Umeå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Umeå (olika betydelser).
Koordinater: 63°49′32″N 20°15′49″Ö / 63.82556°N 20.26361°Ö / 63.82556; 20.26361
Umeå
Björkarnas stad
Tätort
Centralort
Residensstad
Umeå rådhus.
Umeå rådhus.
Land  Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Församlingar Umeå stadsförsamling, Umeå landsförsamling, Umeå Maria församling, Ålidhems församling, Tegs församling
Koordinater 63°49′32″N 20°15′49″Ö / 63.82556°N 20.26361°Ö / 63.82556; 20.26361
Area
 - tätort 34,15 km² (2010)
 - kommun 2 396,74 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 79 594 (2010)[1]
 - kommun 118 258 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 331 invånare/km²
 - kommun 49 inv./km²
Grundad 1588/1622
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Umeå
Postnummer 90X XX
Riktnummer 090
Tätortskod 8372
Umeås läge i Sverige.
Red pog.svg
Umeås läge i Sverige.

Umeå (umesamiska Upmeje, sydsamiska Upmeje)[3] är en tätort i Västerbotten. Umeå är centralort i Umeå kommun och residensstad i Västerbottens län samt universitetsstad sedan 1965.

Umeå är Sveriges tolfte största tätort med 79 594 invånare (2010)[4] och är därmed Norrlands största tätort. Efter en befolkningsökning med 1 055 personer under helåret hade Umeå kommun 118 349 invånare den 31 december 2013.

Umeå, som ofta kallas Björkarnas stad, är beläget invid Umeälven, cirka femton kilometer från Bottenhavets kust. Orten växte fram på 1300-talet kring Backens kyrka ungefär fem kilometer uppströms Umeås nuvarande centrum. Umeälven var då segelbar till Backen, där det fanns både hamn och marknadsplats. Eftersom uppseglingen blev allt svårare till följd av landhöjningen förflyttades ortens centrum nedströms i samband med att Umeå fick stadsrättigheter i början av 1620-talet. Umeälvens uppgrundning fortsatte dock, och Umeå hamn ligger sedan 1920-talet i Holmsund.

Under några år i slutet av 1980-talet marknadsfördes Umeå som Norrlands huvudstad – en beteckning som Sundsvall i 2007 registrerade som varumärke[5] och 2012 införlivade i medelpadsstadens logotyp.[6]

Sedan 1980-talet har Umeå också alltmer profilerat sig som kulturcentrum, och är europeisk kulturhuvudstad 2014[7]. Förutom ett flertal festivaler är en av Umeås största satsningar den årligt återkommande Umeå Kulturnatta[8] som lockar stora delar av Umeås befolkning till en mångfald arrangemang.

Stadens namn[redigera | redigera wikitext]

I de äldsta källorna nämns Umeå i flera olika namnvarianter. 1316 skrivs namnet Huum, men 1320 skrivs det Vma i Hälsingelagen. Det har förmodats att Huum är en felskrivning, och att det ursprungliga namnet ska ha varit Uma. Namnets ursprung har satt mycket fantasi i rörelse. Enligt den götiska uppfattningen är namnet härlett ur Ymer, och Ymer är därmed ett namn som ibland förekommer i Umeå, till exempel i Fria Moderata Studentföreningen Ymer vid universitetet. Umeå skulle därmed enligt samma götiska skola vara det Ymisland som omnämns i Hervarar saga.[9]

Den sedvanliga uppfattningen är emellertid att namnet kommer från ett på fornnordiska beskrivande namn på älven, Uma, den dånande eller den tjutande.[10][11] Andra teorier är att namnet kommer från finskans uoma som betyder flodbädd.[10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Backenkyrkan väst om stan har en historia som leder till medeltiden. Umeå växte fram i området direkt öst om kyrkan.
Umeå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna och därmed troligen ej helt tillförlitlig.
Röbäcksslätten söder om staden har bevarat sin agrara karaktär.
Utsikt över Tegsbron från sydväst.
Gamla elverket byggdes av överblivet tegel efter kyrkan. Där fanns också en brandstation.
Köpmannahus i trä i västra Centrum, mitt emot MVG-gallerian i Domushuset.
Det nyuppförda glashuset på Rådhustorget där olika utställningar och evenemang ställs ut.[12]
En typisk Umeåväg - Kungsgatan, med björkallé.
Backens kyrka renoverades under 1950-talet (Allén från ingången), men brann på 1980-talet. Återuppbyggd 1990.
Björk vid gamla K 4.

Människor har funnits i Umeå älvdal mycket länge. De äldsta hällristningarna i närheten av Umeå, i Norrfors någon mil väster om staden, är från cirka 3000 f. Kr., och på flera håll finns också lämningar av boplatser och odlingar från 1000-talet.[13]

1300–1500-talen[redigera | redigera wikitext]

Första gången Umeå omnämns i skrift är 1314 när Umeå kyrksocken nämns i Sexårsgärden, en kyrklig skattelängd, och därmed börjar betraktas som en del av kyrkans område. Vid den tiden var centrum ungefär vid nuvarande Backens kyrka där det fanns handelsplats, hamn och en träkyrka. Umeå (Vma) nämns också i Hälsingelagen från cirka år 1320, där det stadgas om bågaskatt.[14]

1400-talet flyttade allt fler svenskar till området och Umeå fungerade som ett nav för kolonisationen av övre Norrland. Under samma århundrade gavs hela Umeå som förläning åt Upplands lagman, riddaren Nils Gustafsson, som liksom senare hans son Erik Puke styrde staden från Korsholms slott. År 1324 skänktes byn Kåddis till ärkebiskopen, men 1426 övertogs byn av König Skarlakan. År 1482 fick ärkebiskopen Jakob Ulvsson hela Norrland, inbegripet Umeå socken, i förläning.[15] Landsköpmän var bönder som också bedrev handel varvid de försåg invånarna med nödtorft som salt, vadmal, hampa, spannmål och lärft. Umeå socken hade år 1539 två landsköpmän, en i Degernäs och en i Röbäck – ett antal som 1549 ökat till femton.[16]

Umeå fick sina första stadsprivilegier i december 1588 av Johan III. Staden låg på samma ställe som socknens handelsplats, det vill säga på Backen, fem kilometer uppströms Umeälven, väster om nuvarande stad, vid det redan befintliga kommunikationsnätet. Umeå var redan en knutpunkt vid lands- och vattenvägarna. Staden fick dock ett kort liv, eftersom älven hade uppgrundats genom landhöjningen och större båtar inte längre kunde angöra platsen.[17] År 1590 fanns inte längre några landsköpmän i Umeå socken.[18]

