Gustavslund
Gustavslund | |
Stadsdel | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Helsingborgs kommun |
Stad (tätort) | Helsingborg |
Koordinater | 56°1′52″N 12°44′56″Ö / 56.03111°N 12.74889°Ö |
Folkmängd | 3 073 (2014)[1] |
Statistikkod | B064 |
| |
Portal: Helsingborgsportalen | |
Gustavslund är en stadsdel i Helsingborgs östra ytterkant. Sitt namn har den fått av gården Gustavslund som fortfarande finns kvar i området.
Stadsbild
Stadsdelen avgränsas i norr mot Adolfsberg av Fältarpsvägen och mot Dalhem av Vasatorpsvägen. Södra Hunnetorpsvägen avgränsar i väster mot Eskilsminne, Clausgatan i söder mot Ramlösa och E6 i öster.
Stadsdelen domineras i sin helhet av småhusbebyggelse, såsom villor, kedjehus och radhus. De västra delarna byggdes ut etappvis under 1960-, 1970- och 1980-talen. De äldre områdena består av en gatustruktur typiska för sin tid med huvudgator från vilka säckgator strålar och bildar olika kvarter. De nyare områdena har däremot oftare en gatustruktur bestående av fler sammanbundna gator. Området är inte färdigbebyggt och utökas successivt med tiden. De nyaste områdena ligger i öster, bland annat Ramlösagården söder om Gustavslundsvägen. För närvarande finns planer på att bygga ut området mellan Gustavslunds gård och Österleden, med plan av arkitekt Gunilla Svensson. En mindre etapp bestående av 58 bostäder har utförts och vidare utbyggnad är planerad.
Historik
Arkeologiska spår som grävts ut i området tyder på att det funnits flera bosättningar vid Gustavslund under förhistorisk tid. Dessa bosättningar sträcker sig tillbaka till senneolitikum och bronsåldern. Vid undersökningar utförda i Ramlösagården söder om Gustavslund har man hittat två gårdslägen och år 2000 undersöktes ett område söder om Gustavslundsvägen som visade på bosättningar från järnåldern. En utgrävning från 2005 visade på spår från en boplats från äldre järnåldern tillsammans med boplatslämningar från flera olika tidsåldrar daterade så långt tillbaka som mellanmesolitikum.
I stadsdelens sydvästra hörn, vid korsningen mellan nuvarande Ramlösavägen/Gustavslundsvägen och Lagmansgatan/Södra Hunnetorpsvägen låg under medeltiden byn Västra Ramlösa. Byn omnämns för första gången i skrift år 1349 i Diplomatorium Danicum som Ramfløse. Ortnamnets efterled, "-lösa", antyder dock att orten kan härstamma från förhistorisk tid. En utgrävning utförd 2007 för att ge viss klarhet omkring ortens ursprung, men utgrävningsområdena var så störda att man fann ytterst få lämningar av värde.
Den nuvarande gården Gustavslund hette tidigare Mårtenstorp och omnämns 1792 genom en karta över gårdens ägor, benämnd Charta öfver utsockne Frälse Mårtenstorps Ägor. Gårdens mangårdsbyggnad uppfördes år 1800. Själva stadsdelen började byggas ut från 1960-talet med småhusbebyggelse.
Demografi
Diagram
Gustavslunds demografi | ||||
---|---|---|---|---|
Hela Helsingborg (tätort). | ||||
Översikt | ||||
Folkmängd | 3 028 | |||
97 922 | ||||
Medelålder | 39,1 | |||
41,8 | ||||
Referenser
Noter
- ^ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 1: 2014. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2014.
- ^ Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund* efter ålder 2011-12-31[död länk].
- ^ Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
- ^ Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
- ^ Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
- ^ Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].
Källor
- Becker, Natalie & Schmidt Sabo, Katalin (2007). Vid en vägkorsning i Västra Ramlösa (UV Syd Rapport 2007:27). Riksantikvarieämbetet. ISSN 1104-7526
- Strömberg, Bo (2006). Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun (UV Syd Rapport 2006:2). Riksantikvarieämbetet. ISSN 1104-7526
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
|