Godsvagn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En godsvagn är en järnvägsvagn enbart avsedd för att transportera gods, ej passagerare.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Från början hade man vanligen bara två typer av godsvagnar:

  • Öppna flakvagnar för gods som tålde väder och vind.
  • Täckta vagnar som skyddade för väder och vind - godsfinkor. Ofta med en dragdörr på sidan.

Med tiden skedde en anpassning mot olika godsslag och lastningsmetoder där kontaktledningen är en besvärlig omständighet. Ett antal exempel:

  • Öppna flakvagnar med olika sidoskydd och som lastas med kran eller gaffeltruck. Används ibland även för extremt långt men i viss mån böjligt gods såsom räls i längder upp mot 400m.
  • Täckta vagnar. De lastas vanligen med gaffeltruck. Öppningarna är ofta mycket stora eller helt öppningsbara sidor. Ibland nöjer man sig med ett fast kapell som skydd.
  • Täckta vagnar för transport av levande djur, "kreatursvagnar".
  • Tankvagnar för vätskor, ibland kemiska och brandfarliga. Ofta byggda för att inte läcka vid olyckor.
  • Tankvagnar för pulverformigt gods. Ofta med luftkompressorer för lastning/lossning.
  • Tankvagnar för gas.
  • Timmervagnar. Med bankar så att en kran kan lyfta en hel trave.
  • Malm- och grusvagnar. Ofta med servodon för öppning av bottenluckor eller tippning av korgen. LKAB:s nya malmvagnar Uadk klarar 50 kubikmeter eller 102 ton på STAX 31 ton. Se referens Kockums Industrier.
  • Biltransportvagnar. Täckta med två våningar där bilarna kan köra genom ett helt tågsätt vid lastningen.
  • Kylvagnar med kylkompressorer.
  • Specialvagnar avsedda för militära ändamål.
  • Intermodala vagnar:
    • Containervagnar med fällbara dubbar som passar olika moduler. I USA är de ofta lågbyggda så att två kan lagras på varandra. Lastas med stora truckar.
    • Vagnar för växelflak och lastbilstrailers. Är lågbyggda i mitten så att två motstående trailers kan ha sina hjul där. Lastas vanligen med kran. På 2000-talet har vagnar med vridbara flak introducerats så att en lastbilschaufför själv kan lasta sin trailer utan kranhjälp.

Tekniska utformningar[redigera | redigera wikitext]

Chassi[redigera | redigera wikitext]

Chassit byggs som stålram, men vissa vagnar, till exempel tankvagnar, kan vara självbärande utan ram. För att öka lastvolymen kan ramen lågbyggas. Dels genom att använda mindre hjul. Dels genom att sänka dem mellan boggierna vilket är lämpligt vid frakt av lastbilstrailers varvid deras hjul står i den lågbyggda delen.

Hjul[redigera | redigera wikitext]

För vagnar som skall frakta mer skrymmande än tungt gods kan man använda endast en axel i vardera vagnsändan. För tungt gods användes 2-axliga boggier. Vid lågbyggda vagnar används ofta en jacobsboggi som delas mellan två eller flera fast hopkopplade vagnar. Speciellt vanligt i USA där man vill lagra två containrar ovanpå varandra.

Bromssystem[redigera | redigera wikitext]

Ofta finns lastavkännare som reglerar bromskraften. För långa godståg (>750m) kan man ha elektroniskt styrda tryckluftbromsar (ECB-bromsar) för att motverka fördröjning vid tillsättningen.

Intelligenta godståg[redigera | redigera wikitext]

En hel mängd tänkbara funktioner finns, till exempel för fjärrmanövrering vid tömning av bulklaster och öppning av automatkoppel, men även för övervakning av godset (temperatur, tryck, inbrott mm).

Se även[redigera | redigera wikitext]