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1621 sände Gustav II Adolf en delegation under Olof Bure att planera staden igen. På grund av landhöjningen valdes ett område en halvmil öster om dåvarande centrum, som länge i folkmun fortsatte att kallas Umeå Moder. För den nya staden köptes Sandahemmanet på Ytterhiske om ett halvt mantal av Anders Nilsson 1622, som blev borgare i staden. Stadsmarken kostade 600 daler kopparmynt.[19]

Troligen var det Olof Bure som utförde stadsplanen.[17] Den 22 juni 1622 utfärdade riksrådet interim-stadsprivilegier för Umeå stad. Stadsbilden var typisk för epoken, med ej helt raka rutnätsgator och huvudgator som löper parallellt med älven. Torget var förhållandevis oansenligt och låg i stadens västra del. Möjligen verkställdes inte alla Bures planer, så till exempel på en tredje huvudgata. Spår av Bures stadsplan är Storgatan, Västra Rådhusgatan och Rådhustorget.[17]

Stadens handelsområde begränsade sig till den egna socknen samt Bygdeå och Lövånger medan de angränsande socknarna Skellefteå och Burträsk tillföll Piteå som erhållit stadsprivilegier året innan. Under de år Livland var svenskt (Svenska Livland 1629–1721) handlade Umeå också med Riga och Revel[19]. 1634 fick Umeå delad rätt med Härnösand att handla i Nordmalings socken, vilket kan ha räddad staden från att hela tyna bort under 1630-talets år av missväxt.[20]

År 1637 blev Umeå, med fyrtio invånare, residensstad i det nya Västerbottens län som bröts ut ur Stor-Hälsingland och motsvarade hela övre Norrland. De definitiva stadsprivilegierna fick staden 1646 av drottning Kristina, samma år som uppförandet av Umeå stads kyrka påbörjades. Nicodemus Tessin d.ä. tog över stadsplaneringen efter Bure. Han gjorde stadens form mera rektangulär, och Kungsgatan kan möjligen härledas till hans stadsplaner.[17] Daniel Jonsson Trast var stadens förste borgmästare. Han tillträdde omkring 1640, men fick kunglig fullmakt först 1648. För att locka bönderna att bli stadsbor fick de bland annat sex frihetsår.[21]

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Sverige låg vid ingången till 1700-talet i krig med Ryssland (Stora nordiska kriget) och ryska trupper brände ned hela staden så när som på stadskyrkan den 20 september 1714,[22] sedan de svenska trupperna, under landshövding och generalmajor Anders Erik Ramsay, övergivit staden. Ryssarna beslagtog också handelsskeppen i hamnen med deras laster. Vintern 1718 förstördes Umeå tre gånger av ryssarna.[19] Ryssarna kom att sedan bränna ned den återuppbyggda staden den 22 maj 1720. Ryssarna brände den 8 juni 1721 de tillfälliga bostäderna som uppsatts. Det året bodde det 218 personer i staden.[23] Staden repade sig åter och Carl von Linné beskrev staden 1734 med orden "Umeå, en liten stad som ännu eij wähl reparerat sig efter det skadestånd den led af fiendens eld, då den totaliter blef afbränd.". Landshövdingarna Jacob Grundel och Gabriel Gabrielsson Gyllengrip verkade kraftfullt för att snabbt bygga upp staden, och 1751 hade Umeå 705 invånare. Staden återuppbyggdes efter de gamla stadsplanerna, men fick några fler gator.[24] År 1764 inrättades övre Norrlands första lasarett i Umeå, nuvarande Storgatan 28C. År 1780 beslutades att husen i staden, som var byggda av trä, skulle målas röda och att de skulle numreras.[25]

År 1756 togs Bottniska handelstvånget bort och staden fick stapelstadsrätt gemensamt med resten av Västerbotten 1766. Stapelstaden förlades i Ratan.[26] Umeå hamn började handla med utlandet, och behövde inte längre gå till mellanhänder i Gävle eller Stockholm.

År 1771 hade bara två bodar i staden öppet året runt. Den mesta försäljningen skedde på marknader i staden, Nordmaling, Bygdeå, Lövånger, Burträsk och i lappmarkerna. På dessa marknader köpte borgarna upp varor som brädor, fisk, skinn av ekorre, bäver, björn, utter, järv, räv och hermelin, och tran från säl. Dessa varor, och järn från Robertsfors och Olofsfors, sålde köpmännen vidare.[19]

Av stadens 836 invånare år 1771 hade 88 burskap. Av de senare var 38 handlare, 24 hantverkare och 26 fiskare. 110 tomter var bebodda, och staden införskaffade fortlöpande mark österut för att kunna utvidga sig.[19]

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Umeå var en central skådeplats för finska kriget år 1809. I mars 1809 intogs Umeå av ryska trupper, men de ryska trupperna tvingades lämna staden efter endast ett par dagars belägring på grund av en kommande fredsförhandling. I slutet av maj anföll ryssarna igen, och den svenske generalen Georg Carl von Döbeln utrymde staden, som återigen intogs av de ryska trupperna den 1 juni. Ryssarna besatte staden tills den ryske generalen Nikolai Kamenskij tvingades till reträtt i Ratan den 20 augusti. I samband med ryssarnas intåg bröt svåra farsoter ut, bland annat rödsot och fläckfeber, och många avled till följd av detta.

År 1843, samma år som Svenska Förlagsföreningen (senare Svenska Förläggareföreningen) bildades, fick Umeå länets första kommissionsbokhandel, och 1861 färdigställdes ett nytt länscellfängelse.

Skeppsvarven präglade staden från 1800-talet. På Teg fanns tre rederier, och det var en betydande näring fram tills ångbåtarna utkonkurrerade segelfartygen. 1860-63 byggdes Gamla bron över älven, och ungefär samtidigt skapades Döbelns park. Flera sågverk anlades i Umeås utkanter och goda tider gjorde ägarna förmögna. Ett spår av välmågan är Moritzska gården.

Johan Nordqvist uppförde Hovrätten 1884 – byggnaden klarade branden – ursprungligen för att inhysa folkskollärarinneseminariet som bildades 1876. Ett hus av amatörarkitekten Axel Cederberg, Smörasken, är likaså bevarad, samt en del av von Ahnska magasinet.

