Personvagn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Personvagn är också ett äldre ord för personbil.
En vagn littera B5 ur SJ:s 1960-talsserie. En relativt normal europeisk vagn för sin tid, ovanligt i Europa var dock de korrugerade vagnskorgssidorna. I vagnens ändpartier ses gummivulster som går efter europeisk standard.

Personvagn är en järnvägsvagn som främst är avsedd att användas i persontåg. Vissa personvagnar kan även, tillfälligtvis vid transporter, kopplas in i godståg. Under arton- och in på nittonhundratalet kunde man också köra blandade tåg med både gods- och personvagnar. Personvagnar går bakom lok. Motorlösa enheter i motorvagnståg benämns som motorvagnssläp.

De flesta personvagnar är sittvagnar. Det finns även sovvagnar och restaurangvagnar i vissa tåg. Eftersom även resgodsvagnar, postvagnar och tågvärmevagnar är avsedda att gå i persontåg räknas de som personvagnar, fast inga passagerare färdas i dem.

Förr hade personvagnar oftast 2 eller 3 hjulaxlar men under 1900-talet levererades de flesta personvagnarna med tvåaxliga boggier. Boggier medför behagligare gångegenskaper än enkelaxliga vagnar, och vagnarna kan även byggas längre (uppemot 27,50 meter; en vanlig standardlängd i Europa är 26,40 meter över buffertar).

Lokdragna personvagnar kopplas ihop till tåg av vanligen ett par tre till kanske sexton vagnar. Vissa persontåg kan även ha manövervagnar för att eliminera rundgång med loket på ändstationerna.

Motorvagnar är ett alternativ till lok, som har funnits länge men ökat i popularitet från senare hälften av nittonhundratalet och framför allt under 2000-talet. Dessa är då ofta mer eller mindre fast hopkopplade till motorvagnståg eller motorvagnssätt. Fördelen med motorvagnar är främst snabbare acceleration; så består t ex alltid pendel- och tunnelbanetågen i Stockholm av motorvagnar eftersom avstånden mellan stationerna är korta. Nackdelen är betydligt högre investeringskostnader. Inom t ex SL, som kör just C20-vagnarna, använder man dock nästan aldrig begreppet "motorvagn" utan bara "vagn" eller "tåg" (SL använder även i sin busstrafik begreppet "vagn" för buss. Det är således inte relevant ur trafiksynpunkt att generellt tala om motorvagn eller loktåg utan endast när man diskuterat vilken systemteknik som ett visst tågsätt har).

Personvagnarna är normalt försedda med dörrar i vagnarnas ändar, som är avsedda för genomgång till nästa vagn. Det finns dock personvagnar som saknar dörrar i ändarna och istället har dessa i mitten. Detta är vanligt för t ex lokaltåg och liknande. För genomgång finns också en övergångsbrygga och för att minska bullret och draget finns en bälg med gummivulster. Vid permanent sammansatta tågsätt, som det svenska X40, finns dock inga krav på snabb isär- och sammankoppling, varför sådana övergångar kan byggas tysta och dragfria. Även vagnarna littera C20 i Stockholms tunnelbana har denna moderna typ av bälg.

Utformning av personvagnar i Europa sker efter normer från samarbetsorganet UIC. Standardiseringarna sker efter RIC-avtalet. Vissa skillnader finns dock mellan länderna. Bland annat skiljer sig inredningarna och även vissa yttre detaljer kan skilja sig en del. EES/EU har normer för snabbtågsstandard.

Följande typer av vagnar hör till denna kategori:

Svenska personvagnar[redigera | redigera wikitext]

Här nedan följer en lista över några svenska personvagnar, Observera dock att denna lista ej är komplett och behöver inte nödvändigtvis vara uppdaterad.

