Ebba Richert
| Ebba Richert | |
| Född | 2 april 1904[1] Jakob och Johannes[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 juli 1980[1] (76 år) Sankt Matteus församling[1], Sverige |
| Begravd | Danderyds kyrkogård[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Redigera Wikidata | |
Ebba Cecilia Richert, född 2 april 1904 i Jakobs församling, Stockholm, död 8 juli 1980 i Matteus församling[3], svensk författare.
Hon var dotter till revisor Johan Richert, som kom från en släkt bestående av affärsmän och jurister, och Amanda Olsson från Gotland, vars släkt bestod av torpare och fiskare[4]. Sina första år tillbringade hon på Gotland som fosterbarn efter att fadern avlidit och modern rest till Amerika för att arbeta. Under det första året i småskolan hämtade modern hem henne till Stockholm.
Ebba Richert var verksam som journalist innan hon debuterade som författare 1937 med romanen Lejdeträsk. Romanen Ta hand om Ulla filmatiserades 1942 med Marianne Aminoff i rollen som Ulla. Även romanen Brödernas kvinna filmatiserades 1943 med Viveca Lindfors i huvudrollen. Första romanen utspelades i Norrland, men de övriga romanerna handlar om Gotland och om beredskapstidens äktenskapsproblem.
Ebba Richert gifte sig första gången med Jo Guldemond. Därefter träffade hon sin andre man, Karl Hugogård, på Brunnsviks folkhögskola i Dalarna. De gifte sig år 1934. Med honom flyttade hon först till Robertsfors och senare till Stockholm. De adopterade sonen Jan.
Novellsamlingen Judasros, 1965. Vem är jag: en hänsynslös självbiografi är hennes trettonde bok. Undertiteln synes träffande. Just hänsynslöst gentemot sig själv avslöjar Ebba Richert sitt livs innersta hemligheter. Hon berättar om sitt första korta äktenskap som tog slut på bröllopsresan då hon övergavs på ett hotellrum i Paris och om den senare illegala aborten.[5]
Ebba Richerts böcker[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2023-09) Motivering: om beskrivningarna av böckerna är citat någonstans ifrån bör de källhänvisas, se Wikipedia:Citat, om de är skrivna för Wikipedia bör de inte signeras, dessutom bör artikeln använda mindre fetstil Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
1937, Lejdeträsk
- Utspelar sig i Dalarna.
1939, Brödernas kvinna (filmatiserad 1943)
- Den gotländska storbonden Niklas Bodvide förälskar sig i skönheten Emma Wiman. Han vill gifta sig med henne och ta med henne till Bodvide gård och leva resten av livet tillsammans med henne. Men på gården bor även Niklas bror Ragnar och ett triangeldrama uppstår med oanade konsekvenser. //Kalle Richert
1941, Ta hand om Ulla (filmatiserad 1942)
- En äktenskapsskildring från Stockholm som även blivit en strålande filmsuccé. Den har något att säga i dagens debatt och fängslar genom sin sunda uppriktighet, värme och trivsamhet. //Folket i Bilds Förlag
- Denna roman hör till de mera fängslande som de senare åren sett dagen på svensk bokmarknad. Personerna stå fram skarpa och klara i konturerna, man tvingas att taga ställning till dem och man följer deras förehavanden med både nyfikenhet och intresse. //Sydsvenska Dagbladet
- Det finns inte en enda död punkt i detta verk. Ebba Richert lyckas hålla läsarnas intresse fängslat från första till sista sidan. Hennes berättaretalang är något enastående. //Ny Tid
1942, God afton fröken Madeleine
- I boken får vi följa vännerna Agda och Linneá som växer upp på Fajansgatan i Vasastan, Stockholm. Flickornas olika livsdrömmar leder dem olika platser och situationer. Men senare i livet för ödet dem samman igen och Linneá räddar Agda genom att offra något hon länge strävat efter. //Kalle Richert
1943, En anständig kvinna
- Kristine växer upp på Gotland men saker och ting leder till att hon bestämmer sig för att flytta till Stockholm. I Stockholm börjar hon att arbeta som hushållerska hon familjen Andersson men så småningom utbildar Kristine sig till sömmerska, vilket hon visar sig ha stor fallenhet för. Efter examinationen får hon anställning hos en av stadens mest ansedda sömmerskor, fröken Lager. En dag när Kristine tar en promenad till Skansen träffar hon revisorn Otto Macon, som visar sig veta var Kristine bor och arbetar. //Kalle Richert
1944, ...som drömmar vävas
1945, Sanningen om Elisabeth
1946, Svara mig östergök
1947, Porträtt av Kristina
1949, Skilsmässa
1952, Son till en direktör
1965, Judasros - Vem är jag: en hänsynslös självbiografi
1973, Trollbunden
1977, Udda ungen
1977, Ingen död
- INGEN DÖD tar upp det för människan centrala problemet om döden och tillvaron därefter. Berättelsen har ingivits författarinnan av den sedan länge döde korgmakaren Olof Andersson från Våmhus i Dalarna som här skildrar tillvaron efter den materiella döden.//Barry Press Förlag
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 19040402-0869 Richert, Ebba Cecilia, läst: 16 september 2018.[källa från Wikidata]
- ^ FinnGraven.se, Ebba Cecilia Richert, läs online, läst: 16 september 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ ”Artikel”. Lexikon des gesamten Buchwesens Online. http://dx.doi.org/10.1163/9789004337862_lgbo_com_010942. Läst 22 april 2019.
- ^ ”skbl.se - Ebba Cecilia Richert”. www.skbl.se. https://www.skbl.se/sv/artikel/EbbaRichert. Läst 22 april 2019.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Ebba Richert på Internet Movie Database (engelska)
|