Vävnad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För textila vävnader, se vävning.

Vävnad är en samling celler som i en organism har liknande uppgifter. Studier av vävnader kallas histologi eller, om det rör sjukdomar, histopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden har metoder som kryosnittning, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskopi och immunokemiska metoder gjort att kunskapen inom området vuxit väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnostisera exempelvis cancer.

I människans och andra däggdjur kroppar finns fem grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ:

Lambå[redigera | redigera wikitext]

Lambå betecknar i medicinsk terminologi en flik av hud, muskel, slemhinna eller benhinna som vid operation används för att täcka näraliggande vävnadsförlust. Vid transplantation av vävnaden, dvs vid förflyttning från en plats på kroppen och även då så icke sker till en annan plats på kroppen måste nödvändiga blodkärl och nerver anslutas till den nya platsen under mikroskop, s.k. lambåkirurgi. Det betecknas också med epitetet mikrokirurgi.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Plastikkirurgi-och-kakkirurgi/Verksamhet/Mikrokirurgiavancerad-lambakirurgi/

Se även[redigera | redigera wikitext]