Personvagn
- Personvagn är också ett äldre ord för personbil.
Personvagn är en järnvägsvagn som främst är avsedd att användas i persontåg. Vissa personvagnar kan även, tillfälligtvis vid transporter, kopplas in i godståg. Under arton- och in på nittonhundratalet kunde man också köra blandade tåg med både gods- och personvagnar. Personvagnar går bakom lok. Motorlösa enheter i motorvagnståg benämns som motorvagnssläp.
De flesta personvagnar är sittvagnar. Det finns även sovvagnar och restaurangvagnar i vissa tåg. Eftersom även resgodsvagnar, postvagnar och tågvärmevagnar är avsedda att gå i persontåg räknas de som personvagnar, fast inga passagerare färdas i dem.
Förr hade personvagnar oftast 2 eller 3 hjulaxlar men under 1900-talet levererades de flesta personvagnarna med tvåaxliga boggier. Boggier medför behagligare gångegenskaper än enkelaxliga vagnar, och vagnarna kan även byggas längre (uppemot 27,50 meter; en vanlig standardlängd i Europa är 26,40 meter över buffertar).
Lokdragna personvagnar kopplas ihop till tåg av vanligen ett par tre till kanske sexton vagnar. Vissa persontåg kan även ha manövervagnar för att eliminera rundgång med loket på ändstationerna.
Motorvagnar är ett alternativ till lok, som har funnits länge men ökat i popularitet från senare hälften av nittonhundratalet och framför allt under 2000-talet. Dessa är då ofta mer eller mindre fast hopkopplade till motorvagnståg eller motorvagnssätt. Fördelen med motorvagnar är främst snabbare acceleration; så består t ex alltid pendel- och tunnelbanetågen i Stockholm av motorvagnar eftersom avstånden mellan stationerna är korta. Nackdelen är betydligt högre investeringskostnader. Inom t ex SL, som kör just C20-vagnarna, använder man dock nästan aldrig begreppet "motorvagn" utan bara "vagn" eller "tåg" (SL använder även i sin busstrafik begreppet "vagn" för buss. Det är således inte relevant ur trafiksynpunkt att generellt tala om motorvagn eller loktåg utan endast när man diskuterat vilken systemteknik som ett visst tågsätt har).
Personvagnarna är normalt försedda med dörrar i vagnarnas ändar, som är avsedda för genomgång till nästa vagn. Det finns dock personvagnar som saknar dörrar i ändarna och istället har dessa i mitten. Detta är vanligt för t ex lokaltåg och liknande. För genomgång finns också en övergångsbrygga och för att minska bullret och draget finns en bälg med gummivulster. Vid permanent sammansatta tågsätt, som det svenska X40, finns dock inga krav på snabb isär- och sammankoppling, varför sådana övergångar kan byggas tysta och dragfria. Även vagnarna littera C20 i Stockholms tunnelbana har denna moderna typ av bälg.
Utformning av personvagnar i Europa sker efter normer från samarbetsorganet UIC. Standardiseringarna sker efter RIC-avtalet. Vissa skillnader finns dock mellan länderna. Bland annat skiljer sig inredningarna och även vissa yttre detaljer kan skilja sig en del. EES/EU har normer för snabbtågsstandard.
Följande typer av vagnar hör till denna kategori:
- Sittvagn
- Sovvagn
- Liggvagn
- Restaurangvagn
- Postvagn
- Resgodsvagn
- Konferensvagn
- Tågvärmevagn
- Manövervagn
Innehåll |
Svenska personvagnar [redigera]
Här nedan följer en lista över några svenska personvagnar, Observera dock att denna lista ej är komplett och behöver inte nödvändigtvis vara uppdaterad.
| Bolag | Littera | Byggda år | Tagen ur trafik | Typ | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
| SJ | A2 | 1963-1968 | 2005 | 1 kl. | |
| SJ | A3 | 1968-1975 | 1990-1995 | 1 kl. | |
| SJ | A5 | 1931-1951 | 1980-1990 | 1 kl. | |
| SJ/Veolia Transport | A7 | 1980-1987 | I trafik | 1 kl. | |
| SJ | A11 | 2001 | I trafik | 1 kl. | F.d. Blue X/IC 11 |
| SJ | AB2 | 1960-1962 | 1990-1995 | 1+2 kl. | |
| SJ | AB3 | 1961-1964 | 2004-2006 | 1+2 kl. | Enstaka i trafik hos NetRail |
| SJ | AB4 | 1930-1943, 1948 | 1980-1989 | 1+2 kl. | 2+3 kl. före 1956 |
