Eric Lindemark
| Eric Lindemark | |
| Född | 4 juli 1777 Skellefteå |
|---|---|
| Död | 1844 |
| Nationalitet | Svensk |
| Etnicitet | Svensk |
| Medborgarskap | Sverige |
| Känd för | Grundare av Ytterstfors glasbruk |
| Maka | Maria Carolina Steinvall
Maria Sundbaum (skilda senast 1828) Eva Christina Lindemark |
| Barn | Erika Karolina Lindemark
Maria Catharina Lindemark Maria Carolina Lindemark |
| Ytterstfors | |
 Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
| |
| Bolag | |
|---|---|
| Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB | |
| Bruk och anläggningar | |
| Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana | |
| Personer | |
| Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin | |
| Övrigt | |
| Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård | |
| Se även | |
| SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger |
Eric Lindemark, född 4 juli 1777 i Skellefteå,[1] död 1844,[2] var en svensk landskamrerare och Ytterstfors sågverks verklige ledare 1827–1843.[3]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lindemark föddes 4 juli 1777 i Skellefteå som son till Mikael Lindemark, en av grundarna till Ytterstfors såg[2] och dennes maka.[1] Han gifte sig med Maria Carolina Steinvall. I äktenskapet föddes två barn: Erika Karolina Lindemark (senare Hernods) och Maria Catharina Lindemark. Därefter gifte han sig med Maria Sundbaum[4] (född 1789 i Skellefteå[5][6]), dotter till disponenten Gabriel Sundbaum. De skildes senast 1828.[6] I äktenskapet med Sundbaum föddes dottern Maria Carolina Lindemark, gift med brukspredikanten Olof Daniel Klockhoff och mor till Daniel Klockhoff.[4]
Omkring 1835 flyttade Lindemark från byn Lund till Byske[7] och den 2 mars 1844 köpte han flera hemman, dock inte Strömsörs herrgård, på exekutiv auktion efter att Carl Olof Furtenbach avlidit. Tio år tidigare hade Lindemark begärt att samma Furtenbach skulle utföra sprängningar på Morön.[8]
Vid sin död efterlämnade han sig änkan Eva Christina Lindemark.[4]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Lindemark inledde sin karriär vid landsstaten, sista tiden som häradsskrivare vid Skellefteå fögderi. Han erhöll titeln landskamrerare när han sade upp sig för att ägna sig åt affärer.[1]
Lindemark erhöll i juli 1835 mutsedel från bergmästaren och kunde därefter anlägga Moröns silvergruva. Han ägde då 13/24-delar av silvergruvan och kassören P L Janse återstående 11/24.[7]
Lindemark tog initiativ för utveckling av Ytterstforsså som arbetarbostäder, affärer och inrättandet av Ytterstfors bruksförsamling. Han tog också initiativ till Ytterstfors glasbruk och Ytterstfors herrgård. År 1841 var han en av 19 ståndspersoner som skrev till Kungl. Maj:t och begärde privilegier för en ny stapelstad i Norrböle by, Skellefteå stad.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Herman A. Ring. ”21 (Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0021.html. Läst 23 juli 2023.
- ^ [a b c] ”Eric Lindemark”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/2140. Läst 23 juli 2023.
- ^ ”Västerbotten”. Västerbotten (Västerbottens museum) (3): sid. 3, 78. 1971. Arkiverad från originalet den 18 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230618104832/https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1971_3.pdf. Läst 23 juli 2023.
- ^ [a b c] ”Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040120/F/F II/18 (1842-1846) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102096_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=3293,1700,2030,3414. Läst 23 juli 2023.
- ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Ort=Skellefte%C3%A5+stadsf%C3%B6rsamling&AvanceradSok=true&tab=post&FacettLimits=/NjGwA:0&FacettFilter=ort_facet$Sverige/V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4n/Ume%C3%A5+kommun:&page=10&postid=Folk_100031077&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 23 juli 2023.
- ^ [a b] Lundström, Ulf (2008) (PDF). Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet (Del 1). sid. 449. ISBN 978-91-976487-2-1. https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/M%25C3%25A4nniskor-o-milj%25C3%25B6er-i-Skellefte%25C3%25A5-1.-U.-Lundstr%25C3%25B6m_liten.pdf Arkiverad 19 juni 2023 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] André, Per (1996) (PDF). Moröns silvergruva. sid. 82. https://ssfske.se/skelleftebygden/arkiv/1996_1.pdf
- ^ ”Sevärt längs Hälsans stig - PDF Gratis nedladdning”. docplayer.se. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 23 juli 2023.