Stadsbranden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stadsbranden i Umeå

Den 25 juni 1888, samma dag som Sundsvallsbranden, var det åter dags för staden att brinna ned till grunden. Allt började strax efter klockan tretton, med en brand i Umeå bryggeriaktiebolags huvudbyggnad[27], som låg väster om Renmarksbäcken ungefär vid Storgatan 38, och brinnande takspån från bryggeriets tak följde med de kraftiga vindarna österut över staden. Tidigare den morgonen hade en brand brutit ut vid ett sågverk i Holmsund varför stadens enda ångspruta hade transporterats dit. Den kraftiga vinden och avsaknaden av brandsprutan gjorde att branden spred sig snabbt mellan husen i de trånga gatorna i staden. Först när branden nådde Östra Esplanaden vid nittontiden hejdades den när vinden slog om till nordost och husen öster om esplanaden, däribland fängelset, skonades från branden.[28] Totalt blev cirka 2 300 av stadens 3 000 invånare hemlösa i branden[29], men ingen omkom i branden.[28]

Återuppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

När staden åter skulle byggas upp beslutades att gatorna inte fick vara för trånga och att björkar skulle planteras längs alla gator i staden och därmed var "björkarnas stad" född. Fredrik Olaus Lindström ledde återuppbyggnaden. Husen som uppfördes byggdes företrädesvis i trä, och gav stadsbilden sin markanta prägel av arkitekter som Carl Fridolf Engelbert Sandgren (Blå huset, med mera), Erik Olof Mångberg (Verkmästare Anderssons hus, Ordenshuset, med mer), Viktor Åström (Stora hotellet, med mera) och Ragnar Östberg (Aschanska villan, Scharinska villan). Några praktbyggnader i tegel uppfördes av Ernst Stenhammar (Handelsbanken), Fredrik Olaus Lindström (Riksbanken, Umeå rådhus, Umeå stads kyrka), Torben Grut (Sparbanken). Det stora Tullmagasinet vid Tegsbron uppfördes av Mångberg. Med det överblivna teglet från Kyrkan, uppfördes den slottslika Borgmästarevillan av Per Eriksson. På kvarteret Höder i västra centrum uppfördes köpmannahusen i trä som ännu är bevarade.

Staden fick år 1892, som fjärde stad i Sverige, elektrisk gatubelysning i samband med att Umeå fick ett elektricitetsverk. Gamla Elverket av Wilhelm Stolpe är en rest från detta, och är byggd som en medeltida borg. I mitten av 1890-talet var järnvägen på väg till Umeå och Folke Zettervall anlitades till att rita Järnvägsstationen. Gamla bron fick sin nuvarande form efter branden, och var länge den enda bron över älven.

År 1899 ersattes stadens vedeldade ångkraftverk med ett vattenkraftverk i Klabböleforsen, det första i sitt slag i Umeälven. Kraftverket finns idag kvar som museum, kallat Umeå Energicentrum.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1902 nådde järnvägens stambana fram till Umeå. Eftersom Umeå tätort, på grund av den kraftiga landhöjningen numera ligger drygt en mil från havet, tvingades Umeå stad 1920 bygga en uthamn i Holmsund. I Nordmaling fanns en flygplats, som 1961 flyttade till Alvik utanför Teg, Umeå Airport. År 1949 invigdes Tegsbron över vilken E4 och E12 gick fram till 2012, då vägarna fick en ny sträckning över Kolbäcksbron. Det sista året av millenniet påbörjades Botniabanan.

1920-talet undgick Umeå den så kallade regementsdöden, och efter inkorporering av områdena Öbacka, Ålidhem, Sofiehem och Gimo uppnåddes 10 000 invånare. I konkurrens med andra norrlandsstäder lyckades Umeå sedan "erövra" en dubblering av folkskollärarinneutbildningen och 1936 placeringen av Hovrätten för Övre Norrland. Under motbokstidens första år uppmärksammades det så kallade Umeåsystemet. På förslag av VK-redaktören Gustav Rosén förbjöds 1923 all vin- och spritservering i Umeå, och motboksåldern skulle höjas varje år så att all försäljning till slut skulle upphöra. Staden övergav dock experimentet redan 1926, då Rosén lämnade Umeå för att bli statsråd.[30]

Bondebefolkningen ingick den 21 februari 1928 en sammanslutning på Backen, vilket var startskottet för Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), som 1971 ombildades till Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.[31]

Under 1900-talet grundades flera företag inom tillverkningsindustrin i Umeå med omnejd. Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad konstruerade Sveriges första rälsbuss 1933, och var ledande i sin bransch. Volvo lastvagnar på Teg har sitt ursprung i ett möbelsnickeri som drevs av uppfinnaren Gösta Nyström, som också grundade Nyström Nordpatent. Komatsu Forests föregångare Umeå Mekaniska grundades i Umeå 1961. Fabriken på Gimonäs och träsliperiet på Sofiehem var viktiga arbetsgivare och påverkade stadsutvecklingen i östlig riktning. Den stora fabriksbyggnaden vid Strömpilen är en rest från den epoken. Den växande stadens elkraftsproblem löstes 1958 genom bygget av Stornorrfors kraftverk ett par mil uppströms Umeälven.[32]

I slutet av 1950-talet tilldelades Umeå först ett tandläkarinstitut och senare en medicinsk högskola, vilket lade grunden för att Umeå lasarett 1957 kunde uppgraderas till regionsjukhus för Övre Norrland, och för Norrlands första universitet, som invigdes 1965. Umeås befolkning ökade från 1950-talet med 1 000 invånare per år med "svackor" under 1980-talet och slutet av 1990-talet. Den 1 januari 1965 uppgick Umeå landskommun (Backen och Teg) i Umeå stad, som därmed hade 47 000 invånare. Även de tidigare landskommunerna Holmsund, Hörnefors, Sävar och Holmön blev 1974 en del av Umeå kommun. Till följd av den kraftiga befolkningsökningen dessa år uppbyggdes en mängd bostadsområden i rask takt, där Ålidhem, Mariehem, Ersboda, Umedalen och Tomtebo är de största.

Själva innerstaden genomgick flera förändringar på 1900-talet, dels genom uppförandet av stora varuhus (Tempo, nuvarande Åhléns, och Domus, nuvarande MVG-gallerian), dels genom anläggandet av Vasaplan på 1980-talet där Stadsbiblioteket, Folkets hus och flera gallerior byggdes kring lokalbussterminalen, varmed själva stadskärnan kom att utvidgas.

