Fabrice Luchini
Fabrice Luchini, född som Robert Luchini, 1 november 1951 i Paris, är en fransk skådespelare.[1] Han upptäcktes av Philippe Labro som gav honom en roll i filmen Tout peut arriver från 1969. På 1970- och 1980-talen gjorde han avtryck i flera filmer regisserade av Éric Rohmer, som Perceval le Gallois (1978), Fullmånenätter (1984) och Quatre aventures de Reinette et Mirabelle (1987). En av hans mest uppmärksammade rollinsatser är i Christian Vincents Den diskreta från 1990.[2] Luchini har blivit nominerad till Césarpriset för bästa manliga huvudroll fyra gånger och biroll fem gånger; han har vunnit en gång för bästa biroll, med Tout ça... pour ça! från 1993.[3]
På scen har han gjort sig känd för sina läsningar och tolkningar av författare som Jean de La Fontaine, Friedrich Nietzsche och Louis-Ferdinand Céline.[2] Sedan 1986 har han återkommande uppträtt med en enmansföreställning som bygger på Célines roman Resa till nattens ände.[4]
Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Tout peut arriver (1969)
- Claires knä (1970)
- Omoraliska historier (1974)
- Perceval le Gallois (1978)
- Violette - giftmörderskan (1978)
- Flygarens hustru (1981)
- Fullmånenätter (1984)
- Pang i plugget! (1985)
- Quatre aventures de Reinette et Mirabelle (1987)
- Voyage au bout de la nuit (1988) – avfilmad scenföreställning
- Den diskreta (1990)
- Uranus (1990)
- L'Arbre, le maire et la médiathèque (1993)
- Tout ça... pour ça! (1993)
- Colonel Chabert (1994)
- Beaumarchais l'insolent (1996)
- Oväntade möten (1996)
- Hertigens dotter (1997)
- Rien sur Robert (1999)
- Intima främlingar (2004)
- Molière (2007)
- Paris (2008)
- Kvinnorna på sjätte våningen (2010)
- Potiche - En fransk troféfru (2010)
- Asterix & Obelix och britterna (2012)
- Bakom stängda dörrar (2012)
- Cykla med Molière (2013)
- Alice och borgmästaren (2019)
- Mysteriet Henri Pick (2019)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Fabrice Luchini”. Svensk filmdatabas. Svenska filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=78576&iv=OVERVIEW. Läst 29 juli 2015.
- ^ [a b] Busnel, François (22 december 2009). ”Fabrice Luchini: 'Un acteur, c'est celui qui déchiffre les cicatrices'”. L'Express. http://www.lexpress.fr/culture/scene/fabrice-luchini-un-acteur-c-est-celui-qui-dechiffre-les-cicatrices_837805.html. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Fabrice Luchini : Ses récompenses et nominations” (på franska). Allociné. http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-923/palmares/. Läst 29 juli 2015.
- ^ Heliot, Armelle (7 mars 2014). ”Luchini, la passion de Céline” (på franska). Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/theatre/2014/03/07/03003-20140307ARTFIG00289-luchini-la-passion-de-celine.php. Läst 29 juli 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fabrice Luchini.- (franska)
Wikiquote har citat av eller om Fabrice Luchini.
