Norrlandsoperan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 63°49′41″N 20°16′08″Ö / 63.82806°N 20.26889°Ö / 63.82806; 20.26889

Norrlandsoperan
Norrlandsoperan i Umeå
Grundad 1974
Typ Aktiebolag
Länsteater
Länsmusiken
Säte Umeå
Betjänad region Västerbottens län
VD/Konstnärlig ledare Kjell Englund
Ordförande Georg Andersson
Moderorganisation Region Västerbotten
Ansluten till Svensk Scenkonst
Länsteatrarna i Sverige
Länsmusikens samarbetsråd
Norrlands nätverk för musikteater och dans
Webbplats http://www.norrlandsoperan.se/

Norrlandsoperan är ett scenkonsthus i Umeå.

Norrlandsoperan grundades 1974 och var då en regional operaensemble. I dag är det ett scenkonsthus med en symfoniorkester och avdelningar för opera, dans, musik och konst samt verkstäder och ateljéer. I verksamheten ingår också scenkonstfestivalen MADE och Umeå Jazzfestival. Flera av Norrlandsoperans produktioner turnerar i och utanför Västerbotten.

Norrlandsoperan AB ägs till 40 procent av Umeå kommun via Umeå Kommunföretag AB och till 60 procent av Västerbottens läns landsting.[1][2]

Uppdraget är att producera, främja och utveckla konstnärlig verksamhet under devisen "NorrlandsOperan – en spelplats för nya uttryck". Verkställande direktör och konstnärlig ledare sedan hösten 2009 är Kjell Englund[3] och chefsdirigent är Rumon Gamba.

Salonger[redigera | redigera wikitext]

Norrlandsoperan har fyra salonger: Teatern, Konsertsalen, Black Box och B-salen. I byggnaden finns också Vita kuben, ett utställningsrum för samtidskonst.

Teatern har 440 sittplatser på parkett och ytterligare 30 på balkong. Konsertsalen har 509 sittplatser och 60 ståplatser. Black Box har upp till 260 sittplatser (scen- och salongsstorleken förändras beroende på arrangemangets art). B-salen som främst används till barnföreställningar har 34 sittplatser på stolar och 30 sittplatser på golvet.

Operaplan[redigera | redigera wikitext]

Norrlandsoperan ligger vid Operaplan, som har formen av en halvcirkel längs Västra Norrlandsgatan. Ursprunget till Operaplan är en av stjärnplatserna som bildades vid Umeå stads stadsplaneutvidgning 1898.[4] Av de två tidigare utstrålande gatorna är bara Vasagatan öppen, i och med att Brandmannagatan blev en återvändsgränd bakom operan när den fick sin tillbyggnad 2002.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den ombyggda gamla brandstationen

Norrlandsoperan grundades 1974 som en direkt följd av kulturreformen samma år. Musikteatergruppen Sångens makt utgjorde stommen i den nybildade operaensemblen, som efter att inledningsvis fått använda provisoriska lokaler snart fick en mer permanent hemvist i Umeå Folkets hus (som då huserade i en fastighet i korsningen Järnvägsallén/Östra kyrkogatan)[5] Dess förste chef var Arnold Östman, som åren 1974–1979 även var operans konstnärlige ledare.

1984 fick Norrlandsoperan överta den gamla brandstationen i Umeå, byggd 1937 i funktionalistisk stil och ritad av Wejke & Ödéen. Brandstationen genomgick en omfattande om- och tillbyggnad efter ritningar av Olle Qvarnström och samma år stod operan klar.[6]

2002 invigdes den nybyggda teatern och konsertsalen, som är sammanbyggd med det gamla operahuset. Operan fick därmed en salong med 480 platser, en stor scen med sidoscener och orkesterdike, samt en konsertsal med 500 platser. I den gamla byggnaden skapades loger. Några år senare tillkom en monteringshall för dekor på cirka 600 kvadratmeter.[7]

Sedan 2006 arrangerar Norrlandsoperan varje år i maj den årliga MADE-festivalen i de egna lokalerna, och även utomhus på Operaplan.

Under en konsert med bandet Mando Diao den 27 januari 2007 i Black box rasade delar av golvet och omkring 50 personer föll cirka 2,5 meter mot det underliggande källargolvet. 29 personer fick föras till sjukhus för vård av varierande omfattning.[8] Den dåvarande operachefen fälldes i tingsrätten 2009 för grov oaktsamhet men friades året därpå av hovrätten.[9] Operans tekniske chef som också stod åtalad friades i tingsrätten.[10][11]

Uppsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Håkan Göransson (27 april 2009). ”Kommunens organisation”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation.4.bbd1b101a585d704800068955.html. Läst 22 juni 2009. 
  2. ^ ”NorrlandsOperan - en spelplats för nya uttryck”. Norrlandsoperan. 19 februari 2008. http://www.norrlandsoperan.se/default.asp?refid=3682&id=4720. Läst 22 juni 2009. 
  3. ^ ”Intervju med Kjell Englund”. Norrlandsoperan. http://www.norrlandsoperan.se/default.asp?refid=10074&id=10073. Läst 16 november 2009. 
  4. ^ Olofsson, Sven Ingemar; Eriksson Karin (1972). Umeå stads historia 1888-1972. Umeå: Umeå kommunfullmäktige. Sid. 629. Libris 88277 
  5. ^ Petersson, Birgit (1986). Umeå Folkets hus och dess historia. Umeå: Umeå Folkets hus-förening. Libris 506928 
  6. ^ ”Norrlandsoperan”. Umeå kommun. 30 juni 2008. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/faktaomumeaholmsundhorneforsochsavar/stadsvandring/norrlandsoperan.4.bbd1b101a585d704800064118.html. Läst 22 juni 2009. 
  7. ^ ”Mycket opera för pengarna”. Nordisk Renting. 15 november 2004. http://www.nordiskrenting.se/nyheter.asp?code=40&n_id=106&artal=2004. Läst 21 maj 2009. 
  8. ^ ”Flera balkar var deformerade”. Dagens Nyheter. 28 januari 2007. http://www.dn.se/nyheter/flera-balkar-var-deformerade. Läst 23 oktober 2011. 
  9. ^ Hovrätten friar operachef”. Västerbottens-Kuriren. 3 mars 2010. http://www.vk.se/Article.jsp?article=334920. 
  10. ^ ”Döms för golvraset på Norrlandsoperan”. Västerbottens-kuriren. 18 maj 2009. http://www.vk.se/Article.jsp?article=278567. Läst 21 maj 2009. 
  11. ^ Wallin, Bertil (19 maj 2009). ”Domen låter orimlig”. Västerbottens-kuriren: s. 8. 
  12. ^ Sveriges radio

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]