Centrala Umeå är av riksintresse för kulturmiljövården.[33]

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Se även: Umeå garnison

Västerbottens fänrikor sattes upp på 1500-talet under Gustav I. När indelningsverket bildades uppgick organisationen i Västerbottens regemente (1624).[34] Umeå socken motsvarade Överstelöjtnantens kompani. År 1695 hade Umeå socken 150 roten, vilket motsvarade antalet soldater.[35]

Umeå blev en garnisonsstad 1901 när Norrlands dragonregemente(K 4) förlades till Skolgatan. Garnisonen utökades 1909 i samband med att Västerbottens regemente flyttade in till Hissjövägen från sin tidigare mötesplats i Vännäs. Sedan den 1 juli 2000 finns endast två stycken militära förband kvar i staden.

Norrlands dragonregemente(K 4)
Norrlands dragonregemente förlades till nybyggda kaserner på Skolgatan, dit även Kavalleriets kadettskola var förlagda under en tid. År 1966 samlokaliserades Norrlands dragonregemente tillsammans med Västerbottens regemente. Kasernerna övergavs helt och övertogs av kommunen som flyttade in sin kommunförvaltning i kasernerna mellan åren 1969 och 1970, som då fick namnet Umeå stadshus.[36] Regementet kom 1980 att omlokaliseras till Arvidsjaur.
Västerbottens regemente(I 20)
Västerbottens regemente övergav år 1909 sin tidigare mötesplats och lägerplats Vännäs läger för att förläggas i nybyggda kaserner på Hissjövägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet att avvecklas efter hand genom olika försvarsbeslut. År 1997 avvecklades Lapplandsbrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. I samband med att grundutbildningen upphörde 1997 såldes större delen av området till kommunen 1998, som gjorde om det till en företagspark och går sedan dess under namnet Umestan.[37]
Totalförsvarets skyddcentrum (SkyddC)
Totalförsvarets skyddcentrum lokaliserades 1992 till staden och dess garnison och samlokaliserades med Västerbottens regemente. Centrumet utbildar personal för arbete med CBRN skydd (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) och har haft årligen omkring 100 värnpliktiga fram till 2010, då värnpliktgutbildningen blev vilande i Sverige. SkyddC samarbetar nära med Totalförsvarets forskningsanstalt(FOI), vars avdelning för CBRN-skydd också ligger i Umeå. Regeringen beslutade under slutet av 2010 att bygga en CBRN-inomhusanläggning vid SkyddC i Umeå, detta för att öka säkerheten inom CBRN-skydd både på nationellt och internationellt plan. Sammanlagt åttio miljoner investeras i anläggningen och blir den enda av sitt slag i hela Europa.[38]
Västerbottensgruppen (UG 61)
Västerbottensgruppen bildades den 1 juli 2000 för att fylla den roll som försvarsområdesstaben tidigare haft genom sitt stöd till hemvärn och frivilligverksamheten.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Umeå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1965 införlivades Umeå socken/landskommun dit en del av Umeå bebyggelsen utvidgats till. 1971 uppgick Umeå stad i Umeå kommun med Umeå som centralort.[39]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Umeå stadsförsamling med delar i Umeå landsförsamling. Efter församlingsutbrytningar ingår delar av orten sedan 1963 i Tavelsjö församling och Tegs församling och sedan 1971 i Ålidhems församling och sedan 1998 i Umeå Maria församling.[40]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Umeå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Umeå i Umeå tingsrätts domsaga.[41]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Umeå 1960–2010[42]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
32 492
1965
  
39 889
1970
  
47 692
1975
  
49 715
1980
  
52 719
1990
  
60 305 3 257
1995
  
68 494 3 344
2000
  
70 959 3 341
2005
  
75 645 3 346
2010
  
79 594 3 415
Anm.: Sammanvuxen med Tomtebo 2010.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Tätorten är avlång med ett avstånd på över en mil mellan de yttersta stadsdelarna Umedalen i nordväst och Tomtebo i sydost, samt de stora stadsdelarna Teg söder om älven och Ersboda i norr. Umeås centrum, som består av 48 kvarter, avgränsas av Ume älv, Västra Esplanaden, järnvägen och Östra Kyrkogatan. I takt med att folkmängden ökat har även delar av de angränsande stadsdelarna Haga, Väst på stan och Öst på stan fått en centrumkaraktär. Inne i själva staden finns ett helt skogsområde sparat, Stadsliden, som bland annat har elljusspår som nyttjats för att arrangera skid-SM. På sikt kommer även sjön Nydalasjön att omges av den växande staden eftersom stadsdelen Tomtebo vid sjöns södra ände planerats utvidga öster om sjön (idag ett skogsområde).

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Centrala Umeå sett från Hamrinsberget.

Centrala Umeå[redigera | redigera wikitext]

Södra Umeå[redigera | redigera wikitext]

Västra Umeå[redigera | redigera wikitext]

Sydöstra Umeå[redigera | redigera wikitext]

Norra/nordöstra Umeå[redigera | redigera wikitext]

Grönområden[redigera | redigera wikitext]

Vy över Nydalasjön från den södra delen av sjön.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Umeå har ett tempererat klimat, som dock gränsar till att vara subarktiskt eftersom dygnsmedeltemperaturen är över 10°C endast tre månader om året. På grund av närheten till havet har Umeå även ett kustlandklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Friska vindar blåser in från Kvarken vilket gör att kyleffekten bidrar till att kalla temperaturer känns kallare än vad de egentligen är.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -5 -4 0 6 12 17 20 18 13 7 0 -4
 Lägsta medeltemp. -11 -11 -8 -3 2 8 11 10 5 1 -4 -9
 Nederbörd 49,0 38,0 41,0 36,0 41,0 44,0 53,0 78,0 73,0 65,0 76,0 56,0

Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Det går två Europavägar genom Umeå; E4 och E12. Riksväg 92 samt länsvägarna 363 och 364 har sin början i Umeå. E4 och E12 gick i många år genom centrala Umeå, mycket nära själva stadskärnan, men 2012 invigdes E4:s nya sträckning via den Östra länken över Kolbäcksbron samt Norra länken, som leder E12 från Vännäsvägen via Ersboda till E4 och en östligare sträckning mot Holmsund. Ut ur staden har samtliga vägar förhållandevis en god standard.

E12 mellan Umeå och Vännäs ska byggas om till mötesfri landsväg. Hösten 2004 invigdes den första etappen av totalt tre. Den åtta kilometer långa sträckan håller en hög standard och uppfyller i princip kraven för motortrafikled.

