=t234&ymd=20110803&content_id=22698522&vkey=team3. Läst 13 april 2018. 
  8. ^ [a b c d e] ”2016 Durham Bulls Media Guide: Records & History” (på engelska) (PDF). Durham Bulls. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170802081119/http://www.milb.com/documents/1/6/0/171003160/Records_History_section_niw0uptj.pdf. Läst 13 april 2018. 
  9. ^ ”Bulls Hoist Governors' Cup as IL Champions” (på engelska). Durham Bulls. 14 september 2013. https://www.milb.com/bulls/news/bulls-hoist-governors-cup-as-il-champions/c-60607942. Läst 13 april 2018. 
  10. ^ ”Bulls' Historic Season Ends In Championship Game Loss” (på engelska). Durham Bulls. 17 september 2013. https://www.milb.com/bulls/news/bulls-historic-season-ends-in-championship-game-loss/c-60916012?tid=196097288?tid=196097288. Läst 13 april 2018. 
  11. ^ ”Bulls Win Governors' Cup Title with 6-4 Win” (på engelska). Durham Bulls. 15 september 2017. https://www.milb.com/bulls/news/bulls-win-governors-cup-title-with-6-4-win/c-254513808. Läst 13 april 2018. 
  12. ^ ”Bulls Capture Triple-A National Championship” (på engelska). Durham Bulls. 19 september 2017. https://www.milb.com/bulls/news/bulls-capture-triple-a-national-championship/c-255136536. Läst 13 april 2018. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]