Folkets hus, Umeå
| Folkets hus | |
.jpg) Folkets hus i Umeå, med uteserveringen TC. | |
| Plats | Umeå,  Sverige |
|---|---|
| Färdigställd | 1986 |
Umeå Folkets hus är ett folkets hus, invigt 1986, beläget i centrala Umeå, vid bussterminalen Vasaplan. Huset rymmer ett antal konserthallar, scener och konferenslokaler där Idun är den största och rymmer 1150 personer. [1] Verksamheten drivs av Umeå Folketshus-förening U.P.A., ett bolag som till 98 procent ägs av Umeå kommunföretag AB.[2] Föreningens uppgift är "att tillgodose umebornas behov av lokaler till kulturverksamhet, föreningsverksamhet och kommersiell verksamhet". [3]
Till verksamheten i huset hör restaurangerna Äpplet och Teaterkaféet. I Studion driver Föreningen Jazz i Umeå regelbunden klubbverksamhet.
I Umeå Folkets hus arrangeras varje år ett antal större arrangemang, såsom House of Metal (februari), Umefolk (februari), Littfest (mars), Umeå Open (mars) och Umeå Jazzfestival (oktober).
Sedan 1986 delar Umeå Folkets hus varje år ut priset Guldäpplet till en konstnär som är bosatt i eller har anknytning till Västerbotten, och är "Ung i sin konst". Priset på 30 000 kronor.[4]
Historia
Umeå Folkets hus-förening u.p.a. bildades den 15 december 1924, och hade sitt första, konstituerande styrelsemöte den 7 januari året därpå. Till första ordförande utsågs Viktor Lundström, till vice ordförande byggnadssnickaren Oscar Holmberg, sedermera stadsfullmäktigeledamot.[5] Till de första frågor som tas upp är att köpa en fastighet, och i jul 1926 beslutar styrelsen att köpa tomt nr. 4 i kvarteret Verdandi vid Ersmarkstull – i korsningen mellan Järnvägsallén och Östra kyrkogatan – för 5 100 kronor.[6] Trots bidrag från ett tiotal fackföreningar och flera inkomstbringande lotterier dröjer det till 1933 innan bygget kan inledas.[7] Den 21 oktober 1934 invigs Umeå Folkets hus, en träbyggnad i funktionalistisk stil som bland annat inrymmer kafé och kombinerad utställnings-, dans- och teaterlokal, med drygt 400 platser.[8]
De huvudsakliga intäkterna kommer de första åren från danskvällar och teaterföreställningar – även operetter och nyårsrevyer – och när Umeå kommun 1935 söker statsbidrag av lotterimedel för att uppföra en teater, protesterar Folkets hus-föreningen hos regeringen, som avslår kommunens ansökan.[9] Danserna på Folkan blir allt populärare ända fram till 1944, då byggnaden tas i anspråk som förläggning för finska flyktingar. [10]
Redan 1938 väcks för första gången frågan om en utbyggnad,[11] och några år senare diskuteras att bygga en biograf, men av planerna realiseras bara en mindre ombyggnad i slutet av 1950-talet.[12] 1952 påminner den på 1940-talet bildade kommittén för ett teater- och konserthus att man fortfarande förvaltar 150.000 kronor som insamlats för ändamålet, och efter en ny utredning föreslår kommittén 1955 att ett sådant ska byggas på kvarteret Idun, vilket stadsfullmäktige beslutar.[13] Folkets hus-föreningen var vid den tiden inte engagerat i den frågan, utan genomför istället en egen tillbyggnad, med lokaler för flera fackföreningar och en kiosk, som står klar 1961.[14] Folket hus får dock från 1951 anslag av Umeå stad för att föreningen håller staden med teaterlokal.[15]
Från 1970-talets början försämras föreningens ekonomi. Teaterverksamheten har länge gått med underskott, och konkurrensen om danspubliken har ökat sedan tillkomsten av Hotell Dragonen, Universum på universitetsområdet och sporthallen i Holmsund.[16] Samarbetet med kommunen blir tätare, sedan sociala nämnden börjat hyra lokalerna för ungdomsdanser.[17]
1973 blir det klart att en professionell musikteater – det som kommer att bli Norrlandsoperan – ska förläggas till Umeå, och Folkets hus-föreningen ser positivt på att denna tills vidare ska få använda Folkets hus lokaler. Ungefär samtidigt föreslår kulturnämnden på nytt att det ska byggas ett kulturhus på kvarteret Idun, med "teater, huvudbibliotek, studie- och hobbylokaler, kommunal biograf, bussterminal och inomhustorg".[18] Nu engagerar sig Folkets hus-föreningen åter i frågan och dess ordförande Everth Gustafsson uppmanar medlemsorganisationerna att verka för ett "Folkets hus i kvarteret Idun".[19]
Referenser
Noter
- ^ ”Umeå Folkets hus – Idun”. Umeå Folkets husförening. http://www.umea.fh.se/konferens/motesrum/rum/idun-(860-pers). Läst 22 mars 2011.
- ^ Umeå kommunföretag: "Verksamheten i moderbolaget" Läst 21 juni 2017
- ^ Umeå kommun: "Umeå Folkets hus-förening U.P.A.
- ^ Umeå Folkets hus: "Guldäpplet" Läst 31 mars 2014
- ^ Petersson, s. 7.
- ^ Petersson, ss. 12–13.
- ^ Petersson, s. 28.
- ^ Petersson, ss. 40–50.
- ^ Petersson, ss. 49–50.
- ^ Petersson, s. 58.
- ^ Petersson, s. 60.
- ^ Petersson, ss. 63–76.
- ^ Petersson, s. 80.
- ^ Petersson, s. 84.
- ^ Petersson, s. 86.
- ^ Petersson, s. 92.
- ^ Petersson, s. 95.
- ^ Petersson, s. 99.
- ^ Petersson, s. 103.
Tryckta källor
- Petersson, Birgit (1986). Umeå Folkets hus och dess historia. Umeå: Umeå Folkets hus-förening. Libris 506928
Externa länkar