Umeåprojektet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeåprojektet

En ringled under namnet Umeåprojektet håller på att byggas och beräknas vara färdigställd 2013. Kostnaden beräknas till 1,7 miljarder kronor och medfinansieras delvis av Umeå kommun och AB Volvo. Bygget inleddes först under 1990-talet, regeringen satte dock stopp för bygget av den andra halvan av projektet på grund av miljöskäl eftersom ringleden skulle dras över Röbäcksslätten. Detta efter att Röbäcksbönder klagat och inte velat ha vägarna så nära där de bor. Kommunpolitikerna sa även nej till ett nytt förslag som Röbäcksbönderna kommit med om att flytta vägen cirka 100 meter. Vägprojektet fick grönt ljus igen under hösten 2008 och inleddes på nytt i juni 2009.[45]

Ultrabuss linje 1 mot Umedalen med Östermalm i bakgrunden.

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeå Lokaltrafik

ULTRA, eller Umeå Lokaltrafik, sköter Umeås lokaltrafik som består av 18 busslinjer i Umeå. Den 12 juni 2006 tog Connex, sedermera Veolia Transport, över Umeås lokaltrafik. Under juli 2007 meddelades att avtalet avbrutits i förtid av huvudmannen Länstrafiken i Västerbotten och trafikutövaren Veolia Transport i samråd. Veolia Transport ansåg att Länstrafiken i efterhand utökat trafiken mer än vad man betalade för och tyckte att man inte hade råd att bedriva trafik mera. Februari 2008 meddelades det att Nobina (tidigare Swebus) får börja köra lokaltrafiken i Umeå från och med den 16 juni samma år.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Umeå binds samman med Stambanan genom övre Norrland norrifrån genom Umeåbanan, en sidobana från Vännäs till Holmsund som öppnades för trafik 1896. Söderifrån ansluter den nybyggda Botniabanan med en bro över älvdeltat som invigdes augusti 2010. Umeå har två stationer, den gamla Umeå centralstation med tre spår, två plattformar och en ny gångtunnel under spåren,[46] samt Umeå Östra som ligger sydost om centrum, nära sjukhuset och universitetet och är den nya stationen där Norrtåg stannar.

Botniabanan, den nya kustnära järnvägen som knyter ihop Umeå med kuststäderna söderut, har medfört förändringar. En ny station, Umeå Östra, har byggts i anslutning till Norrlands universitetssjukhus, universitet och högskolor. En ny godsbangård, Umeå godsbangård, på cirka 56 000 har byggts på industriområdet på Västerslätt för att kunna utveckla både gods- och persontrafiken. Innan omlokaliseringen låg bangården i anslutning till Centralstationen. Både hamnen och godsbangården är kopplade till Botniabanan genom Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund. Banan stod klar till invigningen i augusti 2010 men på grund av att arbeten fortfarande pågår på Ådalsbanan som ansluter Ostkustbanan är trafiken dock ännu blygsam.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Före Botniabanan var persontrafiken ringa med ca två nattåg till Norrland som stannade i Umeå, men med en betydande godstrafik med bl.a. timmertåg som sköts av Green Cargo. SJ sköter trafiken för nattågen på fem år sedan de vann Rikstrafikens upphandling av Norrlandståget i juni 2008. Under sommaren går också konkurrenten VeoliasLapplandståget” från Malmö/Göteborg till Narvik via Umeå.[47][48]

Norrtåg AB smygstartade med regionaltåg mellan Umeå och Örnsköldsvik i augusti 2010. I augusti 2012 förlängdes trafiken till Sundsvall i samband med att Ådalsbanan blev klar för trafik. Då kommer Umeå att bli navet för regionaltåg till Sundsvall, Lycksele och Luleå.[49] Pendeltågstrafik med ombyggda X11 (motorvagn) till Vännäs startade i december 2011 och sedan perrongen i Vännäsby blev färdigbyggd oktober 2012 så stannar även tågen där.[50]

Från och med december 2012 kommer SJ AB att köra snabbtåg Stockholm-Umeå då några av de snabbtåg som idag vänder i Sundsvall förlängs.

Flygplats[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeå Airport

Umeå Airport bygges 1961 och ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum. Flygplatsen är Svedavias sjätte största i Sverige med 989 094 passagerare (2013). Merparten av trafiken har Arlanda eller Bromma som destination, cirka sju procent av trafiken är utrikestrafik.[51]

Båtförbindelse[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeå-Vasa (färjelinje)

Sedan 1920 är Umeå hamn en uthamn i Holmsund. NLC Ferry trafikerar Umeå - Vasa med fartyget M/S Wasa Express.

Gästhamnar[redigera | redigera wikitext]

I Umeåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare med båt, bland annat vid Strömpilen, Patholmsviken i Holmsund, Bredvik i Obbola och på Norrbyskär.[52] Vid Strömpilen finns ett shoppingcentrum, i övrigt har ingen av gästhamnarna bra förbindelser med centrum för shopping och kulturliv. Det finns dock en brygga i centrala Umeå, som är kommunalt finansierad, men den saknar vatten och elström. Fri seglingshöjd under den centralt belägna Kyrkbron är endast 3,8 meter vilket gör den tillgänglig endast för mindre båtar. Under 2014 begränsas tillgängligheten dessutom av de byggnadsarbeten som pågår vid kajen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

Större offentliga arbetsgivare i Umeå kommun (2008)[53][54]
Arbetsgivare Anställda
Umeå kommun 10 900
Västerbottens läns landsting 6 200
Umeå universitet 4 200
Sveriges lantbruksuniversitet 450
Länsstyrelsen i Västerbottens län 300
Norrlands universitetssjukhus.

Med kommunen, landstinget och universitetet som största arbetsgivare har Umeå – som också är residensstad och säte för bl.a. Hovrätten för Övre Norrland samt har haft två regementen – länge ansetts vara dominerat av offentlig sektor. Etableringen av Umeå universitet i mitten av 1960-talet och "Skogshögskolan" på 1970-talet, som båda expanderat kraftigt under främst 1980- och 90-talen, har dock haft en stimulerande inverkan även på många företagsetableringar.

Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå är det största sjukhuset norr om Uppsala, med drygt 700 vårdplatser. Här behandlas patienter från hela norra Sverige som behöver högspecialiserad vård. Telemedicin i olika former är ett viktigt komplement i det stora upptagningsområdet. Utbildningar till läkare, tandläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och annan vårdpersonal bedrivs i nära samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Även om många myndigheter finns representerade i Umeå har ortens starka tillväxt medfört att få myndigheters huvudkontor utlokaliserats hit. Ett undantag är Brottsoffermyndigheten som etablerades här 1994.

