Förskola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om förskola och daghem i allmänhet. För förskolan i Sverige, se Förskola i Sverige. För tidningen, se Förskolan (tidning).
Målning från en tysk kindergarten omkring år 1900.

Förskola (i Finland: dagvård) är verksamhet med barnomsorg och utbildning för barn åren innan den egentliga skolgången inleds. Förskolans former och inriktning varierar mellan olika länder och tider, men stora variationer kan återfinnas även inom länder eller mellan förskolor med olika pedagogiska inriktningar, exempelvis Fröbel, Montessori, Reggio Emilia eller Waldorf.

Vilka åldrar verksamheten riktas till varierar från land till land. I Sverige omfattar förskoleverksamheten mer eller mindre alla barn under skolåldern som inte vårdas i hemmet. I Finland kallas förskoleverksamheten dagvård och riktar sig till samma åldrar.

Historiskt har förskolan vuxit fram både ur föräldrars behov av barnomsorg medan de arbetar, och ur barnens behov av förberedande utbildning innan de börjar i den obligatoriska skolan. Tysken Friedrich Fröbel är fader till förskolan som en plats för utbildning; år 1837 skapade han den första barnträdgården. Inspirerad av hans verksamhet kom barnträdgårdsverksamheten till USA 1838, till Finland 1888 och till Sverige 1896. Det hade funnits barnkrubbor i Sverige sedan 1836, men dessa hade inga uttalade pedagogiska mål, utan var i första hand en plats där förvärvsarbetande mödrar kunde lämna sina barn.

I USA använder man det tyska ordet Kindergarten om motsvarande verksamhet, medan det i Storbritannien kallas nursery school.

Olika länder[redigera | redigera wikitext]

Förskola i Afghanistan.

Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland kallas verksamheten för barn under sex år officiellt för dagvård, medan det finska begreppet förskola motsvaras av Sveriges förskoleklass, det vill säga skild verksamhet året innan barn börjar den obligatoriska skolan. Förskolan ordnas i allmänhet i samband med antingen dagvården eller skolan.

Kommunerna är skyldiga att ordna dagvård, men dagvård ordnas också antingen genom avtal med kommunen eller helt privat. Vid sidan av dagvård i en skild institution förekommer familjedagvård, där en mindre grupp barn tas om hand hemma hos en familjedagvårdare – samt att barnen helt sköts i den egna familjen, med ekonomiskt stöd från stat och kommun.

Avgifterna för dagvården är reglerade och beror på föräldrarnas inkomster. Många kommuner erbjuder kompensation för de föräldrar som inte anlitar den kommunala dagvården, dels för att möjliggöra vård i hemmet eller privata lösningar, dels för att avlasta de kommunala daghemmen.

Avgifternas nivå, rätten till dagvård (för till exempel arbetslösa och föräldralediga) och fördelarna med dagvård respektive hemmavård av barn är återkommande ämnen i samhällsdebatten.

Den finska förskolan, som i Sverige motsvaras av förskoleklass, riktar sig till barn som nästa läsår skall börja skolan och ordnas under skolåret. Förskolan är frivillig, men de flesta barn deltar. För barn som bedöms ha svårt att klara läroplikten kan förskolan vara obligatorisk. Ansvaret för förskolan ligger på kommunen, men också en del privata daghem ordnar förskola, i samråd med kommunen. I motsats till dagvården är förskolan, inklusive lunch och eventuell skolskjuts, avgiftsfri. I en del kommuner lyder förskolan under skolnämnd och skoladministration medan dagvården lyder under socialnämnd och socialadministration.

Eftersom förskolan har korta skoldagar kompletteras den med möjlighet till dagvård på morgonen och eftermiddagen.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Förskola i Sverige

Förskolan i Sverige ersatte under 1970-talet de tidigare daghemmen. Den ingår inte i skolplikten. Det finns inga studier som påvisar vilka positiva eller negativa effekter förskolan senare i livet kan ha på barnen vad gäller deras framgångar i grundskola och socialisering, med mera.[1]

Vårdnadshavare som studerar eller förvärvsarbetar har rätt att placera sina barn i förskola från ett års ålder. Barnet har rätt att behålla platsen om vårdnadshavaren blir arbetslös eller föräldraledig. Barn som är fyra eller fem år har rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 timmar per år, annars betalar föräldrarna en avgift som baseras på föräldrarnas inkomst.

Förskolans läroplan definierar mål som verksamheten skall sträva efter, men inte metoderna. Läroplanen säger att ”förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande”. Allt fler förskolor har en särskild pedagogisk inriktning (exempelvis Reggio Emilia) eller kunskapsinriktning, exempelvis miljö eller språk.

Förskola för sexåringar benämns i skollagen som förskoleklass. De flesta kommuner organiserar förskoleklassen tillsammans med grundskolan.

Norge[redigera | redigera wikitext]

I Norge kallas verksamheten för barnehage och bedrivs efter en läroplan. Alla barnehager ska i utgångspunkt ha en chef med barnakademisk eller pedagogisk utbildning, men det kan ansökas om dispens från detta krav. Pedagogiska ledare måste ha förskoleutbildning.

Uteförskola[redigera | redigera wikitext]

En uteförskola i Düsseldorf.

En uteförskola är en typ av förskola som helt och hållet bedrivs utomhus. Oavsett väder blir barnen uppmuntrade att leka, utforska och lära sig nya saker i en skog eller i någon annan naturlig miljö. Tanken är de vuxnas funktion ska vara att stötta snarare än att styra barnen. Uteförskola kallas även Waldkindergarten (på tyska), utomhusdagis, naturdagis, i ur och skur samt naturförskola.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Lindgren (2/2013). ”Han leder jakten på kunskap om skolan”. Lärarnas tidning. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Forest kindergarten, 23 april 2013.