Fascia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En fascia är en fibrös bindvävshinna som har som främsta uppgift att hålla muskler och muskelgrupper på plats under muskelkontraktion. Med sina glatta, vita ytor och sin placering mellan musklerna underlättar de också musklerna glidrörelser mot varandra. Kärl och nerver som leder ut i extremiteterna löper ofta längs fasciorna.

Fascior finns över hela kroppen. De bildas då de av ett mesoderms celler som inte används till ben, muskler eller blodkärl etc. istället blir hud eller fascior.

Fasciornas form varierar avsevärt. Vanligen är de mycket tunna och kan lika gärna betraktas som en förstärkning av musklernas bindvävslager (epimysium). Den underliggande röda muskulaturen lyser då ofta igenom.

I exempelvis extremiteternas leder kan fasciorna istället vara utformade som tjocka band. De kallas då retinakel (retinacula), som till exempel flexorretinaklet (retinaculum flexorum) i handleden (art. radiocarpea).

Ibland tjänar fascior dessutom som muskelfästen och de liknar då mer senor och är tjocka och kraftiga. Detta gäller till exempel i armbågsleden (art. cubiti) där underarmens extensor- och flexormuskler har sina fästen i överarmsbenets (humerus) distala (yttre) benutskott (epicondylus medialis et lateralis humeri). Benutskotten är dock för små för alla handens muskler och dessa har därför delvis sina ursprung i septa intermuscularia.

De fascior som till exempel kirurger ofta träffar på under dissektion har särskilda namn, men detta gäller inte alla kroppens fascior.

I engelskspråkig litteratur skiljer man ofta mellan ytliga och djupa fascior. Med ytliga, subkutana fascior syftar man då på de bindvävslager som förbinder huden med kroppens mjukdelar. Muskelfascior kallas djupa fascior.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]