Privat sektor[redigera | redigera wikitext]

Umeå centrum, med Thulehuset i förgrunden och Scandic Plaza i bakgrunden.
Större företag i Umeå kommun (2008)[53][55]
Företag Anställda
Volvo Lastvagnar 2 500
GE Healthcare 450
Komatsu Forest 420
Konsum Nord 410
Norra Skogsägarna 400
SCA Packaging Obbola AB 340
Ålö AB 330
Nobina Sverige AB 315
Norrmejerier 290
ICA Sverige AB 220
Astra Zeneca 170
Västerbottens-Kuriren 170

Umeås starka tillväxt från 1990-talet och framåt har till största delen skett inom den privata sektorn, som numera rymmer flertalet anställda. Enligt tidningen Affärsvärldens årliga ranking av kommunernas tillväxt – mätt som ökning av den samlade lönesumman – växte Umeå med cirka 25 procent under åren 1995–2004 och hela fyrtio procent åren 1990–2005. Det är nio procentenheter högre än genomsnittet för riket och överträffas bara av Göteborg, Stockholm och Strömstad.

Näringslivet i Umeå är differentierat med IT-företag, forskningsbaserade bioteknikindustrier och skogs- och verkstadsindustrier. Sex av Umeås exportföretag omsätter vardera mer än en miljard kronor per år.

Bredband[redigera | redigera wikitext]

Bredbandsutbyggnaden började tidigt och har få motstycken i världen[56] – Umeå flera gånger bedömts ha västvärldens snabbaste bredbandsnät, topp 20 i världen.[57] Stadsnätet omfattar mer än 65 mil optofiberkabel och 3 600 mil annan fiber och ger i princip all tätortsbefolkning tillgång till bredband.[58]

Internets utveckling i Sverige har påverkats av företag och personal med Umeåanknytning. BoNet, sedermera Bostream, startades och drevs ur ett teknikperspektiv av teknikpersonal från Umeå från starten 1998 tills de 2004 köptes upp av Bredbandsbolaget. Umeå IT-Center startade 1994 sitt bredbandsnät "Umeå Tjänstenät" där de hyrde svartfiber från Umeå Energi och hyrde kopparförbindelser från Telia. IT-Center skapade en projektplattform för utbyggnationen av Volvo Lastvagnar, samt tjänster riktade mot grafiska branschen. Ett flertal tjänster som idag benämns molntjänster distribuerades redan på 1990-talet över "Umeå Tjänstenät". Bredbandsbolaget köpte Umeå IT-Center år 2000 och har sedan hämtat betydande delar av sin personal för nätutveckling från IT-Center, och sedan 2004 även från f.d. Bostream. ISP:n RiksNet är även de i princip helt från Umeå. SkyCom, T3 har stark Umeåanknytning, men med historiska inslag från Obbola och Vindeln. Även den Stockholmsbaserade operatören OwnIT har rötter i Bostream, varför man kan härleda Umeåanknytning också i detta fall.

Näringslivet har dragit stor nytta av den väl utvecklade digitala IT-infrastrukturen och det finns många både väletablerade och nya företag i och runt IT-branschen, som till exempel Cyberphoto, som växt från lokal fotobutik till att bli en av Skandinaviens största leverantörer av fotoutrustning med över 200 miljoner i årsomsättning[59][60].

Verkstadsindustri[redigera | redigera wikitext]

Verkstadsföretagen i Umeåregionen har traditioner sedan mitten av 1900-talet och har utmärkt sig för stark produktutveckling. En avgörande faktor på senare år har varit tillgång till universitetsutbildad arbetskraft och kompetens.

En pionjär var Gösta Nyström, som 1929 startade ett möbelsnickeri på Böle i Umeå. Företaget började göra bilkarosser i trä (karosser var gjorda av trä denna tid), och kunde 1944 introducera den första självbärande stålkarossen i världen. Ingen hade sett något liknande. Snart inleddes ett samarbete med Volvo, som 1964 köpte hela fabriken som kom att kallas Volvo Umeverken. Vidareutvecklingen av karosseriet har lett fram till Volvos lastbilshytter i FH-serien, som räknas till de främsta i världen.

2009 hade Volvo Lastvagnar i Umeå cirka 1 200 anställda och var Volvos enda hyttillverkare i Europa. Fabriken räknas som en av världens modernaste och har de senaste åren investerat cirka 650 miljoner kronor i måleriet, bland annat för att minska miljöbelastningen. Det har även investerats en dryg miljard i en ny plåtsammansättning som är under uppstart hösten 2009. I samma anda pågår projekt med Umeå universitet för att göra produktionen helt koldioxidfri och baserad på grön el.

Fler exempel på framgångsrik verkstadsindustri, som också är stora arbetsgivare:

  • 1947 konstruerade Karl-Ragnar Åström i Brännland för eget bruk den första svenska frontlastaren för jordbrukstraktorer och bildade några år senare företaget Ålö-maskiner, som under namnet Ålö AB vuxit till att bli världens största tillverkare inom segmentet, med cirka tjugo procent av världsmarknaden.
  • 1961 grundades Umeå Mekaniska, pionjärer för tidiga skogsmaskiner, som utvecklats till världsledande tillverkare av högteknologiska skogsmaskiner under varumärket Valmet inom det sedan 2004 japanskägda företaget Komatsu Forest.

Till de stora företagen hör även GE Healthcare, som tillverkar laboratorieinstrument och AstraZenecas förpackningsanläggning. Här finns också SCA med Holmsunds sågverk, SCA Shipping och SCA Packaging i Obbola, som har världens största maskin för tillverkning av kraftliner, samt Norra Skogsägarna som producerar och exporterar trävaror till mer än tjugo internationella marknader.

Besöksnäringen[redigera | redigera wikitext]

En sektor som vuxit i takt med staden är besöksnäringen. År 2009 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 959 miljoner kronor[61], till stor del beroende på affärsresor, konferenser och Stora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den publikt mest besökta i landet[62] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2013, och i Piteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå är Västerbottens museum med Friluftsmuseet vid Gammlia, Umeå Energicentrum, Umedalen Skulptur, Stornorrfors kraftverk och Bildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön och Norrbyskär. I den större Umeåregionen, som förutom Umeå består av kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Vännäs och Robertsfors, är viktiga besöksmål Olofsfors bruk, Älgens Hus, Vindelälvens forsar och Ostens lager (lagring av Västerbottensost).