| SJ | AB5 | 1926 | 1970-1987 | 1+2 kl. | 2+3 kl. före 1956 |
| SJ/TGOJ | AB7 | 1931, 1937-1940,1942-1952 | 1985- 1989 | 1+2 kl. | 2+3 kl. före 1956 |
| SJ | AB8K | 1954, 1957 | 1987 | 1+2 kl. | |
| SJ | AB9 | 1994-1997 | I trafik | 1+2 kl. | |
| SJ | AFM7 | 1988 | I trafik | 1 kl. | Manövervagn |
| SJ/Tågkompaniet | B1 | 1960-1968 | 2004/2007 | 2 kl. | Enstaka i trafik hos NetRail |
| Veolia transport | B2 | 1988-1989 | I trafik | 2 kl. | Tidigare SJ |
| SJ | B3 | 1941-1952 | 1990-1995 | 2 kl. | Några sålda till IBAB |
| SJ | B5 | 1961-1967 | 2004-2006 | 2 kl. | Enstaka i trafik hos NetRail |
| SJ | B6 | 1940-1949 | 1970-1995 | 2 kl. | Endast för pendeltåg |
| SJ | B7 | 1979-1990 | I trafik | 2 kl. | |
| SJ | B8 | 1990-1992 | I trafik | 2 kl. | Familjevagn |
| SJ | B9 | 1994-1997 | I trafik | 2 kl. | |
| SJ | B10 | 2001-2003 | I trafik | 2 kl. | |
| SJ | B11 | 2001 | I trafik | 2 kl. | F.d. Blue X/IC 11 |
| SJ | B13 | 1961-1964 | 2004 | 2 kl. | |
| SJ | B14 | 1902-1910 | 1985-1989 | 2 kl. | 3 kl. före 1956 |
| SJ/TGOJ | B15 | 1942-1952 | 1990-1995 | 2 kl. | |
| SJ | BC1 | 1964-1966 | 1990 | 2 kl. Liggvagn | |
| SJ/Veolia Transport | BC2 | 1971-1972, 1974-1978, 1983-1985 | I trafik | 2 kl. Liggvagn | |
| IBAB | BC3 | 1971-1972 | ? | 2 kl. Liggvagn | |
| SJ/Veolia Transport | BC4 | 1985-1986 | I trafik | 2 kl. Liggvagn | |
| SJ | BF1 | 1957-1959 | 1990-1995 | 2 kl./Resegods | |
| SJ | BF2 | 1943-1950 | 1988 | 2 kl./Resegods | 3 kl. före 1956 |
| SJ | BF3 | 1959-1961 | 1985-1989 | 2 kl./resegods | |
| SJ/Veolia Transport | BF4 | 1985-1986 | I trafik | 2 kl./Expressgods | |
| SJ | BFS9 | 1994-1998 | I trafik | 2 kl./Kiosk+Expressgods | |
| SL | Bn | 1971-1983 | 2003 | 2 kl. | Pendeltåg, tidigare DSB |
| Veolia Transport | BS5 | 1991-1992 | I trafik | 2 kl./Kiosk | Tidigare SJ |
| Veolia Transport | BS7 | 2003 | 2004 | 2 kl./Sällskapsvagn | |
| Tågkompaniet/TGOJ | P1 | 1962-1963 | 2008 | 1 kl. | Dubbeldäckare |
| SJ | R1 | 1960-1962 | 1990-1995 | Restaurangvagn | |
| SJ | R2 | 1985, 1990-1999 | I trafik | Bistro | |
| SJ | R3 | 1953-1954 | 1970-1979,1987 | Restaurangvagn | |
| SJ | R4 | 1987-1988 | I trafik | Bistro | |
| Veolia Transport | R7 | 2003 | I trafik | Bistro | |
| SJ | R12 | 2000-2001 | I trafik | Bistro | |
| SJ | RB1 | 1968-1969 | 1980-1999 | 2 kl./Restaurang | |
| SJ | RB2 | 1941-1946 | 1985-1989 | 2 kl./Restaurang | |
| SJ | RB3 | 1984-1987 | I trafik | 2 kl./Bistro | |
| SJ | RB11 | 2001 | I trafik | 2 kl./Bistro | F.d. Blue X/IC 11 |
| SJ | S11 | 1991 | I trafik | Bistro/Bio | |
| SJ | S12 | 1994, 1998 | I trafik | Bistro/Bio | |
| SJ | WL1 | 1964-1965 | I trafik | 2 kl. Sovvagn | |
| SJ | WL2 | 1946-1952 | 1990-1995 | 2 kl. Sovvagn | 3 kl. före 1956 |
| SJ | WL3 | 1954-1959 | 1985-1997 | 1 kl. Sovvagn | 2 kl. före 1956 |
| SJ/Veolia Transport | WL4 | 1990-1992 | I trafik | 1 kl. Sovvagn | |
| SJ | WL5 | 1988-1990 | I trafik | 1 kl. Sovvagn | |
| SJ/Veolia Transport | WL6 | 1993-1994 | I trafik | 2 kl. Sovvagn | |
| SJ | WL9 | 1946-1950 | 1985-1989 | 2 kl. Sovvagn | 3 kl. före 1956 |
| SJ | WL10 | 1970 | 1985-1989 | 2 kl. Sovvagn | |
| SJ | WL11 | 1931-1934, 1938-1940, 1946-1950 | 1970-1986 | 2 kl. Sovvagn | |
| Tågkompaniet | WL33 | 1959 | 2004 | 2 kl. Sovvagn | Tidigare DB |
Littera förklaring [redigera]
- A=Första Klass
- B=Andra Klass
- C=Tredje Klass
- R=Restaurang (Bistro)
- WL=Sovvagn
- BC=Liggvagn
- F=Resgods
- S=Servering (Kiosk)/Specialvagn (Bio, konfereans o.s.v.)
Avdelningar [redigera]
Sittavdelningar i en järnvägsvagn kan vara av två olika typer, kupé och salong. I kupén reser ett mindre antal resenärer åtskiljda från övriga passagerare i vagnen. Det finns kupéer av flera typer, där de vanligaste är sittkupé, liggkupé, sovkupé och konferenskupé. I en salong sitter ett större antal resenärer sitter tillsammans, i stolar som är utplacerade ungefär som i en biosalong.