Bolag Littera Byggda år Tagen ur trafik Typ Anmärkning
SJ A2 1963-1968 2005 1 kl.
SJ A3 1968-1975 1990-1995 1 kl.
SJ A5 1931-1951 1980-1990 1 kl.
SJ/Veolia Transport A7 1980-1987 I trafik 1 kl.
SJ A11 2001 I trafik 1 kl. F.d. Blue X/IC 11
SJ AB2 1960-1962 1990-1995 1+2 kl.
SJ AB3 1961-1964 2004-2006 1+2 kl. Enstaka i trafik hos NetRail
SJ AB4 1930-1943, 1948 1980-1989 1+2 kl. 2+3 kl. före 1956
SJ AB5 1926 1970-1987 1+2 kl. 2+3 kl. före 1956
SJ/TGOJ AB7 1931, 1937-1940,1942-1952 1985- 1989 1+2 kl. 2+3 kl. före 1956
SJ AB8K 1954, 1957 1987 1+2 kl.
SJ AB9 1994-1997 I trafik 1+2 kl.
SJ AFM7 1988 I trafik 1 kl. Manövervagn
SJ/Tågkompaniet B1 1960-1968 2004/2007 2 kl. Enstaka i trafik hos NetRail
Veolia transport B2 1988-1989 I trafik 2 kl. Tidigare SJ
SJ B3 1941-1952 1990-1995 2 kl. Några sålda till IBAB
SJ B5 1961-1967 2004-2006 2 kl. Enstaka i trafik hos NetRail
SJ B6 1940-1949 1970-1995 2 kl. Endast för pendeltåg
SJ B7 1979-1990 I trafik 2 kl.
SJ B8 1990-1992 I trafik 2 kl. Familjevagn
SJ B9 1994-1997 I trafik 2 kl.
SJ B10 2001-2003 I trafik 2 kl.
SJ B11 2001 I trafik 2 kl. F.d. Blue X/IC 11
SJ B13 1961-1964 2004 2 kl.
SJ B14 1902-1910 1985-1989 2 kl. 3 kl. före 1956
SJ/TGOJ B15 1942-1952 1990-1995 2 kl.
SJ BC1 1964-1966 1990 2 kl. Liggvagn
SJ/Veolia Transport BC2 1971-1972, 1974-1978, 1983-1985 I trafik 2 kl. Liggvagn
IBAB BC3 1971-1972 ? 2 kl. Liggvagn
SJ/Veolia Transport BC4 1985-1986 I trafik 2 kl. Liggvagn
SJ BF1 1957-1959 1990-1995 2 kl./Resegods
SJ BF2 1943-1950 1988 2 kl./Resegods 3 kl. före 1956
SJ BF3 1959-1961 1985-1989 2 kl./resegods
SJ/Veolia Transport BF4 1985-1986 I trafik 2 kl./Expressgods
SJ BFS9 1994-1998 I trafik 2 kl./Kiosk+Expressgods
SL Bn 1971-1983 2003 2 kl. Pendeltåg, tidigare DSB
Veolia Transport BS5 1991-1992 I trafik 2 kl./Kiosk Tidigare SJ
Veolia Transport BS7 2003 2004 2 kl./Sällskapsvagn
Tågkompaniet/TGOJ P1 1962-1963 2008 1 kl. Dubbeldäckare
SJ R1 1960-1962 1990-1995 Restaurangvagn
SJ R2 1985, 1990-1999 I trafik Bistro
SJ R3 1953-1954 1970-1979,1987 Restaurangvagn
SJ R4 1987-1988 I trafik Bistro
Veolia Transport R7 2003 I trafik Bistro
SJ R12 2000-2001 I trafik Bistro
SJ RB1 1968-1969 1980-1999 2 kl./Restaurang
SJ RB2 1941-1946 1985-1989 2 kl./Restaurang
SJ RB3 1984-1987 I trafik 2 kl./Bistro
SJ RB11 2001 I trafik 2 kl./Bistro F.d. Blue X/IC 11
SJ S11 1991 I trafik Bistro/Bio
SJ S12 1994, 1998 I trafik Bistro/Bio
SJ WL1 1964-1965 I trafik 2 kl. Sovvagn
SJ WL2 1946-1952 1990-1995 2 kl. Sovvagn 3 kl. före 1956
SJ WL3 1954-1959 1985-1997 1 kl. Sovvagn 2 kl. före 1956
SJ/Veolia Transport WL4 1990-1992 I trafik 1 kl. Sovvagn
SJ WL5 1988-1990 I trafik 1 kl. Sovvagn
SJ/Veolia Transport WL6 1993-1994 I trafik 2 kl. Sovvagn
SJ WL9 1946-1950 1985-1989 2 kl. Sovvagn 3 kl. före 1956
SJ WL10 1970 1985-1989 2 kl. Sovvagn
SJ WL11 1931-1934, 1938-1940, 1946-1950 1970-1986 2 kl. Sovvagn
Tågkompaniet WL33 1959 2004 2 kl. Sovvagn Tidigare DB

Litteraförklaring[redigera | redigera wikitext]

  • A – Första Klass
  • B – Andra Klass
  • C – Tredje Klass
  • R – Restaurang (Bistro)
  • WL – Sovvagn
  • BC – Liggvagn
  • F – Resgods
  • S – Servering (Kiosk)/Specialvagn (Bio, konfereans o.s.v.)

Sittvagn[redigera | redigera wikitext]

1 klass tågkupé ur SJ:s 1960-talsserie. Detta var ett normalt utförande för 1 klass under 1960-talet i Europa.

Sittvagn är en järnvägsvagn för sittande passagerare och den vanligaste personvagnen. Sittavdelningar i en järnvägsvagn kan vara av olika typer, salong och kupé. I en salong sitter ett större antal resenärer sitter tillsammans, i stolar som är utplacerade efter varandra eller mot varandra med ett bord emellan. Se vidare artikeln persontåg där funktioner som klass, och serviceformer beskrivs liksom kundkraven på 2000-talet. I kupén reser ett mindre antal resenärer åtskilda från övriga passagerare i vagnen. Utöver kupéer i sittvagnar finns det liggkupé, sovkupé och konferenskupé.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]