Campingplats[redigera | redigera wikitext]

Vid Nydalasjön ligger First Camp Umeå, tidigare Nydala Camping och Umeå Camping, är belägen i området. Hundratals campingplatser och knappt 100 stugor finns här samt äventyrsgolf, restaurang, äventyrsbad och andra attraktioner.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Med det ökande antalet av barn, byggs det ständigt nya skolor. Sjöfruskolan och Ålidhemsskolan är exempel på nya skolor.

Universitet & högskolor[redigera | redigera wikitext]

Umeå Universitets campus med dammen i mitten.

Umeå universitet är väl samlat cirka 2 km från Umeå centrum vid campus Umeå, där större delen av Umeå universitets lokaler finns, med Norrlands universitetssjukhus(NUS) och Sveriges lantbruksuniversitet(SLU) som närmaste grannar. Universitetet har också filialer i Lycksele, Skellefteå och Örnsköldsvik. Vid Umeälven nära centrala Umeå finns Konstnärligt campus som inrymmer Arkitekthögskolan, Designhögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet.

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Strömbäcks folkhögskola strax söder om Umeå har utbildningar i bland annat journalistik, teckenspråk, och en tvåårig Musikalakademi. Vindelns folkhögskola har en filial på Hamngatan i centrala Umeå, där ungefär sjuttio studerande läser på allmän kurs.

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Umeå har (höstterminen 2013) fyra kommunala gymnasieskolor: Dragonskolan, Fridhemsgymnasiet, Forslundagymnasiet och Midgårdsskolan. Dessutom finns RH-gymnasiet, ett riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder, Innebandygymnasiet samt Riksfriidrottsgymnasiet. Vidare finns sex fristående gymnasieskolor: Minervagymnasium, Thoren Business School, NTI-gymnasiet, Umeå Internationella Gymnasium, Waldorfskolan och Yrkesgymnasiet.[63]

Läsåret 2010–2011 var de största gymnasieskolorna Dragonskolan, med drygt 1 800 elever, samt Midgårdsskolan och Östra gymnasiet (nuvarande Fridhemsgymnasiet) med vardera drygt 800 elever[64].

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kultur i Umeå

Kulturlivet i Umeå utvecklades tidigt och har fokuserat både på eget kulturutövande och att locka gästspel till staden. Föreningar som Musiksällskapet, Minerva, Shakespearesällskapet, Teaterföreningen, KF Kretsen, Filmstudion, Studentteatern och kulturföreningen Humlan har under årens lopp bidragit till att utveckla och stimulera intresset, och har på senare år fått sällskap såväl av allt bättre kommunala kulturskolor som av yngre fantaster inom de flesta kulturområden.

Några år in på 2000-talet är Norrlandsoperan den stora kulturscenen. Men kulturlivet består också av fria teatergrupper som Profilteatern, Skuggteatern och Ögonblicksteatern och av festivalerna. De största festivalerna är Umeå Kulturnatta, Jazzfestivalen, Folkmusikfestivalen, VisfestivalenHolmön, MADE-festivalen samt Umeå Open. Några festivaler, däribland en filmfestival och en kammarmusikfestival, har dock lagts ned på grund av ekonomiska skäl. I Umeå finns också Västerbottens museum och Umedalens skulpturpark, samt en Konsthögskola, som tillsammans med Bildmuseet, Designhögskolan, en gren av Humlab vid Umeå universitet och Arkitekthögskolan som byggts under 2009–2010 ska bilda Konstnärligt campus vid Umeå universitet. Hösten 2009 utsågs Umeå att tillsammans med Riga i Lettland vara Europas kulturhuvudstad 2014.

Umeå är också en aktiv dansstad. För bugg- och foxtrotsugna arrangerar Ersboda Folkets Hus och restaurang Äpplet danskvällar under höst, vinter och vår. På sommaren arrangeras logdans i Baggböle och Täfteå loge. De största föreningarna för "social dans" är Umeå Dansimperium, Björkstalaget, Swingum, Umeå Salsa Club och Tango Norteno.

Media[redigera | redigera wikitext]

Dagstidningar[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Radio & TV[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sport i Umeå

Umeås idrottsliv bestod länge av vintersport. De första stora framgångarna nåddes i längdskidåkning, med Vasaloppssegrar1930-talet och senare otaliga svenska mästerskapstitlar. Assar Rönnlunds och Toini Gustafsson många OS-medaljer på 1960-talet har i modern tid följts av Per Elofssons segrar i Världscup och Världsmästerskap.

Den andra stora vintersporten är förstås ishockey, där stadens stolthet Björklöven under sin storhetstid på 1980-talet blev svenska mästare säsongen 1986/1987. En tredje framgångsrik vintersport är curling, där Lag Gustafson under 1990-talet tog åtskilliga medaljer i Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel.

Umeå är numera också ett starkt fäste för innebandy - från säsongen 2008/2009 har staden haft två dam- och två herrlag i respektive högsta division. Mest framgångsrika har Iksus damer varit, med tre SM-titlar och två segrar i Europacupen för klubblag.

Fotbollen låg länge i skymundan för till exempel ishockeyn. På herrsidan har Umeå FC lyckats bäst på senare år, men mer än en ettårig vistelse i Allsvenskan (1996) har det inte blivit.

Det lag som varit ojämförligt mest framgångsrikt under 2000-talet är förstås Umeå IKs damlag i fotboll. Med sina sju segrar i Damallsvenskan under 2000-talet, och två segrar i UEFA Women's Cup, har laget lyft både kvaliteten inom och intresset för svensk damfotboll till en ny nivå.

Basket har på senare år vuxit sig större i staden, med elitsatsningar både på dam- och herrsidan. Udominate som redan har etablerat sig som ett utmanande lag i basketligan för damer, som kom till semifinal både 2012/2013 och 2013/2014. Även Umeå BSKT som inför säsongen 2014/15 kvalificerat sig för spel i basketligan för herrar efter andra platsen i Superettan säsongen 2013/2014.

