Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet bildades 1892 och är en rikstäckande svensk ideell organisation som arrangerar guidade friluftsaktiviteter inom en rad områden för sina medlemmar. Man är även en viktig remissinstans när det gäller myndighetsbeslut med anknytning till friluftslivet. Friluftsfrämjandet har närmare 82 000 medlemmar, varav 7 000 är ledare och funktionärer, som utövar 10 miljoner friluftstimmar per år. Friluftsfrämjandets 300 lokalavdelningar genomför friluftsaktiviteter i Sverige från Kiruna i norr till Smygehuk i söder. Friluftsfrämjandets verksamhet växer även på den internationella arenan, bland annat finns Skogsmulle i Japan och Ryssland.
Historik
Friluftsfrämjandet bildades 1892 av en grupp militärer under namnet Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Industrisamhället växte fram och gav arbetstillfällen åt merparten av befolkningen. Utvecklingen var enorm, men med långa arbetsdagar och monotona arbetsuppgifter försämrades människors hälsa. Friluftsfrämjandet startades för att arbeta för en bättre hälsa genom att komma ut i naturen och röra på sig. En grupp tog med sig unga arbetare till fjällen med erbjudandet: åk skidor och bli stark och harmonisk! Aktiv vistelse ute i den friska, rena vinterluften hade en positiv effekt för hälsan, och ungdomen blev en viktig målgrupp. När det allmänna intresset för naturen ökade ordnade "Skidfrämjandet", som föreningen kallades, långturer och övernattningar i de svenska fjällen.
Målsättningen var att alla kunde delta i friluftslivet utifrån sina egna förutsättningar, utan prestationskrav och oavsett socioekonomisk bakgrund. Man arbetade aktivt med att sänka kostnaden för material och resor t.ex. genom att förse skolornas träslöjd med manualer för egen skidtillverkning.
Vid sekelskiftet specialutbildade man barninstruktörer och delade ut gratisskidor. 1919 införs åttatimmarsdag vilket ger mer fritid. Tjänstemännen blir allt fler och en motvikt behövs till det stillasittande jobbet. Friluftsfrämjandet breddar sin verksamhet med andra friluftsaktiviteter och startar fler anläggningar som ökar tillgängligheten till friluftslivet; exempelvis Riksgränsen, Hemavan, Storlien och Lida.
På 1950-talet ökade man insatserna riktade mot unga och de som behöver friluftslivet allra mest. Man startar Operation Vildmark och som riktade sig till Stockholms svåraste ungdomar. Man agerar också för att säkra tillgången till tätortsnära naturområden. När kommunerna vill bygga på skogsområden med värden för friluftslivet så är Friluftsfrämjandet en remissinstans.
1957 föds Skogsmulle och Skogsmulleskolan blir en av Sveriges starkaste symboler för vildmarkskunskap anpassad för barn. Den uppmärksammas också och etableras internationellt i länder som Finland, Japan, Tyskland och England. Två miljoner svenskar har genom åren mött Skogsmulle, i ideella barngrupper och som pedagogiskt verktyg i förskolor. 1983 skapas I Ur och Skur- förskolan där alla barn får uppleva friluftsliv året om. Pedagogiken vidareutvecklas och bereder väg för tvåhundra I Ur och Skur förskolor 25 år senare och en uppsjö av andra naturförskolor i Sverige och utomlands.
Ungdomsaktiviteter
Friluftsfrämjandet samarbetar med både kommunala och helt fristående förskole- och skolverksamheter med inriktning på friluftsliv under namnet I Ur och Skur[1].
Bland Friluftsfrämjandets ungdomsaktiviteter märks:
- Öppna skogsgläntan för barn mellan 0 och 2 år
- Skogsknopp för barn mellan 1 och 2 år.
- Skogsknytte för barn mellan 3 och 4 år.
- Skogsmulle för barn mellan 5 och 6 år.
- Strövare för barn mellan 7 och 9 år.
- Frilufsare, friluftsskola för barn mellan 10 och 13 år.
- TVM gruppverksamhet för ungdomar, från och med 14 år.
Övriga aktiviteter
Friluftsfrämjandet anordnar även en rad andra aktiviteter som bytesmarknader, skidlärarutbildning, skidskola, skidåkning, långfärdsskridskoåkning, stavgång, vandring, kajakturer, klättring, mountainbike och Håll i form. En populär aktivitet på senare tid är Snösäker, ledarledd skidåkning i fjällen för skolungdom.
Organisation
Direktörer
- Torsten Söderhorn —1993
- Mikael Santoft 1993—1999
- Eva Bjernudd 1999—2005
- Bo Sköld 2006-2011
- Sara Revell Ford 2012-
Ordförande
- Björn Rosengren —1998
- Elisabet Asplund 2000—2006
- Johan Hernmarck 2006-2012
- Ragnar Santesson 2012-2012
- Erik Lundvik tf 2012- maj 2013