Umeås sverigefinnar[redigera | redigera wikitext]

I Umeå bor det många sverigefinnar. Enligt SFRF (Sverigefinska Riksförbundet) är det omkring sex procent av umeåborna som är sverigefinnar. De flesta är invandrade från Finland under 1960- och 1970-talet, men många är också nedflyttade sverigefinnar och tornedalingar från Tornedalen. Många är aktiva i det sverigefinska föreningslivet och i Umeå finns en av Sveriges äldsta sverigefinska föreningar, Finska klubben i Umeå eller Uumajan Suomalainen Kerho. På finska heter Umeå Uumaja. I Umeå bor även en hel del finlandssvenskar som flyttat dit från svenskbygderna på andra sidan Bottenviken. En del av dem är aktiva i föreningen Umeå Finlandssvenskar.[65][66]

Personer med anknytning till Umeå[redigera | redigera wikitext]

Se Kategori:Personer från Umeå.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 16 juni 2011. Läst 16 juni 2011
  5. ^ Dagens Media, 2007-05-04 "Sundsvall får ensamrätt till 'Norrlands huvudstad'" Läst 2014-04-22
  6. ^ ST, 2012-06-05: "Ny logotyp för Sundsvall- 'Norrlands huvudstad'" Läst 2014-04-22
  7. ^ ”2014 Umeå Capital of culture: Umeå kommuns satsning på att bli Europas kulturhuvudstad 2014”. http://www.umea2014.se. Läst 6 maj 2008. 
  8. ^ ”Umeå Kulturnatta”. http://www.kulturnatta.com. 
  9. ^ Ymisland i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  10. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, "Kåddis, Hjåggböle och Hej" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, s.31
  11. ^ Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, sid. 143
  12. ^ ”Fakta om Glashuset”. Umeå Kommun. http://www.umea2014.se/vagendit/glashuset/faktaomglashuset.4.56c32a1c129674fcba380002959.html. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ Korta fakta om Umeå 2008 (pdf) Hämtad 6 december 2010
  14. ^ Mats Berglund, Gårdar och folk i norr, avhandling Umeå universitet 2006
  15. ^ http://www.solace.se/~blasta/herdamin/umealands.pdf
  16. ^ Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 317f
  17. ^ [a b c d] Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005
  18. ^ Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 319f
  19. ^ [a b c d e] Israel Lindahls beskrivning över Umeå socken och Umeå stad 1771.
  20. ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 62 
  21. ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 203 f
  22. ^ http://www.solace.se/~blasta/herdamin/umeastad.pdf
  23. ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 205
  24. ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 206
  25. ^ P.A. Lindholm, Västerbottens län. Hembygdsbok, Uppsala 1946, s. 207
  26. ^ Israel Lindahls beskrivning över Umeå socken och Umeå stad 1771
  27. ^ Olofsson, sidorna 1 och 2
  28. ^ [a b] Olofsson, sidan 4
  29. ^ Arkitekturguide, sidan 13
  30. ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 73–75 
  31. ^ Per Thullberg, Bönder går samman, Stockholms universitet 1977
  32. ^ Välkommen till Umeå: en bok till den nyblivne umebon. P. A. Norstedt & Söner. 1974. sid. 75 
  33. ^ ”Umeå”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/Kulturmiljo/Umea/Pages/umea-centrum.aspx. Läst 20 november 2011. 
  34. ^ ”Försvarshistorik I19”. fosvarsmuseum.se. http://www.forsvarsmuseum.se/norrreg_i19.html. Läst 21 januari 2011. 
  35. ^ ”Frombjur”. Umeå Kommun. Arkiverad från originalet den 2010-08-27. http://web.archive.org/web/20100827073524/http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032285/Frombjur.pdf. 
  36. ^ Stadshuset i Umeå Läst 3 januari 2010
  37. ^ Om Umestan och historien bakom... Läst 3 januari 2010
  38. ^ ”Unik CBRN-anläggning byggs i Umeå”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Centrum/Totalforsvarets-skyddscentrum-SkyddC/Nyheter/Unik-CBRN-anlaggning-byggs-i-Umea/. Läst 13 december 2010. 
  39. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  40. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  41. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  42. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  43. ^ MSN Väder: Umeå Läst 27 december 2010
  44. ^ Ticket väderguide (SMHI) Läst 27 december 2010
  45. ^ Umeåprojektet Hämtad 2010-06-21
  46. ^ ”Umeå godsbangård/Umeå C(entral)”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/umea-godsbangard-umea-c/. Läst 10 november 2010. 
  47. ^ ”The Lapland train” (på engelska). Veolia Transport. http://www.veolia-transport.se/tmpl/XStartPage____36412.aspx?epslanguage=EN. Läst 21 januari 2011. 
  48. ^ ”Banguide Vännäs-Umeå-Holmsund”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-norrland/vannas-holmsund. Läst 21 januari 2011. 
  49. ^ ”Allmänhetens "prova-på-dag" den 29 augusti”. Norrtåg. http://www.norrtag.se/page105995.html. Läst 2010-02-04. 
  50. ^ http://www.norrtag.se/umea-vannas.html
  51. ^ ”Om flygplatsen”. Swedavia. http://www.swedavia.se/umea/om-umea-airport/om-flygplatsen/. Läst 22 april 2014. 
  52. ^ Umeå kommun - Båtar och hamnar Läs 22 april 2014
  53. ^ [a b] Umeå kommun (Mars 2008). ”Korta fakta om Umeå kommun 2008” (på sv) (PDF). umea.se. sid. 6. http://www.umea.se/download/18.32feb01187db6237c800016010/Korta+fakta_2008.pdf. Läst 24.2.2011. 
  54. ^ ”Umeå universitet: årsredovisning 2010”. Umeå universitet. 23 februari 2011. http://www.planering.umu.se/digitalAssets/64/64552_arsredov_umu_2010.pdf. Läst 25 februari 2011. 
  55. ^ ”Swebus vann Umeå stadstrafik”. Nobina. http://www.nobina.com/sv/Sverige/Nyheter/Swebus-vann-Umea-stadstrafik/. Läst 23 april 2011. 
  56. ^ Umea.se: "Staden och bredbandet" Läst 26 april 2014
  57. ^ Umea.se, 2010-08-19: "Bredband av världsklass i Umeå" Läst 26 april 2014
  58. ^ Umeå Energis webbplats, om det öppna stadsnätet
  59. ^ Cyberphotos webbplats
  60. ^ Om Cyberphoto hos allabolag.se
  61. ^ Umea.se: "Shoppingturismen ökar i Umeå" Läst 25 april 2014
  62. ^ Fairlink Mässguide
  63. ^ ”Gymnasier i Umeåregionen”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/gymnasieskola/gymnasieriumearegionen.4.bbd1b101a585d704800059121.html. Läst 26 november 2013. 
  64. ^ Skolverkets stastikdatabas Siris Hämtad 2011-11-16
  65. ^ Umeås finska förening
  66. ^ Umeå Finlandssvenskar

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]